2007-08-11

Stadsmotorvägen


Signaturen Hebbe frågar:

"Jag undrar om du har några bilder från när motorvägen igenom Uddevalla byggdes eller info kring denna. Det måste ju ha rivits en hemskt massa hus för en väg som bara några årtionden senare tjänats ut genom bron...?"

Den här flygbilden är tagen några decennier innan stadsmotorvägen byggdes och väldigt många av de byggnader vi ser är i dag borta (det är till och med så att flera hus kom att byggas efter att bilden togs).
Länsfängelset nere till höger i bild byggdes 1863 och verkade som fängelse till 1936. Därefter blev det elevhem för Centrala Verkstadsskolan. Där Länsfängelset låg är det i dag en avfart från stadsmotorvägen.
Vi ser på bilden att Länsfängelset har Bohusbanan söder om sig och Herrljungabanan norr om sig. Stadsmotorvägen kom i all väsentlig sträckning att dras där Herrljungabanan gick och denna fick flyttas in i en tunnel genom Kålgårdsberget.
Undertecknad var sommaren 1962 anställd av Vägverket som "pinnpojk" och deltog i utstakningsarbetet av stadsmotorvägen mellan Brattås och Bräcke. Jag har ett minne från det arbetet när vi mätte strax intill en husvägg och en medelåders kvinna öppnade sitt fönster och frågade vad vi höll på med? "Här skall byggas motorväg", svarade vi helt okänsligt, varvid damen i fråga höll på att svimma.
Men det var bebyggelsen på Elseberg som drabbades hårdast av den nya vägen. Bohusläningen skriver i en stor artikel den 12 augusti 1970 om de förestående husrivningarna. Storgatan 3, 5, 7 och 8, Fjällvägen 10, 12, 18 och 20, Bostongatan 2 samt Smörbräckevägen 4 skulle bli de första husen att rivas. Tio hus alltså, men dessa skulle följas av fler.
Motståndet mot stadsmotorvägen kom förstås först och främst från de boende som direkt drabbades genom att de måste flytta. Fastighetsägarna däremot tycks ha fått bra betalt för från det hållet märktes det knappast några protester.
Den första etappen av motorvägen mellan Bräcke och Fjällvägen invigdes den 20 juni 1973 och de kommande tre åren fortsatte byggandet av etappen Fjällvägen - Kärra. På den vägsträckan var det husen längs Norra Järnvägsgatan som måste rivas. Ja förresten hela Norra Järnvägsgatan raderades ut från kartan.
En av Uddevallas äldsta byggnader, Brattås som byggdes år 1700, fick rivas då den låg mitt i vägen för den blivande vägen. Även Svanestugan uppe i berget alldeles i närheten av Brattås fick rivas.






Gustaf B Thordéns villa på högsta delen av Kasenberget fick ligga kvar (och är i dag för övrigt till salu!), medan disponentvillan lite längre ned på sluttningen mot Uddevallavarvet måste rivas.


Stadsmotorvägens västra del invigdes 1976. Vill du se fler bilder på husen på Elseberg som revs för motorvägen så kan du gå in på mitt webbalbum här http://picasaweb.google.com/Gunnar.Klasson/StadsmotorvGen?authkey=ZE3ZiDTiL3Y //

9 kommentarer:

  1. Så du märkte ut var vägen skulle gå tio år innan den öppnades? Framsynt planering, på min ära!

    SvaraRadera
  2. Jag kom just på att det var till och med 1962 som vi gick där och stakade. Motorvägsplanerna var uråldriga. Redan 1950 var de kända och under 50-talet diskuterade köpmännen i Uddevalla frågan. De var emot eftersom de trodde att motorvägen skulle få bilisterna att åka förbi Uddevalla. Köpmännen har alltid velat ha trafiken rätt in i centrum och vägen utgjorde ett hot.
    Ja, och Sunningeleden var också på tapeten på 50-talet. Man ansåg helt rätt att förr eller senare skulle man förkorta Rikstvåan genom att bygga bron.

    SvaraRadera
  3. Förresten, 1973 invigdes avsnittet mellan Bräcke och Fjällvägen skrev du. Syftade du på Bräckemotet då eller var det ända ut till Ramseröd man byggde? E6 anslöts inte förrän 1984-5 tror jag.

    Så redan 1962 var ni ute och stakade för den nya motorvägen, ojoj! Vad var det som tog sådan tid? Först runt 1970 revs ju husen? Stod pinnarna kvar i nästan tio år?

    SvaraRadera
  4. Bygget var mellan Bräckemotet och Fjällvägen. I maj 1979 beslutade Regeringen att Bräcke - Bratterödsleden skulle byggas. Och mycket riktigt som du säger invigdes leden torsdagen den 27 september 1984.
    Nej pinnarna stod inte kvar under tiden. Utstakningarna innebar att man vägde av höjderna på olika avstånd från den blivande motorvägens mittlinje. Syftet var förmodar jag att få fram en profil som kunde ligga till grund för kostnadsberäkningar mm. Att bygga vanliga hus är ofta en flerårig process. När det gäller vägar tar det förstås ännu längre tid. Men jag tror att man använder annan teknik är "pinnpojkar" idag.

    SvaraRadera
  5. Hur gick då riksväg 44 på den tiden innan E6 anslöts?

    Märkligt vägbygge förresten att bara bygga någon kilometer i början av 1970-talet. Visst sparades Västgötavägen på en del trafik men det måste ha varit ett oerhört överdimensionerat bygge för en sådan ganska futtig sak. Riktigt betydelsefull blev inte vägen som jag ser det förrän då E6 anslöts, eller åtminstone fram tills förlängningen var klar 1976. Borde med andra ord ha varit väldigt lite trafik och som upplagt för raggarrace under de första tre åren!

    SvaraRadera
  6. Jag försöker komma i håg hur det såg ut. Det är möjligt att jag minns fel. Det är till och med sammolikt nu då jag tänker ännu mer på det. Järnvägen byggdes ju också om både vid Bräckemotet och borta åt Ramserödshållet. Bl a byggdes en ny landsvägsbro över järnvägen. Och det var för 44:an. Får kolla upp det där lite bättre. Möjligen finns det bilder.
    MEN, motorvägen blev rena streetracegatan. Motorburen ungdom körde ofta i mycket hög hastighet.

    SvaraRadera
  7. Har nuv. bro vid Bräckemotet och över järnvägen funnits sedan 1973?

    Jag föreställer mig att Kurödsvägen var den gamla 44:an tills E6 anslöts 1984. Eller gick 44:an som landsväg där nuvarande motorväg går till Ramserödsmotet?

    SvaraRadera
  8. Ja, jag tror att den nuvarande bron över motorvägen vid Bräcke byggdes samtidigt som vägen och var klar 1973. Den gamla bron över järnvägen var klar hösten 1933. Dessförinnan var det en ganska olycksdrabbad korsning mellan landsvägen och järnvägen något väster om dagens bro.
    Jag kommer att försöka återkomma till vägsträckningarna så småningom.
    Dock har väg 44 eller vägen mot Vänersborg alltid gått söder om Herrljungabanan förbi Kurödsområdet.

    SvaraRadera
  9. hej vi bodde på hallbergsgatan 2 b i början av 60-talet utefter herrljungabanan, jag får inte ihop det riktigt men den flerfamiljsvillan har väl också rivits då, tycker inte heller att hallb.g. låg där som den ligger nu, eller har jag fel ?

    SvaraRadera