2024-04-18

Natur- och kulturkryssning med Skärgårdsbåtarna


 Jan Uddén

Gökottor finns som tradition lite här och där på Kirsti himmelsfärdsdag 9 maj. Skärgårdsbåtarna kör
sin variant av fågelskådning denna dag med en lunchtur istället. Det är en av båtarnas nyheter i
sommarens program.

Fågelexperten Jan Uddén guidar er på denna exkursion, där vi rekommenderar att ta med egen
kikare på. Det kommer bli en upplevelse där guiden Jan med stor entusiasm och en otrolig förmåga att dela med sig av sin djupa kunskap under färden på fjordarna.

Jan Uddén är inte bara en biolog och ekolog – han är en mästare på att locka fram naturens hemligheter och avslöja historiens gåtfulla skatter. Med årtionden av erfarenhet, både som biolog på Bohusläns Museum och som radioprofil på Sveriges Radio P4 Väst, har han svarat på otaliga frågor om djurliv och anlitats som expert när ovanliga arter dyker upp.

Men det är inte bara naturen som står i fokus under Jan Uddéns vägledning. Med en lika imponerande kunskap om Bohusläns rika kulturhistoria, tar han dig med på en resa genom tiden, där varje sten, varje strandkant gömmer en berättelse. 

Och under resans gång, när Jan fyller dina sinnen med fågelexpertis, spännande historiekunskap och skärgårdsupptäckter, får du också njuta av kulinarisk smakupplevelse.

Låt dig förföras av Byfjordens legendariska fisksoppa 2.0, ackompanjerad av det goda tångbrödet. Eller välj alternativet kockens ´köttsupe´, en rätt som är lika mättande som den är utsökt.

Kryssningen utgår från Uddevalla den 9 maj. En likadan kryssning körs från Lyckorna den 11 maj. Och kan man ej hänga med på detta i vår körs två Natur och Kulturkryssningar i augusti igen.

Biljetter bokas på https://skargardsbatarna.com/project/natur-kulturkryssing/   ///

Promenader i staden och dess utkanter, del 11 1903

 

Bohusläningen har vid förra sekelskiftet en serie artiklar som heter Promenader i staden och dess utkanter. Här kommer del 11 som bl a handlar om Kråkhagen. Manbyggnaden på Kråkhagen syns här till höger om Skolgatan och bortom de två personerna på bilden. Vi den här tiden pågick också järnvägsarbetena för Bohusbanan. 

PROMENADER I STADEN OCH DESS UTKANTER.  11.


"Ut i världen brusade det inom mig och så hamnade jag - å Kråkhagen. Nåja, långt värre kan man råka ut för då man ger sig ut på äventyr. Från att vara en liten enkel ladugårdsidyll med en röd stuga för ängens och kossornas vakande och vårdande tjänsteandar har denna plats länge sedan ryckt fram i första ledet bland dem, vilka närmast stadens centrum - således mest till gagn - erbjuda mark för nybyggnader. Redan det är anledning nog att väcka intresse.

Och icke skola vi Uddevallabor stöta oss på namnet. Då våra älskvärda grannar kalla oss själva "korpar" och vi förmodligen även gjort oss förtjänta därav böra vi ej alltför mycket förarga ossöver kråkorna, om det verkligen finns sådana här, fast jag aldrig sett några. För övrigt är stället nu omdöpt till "Fridensborg". Uppenbart tycks man dock icke tro på, att någon absolut frid kommer att råda i denna nyuppröjda stadsdel mer än i de gamla.

Åtminstone benämner man den fortfarande Kråkhagen och så får den kanske heta, tills tusenåriga riket kommer och alla stadens stridstuppar, för att icke tala om hönsen, gå och blåsa i fridsbasun.

När vi idag bege oss dit ut tillsammans, skall jag först och främst sätta er in i ett och annat ur platsens äldre historia och vad som eljest i samband därmed förtjäna uppmärksamhet. Jag gör det så mycket hellre, som det ju är mig ganska väl bekant. att allt dylikt har sitt särskilda intresse för er.

De tillgängliga källorna gå tillbaka till 1791. "Kråkehagen" innehades då av avlidna fabriquörskan Elisabet Bergs arvingar. Vid 31 oktober samma år förrättad auktion inropades ängen av Mickael Koch & söner för 185 riksdaler 24 skillingar specie; men nämnda herrar avstodo i godo sin rätt till förmån för handlanden Samuel O Bagge, vilken anmält sig som "bördeman".

Jämt på dagen trettioett år därefter nämligen 1822, gick Kråkhagen åter under klubban, denna gång - jämte Wasslehagen, som nu tillhör Annegreteberg - utmätt hos sterbhuset efter nämnde Bagge för skuld till löjtnant M L von Schoultz. Ängen som beräknades utgöra 2 ½ manslått var då värderad till 500 riksdaler banko, men inropades av S. själv för 655 dito, varefter han dagen därpå mot samma belopp frånräknat femman i banko, överlät den till hökaren Nils Wessman......

Kråkhagen stannade i Wessmanska släkten till 1896, då den under hand försåldes till herr J A Zetterqvist. Det var denne förbehållet att sig själv ovetande ge första uppslaget till den hos oss enastående byggnadsverksamhet, som utvecklats runt omkring här.

Redan året efter det stället övergått i hans ägo uppfördes en vacker villa i två våningar med tillsammans sju rum och två kök jämte ett par tamburer. Därvid stannade det dock tills vidare. Han hade köpt egendomen icke minst för att få ett litet jordbruk att syssla med och hans närmaste omsorg var nu att bygga en ordentlig ladugård.

Därjämte tillfredsställde han sin gamla kärlek till planteringar genom att anlägga en sådan framför villan. Kort sagt, allt ordnades blott med tanke på att skapa ett stilla fridfullt, halvt om halvt lantligt hem.

Men det skulle bli annat av. Tiden för vår stads långvariga dvala var ute. Herr Oddevold, den gamle sjusovaren, började gnugga sig i ögonen och fann äntligen att mycket måste göras här, om icke den allmänna utvecklingen skulle lämna oss långt bakom sig. Dessutom ställde den motsedda längdbanan direkta krav på samhället, helt enkelt oavvisliga, så vida ej redan de närmaste fördelarna av den skulle spårlöst rinna bort. Och till de därvid i första hand oundgängligaste åtgärderna hörde, som ni minns, att göra det mindre trångbott för den allt talrikare befolkningen.

Nu var det för Kråkhagens nye ägare förbi med drömmen om en stilla, avskild vrå bland bergen. Den ena byggnaden efter den andra klängde sig fast däruppe, och till sist fann han intet annat återstå än att själv bokstavligen uppgiva gärdet. Även här började marken styckas till tomter.

Låt oss se, vad som redan blivit gjort för platsens bebyggande.

Närmast har vi det koketta tvåvåningshus, nästan en kvadrat med ett hängtorn i sydöstra hörnet, vilket uppförts av herrar Berglund & Eliasson.

Strax bredvid är ock grund lagd till en annan byggnad, men då järnvägen kommer att stryka fram över tomten, har arbetet här måst upphöra. Däremot skall inom kort ett hus få plats mitt emot villans västra gavel.

Gå vi nu för ro skull längs bergknallarna, som bildar Kråkhagens gräns i öster, komma vi fram till maskinisten A G Bengtssons lilla trevliga villabyggnad. Resande sig högt vid den hit upp dragna Skolgatan, tager slutligen mjölnaren K M Johanssons hus i två våningar uppmärksamheten i anspråk, icke blott genom sina jämförelsevis betydliga dimensioner, utan även såsom synbarligen mera solitt byggt än de flesta, vilka komma till stånd i första rummet för uthyrning. Det inrymmer tillsammans åtta bostadslägenheter, nämligen fyra om två rum och de återstående om ett rum, alla med kök.

Därmed har vi uppfångat i flykten det hittills åstadkomna nydaningsarbetet å Kråkhagen. Dennas areal, enligt senaste uppmätningen 1 tunnland 21 ½ kappland, lämnar emellertid god plats för flera byggnader och de låta nog icke länge vänta på sig.

Nyss nämndes att järnvägsanläggningen tager en del av området i anspråk. Och det kommer naturligtvis inte att stanna vid den nämnda tomten. Ehuru banans riktning här ännu ej är definitift bestämd, blir alltid herr Zetterqvists trädgårdsplantering mer eller mindre tillspillogiven. Men han tröstar sig nog med, att om också nya kommunikationsleder göra intrång på en och annans område, äro de dock till ovärderligt gagn för det allmänna och därmed även i sin mån för var och en enskild.

H M///

2024-04-16

Nordiskt statsministermöte, Sveriges kärnvapenprogram och diskussioner om NATO 1948

Uddevalla fyllde 450 år 1948. För att fira detta bjöds bland andra de nordiska statsministrarna Juho Kusti Paasikivi, Finland, Einar Gerhardsen, Norge, Hans Hedtoft, Danmark och Tage Erlander, Sverige in.

Det var ju en imponerande samling ministrar som kom till Uddevalla och Bohusgården i december 1948. 

Bohusgården byggdes av föreningen Norden och vad vore lämpligare att förlägga firandena dit? Uddevalla hade ju tillhört tre nordiska länder och dessutom bytt nationalitet sju gånger.

Det skulle visa sig att de var inte bara här för att fira Uddevalla utan de hade egna hemliga överläggningar. Vad dessa handlade om fick media inte veta. Fortfarande idag är det svårt att hitta uppgifter om detta.

Det var ju bara tre år efter andra världskrigets slut och säkerhetspolitik var säkerligen en sak man diskuterade. Inget av detta finns dock dokumenterat men det finns anledning att tro att NATO diskuterades.

Några månader efter mötet i Uddevalla, den 4 april 1949, gick både Norge och Danmark med i NATO. Finland och Sverige gjorde gemensam sak och ställde sig utanför NATO och var neutrala. Sverige valde att inte gå med i NATO när organisationen grundades 1949 av flera anledningar, främst på grund av Sveriges långvariga policy om militär alliansfrihet. Svensk utrikespolitik efter Andra Världskriget inriktades på att bevara Sveriges neutralitet i militära konflikter, en tradition som sträckte sig tillbaka till början av 1800-talet. Tanken var att neutraliteten skulle skydda landet från att dras in i internationella konflikter och krig. Sverige skulle klara sig själv.

Svenskt kärnvapenprogram

Ett viktigt inslag i den svenska neutralitetspolitiken var de svenska kärnvapenambitionerna. Dessa startade officiellt med bildandet av Försvarsstabens atomenergigrupp år 1945. Målet var att utveckla egna kärnvapen för att upprätthålla landets neutralitet och säkerhet. Under 1950-talet eskalerade programmet, och forskning och utveckling fortskred med hjälp av Sveriges egna urantillgångar samt reaktorteknik.

Svenska kärnvapenprogrammet omfattade flera olika projekt. Förutom vapenutveckling innefattade det även uppförandet av forskningsreaktorer och hantering av radioaktivt material. Ett av de mest kända projekten från denna tid är reaktorn R1, som var Sveriges första kärnreaktor och blev kritisk för första gången år 1954. Sveriges första kärnreaktor, R1, fanns under Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Den var aktiv mellan åren 1954 och 1970 och byggdes unikt nog 25–30 meter under marken i en bergrumshåla på Valhallavägen. Anläggningen användes främst för forskningsändamål och spelade en viktig roll i utvecklingen av Sveriges kärnkraftsteknologi.

Frågan om Sveriges kärnvapen var politiskt laddad och föremål för mycket debatt i det svenska samhället. Ett starkt argument mot kärnvapen var risken för att det skulle underminera Sveriges neutrala ställning samt etiska och moraliska aspekter.

I takt med det ökade motståndet, förändringar i den internationella politiska situationen och införandet av olika avtal och fördrag för icke-spridning av kärnvapen beslutade den svenska regeringen att avveckla kärnvapenprogrammet. År 1968 undertecknade Sverige icke-spridningsfördraget (Non-Proliferation Treaty, NPT) som en icke-kärnvapenstat, vilket markerade ett definitivt slut på alla ambitioner att skaffa kärnvapen.

Sveriges satsning på kärnteknik och radioaktivt material övergick därefter helt till fredliga ändamål, inklusive energiproduktion och medicinsk forskning. Det kärntekniska vetande som byggts upp under kärnvapenprogrammets dagar kom dock att vara värdefullt för landets fortsatta utveckling inom kärnkraftsområdet.   ///

2024-04-14

84 år sedan nedskjutningen av det tyska planet

 

(Tidigare publicerat)

Idag är det exakt 84 år sedan nedskjutningen av det tyska planet i Uddevalla den 14 april 1940. Det här är en inspelning som gjordes 1990 när det var 50 år sedan planet sköts ned. Jag hade länge försökt hitta någon som var med vid nedskjutningen för att kunna få en korrekt beskrivning av det som hände.

På hösten 1990 satt jag på mässen på I 17 och vi kom att prata om detta då min dåvarande chef, majoren Jan Fogelin, plötsligt sa: "Chefen för luftvärnstroppen har jag träffat. Vi gjorde FN-tjänst tillsammans på Cypern" - Han kom inte ihåg namnet men vi rusade ner på hans kontor och tog fram Arméns rulla och på LV 3 kände han igen Birger Magnussons namn. Han skulle då vara 70 år och numera pensionär men vi tänkte att på LV 3 vet de säkert hur man kan få kontakt med honom.

Jag ringde LV 3:s telefonväxel och förklarade att jag sökte major Birger Magnusson. - "ja, ett ögonblick!", svarade telefonisten och strax svarade en röst: "Magnusson!" - Häpen över att så snabbt fått kontakt med honom frågade jag: "Vad gjorde du den 14 april 1940?" - Det blev tyst, sedan sa han: "Då var jag i Uddevalla och sköt ned ett tyskt plan!"

I själva verket var det så att den unge furiren Birger Magnusson var ställföreträdande troppchef men just den här söndagen hade troppchefen åkt till Göteborg på ordergivning så Magnusson fick ensamt ansvar för troppen.

Regementschefen bjöd ner Magnusson till Uddevalla och vi hade en temakväll på Bohusläns museum om nedskjutningen och dagen därpå hade jag samlat ett antal ögonvittnen, Birger Magnusson och media på Musikberget där pjäserna stod. Inspelningen är således gjord på plats.

Efter intervjuerna gjordes ett radioprogram som gick i P 4 Väst. Jag skickade ett kassettband med radioprogrammet till Birger. Han hade ingen kassettbandspelare i hemmet utan han och frun gick ner till sin segelbåt och satt där på kvällen och lyssnade.

Birger ringde mig nästa dag och berättade att när de lyssnat färdigt på programmet vände sig frun mot honom och sa: "Varför har du aldrig berättat detta för mig?"

Tilläggas kan att de varit gifta i 46 år vid det laget.

Nedan följer ett utdrag ur min och Ulf G Erikssons bok "Historien om Uddevalla" om nedskjutningen.

"En sådan dag då spänningen i Uddevalla steg över kokpunkten var den 14 april. Ett tyskt trupptransportplan av märket Junker 52 siktades strax efter klockan 12 över Herrestadsfjället, på väg söderut. Ovanför Byfjorden lade planet om kurs, rakt in mot staden och dess regemente där en automatkanon just monterats på luftvärnsbatteriet som ställts upp på Musikberget.

När flyglarmet gick var det nog få i Uddevalla som inte trodde att det rörde sig om början till en tysk invasion. Personalen vid batteriet hann göra sig i ordning och när planet var tillräckligt nära gav det för tillfället ansvariga befälet, furiren Birger Magnusson order om varningseld.

Planet visade inga som helst tecken på att man var i nödläge och då blev ordern - verkanseld.

Och verkan blev det, nästan omedelbart. Planet fattade eld och med en svans av svart, tjock rök försvann det över skalbankarna vid Bräcke. Där störtade det helt nära dalslandsvägen och brann upp medan ombordvarande ammunition exploderade med ett väldigt smattrande. Det vill säga, inte riktigt all ammunition, för en hel del ammunition till flygplanskulsprutan hade kastats ur planet och även kulsprutan klarade sig bra. Så bra klarade den sig att den byggdes om till en stationär kulspruta, som sedan deltog i regementets luftförsvar resten av beredskapstiden. Kulsprutan kan idag beskådas på Bohusläns Försvarsmuseum.

Under tiden gjorde luftvärnstroppens personal sig redo för nästa insats men något mer fientligt flygplan dök inte upp över stan.

Så början på en invasion var det inte, utan troligen en nödåtgärd. Antagligen hade besättningen blivit orolig för bensinbrist och siktat in sig på att nödlanda på Samnerödsfältet mellan regementet och Rimnersvallen. Besättningen bestod av tre man som alla omkom och begravdes under militära hedersbetygelser på Sigelhults kyrkogård. De var Ernst Lück, 25 år, Heinz Priehäusser, 23 år samt Reinhold Buchhorn, 38 år. Några decennier senare flyttades deras stoft till en tysk massgrav på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.

Bohuslän fick för övrigt utstå åtskilliga överflygningar av tyska trupptransportplan på väg till och från Norge. Och samme furir Magnusson som gav order om nedskjutningen över Uddevalla lyckades skjuta ned ännu ett av dessa plan vid Gravarne (numera Kungshamn) senare under kriget. Den gången såg han planet sjunka i havet.

Försvarsstaben försökte hemlighålla nedskjutningen över Uddevalla, trots 100-tals vittnen. I radiosändningarna under eftermiddagen hette det "att ett tyskt trupptransportplan krockat med en bergvägg i Uddevalla".

Uddevallas båda tidningar Kuriren och Bohusläningen blev uppringda av Försvarsstaben med besked om att samma version skulle stå i tidningen nästa dag. Det gick man inte med på lika lite som man underlät att publicera bilder på det havererade planet.

- Vi skriver precis som det är, gav Frank Eriksson, legendarisk chefredaktör på Kuriren, besked om och så blev det. Några efterräkningar för detta "brott" blev det inte och tyska radions sändningar på svenska senare på kvällen sade också som det var - "att den aggressiva svenska krigsmakten skjutit ned ett tyskt plan".

Samma dag gick flyglarmet ytterligare två gånger över Uddevalla. På eftermiddagen förväxlades ett svenskt plan med ett tyskt och när sirenen tjöt för tredje gången på kvällen var uddevallabornas nerver bra nära bristningsgränsen. Även denna gång var det dock falskt alarm och fullt så dramatiskt blev det inte mer i Uddevalla under kriget. Inte heller kom de sex luftvärnspjäser till användning som befolkningen samlat in pengar till. En luftvärnsförening bildad i mars 1940 fick rejäl skjuts på sin insamling av pengar efter söndagens dramatik och sammanlagt fick föreningen ihop en bra bit över en kvarts miljon kronor". 

Mer om denna händelse finns att beskåda i utställningen på Bohusläns Försvarsmuseum.   ///

2024-04-13

Dödsolyckan vid tunnelarbetet i Kålgårdsberget 1906

Då Bohusbanan byggdes krävdes det flera människoliv. En av de svåraste olyckorna var den i Kålgårdsbergstunneln i januari 1906.

Så här skrev Bohusläningen 1906-01-13

"NY OLYCKA VID BOHUSBANEBYGGNADEN - TRE DÖDADE - TVÅ SVÅRT SKADADE.

I den mot öster vättande delen af tunneln genom Kålgårdsberget, där ett 15-tal arbetare för tillfället voro sysselsatta, inträffade igår eftermiddag vid 4-tiden en beklaglig olyckshändelse. Något över 70 meter inne i berget nedföllo nämligen från tunnelns tak helt plötsligt stora massor af sten, hvilka fullständigt begrofvo två därunder sig uppehållande­ arbetare. Ytterligare tre blevo inkilade mellan de nedrasande klippstyckena­.

Kamraterna längre in i berget skyndade till och drogo fram dessa tre svårt skadade, samt dessutom ytterligare en som undsluppit med blotta kontusioner. De två under raset begravna kunde man ej göra något vid, helst ett nytt - dock mindre omfattande - ras inträffade under räddningsarbetet, detta ras dock lyckligtvis utan att åstadkomma någon skada.

Doktor Ek, som omedelbart tillkallats och anlänt, anlade de första förbanden på dem ur klippmassorna framdragne skadade arbetarne, vilka erbjöd en ömkansvärd anblick. En av dem var sanslös. Samtlige fördes därefter till lasarettet.

De två genast dödade voro: AS Tellenius, för ett par månader sedan hitkommen från Östersund och efterlämnade här i staden boende hustru jämte fyra barn, samt A J Persson från Bollungsnäs i Sundals Ryrs socken på Dal, vilken likaledes efterlämnar hustru och flera barn.

De till lasarettet forslade skadade voro: Johan Olsson från Hässleröd i Forshälla socken, vilken erhållit två djupa sår i huvudet samt skador å högra axeln och ena örat, Adolf Andersson från Dal, vilken fått vänstra höften ur led och sårats i huvudet, samt TG Johansson från Jönköpings län, som också erhållit en skada i huvudet. Johan Olsson avled senare på kvällen i går på lasarettet. Någon direkt fara för de båda övrigas liv torde ej förefinnas.

Enligt entreprenörernas och arbetarnes utsago berodde olyckan på sk "slag" i berget, dvs att berget var löst och fullt med sprickor, där raset ägde rum. Sista skottet inne i tunneln lossades vid 1-tiden på middagen således tre timmar innan olyckshändelsen inträffade. Det anses att mellan 50 och 100 kubikmeter sten nedstörtat vid raset. Några smärre ras inträffade senare på e.m., vadan arbetet med de döde arbetarnas framgrävande fördröjdes, emedan man fruktade för rasen.

Det konstaterades emellertid, att över den plats, där dessa uppehållit sig, låg nedrasad sten till 2 á 3 meters höjd. Senare på aftonen vidtog vid belysning av luxlampor arbetet med deras framforslande, vilket vid 4-tiden i morse resulterade i att man lyckades utfå liken ur stenmassorna".   ///

2024-04-10

Gustafsbergsstiftelsen fyller 252 år idag

Idag, den 10 april 1772, skrev makarna Anders Knape Hansson och han hustru Catharina Hegardt under det testamente som än idag reglerar Gustafsbergsstiftelsen verksamhet. Det blev början på Gustafsbergs barnhus. Efter godkännande av kung Gustaf III 1774 startade Knape arbetet med skolan som kom igång 1776. Hustrun hade dött strax efter att hon undertecknat testamentet.

Byggnaden på bilden byggdes 1770 och hette då landeriet Baggetofta och var makarnas bostad. I och med kungens godkännande bytte man namn till Gustafsberg. Ortnamnet härstammar således från kung Gustaf III. Landeribyggnaden på bilden blev barnhusets första skolbyggnad. Den kallas idag för Herrgården och inrymmer två hyreslägenheter.


Kamrerarebyggnaden byggdes också 1770. Den kommer snart att byggas om och få två hyreslägenheter.

Drängstugan kallas idag verkstaden och används av stiftelsens personal. Även den är från 1770 eller möjligen lite tidigare.
Även Bagarstugan är daterad 1770 eller kanske lite tidigare. Och här bodde bagaren och hade sitt bageri. Idag inrymmer Bagarstugan en hyreslägenhet och ett personalrum för stiftelsens personal.

Ovanstående fyra byggnader är således Gustafsbergs äldsta byggnader och de är tillsammans med 22 andra byggnader förklarade för Byggnadsminnen vilket utgör ett starkt skydd mot drastiska förändringar.   ///

2024-04-09

Abdullha Al Samlem får Folkets hus Hederspris



För sitt brinnande engagemang för integration tilldelas årets Hederspris Abdullha Al Samlem.

Folkets Hus Hederspris instiftades 2020 då styrelsen för Folkets Hus konstaterar att det saknats ett pris, som oavsett gren eller genre kan uppskatta och lyfta en äkta eldsjäl

Kriterierna är:
” Utmärkelsen ska gå till den eller de, som genom stort engagemang, kunnighet och utan att sätta sig i främsta rummet, på ett positivt och betydande sätt satt fokus på andras behov och önskemål och på så sätt bidragit till att möjliggöra, förbättra eller arbeta för en sak som är viktig för andra medmänniskor. ”

På årsstämman 2024 04 08 delades Folkets Hus Hederspris för 2023 år ut. Pristagare är Abdullha Al salem. Det hela är hemligt till själva kungörandet och pristagaren blir totalt överraskad.


MOTIVERING:
Inkludering och integration handlar om långsiktigt och uthålligt arbete. Det gäller överallt i mångkulturella miljöer och där segregationen lurar runt hörnet. För ett sådant arbete behövs människor som brinner. Abdullha Al Salem använder sin egna erfarenhet, att komma ny till ett land men också bli förälskad i platsen, med hjälp av sitt största intresse och passion, film, startar han den webbaserade tv-kanalen ”Godmorgon Uddevalla”. På lätt svenska hjälper ”Godmorgon Uddevalla” nyanlända att hitta till såväl kulturliv som mer praktiska göromål, till exempel handla med själscanning, köpa busskort, låna böcker på biblioteket. Genom intervjuerna blir också verksamheterna medvetna om vad de behöver satsa på för information. För detta arbete tilldelas Abdullha Al Salem Folkets Hus Hederspris för år 2023.   ///

2024-04-07

Idrottshallen går mot färdigställande 1940

I Tidningsarkivet kan man följa historiken kring denna och andra idrottshallar:

Datum         Innehåll
1938-01-27 Idrottshallen får sin tomt vid teatern? Byggnad.
1938-01-27 Idrottshallen blir färdig redan i höst? Allmänheten uppmanas teckna bidrag. Byggnad.
1938-01-27 Idrottshallen bör byggas på annat ställe. Idrott.
1938-04-09 Klart för Idrottshallens byggande. Byggnad.
1938-04-09 Idrottshallen får byggas omedelbart. Idrott.
1938-04-13 Idrottshallen uppföres på Skansvallen? Byggnad.
1938-04-22 Tomt för Idrottshallen vid nya utfartsvägen söderut.
1938-05-25 Kungsgatan skall stensättas. Idrottshallen fick tomt på söder.Vägarbete. Byggnad.
1938-09-20 Idrottshallen påbörjas snart. Byggnad.
1938-10-19 Idrottshallen i Uddevalla skall påbörjas redan i år. Ger också lokaler för kongresser och utställningar. Byggnad.
1938-12-10 Ritningarna till idrottshall i Uddevalla föreligga nu klara. Exteriörritning. Byggnad.
1938-12-10 Uddevalla idrottshall blir ultramodern. Ritningarna nu definitivt utformade. Byggnad.
1938-12-10 Idrottshallen utbjudes på entreprenad. Byggnad.
1939-01-13 Bohus-Dal får 250 000 kr av tipsmedel. Uddevalla får 67 000 till idrottshall och friluftsbad. Idrott. Gåva.
1939-03-29 Fullmäktige beslutade att stadens erbjudande om fri tomt till uppförande av idrottshall.
1939-04-29 Nya storbyggen i Uddevalla. Byggnadstillstånd för två 4-våningshus och idrottshallen. Byggnad.
1939-07-15 Drätselkammaren beslöt att överlämna tomten där idrottshallen uppföres mot andel.
1939-10-10 Många stora nybyggen i Uddevalla. Bild på Sagahuset nu under tak, Idrottshallen är under byggnad.
1939-10-17 Bågarna till idrottshallen har börjat resas. Byggnad. Bild.
1939-10-20 Titt på byggfronten, de fem stora bågarna till idrottshallen är resta. Byggnad.
1939-10-25 De fem bågarna är resta på Idrottshallen, I Gunnar Perssons hus, affärslägenhet.
1939-11-20 Taket läggs på Idrottshallen. Bild.
1939-11-22 Idrottshallen i tillblivelse. Beräknas färdig att tas i bruk i februari nästa år. Byggnad. Bild.
1940-02-12 Idrottshallen fullt färdig i mars månad. Byggnad.
1940-02-15 Idrottshallen, staden har skänkt tomten mot andelar och lämnat ett lån på 25 000.
1940-06-04 Bild på den nya idrottshallen Göteborgsvägen. Byggnad.
1940-06-17 Flott idrottshall i Uddevalla klar. Byggnad. Bild.
1940-08-16 Idrottshallen i Uddevalla blir invigd den 22 sept. Invigning.
1940-08-30 Idrottshallen nu färdig att tas i bruk. Plats för 700 personer.
1940-08-30 Idrottshallen i Uddevalla är nu färdig för invigning. Byggnad.
1940-09-23 Idrottshallen i Uddevalla invigdes igår med  gymnastik och Brottning.
1940-09-23 Pampig invigning av Idrottshallen med landshövdingetal. Invigning. Bild.
1940-09-28 Stadens luftskydd är nu effektivt. Luftskyddschefen berömmer  sina mannar vid luftskyddsafton i Idrottshallen. Regemente.
1940-10-23 Ny stadsbild på söder i Uddevalla. Rosor och skiffergård framför idrottshallen, trädrad i mitten av nya Göteborgsvägen.
1941-01-17 Stor önskedröm för Lysekils-borna har varit en idrottshall, nu är det fullbordat, hallen öppnar sina portar nästa vecka.
1941-03-10 Bild på Lysekils nya idrottshall, invigd av landshövding Jacobsson.
1941-12-06 DM-bordtennis i Lysekils Idrottshall . Idrott.
1942-02-18 Inskrivningsförrättningarna pågår nu. Uddevallapojkarna granskade- och prövade igår i Idrottshallen. Regemente.
1944-03-16 Rekord för studentskrivning i Uddevalla, 62 deltagare, 18 latinare övriga realister  samlade i Idrottshallen. Skola.
1944-03-24 Idrottshallen i Uddevalla hade 1943 sitt bästa år hittills.
1944-08-02 Pojkbilsförening bildas på lördag i Idrottshallen till förmån för Barnens Dag.
1944-11-06 DM i fribrottning ägde rum för första gången i Idrottshallen, Uddevalla. Idrott.
1945-01-11 Skärmbilds-Fotobussen kom igår till Uddevalla stod utanför Idrottshallen. Personalen först hos Schwartzmans. Bild.
1946-10-30 Lindansare- och handboll i idrottshallen en av Reinos prestationer. Idrott.
1947-10-01 Storfrämmande i idrottshallen, Borås handbollsgäng möter Kroppskultur.
1948-01-23 Hamnkapten Tor Carlsson blir ny speaker vid boxningarna i Idrottshallen. Idrott. (Boxning).
1948-02-03 Uddevalla boxaren Hugo Adamsson vid boxningstävling i Idrottshallen. Satsar på Västsvenska mästerskapen.
1948-12-23 Magasinsbyggnad mellan Idrottshallen- och Göteborgsvägen 8. Rivning eller avvakta.
1949-10-22 Konsertevenemang i idrottshallen med operasångerskan Dora Lindgren. Sång o musik.
1950-08-19 På grund av regn flyttades uppvisningen med tennisspelaren Calle Schröder till idrottshallen. Idrott.
1950-10-18 Kön är lång vid idrottshallen, det var rusning till kaffe-korten. Ransonering.
1950-11-24 "Häromdagen kom en av ""korpgubbarna"" upp och beklagade sig över att Idrottshallen ""skinnar"" korpen. Idrott."
1952-05-21 Bohusläns regementes musikkår höll examensuppvisning i idrottshallen. Musik o sång.
1954-10-30 Uddevalla Boxningsklubb hade i Idrottshallen ett proffs- och amatörprogram med Ingemar Johansson- och Elis Ask. Idrott.
1956-10-12 OS-guldmedaljören Knut Fridell (Uddevalla Idrottssällskap) och OS-eken vid Idrottshallen i Uddevalla 20-årsjubilerar. Jubileum. Bild.
1956-10-27 Massor med poäng i ULI-BIK-fotbollen, Idrottshallen i Uddevalla. Idrott. Bild.
1956-11-19 Rolf Jönsson (UBTK) vår bäste bordtennislirare. Seger i seniorklassen vid helgens DM-tävlingar i Idrottshallen. Idrott. Bild.
1958-08-06 Idrottshallen i Uddevalla renoveras för 80 000 kronor. Byggnad.
1960-04-08 Fullsatt idrottshall beskådade Uddevalla gymnastikförenings generalmönstring. Idrott.
1961-03-08 Intendenten vid idrottshallen och förre brottaren Sven Fridell död. 49 år.
1968-04-06 Uddevalla Tennisklubbs första serieseger 1944 bl.a tack vare nya idrottshallen.
1968-10-01 Första spadtaget till Ljungskiles idrottshall. Idrott.
1969-10-27 Idrottshall invigd i Ljungskile för 1,2 miljoner. Idrott. Byggnad. Bild.
1969-11-13 Idrottshallen i Tanum får två skulpturer av konstnär Rolf Denman som är född i Tanum. Gåva. Bild.
1969-12-30 BTK Silvas nationella bordtennistävling i Uddevalla idrottshall. Idrott.
1973-08-06 Topptennis i idrottshallen Lysekil, Ove Bengtsson slog Björn Borg. Idrott. Bild.
1973-11-08 Klart att bygga idrottshall i Kungshamn. Byggnad. Bild.
1974-10-18 Kungshamns nya idrottshall visad för 24 orters repesentanter. Invigning. Bild.
1978-03-28 Idrottshall byggs i Färgelanda för Volvo-anställda. Byggnad.
1978-09-07 Här byggs Färgelanda idrottshall. Kommunen vill hyra 35 veckotimmar 74 000 kr om året. Byggnad. Bild.
1978-11-18 Byggnation i Färgelanda och Högsäter snart klar, idrottshallen vid Volvo Dalslandsverken. Byggnad. Bild.
1979-07-18 Idrottshallen i Färgelanda är i stort behov av en genomgripande renovering, säger fritidsnämnden. Byggnad.
1979-11-24 "Ett tioårigt önskemål från brastadsbor med omgivning, jo en ""Idrottshall""."
1980-03-22 Byggnadsingenjören Leif Johansson yttrar sig, bygg om idrottshallen så den passar för handboll. Idrott.
1980-10-30 Kroppskultur ger ut lokalmynt för att sponsra idrottshall. Pengar. Byggnad.
1980-12-04 "Rockgalapremiär blir det i Färgelanda, populära rockgruppen ""Motvind"" kommer till idrottshallen. Musik o sång."
1980-12-06 GF Kroppskultur siktar på en egen idrottshall till 1982. Bild. Byggnad.
1980-12-12 Placering problem för ny idrottshall. Byggnad.
1980-12-18 Rockgalapremiären i Färgelanda idrottshall blev en succé ur alla synvinklar. Nu blir det fler drogfria arrangemang. Nöjen.
1981-03-09 """Torgmöte"", idrottshall eller länsmuseum ställdes mot varann. Poltik. Bild."
1981-03-12 Sambygge med Agneberg kan snabbt ge idrottshall. Byggnad.
1981-03-31 Byggarbetslöshet kan ge idrottshall redan nästa vår. Arbetsmarknad. Byggnad. Bild.
1981-04-10 Byggplanerna tar form, men idrottshallen dröjer.
1981-04-11 Det behövs en idrottshall- och en ishall. Byggnad.
1981-04-14 Bygg ihop museum med idrottshall. Byggnad. Bild.
1981-04-15 "Sambygg idrottshall- och länsmuseum till ett ""Idrottsmuseum"". Byggnad."
1981-04-16 En idrottshall för GF Kroppskultur. Byggnad. Bild.
1981-04-18 Uddevalla kanske får ny idrottshall. Byggnad.
1981-04-30 Näringslivets Intresseförening vill ha idrottshall under 80-talet. Byggnad. Bild.
1981-05-15 Nytt intresse för ny idrottshall. Byggnad.
1981-05-21 Gamla idrottshallen upprustad för 200 000 kr. Byggnad. Bild.
1981-06-11 Idrottshall snabbutreds. Byggnad.
1981-08-08 Ingen ny idrottshall. Byggnad.
1981-09-03 Ny idrottshall kan stå klar redan 1982. Bild.
1981-10-02 Munkedal får sin idrottshall. Nu har kommunalfullmäktige fattat sitt beslut. Idrott.
1981-10-06 Omöjligt få idrottshall klar till 1982. Byggnad.
1981-10-20 Ny idrottshall behöver 2 000 åskådarplatser. Byggnad. Idrott.
1981-11-30 Vad är viktigast, ishall eller idrottshall? Byggnad. Idrott.
1981-12-09 Det blir ingen idrottshall 1982. Byggnad. Idrott.
1982-03-22 Idrottshall bör byggas 1984-1985 tycker Socialdemokraterna. Byggnad. Idrott. Bild.
1982-06-18 Ishall byggs nästa år, förslag om sambygge av idrottshall- och ishall. Byggnad.
1982-09-07 Sambygge av idrottshall- och ishall på Fridhem ska utredas. Byggnad.
1982-10-02 Färdiga att starta byggandet av nya idrottshallen. Byggnad.
1982-11-13 Fria idrottsord. Tänk först innan ni bygger idrottshall och ishall. Byggnad.
1983-10-04 Idrottshallen vid Agneberg byggs. Byggnad.
1983-12-07 Förslag till ny idrottshall är klart, ska kallas Agnebergshallen. Byggnad.
1984-01-12 Regeringen avgör byggandet av idrottshall vid Agnebergsskolan.
1984-01-25 Idrottshallen vid Agnebergsskolan blir 5 miljoner dyrare. Byggnad. Pengar.
1984-05-08 Idrottshallsförslaget vid Agnebergsskolan har godkänts. Byggnad.
1984-10-03 Hallföreningen för nya idrottshallen vill fira Sotenkanalen 50 år. Jubileum.
1984-12-07 Fel plats för idrottshallen vid Agnebergsskolan. Byggnad.
1985-01-12 Protester mot idrottshallen som orsakar sprickor i husen. Byggnad.
1985-03-06 Trafikproblem vid Kungsgatan-Agnebergsskolan på grund av  idrottshall. Byggnad.
1985-03-21 Många hinder för nya idrottshallen. Byggnad.
1985-03-22 En rockad föreslås, vill flytta idrottshallen. Byggnad.
1985-04-03 Idrottshallsbygget kan skapa markproblem. Byggnad.
1985-04-23 Frälsningsarmén gjordes hemlös av nya idrottshallen. Kyrka. Byggnad.
1985-05-30 Tummen ned för idrottshallen på grund av markförhållandena. Byggnad.
1985-07-20 Knut Fridells olympiaek vid gamla idrottshallen. Idrott. Kultur.
1985-08-22 Bygg idrottshallen nu. Byggnad.
1985-09-11 BPA bygger idrottshallen vid Agnebergsskolan. Byggnad.
1986-07-05 Agnebergshallen, den nya idrottshallen tar form. Byggnad. Bild.
1990-10-11 Olympiska eken utanför idrottshallen har fått skylt. Bild.
1996-08-31 Hantverksmässa i idrottshallen i Uddevalla.
1999-09-27 BN-brottning i Uddevalla Idrottshall. Kämpande Robertsson vägde för lätt. Idrott.
2000-11-09 Ljungskile folkhögskolas idrottshall stängs vid regn. Vattenpöl på innebandyplan orsakade benbrott. Skola.
2001-04-19 Idrottshall på Prostängen? Kropps vill bygga annex till Agnebergshallen. Kommunen kallsinnig. Byggnad. Bild.
2001-11-06 Uddevallakannan inomhusfotboll med 142 lag- och 1000 spelare drog igång i Idrottshallen under helgen. Idrott.
2002-11-01 "150 lag i ""Uddevallakannan"". Turneringen drar igång i gamla idrottshallen. Bild."
2002-11-04 Nu är Uddevalla-kannan igång i gamla Idrottshallen igen. Idrott.
2002-11-06 "En grupp ungdomar mellan 11-14 år bråkade på läktarna och kastade saker på plan under matcherna i gamla Idrottshallen. ""Uddevalla-Kannan""."
2003-01-28 Idrottshallen i Kungshamn fylldes i går av ungdomssymfoniker. Musik o sång.
2003-06-19 Tuffa tag väntar i Lysekil. Biblioteksfilialer, fritidsgårdar och idrottshallar kan komma att stängas. Nedläggning. Bild.
2003-11-20 Ny idrottshall vid Östraboskolan? Kroppskultur och Uddevalla HK vill bygga ut för tio miljoner. Byggnad. Bild.
2004-12-22 Industrilokal blir idrottshall i Uddevalla. Byggnad. Idrott.   ///

2024-04-06

Berättarkafé måndag 8 april på Wessmanska

ARKIVBILD

På måndag den 8 april kl 18.30 blir det ett nytt berättarkafé i Wessmanska huset, Södra vägen 7. Ingen föranmälan och ALLA ÄR VÄLKOMNA!!!   ///

2024-04-03

Därför lyser tornen på Uddevalla C i rött respektive grönt

Foto Marie Carlsson.

Jag får en fråga från Marie Carlsson:

Har blivit diskussioner på jobbet om " lanternorna " på Centralstationen .. Varför lyser det rött på ena o grönt på andra tornet? Har det någon mening eller är det bara snyggt . Min kollega frågade specifikt oss infödda i Uddevalla men jag har ingen aning ..

Inte Uddevallabloggen heller men jag frågade runt lite, bl a med tågpersonal men ingen kunde förstå varför det ser ut som det gör. Då skickade jag frågan vidare till fastighetsägaren Jernhusen, som svarar så här:

Hej Gunnar,
Vad kul att ni har uppmärksammat våra lanternor på stationen.
Eftersom Uddevalla är en hamnstad så ville vi göra en anknytning till sjöfarten. 2019 renoverade vi taket och valde då att sätta in belysning i tornen, ett rött och ett grönt torn. Detta för att det skulle se ut som lanternor, det har alltså ingen funktion utan är bara en utsmyckning.
Stationen ritades av järnvägsarkitekten Folke Zettervall och uppfördes 1903, idag är den ett statligt byggnadsminne och en viktig byggnad för många uddevallabor.
Ha en fin dag.
Med Vänliga Hälsningar,
Marie Brogren
Biträdande Teknisk Förvaltare Region Väst
Jernhusen AB   ///

2024-04-02

Uppdatering Äsperöds förskola

Foto 2024-04-01

Från och med våren 2023 är Äsperöds förskola i lokaler på Äsperödshemmet. Verksamheten kommer att drivas där under cirka två och ett halvt år. Under tiden kommer den tidigare förskolebyggnaden att rivas och byggas upp på nytt. När den nya förskolan står klar kommer den att rymma sex avdelningar i två våningar. ///

2024-04-01

Uppdatering ställplats Bodele

Arbetet med att skapa en ny ställplats för husbilar vid Bodele löper på. Så här beskriver kommunen den nya ställplatsen på sin hemsida:

Ställplatsen på Bodele är projekterad för 19 platser för husbilar. Alla ställplatser förses med tillgång till el och det kommer finnas avfallssortering för mat- och restavfall. Det kommer också att anläggas en latrintömningsstation samt en servicebyggnad för teknik, vatten och toalett.

Ställplatsen kommer att bli klar till sommarsäsongen.

Det finns redan en ställplats för sex husbilar vid Lindesnäs/Rödön. Den är än så länge gratis. För några år sedan då kommunen gjorde i ordning denna frågade man markägaren Gustafsbergsstiftelsen om det var OK att ta betalt här? (Stiftelsen är markägare och kommunen arrenderar). Svaret blev ja.

Den gången blev det inget av med att ta betalt, men nu aviserar samhällsbyggnadsnämnden att det kommer att bli en dygnsavgift. Det kommer att gälla såväl denna som den nya ställplatsen vid Bodele.   ///

2024-03-31

S:t Gabriels kyrka

Foto Christian Vestergaard

På Skärtorsdagen kom den här skylten till nya S:t Gabriels kyrka upp. Mycket riktigt det är före detta Bleketkyrkan som Svenska kyrkan har sålt, men den fortsätter alltså att vara kyrka. Det är en katolsk församling som köpt kyrkan.

Bleketkyrkan invigdes sen 8 september 1963. I augusti 1991 återinvigdes kyrkan efter en renovering och tillbyggnad.

På senare år har kyrka varit öppen också för borgerliga begravningar. Jag var själv officiant vid en sådan begravning 2019.   ///

2024-03-29

Passionsspelet lockade storpublik

Så här beskriver arrangörerna Passionsspelet. 

Ett passionsspel är en dramatisering av Jesus sista vecka i Jerusalem fram till korsfästelsen och gravläggningen. Ett ekumeniskt samarbete med många kyrkor i Uddevalla. Fre 29 mar kl. 15.00 och lör 30 mar kl. 13.00, Kungstorget Uddevalla.

Sedan år 2003 har kyrkorna i Uddevalla tillsammans med flera samarbetspartners delat med sig av påskens glada budskap i Uddevalla via Passionsspelet och så vill vi göra även 2024.

Långfredag 29 mars kl. 15.00, Kungstorget

Påskafton lördag 30 mars kl. 13.00, Kungstorget i Uddevalla centrum. Kyrkorna i Uddevalla med hjälp av flera sponsorer gör detta möjligt i år igen. Ta gärna med fikakorg.

Precis som tidigare lockade årets Passionsspel storpublik till Kungstorget i Uddevalla.

Kyrkorna i Uddevalla

 Missade du idag? Ny chans i morgon Påskafton kl 13.   ///

2024-03-28

Fröland idag

Insänt av Ove Kinander

Här var grustäkten på Fröland och PEABs asfaltverk.


///

2024-03-27

Kung Gustav VI Adolfs Eriksgata 1955

 
Det var fredagen den 13 maj 1955 som kung Gustav VI Adolf besökte Uddevalla på sin Eriksgata. I Tidningsarkivet gör jag en sökning på Eriksgata och får en träff. Bohusläningen skrev om besöket dagen därpå.

Bohusläningen 1955-05-14 Gråvädret kunde inte dämpa glansen över eriksgatan. Kungligt. Bild.  ///

2024-03-26

När besökte kung Gustav VI Adolf Uddevalla på sin Eriksgata?

Vid kvällens berättarafton väckte som vanligt en del bilder diskussion. Den här bilden till exempel. Man var överens om att det var en bild från kungens Eriksgata. Men vilket år var det? 1954 eller 1955 var de hetaste förslagen. Vet du vilket år det var?   ///

2024-03-25

Vattenreservoaren på Klocktornsberget

På den här bilden ser vi taket på vattenreservoaren på Klocktornsberget (till höger om Klocktornet). Reservoaren invigdes 1875 och var i bruk fram till 1938 då den revs. När den byggdes drogs ledningar av gjutjärn från de rika Mariebergskällorna. Ungefär på samma plats som vattenverket ligger idag. Reservoaren på Klocktornsberget fylldes genom självtryck med vatten från Marieberg. Från reservoaren leddes vattnet i ledningar ner till staden där många vattenkastare placerades ut i gathörnen. Det var både en klart förbättrad livsmedelshygien med friskt vatten samt ett förbättrat brandskydd då det fanns vatten på närmare håll än tidigare.

Om man går upp på Klocktornsberget ser man resterna av den gamla reservoaren. När jag gick på Läroverket (nuvarande Agneberg) var jag och klasskamraterna ofta här uppe på rasterna och fångade salamandrar. Vi kallade den platsen för ödledamm utan att jag på den tiden hade en aning om att det varit en vattenreservoar.   ///

2024-03-24

Berättarafton tisdag 26 mars på Bohusläns museum

Arkivbild

På tisdag den 26 mars är det åter dags för berättarafton. OBS att berättarafton föregås av årsmöte för Uddevalla Hembygdsförening kl 18.00. Berättarafton börjar kl 19.00.

ALLA VÄLKOMNA!!  ///

2024-03-22

Strandpromenaden avstängd mellan Lindesnäs-Gustafsberg vardagar från måndag 25 mars

Från Fyrstads Entek

Hej!

Nu är det dags för oss, Fyrstads Entek AB, att fortsätta fiberarbetet i området kring Gustafsberg och Lindesnäs !

Vi kommer att etablera maskiner med start redan på måndagen den 25 Mars 2024 för att börja schakta på Lindesnäs-området och sedan ta oss vidare till sista etappen på Gustafsbergs-området.

Lindesnäs

Detta kommer innebära att det kommer vara mycket rörelse på området den kommande tiden med både maskiner och fibertekniskt arbete. Under arbetet kommer det även att förekomma vissa begränsningar för framkomligheten i trafiken, men vi jobbar självklart för att minimera dessa, men vi ber därför samtliga om att planera in lite extra körtid vid besök till och från området.

Strandpromenaden
Gångbanan mellan restaurang ”Snäckan” och ”Rödöns båthamn” i Lindesnäs kommer att vara avstängd under vardagar mellan kl: 07.00 – 16.00 vid arbete, fram tills att det är klart.

Påskhelgen närmar sig och det finns inga hinder för de som har tänkt att fira en lugn påsk i området.
Arbete kommer pågå måndag 25 Mars till torsdag 28 Mars under påskveckan samt tisdagen 2 April - torsdagen 6 April, för att sedan veckorna därpå återgå till arbete helgfria vardagar måndag – fredag.

Vi hoppas att alla har förståelse för detta arbete som kommer att ske och som skapar ett fiberljus till boende på Lindesnäs och Gustafsberg.

Med vänlig hälsning,

Linda Albinsson
Projektledare   ///

2024-03-21

Olsson på Halla

Inskickat av Berit Carlsson

Bilden är tagen på Carl Hilmer Olssons 80-årsdag 1944 Olsson bodde på Halla. Känner du igen någon på den här bilden?  ///

2024-03-19

Södergatan 27 (huset bakom den vita bilen)

Här på Södergatan 27 bodde Ludvig Hansson i övervåningen. I samma våning bodde i modern tid antikvarien Stellan Granat. Jag har varit där några gånger.

Ludvig Hansson det är alltså han med Ludvig Hanssons bro. Han drev ju skeppshandeln Hansson & Hasselberg runt hörnet på Stora Hellevigsgatan. Den blev senare Edvin Andreassons affär. Edvin var boddräng hos Ludvig Hansson.

Ludvig Hansson var född 1868 och dog 1932. Han skänkte pengar för att bygga gångbron mellan Stora Hellevigsgatan och Kålgårdsbergsgatan. Sant eller inte men man säger att Ludvig ville ha bron för att kunna gå med dagskassan närmaste vägen till Uddevalla Sparbank.

Tyvärr fick han ju inte se sin bro färdig då han dog två år innan.

På väggen till Södergatan 27 sitter den här skylten.   ///

2024-03-14

Elever från Lancasterskolan

För en tid sedan såg jag denna bilden på Facebook. Längst till vänster ser vi Uddevalla teater. Men alla dessa pojkar? För det är väl bara pojkar? Jag är övertygad om att det är elever från den näraliggande Lancasterskolan. Skolan hade som mest 220 elever och hade två lärare och det är väl dem vi ser på vardera flanken.

(Södra Drottninggatan - Asplundsgatan)

När folkundervisningen i vårt land i början av 1800-talet blev aktuell och obligatorisk genom kmts stadga 1842 - låg Uddevalla bra till. Redan 1822 byggdes ett skolhus här, det var den s.k. Lancasterskolan, på kyrkans äng "Ängön". Skol huset lär ha bekostats av "växelundervisningssällskapet", som 1818 omplanterat den engelska lancastermetoden i Sverige. Växelundervisningsmetoden var ett billigt ehuru föga effektivt sätt att åstadkomma undervisning för många barn med endast få lärare i en tid då det rådde brist på både lärare och skol lokaler. Systemet innebar att eleverna indelades i läxlag, som undervisades av mera försigkomna elever, s.k. monitörer. Läraren övervakade det hela och hade i regel flera läxlag att se till. Skolhuset innehöll två lärosalar och hade två lärare (text ur Gustaf E Karlssons historik om skolväsendet i Uddevalla).

I Tidningsarkivet söker jag på Lancasterskolan och får nedanstående träfflista:

Datum         Innehåll

1829-07-02 Entreprenadauktion angående målning av Lancasterska skolhuset. Konst.

1861-04-15 Josefina Rydholms fotografiatelier mitt emot Lancasterskolan. Annons.

1881-05-23 Föredrag i Lancasterskolan om nykterhet och Godtemplarorden. Alkohol.

1881-05-25 Föredrag i Lancasterskolan om nykterheten. Alkohol.

1882-05-27 Prästerskapet- och Godtemplarismen får inte ha föredrag och fester i lancasterskolan på söder. Föreningar.

1923-07-02 Ett skolmuseum på utställning. Hur gamla Lancastern såg ut av T. S-g.

1930-12-11 70 år fyller förra småskollärarinnan vid Lancaster Paulina Olsson.

1932-06-25 Lancasterskolan, berättelse av F.E.K.

1938-01-05 Förra lärarinnan i Lancaster Josefina Hast, död. 75 år.

1945-10-18 HSB vill bygga på Lancasterskolans tomt. Fin bild på skolan.

1946-08-31 Brand i militärbarack vid Lancasterskolans gård, vedupplag. Bild.

1946-09-27 Asplundsgatan av F.E.K. Lancasterskolan byggdes 1822.

1947-05-22 Kjellberg & Söner vill hyra Lancasterskolan till monteringshall.

1947-08-19 Nya lekplatser vid Lancasterskolan och Göteborgsvägen. Parker.

1947-08-23 Lösöreauktion i Lancasterskolan på Uddevalla stads tillhöriga lösegendom.

1947-10-25 Lancastern bastant knuttimrat skolhus togs i bruk 1822 för växelundervisning.

1948-08-13 Idyll på Söder. Ny lekplats vid Lancasterskolan, Södertullsgatan. Parker.

1948-08-25 Lagfart för Uddevalla stad å stadsäg 1165 köpt av bostadsföreningen Lancaster. Parker. Fastighetsaffär.

1952-05-08 """Tio tappra män"", med Burt Lancaster kan ses på Saga-biografen."

1955-04-02 Uddevalla drätselkammare köper Lancaster. Fastighetsaffär.

1959-11-12 Rivning av Lancasterskolan.

1960-08-09 Ny södervy, Lancasterskolan riven. Rivning. Bild.

1978-04-24 Hälsovårdskritik mot främst parkeringshusförslag i kvarteret Lancaster Miljö.

1980-02-12 Filadelfia kämpar mot parkeringsplats på Lancaster.

1983-09-24 Länsstyrelsen är missnöjd med byggnadsplanerna för Lancaster. Parkering.

1986-11-06 Elever på Lancasterskolan år 1913. Bild.

1988-01-27 Parkeringshusbygge i kvarteret Lancaster kan börja i höst?

1988-02-18 Ringlekar på Lancasterskolan.

1989-03-23 Vill hellre ha park än parkeringshus på Lancasterplatsen.

1989-04-13 Lancasterskolan 1933-1934.

1989-05-11 Lancasterskolan.

1989-11-23 Lancasterskolan 1933-34, Skolkort med Maja Dahl, Valdemar Hall och läraren Einar Dahl. Bild.

1990-11-07 Lancasters daghem firar 45-årsjubileum. Äldst i Uddevalla.

1992-02-19 Uddevalla har inte råd att mista fler länkar bakåt. Bild på nybyggnad av Lancaster.

1992-06-23 Lancasters p-hus öppnar portarna 1 juli 1992. Arkitekt Patrik Häggström. Bild.

1995-11-06 Lancasters daghem vid Södra vägen 50 år. Barnomsorg. Annons.

2000-02-07 "Här skulle eleverna ""gruppvis dresseras"". Historik om Lancasterskolan. Bild."

2000-05-25 P-huset Lancaster är ett enda stort misstag. Kostar uddevallaborna stora pengar. Byggnad.

2001-11-21 Kameror ska stoppa brott. 300 000 kronor satsas på övervakning av parkeringshuset Lancaster. Polis. Bild.

2002-05-24 Moderaterna vill sälja P-husen, Lancaster och Hernhult. Parkering.

2003-09-15 Det gamla Uddevalla; Skolkort taget på  Lancasterskolan 1939.   ///

2024-03-13

Sök i Svenska tidningar

Från Per Norberg kommer det här tipset. Kungliga Biblioteket släpper sina digitaliserade tidningar för vem som helst att söka i.

Webbadressen är https://tidningar.kb.se/ . Och det som är före 1923 är öppet. Det är bara att sätta igång och botanisera i innehållet.   ///

2024-03-12

Windingsborg

Jag frågade ju läsekretsen om vad ni kallar det här huset? En del sa Walkesborg (eller Walkersborg) och andra sa Windingsborg. Själv har jag nog sagt Walkesorg, men det står klart att huset heter Windingsborg. Tittar man bakåt så ser man att till och med kommunen som äger huset har kallat det Walkesborg. Här öppnade 1947 Uddevallas första ungdomsgård.

Hur kan det då bli så här rörigt?

Här ser vi att kvarteret Walkesborg ligger väster om Walkeskroken (som är en gata). Till höger om den ligger kvarteret Windingsborg och det aktuella huset. Och i kvarteret Windingsborg ligger simhallen som kallas för Walkesborgsbadet i kommunala handlingar.
Och på den här kartan från 1808 hetter båda nuvarande kvarteren Walkesborg.
Detta är manbyggnaden till Walkesborg. Walkesborg är uppkallat efter rådmannen Detlef Walke som levde 1721 - 1777 och bodde vid norra foten av det nuvarande Walkesborgsberget. Det finns inga spår efter manbyggnaden idag.

Bilden här ovan är den enda jag har sett på själva manbyggnaden. För äldre Uddevallabor är huset nog mest känt som major Schmidts hem. Major Schmidts son, teaterförläggaren Lasse Schmidt, var född i huset. Han var som många vet gift med skådespelaren Ingrid Bergman och de hade en sommarö utanför Fjällbacka vid namn Dannholmen.

Jag gör en sökning i Tidningsarkivet på Walkesborg och får denna träfflistan:

Datum Innehåll
1829-02-05 Handelsmannen Johannes Winding på landeriet Walckesborg (Walkesborg) död, 63 år.
1832-06-14 Walkesborg, Anna E. Winding.
1913-11-08 Auktion på tomt och ångmaskin och ångpanna. Inspektor Wahlberg, Walkesborgs gård.
1917-03-03 Koloniträdgårdar på Marieberg och Walkesborg är efterfrågade. Trädgård.
1920-02-24 På grund av flyttning låter trädgårdsmästare E. Johansson å Walkesborg försäljer. Annons.
1921-03-18 Stor lösöreauktion på Walkesborgs gård.
1921-10-22 Fru Elisaberth Hedendahl försålt Walkesborg nummer 5.
1922-03-14 Landeriet Walkesborg utannonseras på 5 årigt arrende från nästa 1 april.
1922-03-18 Landeriet Walkesborg har av DK utarrenderats på 5 år till inspektor E Wahlberg.
1928-09-10 Koloniträdgårdsverksamheten i Uddevalla vid Walkesborg, bilder på kolonistugor.
1930-04-02 Staden byter och köper tomter å Walkesborg advokat Hammar erhåller Fredriksborg.
1934-09-08 Walkesborgs kolonistugor.
1938-01-22 Sprängskotten dåna på södra landsvägen. Femton man i arbete på Walkesborgsberget. Vägarbeten.
1938-03-09 Storauktion på Walkesborg. Bild.
1939-08-26 Gamla ladugården på Walkesborg är numera cementfabrik och Kullgrens sliperi.
1940-01-22 Sprängskotten dåna på södra landsvägen. Femton man i arbete på Walkesborgsbergen.
1942-01-09 Två barn fem och tre år gamla omkom vid brand i fastighet på Walkesborg 6. Barn till Felix Johanssson.
1942-01-19 Jordfästning till de innebrända syskonen Ingalill och Bertil Johansson Walkesborg. Gravsättning.
1945-10-13 Kolonistuga vid Walkesborg. Brand.
1945-10-18 Kolonister på Walkesborg är uppsagda.
1946-01-24 Staren kom igår till Walkesborg och sågs på snöig kvist. Fåglar.
1947-04-19 Ungdomsgård i Walkesborgsvillan, Windingsborg.
1947-04-26 Stadsplanering för Walkesborg godkänd.
1947-07-05 Innehav Torebo cementgjuteri, Walkesborgs gård, erbjuder rörelsen till Uddevalla.
1947-11-13 Om ungdomsgården på Walkesborg. Bild.
1947-11-17 Allmän visning av Ungdomsgård på Walkesborg.
1947-11-20 Ungdomsgården hade igår premiär och öppnade sina portar på Walkesborg.
1948-08-05 Lagfart: Elis Johansson å tomten nr 24 i kv Walkesborg av Uddevalla stad. Fastighetsaffär.
1956-01-12 Walkesborg, ett stycke Uddevalla-historia. Hembygd. Bild.
1957-05-23 60 uddevallafamiljer får bostad i kvarteren Iduna, Bleket och Walkesborg. Byggnad. Bild.
1958-01-17 Dödsbrand på Walkesborg, 18 hemlösa. 47-årige förre försäljaren Wolmar Andreasson innebrändes.
1961-06-28 Ladugården på Walkesborg rivs. Rivning.
1961-07-28 Ladugården på Walkesborg rivs.
1962-12-07 Bild på Walkesborgs mangårdsbyggnad efter branden.
1976-04-27 Från Hästepallarna till Walkesborg. Uddevalla Simförening ställer i år in sig i 50 åringarna led. Föreningar.
1981-08-19 Nytt solarium på Walkesborgsbadet. Brun fram och bak samtidigt. Bad. Bild.
1982-03-11 Över 200 trim-simmade i Walkesborgssimhallen. Idrott. Bild.
1999-10-30 Rehab i Walkesborgsbadet. Politikerna går på Kommunalrådet Lennart Björks linje. Politik.
2000-01-31 Vilken succé för Walkesborg. Ny innebandyklubb i Uddevalla blev framgångsrik. Idrott. Bild.
2000-09-27 Walkesborgsbadet fyller 25 år. Bada till 1975 års priser lördag 30 september.
2000-10-02 Hoppfull satsning, trots konkurrens från OS på TV kom 620 besökare till Walkesborgsbadets 25-års jubileum. Bild.
2000-12-11 Ljusdrottning, Uddevalla Simförenings lucia Johanna Niclasson kröntes i Walkesborgsbadet. Bild.
2000-12-16 Friskvård. Massageterapenten Patrik Andreasson ansvarar för massagen i Walkesborgsbadet. Bild.
2001-01-19 Fortsatt massage i kommunal regi i Walkesborgsbadet.
2001-05-18 Reningsanläggningen överbelastad, bygg om Walkesborg. Som under året har 160.000 besökare.
2001-11-01 Ny rening eller mindre öppet. Problemen i Walkesborgsbadet måste åtgärdas.
2001-11-10 JDM-simning i Uddevalla för Region Väst under helgen i Walkesborgsbadet. Idrott.
2002-03-14 Frida Girnus lärde sig simma när hon var 49 år i det nya Walkesborgsbadet. Idag vid 76 år simmar hon fortfarande. Bad.
2002-04-17 Renare till hösten. Walkesborgsbadet stängs i sommar. Bild.
2002-09-12 Walkesborgsbadets sviktar livsfarliga. Specialfärgen blev farlig. Bild.
2003-02-10 Trollhättan tog hem en spännande USF-cup i simning, den 50:e tävlingen i Walkesborgsbadet. Skäret fick se sig besegrade.
2003-03-18 Besökare till Walkesborgsbadet måste köpa eget hänglås till omklädningsrummen, 5-kronan försvinner från och med 1:a april
2003-04-26 Walkesborgsbadet kan drabbas av strejk. Bild.
2003-08-16 Walkesborgsbadet kan få äventyrsbad för barn. Nöjen.
2004-03-15 De tog en historisk seger. Walkesborgs herrlag blev DM-mästare i innebandy. Idrott. Bild.

Och söker jag på Windingsborg blir träfflistan så här:

Datum Innehåll
1947-04-19 Ungdomsgård i Walkesborgsvillan, Windingsborg.
1947-09-24 Windingsborg blir ungdomsgård.
1963-10-29 Badhus för 2,2 miljoner påbörjas nästa år på Windingsborg, Uddevalla.
1971-11-02 Windingsborg förslag av byggnadsnämnden för Simhall i första hand. Byggnad.

Gustafsbergs barnhus som stiftades 1772 fick som dess första lärare Eliseus Winding.  ///