2007-09-30

Ljungskile vann igen


Ljungskile vann den viktiga matchen mot Häcken med 1 - 0 på HA Bygg Arena i eftermiddags.

Samtidigt förlorade GIF Sundsvall varför LSK nu ligger på andra plats i Superettan. Avståndet till lagen under strecket är nu 7 poäng med fyra matcher kvar.

Publiksiffra finfina 2650!

Läs reportage från matchen på LSK:s hemsida http://www.lsk.se/default.asp?do=game_details&gameID=1956 //

Vestro Gothia


Ulrica Wallin, Uddevalla, är projektledare för ett intressant projekt som heter Vestro Gothia.

Ulrica presenterar projektet så här:.

Gör ett besök i Uddevalla för 100 år sedan

Är du en av dem som tycker att det rivits på tok för mycket i staden, och som ibland skulle vilja kunna vrida klockan tillbaka? Då ska du besöka webbplatsen Vestro Gothias virtuella Uddevalla!
www.vestrogothia.se/uddevalla.html.

Stadsvandring
Allra först möts du av den lokala, prisbelönta fotografen Maria Lundbäck som tar dig med på en stadsvandring i sin stad - Uddevalla för sisådär 100 år sedan. Vid ett klick på Uddevalla-banderollen hamnar du utanför den gamla teatern, där du går åt höger eller vänster genom att röra muspekaren uppe i skyn. Under promenaden passerar du bland annat järnvägsstationen i hamnen, sjömanshuset och Kooperativa föreningen Framtiden, på väg mot Tändsticksfabriken som avslutar det hela. Om du inte vill gå tillbaka förstås! Du kan ”gå in” i samtliga byggnader och ta reda på mer om dem. Kampenhof, Tiger och Tändsticksfabriken gömmer mest bilder och fakta, i form av olika spel, men allt klickbart på gatan ruvar på mer.

Missa inte:
Marias fotoalbum längst ner, med ännu fler bilder.
Sägentanten bredvid albumet. Hon berättar om Muntra och Per i Hôlera på Bredfjället.
Klockorna längst ner på gatan. De visar var i staden respektive byggnad låg, och hur det ser ut där idag. Tyvärr inte så upplyftande alla gånger…

Kôrpehôla
Om du väljer att klicka på korpen uppe till höger ovanför Maria, hamnar du i Vestro Gothias version av Bohusläns museums utställning ”Kôrpehôla – Uddevalla genom tiderna. Har du besökt den känner du garanterat igen en hel del föremål här. Vestro Gothias Kôrpehôla fungerar som en stående tidslinje, med början längst ner i forntiden och slutet högst upp i nutid. Du rör dig genom att flytta muspekaren upp eller ner i vänsterkanten och du får veta mer när du klickar på bilderna. De områden som ruvar på mest bilder och fakta här är bland andra ”guldåldern”, ”de 3 olyckornas tid” och ”varvsepoken”.

Vad är Vestro Gothia?
Vestro Gothia är ett samarbete mellan regionens arkiv, bibliotek och museisektor. Uddevallas del har Bohusläns museum, Bohusläns hembygdförbund, flera skolor och kommunen själv varit delaktiga i att skapa. Vill du veta mer hör du av dig till projektledare Ulrica Wallin på
ulrica.g.wallin@vgregion.se, 0706-182013. Också kan du förstås upptäcka fler kommuner på www.vestrogothia.se. //

2007-09-29

UCA - Uddevalla Cykelamatörer


(Tioårsjubilerande Uddevalla Cykelamatörer 1933.
Övre raden från vänster: Willgot Klingwall, Alf Johansson, Olle Olsson, Henning Forgbert och Tage Johansson.
Mellanraden: Gunnar Olsson, Bertil Nilsson, Åke Andersson, Bror Andersson, Tage Forgbert, Harry Johansson och Gustaf Lorentzon.
Främre raden: Harald Petersson, William Rådemo, Arndt Winberg och Erik Augustsson. Tack Åke Hansson och Jan Aronsson för namnen!)

Rolf Ohlsson i Strömstad skriver:
"I de övre tonåren var jag medlem i UCA (Uddevalla Cykel Amatörer). Tävlade i då i vad som kallades debutantklassen. Finns UCA kvar idag? En cykelklubb finns väl även nu för tiden.
Min "storhetstid" på cykelfronten inföll ungefär 1953-57. Jag cykeltränade ihärdigt, i princip varje dag, så länge det inte var snö. På vintern gällde skidåkning och framför allt skridskoåkning samt inomhus träning i gamla "Praktiskas" gymnastiksal där vi också träningscyklade "på rulle" en kväll i veckan.
Har du några gamla bilder från cykellopp i Uddevalla med omnejd från den tiden? Jag har ingenting i den vägen själv".

Den anrika klubben Uddevalla Cykelamatörer bildades 1923 och slogs 2004 ihop med Uddevalla Terrängcykelklubb till Uddevalla Cykelklubb. Så Cykelamatörerna både finns och inte finns.

Det var göteborgaren Martin Relling, som tidigare startat cykelklubbar både i Göteborg och Mölndal som tog initiativet till bildandet av UCA.

Den första tävlingen i UCA:s regi var Rabbalshedeloppet som kördes första gången 1925 och en annan populär tävling var Lysekilsloppet med premiär 1927.

Jubileumsåret 1943 fick UCA arrangera Cykel-SM 150 km och den tävlingen blev en fullträff med närmare 10 000 åskådare som kantade den beryktade banan Höjentorp - Kapellebackarna.

I flera år kördes därefter Bohusrundan på samma bana vilken också användes då klubben fick arrangera Nordiska Mästerskapen på cykel 1951. Vid det tillfället samlades 12 000 åskådare och sexårige Gunnar Klasson var en av dem. Om jag inte blandar ihop det med en annan tävling så vann den polioskadade Jonny Wikström loppet. Jag minns att han hade sin ena arm fastsurrad vid styret för att kunna cykla.

Min pappa var för övrigt och tittade på Bohusrundan samma dag som jag föddes, vilket han fick höra då och då av min mamma.

Uddevalla har för övrigt anlitats som etappmål både i 6 dagars och Postgirot Open flera gånger. På den här bilden har cyklisterna just kommit utför Kapellebackarna och passerat genom Kapelleporten, som givetvis som vanligt var vadderad med brottarmattor.

En mängd SM-tecken har erövrats av klubbens medlemmar. Inte minst av gångsektionen som genom Maj-Britt Ekenmyr tog sitt första Svenska Mästerskap 1956. Lennart Back blev den främste vad gäller antalet SM_tecken och han och Lennart Carlsson representerade också Sverige vid EM 1958. Och visst minns man de "två Lennart" i Romolympiaden 1960.

UCA har även haft handboll och skridsko på programmet men mer sporadiskt genom åren.

Frågeställaren Rolf Ohlsson omnämns i 50-årsjubileumsskriften på sidan 5: "Frank Hagelin började nu sticka upp i sällskap med ungdomar som Rolf Olsson, Bengt Johansson, Svens Sörqvist och Leif Andersson. Franks främsta bravad var väl då han som junior satte A-klassarna på plats i 4-distriktsmatchen i Alingsås, bl a Monarkstjärnorna från Vanostallet i Hallandslaget".

Lite axplock om UCA ur Tidningsarkivet:

  • 1923-08-06 I Folkets hus hölls ett sammanträde där det beslöts att bilda eb cykelkubb vars namn blev Uddevalla Cykelamatörer, UCA.
  • 1924-06-06 Till cykeltävlingarna i Grästorp skickar UCA Hilding Pettersson och Erik Andersson.
  • 1928-07-10 I cykelloppet Tvådagars kom Harald Pettersson, UCA, på sjunde plats.
  • 1933-06-30 Uddevalla Cykelamatörer tio år.
  • 1935-05-31 Lysekilsloppet vanns av UCA:s Harald Pettersson som därmed hemförde vandringspriset för alltid.
  • 1940-09-16 100-talet startande i UCA:s Riksmarschen.
  • 1940-11-08 Framgångsrik säsong för UCA. Har vunnit 15 priser i lagtävlingar.
  • 1941-04-03 UCA-ordföranden Alf Johansson provåker en velociped av 1886-års modell.
  • 1941-10-22 Henry Olsson Sveriges bäste B-klasscyklist. Framgångsrikt år för UCA.
  • 1942-03-10 UCA-cyklisterna äro redan i farten ute på vägarna. Ingvar Ericsson till Uddevalla som tränare för distriktet.
  • 1942-06-30 Rabbalshedeloppet en av Sveriges äldsta cykeltävlingar går i år den 19 juli för 18:e gången. UCA är arrangör.
  • 1942-11-17 UCA fyller 20 år 1943. Försöker få hit SM säger ordföranden Alf Johansson.
  • 1944-05-15 Tre klassegrar för UCA som tog pampigt vandringspris för alltid.
  • 1944-07-04 Gösta Edvardsson UCA blev tvåa vid Tibro CK:s nationella tävling.
  • 1944-07-24 Bohuslän - Dals DM i cykel 1944. UCA tog samtliga mästerskap.
  • 1944-09-11 I hällande regn blev Gösta Edvardsson, UCA, klubbmästare i cykel.
  • 1948-02-25 UCA:s 25årsjubileum.
  • 1949-03-02 Arndt Winberg, UCA, cykelveteran.
  • 1950-09-14 Som väntat vann Sven "Svängis" Johansson, UCA.
  • 1951-05-26 Sven "Svängis" Johansson, UCA-veteran i Sexdagars.
  • 1951-08-13 Överraskande seger för Rune Bodell, UCA, i Hunnebostrand.
  • 1952-05-03 Fyra UCA-cyklister i Norges tvådagars.
  • 1957-09-16 Ny gångtriumf för UCA-Lennart. 77 - 50 för Bohuslän-Dal mot Oslo.
  • 1957-09-18 Ny Bohusläningen-pokal till ungdom. UCA:s 13 000:e märkestagare belönas.
  • 1968-06-17 Göte Jensen vann i Tidaholm. UCA-flickor gör fin propaganda.
  • 1968-07-02 Kerstin Irwing, UCA, tog sin tolvte seger.
  • 1970-09-02 Frank Hagelin, UCA, gjorde en storfin insats och vann i Stockholm. Hans fjärde raka seger.
  • 1971-97-28 Hans Ekenmyr, UCA:s gångordförande, blir ledare för svenska gånglandslaget i Helsingfors-EM.
  • 1973-05-07 594 deltagare till UCA:s och Bohusläningens propagandalopp Dalslandsrundan som firar 50-årsjubileum.
  • 1975-05-05 UCA:s och Bohusläningens femte Dalslandsrunda blev en solskensfest med 450 cyklister.
  • 1983-11-03 Uddevalla Cykelamatörer fyller 60 år.
  • 1993-11-19 Arndt Winberg, UCA, död.
  • 2001-05-26 UCA anordnar ett nytt cykellopp som kallas Östraboloppet säger ordföranden Yngve Sällström.
  • 2001-06-11 Anna Sällström från UCA blev silvertjej i linjeloppet för flickor 13 - 14 år.
  • 2001-09-05 Mikael Nystrand, UCA, tog sin andra seger i Västgötacupens seniorklass på cykel.//

(Bilder ur Bohusläns museums bildarkiv)

2007-09-28

Frans Emil Karlssons "koffert"


I dag blev jag uppringd av receptionen på Bohusläns museum och en röst sa att: "det finns en koffert här till dig". Någon annan förklaring gavs ej.
På väg ner tänkte jag:"Tänk om det är en bomb, det är ju så populärt nuförtiden!"
Det var ju inget allvar bakom de tankarna förstås. I stället fann jag den här "kofferten" med mitt namn på den vidhängande adresslappen.
Mina damer och herrar! Denna väskan har tillhört ingen mindre än Bohusläningens legendariske journalist Frans Emil Karlsson som jag har skrivit om tidigare.

Det var Wille Ängermark som skickat den med bud.
"Jag kände en journalist på Bohusläningen på 1950-talet som hette Arnold Olsson, han var i från Töllås på Orust. Han talade ibland om FEK och berättade att han var sjuk och så dog han 1950. Arnold var på hösten 50 i Stockholm och där bröt han sitt ena ben. Något stötte till och han dog. En tid senare kom Arnolds änka till mej med en resväska och berättade att den tillhört FEK och sa att jag skulle ta väl vara på den. Arnold hade fått den av FEK. Jag har den fortfarande kvar. Den innehöll/håller två ex av Bohusläningens jultidning 1930 och 1933 och en anteckningsbok. Dessutom en massa urklipp ur Bohusläningen med hans kåserier. De har ju fallit sönder nu och då de finns i läggen så har jag rensat bort dem för några år sedan. Du skall få väskan med innehåll till museets samlingar".
Jag måste säga att det kändes högtidligt att öppna FEK:s väska. Tänk om den kunde berätta vad den varit med om!
Särskilt noga studerade jag hans anteckningsbok. Det var anteckningar i skilda ämnen och det var lätt att förstå att han skrivit dem för några kommande artiklar i Bohusläningen.
En och annan blyertsteckning fanns där också.
Wille Ängermark har också skickat mig nedanstående historia, berättad av en man från Håby som kände FEK väl.

"Granristuggar’n på Herrestafjället
De va under första världskriget å då de va ont om kol. Då fann de på en maskin som tugga granris å pressa ihop till nått som likna briketter. De skulle ersätta kolet. Den drevs mä en lokomobil. Detta hade de uppe på Herrstafjället för där hade de fällt skog.
Å där sto en man och mata maskinen med granris och vid lokomobilen sto en man som skötte den. Det fungera fint och han sto å stoppa in granris i den ene änden på tuggar’n och så kom de ut hoppressat i andre änden. De va ett bra sätt att ersätta kolet töckte dum.
När de hade kört maskinen några vecker så skulle de visa den för tidninga å de va Bohusläningen å då kom de en som hette Karlsson som skulle skriva om detta. Visningen gick fint och de ble en stor hög hoppressat sönnerhackat granris vid maskinen och lokomobilen drev det hela och den sköttes av en man och granristoggarn av en. Karlson fråga om de inte hade lagerlokal för fabrikationen, han kunde ingen se. Då fick han svaret: ”De behövs inte för allt vi gör går åt te å elda lokomobilen och iblan räcker de inte å då får vi hämta ett lass kol ifrå stan”
De ä ofta de ä på de viset mä möcke som kommunalgåbbane hittar på".//

2007-09-27

ABF Fotoklubbs Uddevallaalmanacka har kommit


Nu har den kommit. ABF Fotoklubbs Uddevallaalmanacka för 2008 finns nu till försäljning.
ABF Fotoklubb fyller 30 år i år och har precis släppt nästa års fotoalmanacka. Det är den 21:a i ordningen.
Som vanligt är det mycket ovanliga bilder med god kvalitet. Dessa almanackor är riktiga samlarobjekt för många och de brukar ha en strykande åtgång. Till varje gammal bild finns det också en nytagen som visar hur platsen ser ut i dag.
Så passa på och skaffa dig ett ex!//

Mittemot GG


Mitt emot GG, dvs Guldsmedsgården, det bland ungdomar så populära utestället vid Kungsgatan har det öppnats ett nytt snabbmatställe med det fyndiga namnet "Mittemot GG".
Jag skrattade gått åt skylten då jag gick hem i går kväll. Jag har ju vid åtskilliga nattliga promenader längs Kungsgatan kunnat studera nattlivet utanför GG. Och det är säkerligen en god affär att erbjuda det här alternativet för de köande ungdomarna. Det blir en hård konkurrent till korvlådan från Calles korv som annars brukar stå där.
I sammanhanget kan jag inte låta bli att småle åt en episod för flera år sedan. Restaurang Guldsmedsgården var tämligen nyöppnad och Restaurang Gammelgården, känd för sin goda husmanskost, fanns fortfarande på Södra Hamngatan.
Jag skulle bjuda döttrarna på lunch en dag och de föreslog GG. Sagt och gjort! På överenskommet klockslag infann jag mig på Gammelgården medan döttrarna satt och väntade på Guldsmedsgården! Tablå!//

2007-09-26

Restaurang Havet och mordet på president Kennedy


Det här var en av bilderna vid kvällens berättarafton inför en fulltalig publik. Ni har sett den förut. Den finns i en artikel här på Uddevallabloggen.

Det var givetvis många i publiken som hade varit på Havet och det är fantastiskt vilka minnen en bild kan väcka.

Willy Martinsson som har varit musiker och spelat på Havet många gånger berättade om kvällen den 22 november 1963. Hans orkester satt här i Snäckan på Havet och spelade som de gjort många gånger förr. Plötsligt märktes det en förändring av känsloläget bland restaurangens gäster. Det tisslades och tasslades och publiken ägnade allt mindre intresse åt musikerna och deras musik. Allt avstannade efterhand och till sist nåddes även musikerna av beskedet att USA:s president Kennedy var skjuten. Stämningen blev som förbytt.

Samtidigt satt jag själv på tåget mellan Göteborg och Uddevalla. Det var en fredagskväll och jag var på väg hem efter veckans arbete i Göteborg. Efter Ytterby kom konduktören gående genom vagnarna och berättade att president Kennedy hade blivit skjuten.

På den tiden stannade tåget vid fler stationer än i dag och efter varje tågstopp fick vi nya rapporter om läget i Dallas, där Kennedy hade skjutits. Det var en kuslig och förtätad stämning och det var konduktören som förmedlade den. Vi passagerare, som inte hade pratat med varandra tidigare, började nu göra det och det spekulerades i nytt världskrig och det ena efter det andra.

När jag hade gått av tåget i Uddevalla möttes jag av min far som berättade att Kennedy var död. Vi satt en stund i bilen och lyssnade på Arne Thoréns rapporter från USA.

Detta var bara ett exempel på hur bilder väcker minnen och hur tankarna sedan far i väg. Det fanns fler exempel på detta under kvällen.//

2007-09-25

Kungligt roligt med berättarafton


Onsdag den 26 september är det dags för höstens första berättarafton i Hörsalen på Bohusläns museum. Berättaraftnarna inleddes hösten 1984 på försök och blev mycket populära redan från början. Nu går de alltså in på 24:e året och intresset är fortsatt mycket starkt. Och det får vi nog tillskriva det faktum att alla tycker att bilder är intressanta och en bild säger ofta mer än tusen ord.

I början var det mycket tekniska problem kring berättaraftnarna men genom de senaste årens digitalisering har bilderna nu blivit väldigt lättillgängliga.

Berättaraftnarna går till så att jag visar en bild, exempelvis denna. Publiken sitter på sina platser och jag använder en trådlös mikrofon och kommer till den som vill berätta någonting. I början försökte jag få folk att komma fram och berätta framför en fast mikrofon men det frångick jag snabbt. Det är mycket lättare att få folk att prata om de sitter kvar i halvmörkret, lite anonymt.

Vad kan man då läsa ut av ovanstående bild? Jo att den är tagen på Skolgatan norrut. Vi ser att det står nyplanterade träd längs gatan. På vänster sida ligger det ett tvåvånings trähus som allmänt kallades för "Syskrinet", Skolgatan 5. Fastighetsägaren hade en syateljé i staden.

Till höger ligger manbyggnaden till Kråkhagen, byggd 1897 av familjen Zetterqvist. Kråkhagen finns fortfarande kvar, nu med adress Skolgatan 6.

Skolgatan 8, det stora "Kråkslottet" är ännu inte byggt. Det var klart 1912. Då har vi ganska väl gafflat oss fram till när bilden är tagen. Vi ser också lite diffust att det pågår någon slags arbete på gatan. Kan det vara pågående byggandet av Bohusbanan? Ja, så är det sannolikt. Och tittar man på trottoaren till vänster så ligger där en liten decauvillejärnväg, dvs en sådan som man snabbt kunde bygga ut i sektioner vid olika byggnadsarbeten.

Vilka är människorna på bilden? Ja, det framgår inte om inte någon i salongen känner igen dem.
Skolgatan 7, det så kallade "Strykjärnet", är heller inte byggt. Det byggdes strax efter järnvägsövergången på vänster sida. Det stod färdigt 1907. Se där nu har vi gafflat in oss ännu mera exakt i tiden. Lägg därtill att arbetena med järnvägen genom Kålgårdsberget påbörjades 1903 så kan vi således säga att bilden är tagen mellan 1903 och 1906 (eftersom byggandet av "Strykjärnet" påbörjades då).

I morgon kommer det som vanligt att bli en blandning av bilder. Både av den typen ovan och lite modernare. En del har jag fått låna och scannat och har du bilder så lånar jag dem gärna för en annan berättarafton.

Och har vi tur, och det har vi för det mesta, så får vi i gång flera riktigt goda berättare. Jag brukar ha kungligt roligt på dessa berättaraftnar. Kom och ha roligt med mig!!

Kl 1830 på Bohusläns museum och det kostar inget.//

2007-09-24

Ökensand?


De här båda bilderna är tagna av Gösta Krantz vid motocrosstävlingar på Kuröd. Exakt när vet jag inte men sannolikt under andra hälften av 1950-talet. Jag vet att det kördes motocrosstävlingar på Kurödsbanan i vart fall mellan 1955 och 1963.

Till motocrossen återkommer jag men nu gäller det den stora byggnaden på bilden. Den fanns där under hela motocrossepoken. Vid något tillfälle var vi smågrabbar dumdristiga nog att på något sätt ta oss in i byggnaden, som för övrigt saknade dörrar. Därinne fanns det en enda stor hög med sand av en sort som inte var vanlig i Uddevalla. Någon hade hört att det skulle vara ökensand från Egypten?

Nu är frågan om någon av Uddevallabloggens läsare kan lösa gåtan. Kan det ha varit någon slags beredskapslager? Eller vad skall man gissa på?

Jag såg aldrig att det skedde någonting sedan magasinet var fyllt med sanden. Däremot har jag en svag förnimmelse av att det körde lastbilar med en sand som det rök om längs Västgötavägen där jag bodde. Tacksam för tips således!//

2007-09-23

Svenska slag tillbaka i Uddevalla


Ett 40-tal åhörare hade mött upp då Per Dahlberg var tillbaka i Uddevalla i dag. Det var Per som var producent och programledare för SVT:s serie Svenska slag som sändes i vintras. Det var åtta halvtimmesprogram som hade många tittare. I det sista programmet utspelades en hel del i Uddevalla och då framförallt på Skansberget. För oss i Uddevalla blev kedjelod ett nytt begrepp. Uddevallas kedjelod finns i en monter i Uddevallautställningen på Bohusläns museum

Kedjelod användes förr i tiden till att skjuta sönder riggen på fiendens fartyg. Som framgår av bilden består ett kedjelod av två kanonkulehalvor med en bit kätting emellan. Då kedjelodet skulle skjutas iväg sattes halvorna ihop och det gjordes ett paket av hela lodet.

Paketet stoppades in i kanonen från mynningen och när det sedan sköts iväg vecklade det ut sig så att de båda halvorna snurrade runt i luften sammanhållna av kättingen. Man kan lätt förstå att det kunde åstadkomma en stor förödelse för den som kom i vägen.
Det som är unikt med Uddevallas kedjelod är att det hittades på land, dvs det har antagligen skjutits mot trupp.
Det är knappt en kilometer mellan Skansberget och den förmodade nedslagsplatsen där huset Södra Drottninggatan 25 nu ligger. Det kan vara aningen för långt för att kunna vara rimligt att det skjutits från Skansberget.
I måndags vägdes lodet på Bohusläns museum och när Per fick veta vikten, 9,1 kg, kunde han fastställa att det inte skjutits från berget. Ett sådant tungt kedjelod måste ha skjutits från en artonpundskanon och några sådana fanns inte på Skansberget.
Däremot finns det en skiss som en norsk officer gjorde över striderna i Uddevalla. Danskar och norrmän under Gyldenlöwe förde upp en stor pråm i hamnen. På skissen kallas den för skottpråm och på den fanns det artonpundare. Det är alltså huvudteorin just nu att det var från denna pråm kedjelodet sköts. Skottpråmen låg vid detta tillfälle på en plats mitt i skottlinjen från Skansberget till platsen där kedjelodet hittades.
Kedjelodet hittades i marken då man skulle bygga huset på Södra Drottninggatan. Möjligen har upphittaren betraktat sitt fynd som ha ett visst skrotvärde och därför lämnat in det till Janssons skrotaffär varifrån det senare överlämnades till Uddevalla museum.

Per Dahlberg guidade oss runt på försvarsvallarna på Skansberget och man måste säga att han är otroligt påläst, inte minst óm förhållandena vid striderna i Uddevalla.

Han berättade också att de svenska trupperna använde glödgade kanonkulor som de sköt mot Skansberget. "Hur kunde man skjuta i väg dessa glödheta kulor?" undrade någon.
Ja det måste ha varit något av en konst att släppa in en vitglödgad kula i kanonens mynning utan att förladdningen inne i eldröret fattade eld. Men faktum är att svenska trupper hade i sin utrustning ett slags järnkaminer (bilden från Armémuseum i Stockholm) som man använde just för detta ändamålet. Med en järntång tog man tag i den glödgade kulan och förde in den i kanonens mynning.
Avsikten var att kanonkulan skulle träffa på ett sätt att fiendens förråd, t ex ammunitionsförråd, skulle fatta eld. Det var naturligtvis inte lätt för någon att avlägsna den glödheta kulan.
Även om förmiddagen handlade mest om krig så var det mycket intressant att ta del av Pers berättelser. Mycket för att han är oerhört kunnig och att han har en förmåga att förmedla kunskap om gångna tiders krig. Det visade han inte minst i serien Svenska slag. Extra kul är förstås att Per har ett Uddevallapåbrå. Hans mormor och morfar bodde på Södra Drottninggatan 43 och hette Egevi i efternamn.
TV-serien Svenska slag finns för övrigt nu på DVD och kan bl a köpas på http://www.ginza.se/ till en kostnad av 219 kr.//

2007-09-22

Utsiktens bryggeri m fl


Från några olika håll har jag fått frågor om bryggerier i Uddevalla och då särskilt Utsiktens bryggeri.
I dag finns det inga bryggerier i Uddevalla men annat var det förr. Ett av de äldsta var Utsiktens bryggeri från 1854 tätt följt av Svante Natt och Dags bryggeri i kvarteret Dagson. Natt och Dags bryggeri var länge det största som moderniserades och byggdes ut 1902. Men 1924 var konkursen ett faktum och bryggeriet lades ned. Samma år köpte Schwartzman & Nordström AB bryggeribyggnaderna och byggde om dem till konfektionsfabriken.
Utsiktens bryggeri låg mellan Underåsgatan och Vintergatan på Väster. Bryggeriet fick sitt namn efter platsen som sedan länge kallades för Utsikten. På den tiden fanns det ingen bebyggelse utan då man stod på höjderna vid Annegreteberg (nuvarande Uddevalla sjukhusområde) hade man en strålande utsikt ut mot Byfjorden.
På platsen låg i vart fall sedan 1830-talet ett brännvinsbränneri. Innehavare var den kände Uddevallabon C A Kullgren, han med stenindustrin.
Kullgren avled på världsutställningen i London 1851 och hela bränneribranschen var vid den här tiden i gungning. De flesta småbrännerierna runt om i Sverige lades ned och produktionen koncentrerades till större enheter.
Utsiktens brännvinsbränneri konverterades därför 1854 till ett ölbryggeri. På en del håll sågs detta till och med som en nykterhetsbefrämjande åtgärd.
I början hette det Uddevalla Ångbryggeri AB men namnet ändrades sedan till Utsiktens bryggeri. 1876 brann bryggeriet ned till grunden. Innehavaren hette då Kjellman. Det var denne Kjellman som byggde den bryggeribyggnad som gamla Uddevallabor minns.
Bryggeriet bytte då och då ägare. Kjellman sålde bryggeriet till Konrad Forster och senare ägare var J L Larsson, Arvid Uddenberg och Nils Sjunneson.
1919 köpte AB Pripp & Lyckholm Utsiktens bryggeri och de nya ägarna genomförde 1926 en omfattande modernisering av anläggningen. Den 20 september visades det nya bryggeriet för särskilt inbjudna och för allmänheten dagen därpå.
Av en broschyr från det tillfället framgår det vilka produkter man tillverkade. Det var Pilsner, Extra lager och s k Skattefritt (lättöl?). Man hade också en omfattande tillverkning av läskedrycker som Vichyvatten, Seltersvatten, Sockerdricka, Lemonad, Hallonlemonad, Champagnedricka (Champis?), Pommac, Messina, Monark, Materna, Stadion, Pommona, Citro, Banancider, Fruktcider, "Bock-öl" och "Münchner-öl".
Mitt i smällkalla vintern, den 27 januari 1942, inträffade en storbrand i bryggeriet. Brandmännen kämpade i 20 graders kyla och gjorde ett gott arbete, men trots det fick bryggeriet omfattande skador.
Uddevallas mångårige brandchef Eric Ström berättade om branden vid en stadsvandring i kvarteren på Väster som jag ledde någon gång på 80-talet. "Plötsligt var han ensam på platsen! Var var brandsoldaterna? Nåväl det värsta var över och efter en stunds letande fann han dem nere i bryggeriets lager där de värmde sig både invändigt och utvändigt. Samtliga hade var sin "stor stark" som de halsade då han dök upp".
Efter branden började man omgående att reparera byggnaden och man passade på att förnya maskinparken samtidigt.
Pripp & Lyckholm lade ned produktionen vid bryggeriet 1961 och under några år fungerade lokalerna som nederlag och distributionscentral. Det var då fortfarande liv och rörelse på platsen men 1968 hade Pripps byggt ett nytt lager på Kuröd dit man flyttade verksamheten. Bryggeribyggnaden stod kvar flera år men jag hittar ingen uppgift om när den revs. Ivart fall fanns den fortfarande 1973. Kanske någon av Uddevallabloggens läsare vet?
Här följer så ett axplock ur Tidningsarkivet om vad som har skrivits om bryggerier i Uddevalla.
  • 1884-11-13 Förra Hülberska bryggeriet skall åter träda i kraft. Ny ägare är källarmästare S A Berg.
  • 1889-01-26 Ett 50-tal vagnslaster is från Ängebacken lär vara rekvirerade till bryggerierna i Uddevalla.
  • 1890-12-06 Iskällardricka finns att köpa hos Svante Natt och Dags bryggeri.
  • 1891-04-24 Forsters bryggeri rekommenderar 1:a bayerskt Lager-ÖL.
  • 1893-06-08 Bryggeriidkaren och riddaren Svante Natt och Dag död, 63 år.
  • 1902-02-13 Taklagsöl firades på tisdagen hos Natt och Dags nya bryggeribyggnad på söder.
  • 1904-11-08 Utsiktens bryggeri sålt.
  • 1918-07-31 70 år fyller bryggeriägaren och förre handlanden August Andersson.
  • 1922-05-06 Bryggeriarbetarna i Uddevalla har träffat ett nytt avtal med arbetsgivarna.
  • 1924-04-17 Driften nedlägges den 14 dennes vid Natt och Dags bryggeri.
  • 1924-10-17 Bryggeriarbetarna får höjda löner. Från 85 öre till 1 kr i timmen. Chaufförernas veckolön höjs från 40 kr till 47.50.
  • 1925-05-09 Utsiktens bryggeri skall moderniseras. Ett av Sveriges förnämsta småbryggerier.
  • 1926-04-26 Dynamitinbrott i Utsiktens bryggeri.
  • 1931-10-07 Alinsgås Bryggeris nederlag i Uddevalla har flyttat sitt kontor.
  • 1932-11-23 50 år fyller disponenten vid Utsiktens bryggeri Gottfrid Törnskog.
  • 1941-11-29 Annons. En välsmakande dryck är "Uddevallas mörka" . Den bör ni köpa!
  • 1942-01-28 Den kallaste eldsvåda vi någonsin haft ansåg brandkåren om branden vid Utsiktens bryggeri.
  • 1945-07-18 42 000 halvor läsk per dag från Utsiktens bryggeri.
  • 1945-08-11 Utsiktens bryggeri bygger ut sin verksamhet.
  • 1946-02-23 Utsiktens bryggeri får göra påbyggnad av källare.
  • 1959-10-21 Gustaf Uddén, överkvalificerad bryggeriarbetare, fick guldmärke.
  • 1960-01-11 Utsiktens bryggeri lägger ned driften, blir nederlag. Tio avskedas.
  • 1971-11-17 Bryggerikonkurs drabbar i Uddevalla. Hundraåriga företaget Alingsås Bryggeri.
  • 1973-02-13 Utsiktens bryggeri. Artikel om 100-årig industriepok.
  • 1996-07-10 Nytt bryggeri startas i Uddevalla, Bohus Bryggeri.//

Upplagda fartyg i Byfjorden


Av Lars-Åke Krantz i Sandared har jag fått den här bilden (tack Lars-Åke!). Det är hans pappa Gösta Krantz som har tagit de två femtiotalsbilderna i denna artikeln.

Efter Suezkrisen 1956 hade Suezkanalen stängts. Den blev så gott som helt oframkomlig under några år. Kanalen var en genväg för sjöfarten mellan Europa och Asien och det blev förstås ett stort avbräck då den inte gick att använda.
Byfjorden var (och kanske fortfarande är?) en svensk reservuppläggningsplats för fartyg som inte kunde hållas i trafik. Bilden kan vara tagen 1957 eller 1958 då det låg flera fartyg upplagda i Byfjorden.
Det hela upprepade sig efter oljekrisen på 1970-talet då Byfjorden återigen fick härbärgera att antal upplagda fartyg. Om jag minns rätt var det den gången 22 stora fartyg upplagda.



Kroken på den förra bilden finns kvar än i dag och ser nu, femtio år senare, ut så här majestätisk. Den finns alldeles intill Strandpromenaden och det går inte att missa den då man går där.


Jag har egna minnen från de upplagda fartygen på 1950-talet och jag minns tydligt att en vinter var det så sträng kyla att hela fjorden var belagd med halvmetertjock is.

"Hela stan" var ute och åkte skridskor på fjorden och det var en fantastisk is. Förutom en massa skridskoåkare såg man skridskoseglare och isjakter och de fick upp ordentlig fart innanför Sunningesund.
Mellan fartygen på bilden, som låg med någon meters mellanrum, åkte vi ungar skridskor och jag minns hur spännande och overkligt det var.
När vi åkte där gav vi till ordentliga rop och det blev ett fantastiskt eko mellan de höga fartygssidorna.//

2007-09-21

Nu kommer Dahlberg



Alltsedan Per Dahlberg var i Uddevalla förra året och spelade in TV-serien Svenska slag har han grubblat över kedjelodet han fann på Bohusläns museum.

Och nu i veckan förmådde han museets personal att plocka kedjelodet ur montern för att väga det.

Vad det vägde? Ja, det och mycket annat får du veta på söndag för då kommer Per Dahlberg till Uddevalla för att berätta om Uddevallas krigiska förflutna.

Det hela ingår i Naturvårdens dag som anordnas av Uddevalla kommun.

Per Dahlberg träffar du kl 1000 för en promenad upp till Skansberget. Start vid Turistbyrån, dvs Gamla Badhuset. Ingen kostnad.

Du kan även träffa honom kl 13.30-15.30 under en lunchkryssning med M/S Byfjorden. Där guidar han tillsammans med Stefan Bergendal. Två rätters kravmärkt lunch serveras ombord. Kostnad 195 kr.

Hela programmet för Naturvårdens dag hittar du här http://www.uddevalla.se/uddevalla/arkiv/nyhetsarkiv/aktuellt2007/upptacknaturenpalokalanaturvardensdag.5.63ad291a114df6eee4380004112.html

Den man älskar - biopremiär den 28 september


Ni som har läst Bohusläningen i dag vet att det var VIP-premiär på filmen Den man älskar i går.
Filmen är inspelad i Uddevalla av Film i Väst och jag har talat med en person som såg den och som säger att sällan har Uddevalla varit så vackert som i denna film. Uddevalla visar upp sig från sin allra bästa sida.
I huvudrollerna ser vi Rolf Lassgård, Jonas Karlsson och Sofia Ledarp.
Därtill var filmen bra! Något att se fram emot således. Gå och se den! Premiär fredagen den 28 september.//

2007-09-20

Svamputställningen har öppnat


En av landets största svamputställningar fyller 20 år. Utställningen har öppnat i dag på Bohusläns museum och pågår t o m söndag den 23 september.
Ta med egen svamp för artbestämning och tillagningstips. Svampkonsulent Eva Loodh, museibiolog Jan Uddén samt representanter från Uddevalla svampsällskap Musseronen ger goda råd.
Välkomna!//

2007-09-19

Knut Fridell och Olympiaeken


När jag var vid Olympiastadion i Berlin den 9 september så medgav inte tiden att jag letade upp stentavlan med de olympiska gulmedaljörernas namn.

Därför blev jag glad då Tore Lexby (som har en son i Berlin sedan 30 år) mejlade mig den här bilden med kommentar:

"Hej ! Knut Fridell tog guld i lätt tungvikt, fri stil. Förutom medaljerna fick han den tyska eken.

Den bilagda bilden visar pristavlan med hans namn. Kulhålen, både i tavlan och runt om, visar vad som hände under avslutningen av kriget. Tavlan hänger på en vägg, vinkelrätt mot simbassängen. Öppningen i sittplatserna bildar den platå där Hitler höll till. I denna öppning finns tavlan.
Eken hamnade så småningom i Sörkälleparken och slutlligen ? vid Idrottshallen. Det finns en ingraverad plåt på den. Det var Sune Knutson, som tog initiativet och såg till att den förverkligades. Vad står det på plåten ?"

Kul att få se tavlan! Den undre bilden visar överdelen av stentavlan där man ser namnet Fridell.

Mycket riktigt så har eken flyttat runt och i dag ser den ut så här där den står intill Idrottshallen. Det är alltså 71 år sedan Adolf Hitler överlämnade den lilla ekplantan till guldmedaljören Knut Fridell.

Jag vet inte om ni minns det men eken stod länge på plats utan någon vidare uppmärksamhet. Sedan kom det upp en skylt men den försvann efter några år.
Efter en tid startade Uddevalla-Postens dåvarande chefredaktör Pär Allvin en kampanj för att det åter skulle komma upp en skylt. Han skrev i tidningen varje vecka och argumenterade för en ny skylt. Till sist bar det frukt och sedan dess har den här skylten funnits intill Olympiaeken.

Guldmedaljören Knut Fridell var född 1908 och avled 1992.//

Kallbadhuset på Gustafsberg - igen


Jag skrev ju nyligen om Kallbadhuset på Gustafsberg som flyttades till Sörkullen 1930. Nu har Jan Aronsson skickat mig ytterligare några bilder där man ser Kallbadhuset på sin ursprungliga plats.
Till höger om Strandpromenaden mot Lindesnäs och nere vid vattnet ser vi här Kallbadhuset. Det tycks vara väldigt stort men läget var väl inte det bästa så därför flytten till Sörkullen.//

Gårdstrafik kring Kungstorget


Nu har trafiken lagts om runt Kungstorget. Där man tidigare kunde köra Torggatan från Kilbäcksgatan mot Kungstorget är det nu enkelriktat åt andra hållet.
Och nu har också Trädgårdsgatan från Kilbäcksgatan till Kungstorget öppnats för trafik.
Observera att det är frågan om så kallad gårdstrafik dvs man får hålla samma hastighet som gående. Jag såg i går att alla har ännu inte märkt de nya skyltarna.//

2007-09-18

"It's nice with...kvällssol!"


"It's nice with ...kvällssol!" De för oss bevingade orden fällde vår engelskfödda vän för många år sedan. Och i kväll var det verkligen "nice with kvällssol" när vi gick längs Strandpromenaden.

Ute i vattnet vid Bodele stod en fiskare. Ja vi såg förresten en till senare. Nu var det ganska länge sedan vi gick där. Berlinresa och annat har kommit i vägen

Och som vanligt var det väldigt mycket folk i rörelse. Jag tror att varenda Uddevallabo vid det här laget har gått på bryggan längs berget vid Hästepallarne.






På en sten i vattnet utanför Konditori Snäckan stod den här ålekråkan och funderade över livet. Och inte var den minsta rädd för alla mänskliga oljud i närheten.








Och så har den här skylten kommit upp. Nu är det alltså fotgängarna som bestämmer på bryggan. Det har ju varit några insändare i Bohusläningen i sommar om att man helst borde förbjuda cykelåkandet på Strandpromenaden. Det hoppas jag aldrig blir verklighet. Behovet av en trafiksäker miljö för cyklisterna förbi Hästapallarne är flerårigt och äntligen har vi fått det.
Så nu hoppas jag verkligen att cyklister och fotgängare skall samsas på bryggan.//

2007-09-17

Kallbadhuset på Gustafsberg



I en tidigare artikel har jag skrivit om Sörkullen på Gustafsberg och den här långa byggnaden. I dag återstår bara den vänstra delen av det som en gång var Kallbadhuset, för det var så det kallades.

Av Janne Dahl (tack Janne!) har jag fått låna hans Gustafsbergsarkiv med många "pärlor" i. Bland annat har Janne hittat en bild där man ser Kallbadhusets ursprungliga plats i början av Strandpromenaden mellan Gustafsberg och Lindesnäs. Än i dag kan man faktiskt se en stengrund alldeles intill vattnet där Kallbadhuset låg. Bohusläningen skrev den 13 maj 1930 att Kallbadhuset på Gustafsberg nu har flyttats till Sörkullen.

På bilden här ser man längst ut i högra kanten Kallbadhuset på sin ursprungliga plats.//

2007-09-16

Fängelset i Uddevalla



Maj-Britt Jonasson undrar:


"Bestämt var det ett fängelse i Uddevalla. Kanske Du redan har skrivit om det?

Javisst var det ett fängelse i Uddevalla!
Det har benämnts på lite olika sätt genom åren. Om man vill titta i fängelsets arkivhandlingar så heter det Länsfängelset i Uddevalla 1863 - 1936. Arkivet förvaras på Landsarkivet i Göteborg och närmare bestämt på dess depå på Polstjärnagatan på Hisingen. Där finns inte mindre än 22 hyllmeter från Länsfängelset i Uddevalla.

Länsfängelset i Uddevalla kom till i samband med en humanisering av fångvården i Sverige. Fram till dess hade fångrna ofta "suttit på fästning" underde mest vidriga omständigheter. Carlstens fästning i Marstrand och Varbergs fästning är väl de man i första hand tänker på.


Länsfängelset började byggas 1862 och var inflyttningsklart året därpå då alltså de första fångarna anlände. Flera av dem kom från fängelshålorna i Marstrand och man kan lätt sätta sig in i deras förtjusning över att flyttas till ett cellfängelse.


Fängelset byggdes på en tomt strax intill den blivande Herrljungabanan (1867) och det blivande Länslasarettet (1866). Och när Bohusbanan byggdes mellan åren 1903-1909 kom fängelset praktiskt taget att ligga väldigt centralt. Herrljungabanans sträckning ändrades från den ursprungliga så att fängelset kom att ligga mellan de båda järnvägarna.


Fängelset togs i bruk i oktober 1863. Dåvarande direktören hette A J Ammelin. Vaktpersonalen utgjordes av förste vaktkonstapeln E Blücker, vars hustru var vaktfru, samt fyra vaktkonstaplar: O Lindberg, H Kristensson, G Andersson och P A Bergendahl.


Tidningarna har förstås skrivit massor om fängelset verksamhet och ett axplock av det kommer sist i denna artikeln.

Ett av de mer uppmärksammade dåden i Uddevalla var "Blodsdramat på Garvaremyren", som inträffade i januari 1906. Änkan Tobiasson dödade sina barn och sattes förstås i häktet på fängelset. I mer än två år prövades detta ärende men till slut frikändes änkan och förklarades psykiskt otillräknelig.
Fångarna förvarades inlåsta i sina celler året om men i februari 1900 anvisade Riksdagen 34 000 kronor för "uppförande av nya hägnader och fånggårdar" vid Länsfängelset. På någon av bilderna
kan man ana dessa norr om själva fängelsebyggnaden. Det var helt enkelt rastgårdar
som byggdes i solfjäderform så att en fångvårdare kunde ha uppsikt över samtliga fångar som befann sig i rastgården. Den som har bott på Långholmen hotell har kanske sett de bevarade rastgårdarna där. De var exakt likadana i Uddevalla.


Bohusläningens reporter Torsten Sandberg skrev den 9 februari 1923 en artikel om "En rundvandring i Uddevalla Kronohäkte och en studie i gamla handlingar". Vi saxar ur den:

"Fängelsets främsta uppgift är att söka återupprätta de människor, som råkat hamna inom dess gråa murar. I ensamheten tränga sig ofta bättre tankat över en, ångern kommer och den dömde beslutar söka omvända sig och bli bättre. Därför är allt arbete ordnat efter bestämda principer och varje ledig stund sysselsättas fångarna med arbete. Det är endast om söndagarna som vila och tysthet fullständigt härskar. Dessa dagar bli även de längsta med timmar, som sakta krypa fram, ändlösa och enahanda.
...............
Klockan 7 om morgonen går reveljen, vilken här består av en signal i en ringklocka. Då öppnas cellerna av vaktkonstaplarna och fångarna få ta sina kläder, vilka ligga ute i korridoren. Bar och en bäddar och städar i sitt lilla "vaerelse".
Klockan 9 serveras frukost, vilken i de flesta fall består av havremjölsvälling, varjämte dagens brödportion utlämnas.
Klockan 10-11 är det promenad i de särskilt härför anordnade små promenadgårdarna.
Klockan 1 ätes middag, vars rätter växla. Ibland är det ärter och fläsk, ibland sill och potatis, ibland kött och soppa o.s.v. Portionerna äro rikligt tilltagna och i de flesta fall orkar vederbörande knappast äta upp alltsammans.
Klockan 6 serveras kvällsvard bestående av gröt och mjölk.
Och så ringes till tapto tio minuter före ½ 8, varefter fångarna få plocka av sig kläderna och lägga ut dem i korridoren. Alla måste redovisa för sin dagskostym genom att uppräkna de olika persedlarna. Kl ½ 8 skall allt vara tyst och ljuset släckes. Dörrarna låses och lugnet vilar över fängelset.
...........
Fängelset består av tre våningar. En spiraltrappa leder upp från första till andra och från andra till tredje våningen. Längs sidorna finns järnbeslagna dörrar och utanför dem löper en gång, som begränsas av ett järnstaket. När man står högst upp i tredje våningen kan man alltså se ända ned i första.
De där järnbeslagna dörrarna vilka äro försedda med en liten lucka, som man kan titta in genom, leda till cellerna. Det finnes 34 sådana i Uddevalla kronohäkte, varav fyra större avsedda till sjukceller el. dyl.
Vi stego in i ett av dessa små ljusmålade rum, inte mycket bredare än att man kan ta från den ena väggen till den andra och ungefär fem steg i längd. De få sitt ljus från ett litet gallerfönster uppe under taket. I cellen finnes en säng, som på dagen förvandlas till bord. Sängen innehåller en madrass, två lakan, två filtar och en kudde, så man kan precis inte klaga på hårt nattläger.
Vidare har man ett par små hyllor på vilka finnes bibekn och psalmboken samt några andra böcker i religiösa ämnen.
Där ligger också en sked, en tallrik, ett tvättfat och en liten lerkruka, vari skall förvaras mat, om man vill gömma undan en smula dylik från middagen, en vattenmugg, sopskyffel och borste samt i ett särskilt ventilerat skåp den för naturens behov oundgängliga klosetten. Slutligen hänger på väggen en handduk och fångarnas instruktion.
............
Cellerna eldas i kakelugnar i första och andra våningarna. Brandsläckningsanordningarna äro synnerligen välordnade. I varje cell finnes ringledning, varigenom tjänstgörande vaktkonstapeln kan alarmeras i händelse av sjukdomsfall eller dylikt."

Tyvärr har jag inte hittat några interiörbilder från fängelset. I Torsten Sandberg artikel finns det dock några men de håller kvalitetsmässigt inte för publicering.


Fängelset, eller Uddevalla kronohäkte om man så vill, lades ned 1936 och blev sedan efter ombyggnad elevhem för Centrala Verkstadsskolan i Uddevalla men det är en annan historia. Byggnaden revs i samband med byggandet av stadsmotorvägen genom Uddevalla.


Några axplock ur Bohusläningen (Tidningsarkivet):
  • 1879-01-07 Till härvarande cellfängelse hafwa under december förra året inkommit 13 fångar. Vid årets slut 16 fångar varav en kvinna.
  • 1884-03-10 Tio banditer från fängelset i Göteborg har överförts till härvarande cellfängelse.
  • 1888-11-06 Konfirmationsläsning på cellfängelset i Uddevalla.
  • 1889-12-24 På Uddevalla kronohäkte utspisas i dag julafton, gröt och mjölk samt en hvetebulle per man.
  • 1895-12-10 Soldathustru häktad misstänkt för barnamord.
  • 1899-05-16 Velocipedryttare skrämde häst med vagn utanför cellfängelset. Ekipaget välte med skador som följd för de åkande.
  • 1900-02-17 Häktad och införpassad till Uddevalla kronohäkte blev igår jernvägsarbetare Karl-Gustaf Sand Tidaholm.
  • 1900-11-27 För lösdrifveri och besvärligt bettleri har härstädes arbetaren Folke Emanuel Fuhrman häktats.
  • 1906-01-09 Familjetragedi på Garvaremyren.
  • 1908-04-11 Änkan Karolina Tobiasson frikändes för blodsdranat på Garvaremyren.
  • 1909-06-16 Om Gotthard Lindbergs rymning ur Uddevalla kronohäkte.
  • 1911-04-28 Ester Johnsson Uddevalla häktad för barnamord.
  • 1917-06-05 Gotthard Lindberg Dahlbom inforslad till Uddevalla kronohökte efter åtta år i frihet.
  • 1920-05-10 Arbetslöshet hotar på kronohäktet då bötare betalar kontant i stället för att sitta av straffet.
  • 1921-10-29 E Edvardsson, Berg, Brastad har införts till Uddevalla kronohäkte för otuktsbrott mot 8-årig flicka.
  • 1922-07-17 En 17-årig flicka dömd för barnamord inför Orust och Tjörns häradsrätt införd till kronohäktet i Uddevalla.
  • 1923-07-07 Grosshandlare Ed. Schalaug ådömd 3 månaders fängelse för konkursförbrytelse.
  • 1924-01-16 I Uddevalla kronohäkte har under 1923 varit intagna 183 personer, varav två kvinnor.
  • 1925-02-09 En rundvandring på Uddevalla kronohäkte, av Torsten Sandberg.
  • 1925-05-11 Barnamörderskan i Strömstad fick minsta möjliga straff, sex månaders fängelse. Infördes till Uddevalla kronohäkte.
  • 1926-10-04 60 år fyller fängelseföreståndaren Esaias Appelgren.
  • 1932-11-15 Advokat Robert Thorburn häktad för förskingring.
  • 1933-11-03 Appelgren går, Hellgren kommer som chef för kronohäktet i Uddevalla.
  • 1936-03-09 Fängelset i Uddevalla nedlägges fr o m 1 juli.
  • 1937-02-18 Kronohäktet blir elevhem. 18-20 elever kan inkvarteras efter ombyggnad av gamla fängelset.
  • 1973-11-13 Det gamla fängelset rivs.//

Uddevallavarvet mals ned bit för bit...


På den här bilden som enligt uppgift skall vara tagen hösten 1971 är Uddevallavarvet fortfarande i ett utvecklingsskede. Man kan inte längre ana Kasenabben som ligger någonstans där under all betong.

Det stora fartyget på bilden ligger vid Utrustningskajen. Dit bogserades fartygsskroven efter stapelavlöpningen.

I dag pågår arbetet vardag som helgdag (tack och lov inte längre nattetid) med att bila bort alla betongkajerna.

Till vänster återstår fortfarande den yttre delen av den en gång så breda betongkajen. Vattnet i Kasebukten har åter blivit synligt efter att i kanske 60 år varit dolt av kajerna.




Man kan fortfarande se Utrustningskajen men den är illa åtgången och skall sannolikt försvinna helt när maskinerna gjort sitt.
Den som vill se det gamla varvsområdet medan man fortfarande kan ana hur det har sett ut bör skynda sig på. Snart är det borta.//

2007-09-15

Ulf Johansson mordhotad av al-Qaida


49-årige Ulf Johansson, Uddevallabördig chefredaktör för Nerikes Allehanda, mordhotas nu av Irakiska al-Qaida. Bakgrunden är publiceringen av konstnären Lars Vilks teckning av Muhammed som rondellhund.
Den som mördar Lars Vilks skall, enligt al-Qaida, belönas med 100 000 dollar och priset på Ulf Johanssons huvud är satt till 50 000 dollar.
Enligt vad Ulf själv säger till Nerikes Allehandas webb-TV (bilden) tar han hotet på allvar. Eftersom han inte varit utsatt för någonting liknande tidigare så låter han polisen ge honom råd om det krävs extra skydd för hans säkerhet.
Ulf Johansson började som varvsarbetare på Uddevallavarvet innan hen blev journalist på Bohusläningen. Där avancerade han till nyhetschef innan han flyttade till Småland och blev chefredaktör för Smålands-Posten. Därifrån flyttade han vidare till Örebro och blev chefredaktör för Nerikes Allehanda. Han bor nu i Örebro med sin familj.

2007-09-14

Bohuslän 1939


Jag fick ett tips ikväll från Agneta:

"Tipsa om en underbar journalfilm som finns på SVT:s hemsida. En film om Bohuslän 1939, heter den och finns under Öppet arkiv. Upptäckte den av en slump i kväll och fick mig 11 minuter och 23 sekunders njutning, hör bara hur speakern uttalar fjord...En guldskatt för en som är född ett antal år senare".

Tack Agneta för tipset! Jag fick leta en stund innan jag hittade den så därför har jag lagt en länk direkt till Öppet arkiv på SVT:s hemsida: http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=31623

Det är bara att hålla med. Klicka på länken, luta dig tillbaka och njut!

För övrigt så är SVT:s Öppet arkiv helt fantastiskt.//