2014-01-31

Jodå, det går visst att restaurera gamla hus!

Debatten om Emaus vara eller inte vara har rasat ett tag. Det har bland annat sagts att det inte går att restaurera huset huset till en rimlig kostnad. Då är det enklare att riva.

På Gustafsberg brottas vi ständigt med den problematiken. Skillnaden mellan Gustafsberg och Emaus är bl a att husen på Gustafsberg (26 st) är byggnadsminnesförklarade och då måste de bevaras. Vi har inget annat val. För oss är det enda problemet att det är dyrt, alldeles kolossalt dyrt. Det är en ständig jakt på pengar. Men en del klarar vår duktiga personal själva.

Som till exempel det här projektet. Det är herrtoaletten på Gustafsbergs badrestaurang som skulle fräschas upp lite grand men som alltid visade det sig att allt var i mycket sämre skick än befarat. Vi var dock förvarnade efter förra vinterns projekt då vi byggde om damtoaletten till en handikapptoalett och en vanlig toalett.
Badrestaurangen är egentligen ett par hus som under en period av mer än 100 år har byggts samman till det den är i dag. Första huset, Brunnssalongen, byggdes redan 1793.
 Det har varit flera ombyggnader och reparationer genom åren och ibland hittar vi sådana här bomärken. Snickaren H Dahlström skrev detta med sin timmermanspenna 17/4 1936. Är det någon av Uddevallabloggens läsare som känner igen namnet?
Projektet att restaurera herrtoaletten har precis påbörjats och denna bilden tog jag i dag. Vissa av golvbjälkarna kunde återanvändas medan andra fick kasseras. Här kommer det så småningom att bli en modern toalett och man kommer inte att kunna förstå vilket grannlaga arbete det har varit att åstadkomma den.

Uddevallabloggen kommer att följa restaureringen och framförallt visa slutresultatet.  //

2014-01-30

Rosenquist på Samneröd

Insänt av Christian Hvitervall:

"Hej Gunnar.
 
Ang Herr Rosenquist på Samneröd så har jag lite mer info.
 
Han hette egentligen Axel Mauritz Rosenquist af Åkershult ,föddes 1815-02-04 (delade uppgifter om vart dock inte Uddevalla) som son till friherre Fredrik Christoffer Rosenquist af Åkershult. Han var häradshövding över Sunnervikens domsaga (föregångare till nuvarande Uddevalla tingsrätt där han förövrigt hänger porträtt) från 1856 fram till sin död vid 92 års ålder den 26 december 1907.
Det vore intressant att se hur de sista domarna han skrev blev vid sådan ålder.
 
Han började sin Juridiska bana med Jur. preleminärexamen 1830 och examen till rättegångsverken 1833, Därefter var han Askulant i Göta Hovrätt 1833, Extra Ordinarie notarie från 1839, Vice häradshövding 1842 och Sedemera Fiskal från 1848 även detta i Göta Hovrätt. Innan han då slutligen hamnade i Uddevalla 1856.
 
Han var även ledamot av andra kammaren i Riksdagen 1867-1869 och 1879-1881.
 
Axel fick 3 barn efter giftermålet 1850 med Syster Maximiliana Eufrosyne Augusta Åkerhielm af Margretelund (som förövrigt dör 1866 i Uddevalla) :
 
* Tomas Fredrik 1850-1907
* Kjell Axel Ludvig 1851-1928
* Ellen Augusta Erika 1853-1923 (som giftes 1877 med Ludvig Essén på Samneröd).
 
De är av den adliga ätten Rosenquist af Åkershult nr 164 som adlades 1625 och introducerades 1627.
 
Bifogar en bild på Axel och en på släktvapnet.
 
Mvh /
T.C Hviterwall"

2014-01-29

Samneröd

En av bilderna vid kvällens berättarafton var den här, manbyggnaden på Samneröds gård. Vid tiden för den här bilden bodde som framgår häradshövding Rosenqvist på Samneröd. Han flyttade till staden 1893 så bilden är antagligen tagen dessförinnan.

Om Samneröd kan man säga mycket. Mest känt är att när Kungl. Bohusläns regemente etablerades i Uddevalla så blev Samneröds marker regementets övningsplats. Bakom manbyggnaden på bilden byggdes den stora skjutbanan med som längst 300 meters skjutavstånd. De vita vägarna på bilden är med all säkerhet snäckskal som det fanns gott om på Samneröds mark. Bakom staketet skymtar man Herrljungabanan.
Av manbyggnaden kan man i dag inte hitta några spår på platsen. Men här på kartan har jag markerat var huset låg.

Jag har även gjort en sökning i Tidningsarkivet på Samneröd med intressant resultat:
Datum Innehåll
1828-11-13 Mord i Samnerödsskogen. Nils Torbjörnsson från Torp dödad. Polis.
1864-08-19 Intressanta fynd vid järnvägsbyggandet på Marieberg och Samneröd. Museum.
1866-11-30 Järnvägen expropierar delar av Samneröd. Ägare Rosenqvist.
1887-03-29 Soldat Sandberg från Samneröd dömd för misshandel. Polis.
1891-09-03 Samnerödskällans vatten har nyligen blivit satt i förening med vattenledningens källor. Ledningar.
1891-09-05 Samnerödskällans vatten är satt i förening med stadens vattenledning. Ledningar.
1891-09-05 Samnerödskällans vatten har nyligen blifvit satt i förening med vattenledningens källor. Reservoaren å Klocktornsberget öfverflödar.
1893-10-07 Häradshöfvdingen A. Rosenqvist, som bor å Samneröd i Bäfve, har nu flyttat till Uddevalla.
1896-11-10 Fråga om annordnande av fattiggård på egendomen Samneröd. Social.
1903-09-24 Stadspromenader, 37. Samneröd. Regemente.
1903-10-08 Stadspromenader, 39. Samneröd. Regemente.
1903-10-17 Stadspromenader, 40. Samneröd, Elfkullen, Tureborg, Kampetegen, Kämpegatan. Regemente.
1903-10-24 Stadspromenader, 41. Samneröd. Regemente.
1903-11-03 Stadspromenader, 42. Samneröd. Regemente.
1905-06-17 Samneröds vattenförsörjning. Ledningar.
1908-06-17 Grässkörden och betet på Samneröd och Baggeby åkerfält (icke torpjord) för innevarande.
1912-11-06 Tillfölje flyttning låter trädgårdsmästare J. Eriksson på Samneröd försälja sin egendom på auktion.
1914-04-22 Samneröds corp de logis byggnader rivna. Regemente.
1918-07-11 Inbrott i torp under Samneröd, hos Jakob Roll, Råhagen. Regemente. Polis.
1921-10-13 Flygningar på Samneröd, vid regementet, passageraruppstigningar- och fallskärmshopp.
1922-08-12 Uddevalla förr och nu. Berättelse om Samneröd Torget sjukhuset mm. Bild på Samneröd.
1922-08-17 Med järnvägen genom Bäve. Om gårdarna Samneröd, Nedre Bräcke, Schillers, Wassens.
1922-11-30 Auktion å skog på rot å egendomen Samneröd, Bohusläns regemente.
1923-02-17 Friköp av markområde från Samneröd, åkaren J Olsson arrende på 49 år från 1898.
1928-05-05 Skogsbrand å Samneröd ett par hektar av regementets marker härjade mellan Råhagen.
1932-12-01 Det dyrbara Samneröd av F.E.K. Regemente.
1932-12-13 Auktion vid Bohusläns regementes kansli på rotstående skog å Samneröds ägor.
1934-05-28 Stor dag på Samnerödsfältet sjukvårdstrupper från Göteborg gjorde succses. Sjukvård.
1934-09-28 Krigiskt i Samnerödsterrängen. Regementets hela styrka i livliga stridsövningar.
1934-12-04 Landstormskrig i Samnerödsskogarna. Regemente.
1935-08-27 I 17 samövar med flyget. Flyganfall på Samnerödsfältet. Regemente. Bild.
1935-11-22 Förre skräddaremästaren Frans Oscar Dahl, Samneröd, Uddevalla, död. 74 år.
1936-07-15 En värnpliktig vid signalkompaniet råkade bryta lårbenet vid regementets övningar på Samneröd. Olycka.
1937-01-23 Vinterslag i Samnerödsskogarna, 2-dagarsövning. Regemente.
1937-02-10 Provborrning på Samneröd efter vatten för 4.000 kronor. Ledningar.
1937-05-04 Borrbrunn även vid Samneröd. Ledningar.
1937-05-05 Vattenborrning vid Samneröd. Ledningar.
1938-06-01 Snickaren C. J. Pettersson, Samnerödsvägen 12, Uddevalla, död. 89 år.
1938-08-10 Spårljusammunition tände på i markerna å Samneröd.Tre kompanier till storms mot elden. Brand. Regemente.
1942-06-03 Dramatisk stridsövning, samnerödsbunker stormad. Regemente.
1942-09-23 Svår olycka vid Samneröd, bil mot tåg, en dödad.
1942-10-06 Överste Öberg tar emot regementet på Samneröd. Det ska vara frisk anda i utbildningen.
1943-03-27 Dödsolyckan på Samneröd då löjtnant Maurlig omkom behandlas på nytt.
1946-01-22 Överste Öberg leder tvådagarskamp i samnerödsskogen. Regemente.
1947-03-24 Skyttegillet får skjutbana på Samneröd? Regemente.
1947-11-15 50 år fyller sadelmakaren Olof Samuelsson, Samnerödsvägen 2, anställd vid regementet.
1953-02-21 Väst-Expo, den 8-10 maj, på Samnerödsfältet. Nöjen.
1953-05-07 Väst Expo-utställning på Samneröd. Utställning
1953-05-10 Totalvy över Samnerödsfältet. Bild.
1953-07-11 Fallskärmshopp i 50 000 volts ledning vid Väst-Expo på Samneröd. Utställning.
1954-11-15 Axel Viktor Johansson dödad av tåget vid Samneröd. Olycka.
1955-10-13 Västgötavägen omlägges 1956. Samnerödsprojektet omarbetas. Vägarbeten.
1956-03-20 Uddevalla skyttegille flyttar från Kasen till Samneröd. Idrott. Bild.
1965-12-23 Samnerödstorparen Andreas Fagerberg startade borstbinderiet i Uddevalla. Yrke. Bild.
1968-07-11 """Det Uddevalla som gått"" från Samneröds gård vid Uddevalla vid 1860-talet. Berättelse. Bild."
1968-07-11 Artikel om Samneröds gård.
1972-05-20 Bergras vid sprängningarna på Ekbacken vid Samneröd. Vägarbeten. Olycka.
1972-08-12 Demonstration av trafikolycka på Samneröd för regementets soldater.
1982-07-01 Byggnadsförbud vid Samneröd stoppar ishallen. Idrott.
1992-02-26 Skjutbanorna kan läggas ned. Skyttar vädjar för Samneröd. Regemente.
1995-02-15 Östrabogymnasiet bygger ut för 50 miljoner på Samnerödsfältet. Skola.
2000-12-02 """Fråga Bengt"". Bengt redogör för benämningen ""Svarte vägen"" i Uddevalla. Gick från Lilla torget-Samnerödsvägen. Hembygd."
2002-07-06 Varning för pumpen! Alarmerande halter av kolibakterier i Samnerödsvattnet. Miljö. Bild.
2003-06-03 Pumpen på Samneröd snart ett minne blott. Miljö. Bild.

2014-01-28

Ångvälten var ingen ångvält

Insänt av Tage Blom:

"Hej Gunnar ...vill bara kommentera din bild på vad du kallar "Ångvält"
Detta är ingen ångvält...finns varken ångpanna eller ångmaskin...
Detta är vad ja kan se en vägvält tillverkad på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna...den går oftast under smeknamnet "tändkulevält" eftersom den drivs av en encylindrig liggande tändkulemotor...
Så förstå mig rätt, att jag som samlare av sådana ting tycker detta bör ändras..."


Jovisst kan jag förstå det men vi barn kallade den här tingesten för ångvält, förmodligen hade våra föräldrar använt den benämningen. Vi sa också "tanks" eller "stridsvagn" om sådana stridsfordon som PBV (pansarbandvagn) och Ikv (infanterikanonvagn). När jag blev yrkesverksam i försvaret förstod jag hur "allvarligt" fel vi hade haft.  //

2014-01-27

Berättarafton onsdag 29 januari på Bohusläns museum

Nu är det dags för årets första berättarafton på Bohusläns museum. Det är lite av ett jubileumsår. Det är 30:e året med berättaraftnar och jag har inte räknat exakt hur många vi har haft men det kommer att vara 200:e gången under året. Det är imponerande att detta upplägg som vi hade redan första gången 1984 fortfarande håller. I början var det lite si och så med tekniken, men så småningom "tvingade jag" Bohusläns museum att köpa ett episkop ni vet ett sådant där man lägger en vanlig papperbild på en platta och pressar upp mot ett glas och vips kommer bilden upp på vita duken. Balloptikon var ett annat namn på en sådan maskin. Enda nackdelen var att bilderna blev så varma så att de krullade sig och höll på att brinna upp.

Nu är det betydligt enklare med digitala bilder som det finns gott om, inte minst på nätet. Och förutsättningen är ju att det kommer publik som vill dela med sig av sina minnen. Det brukar inte vara några problem.

Så HJÄRTLIGT VÄLKOMNA PÅ ONSDAG 29 JANUARI KL 18.30 TILL HÖRSALEN PÅ BOHUSLÄNS MUSEUM!!
FRI ENTRÉ  //

2014-01-26

Dubbelseger för Kropps i Agnebergshallen

I dag var det roligare än på länge att gå på handboll i Agnebergshallen. Vinst för både damerna och herrarna.

Damerna mötte jumbokonkurrenten Partille IF och vann med 16-11 efter ett bra försvarsspel. Framförallt var det målvakten Timea Pap som stod för några viktiga räddningar. Bäst bland utespelarna var Sarah Börjesson med sina sex mål. Kropps gick därmed förbi Partille och upp på kvalspelsplats.
Herrarna mötte Trelleborg och gjorde också en bra match. Men med tio minuter kvar släppte de upp Trelleborg till lika i målprotokollet. Det var då lite snurrigt i försvaret men efter en timeout fick Kropps ordning på spelet igen och vann med 32 - 25.

Bäst i Kropps var målvakten Samuel Johannesson och Kasper Jansson med nio mål.  //

ELBE HIGHWAY anlöper Uddevalla

Foto Dan Turesson (med kommentaren "snyggast hittills")

Just nu (kl 11) anlöper nästa "ACE-båt" Uddevalla för att hämta en ny last av "chassi". För en gångs skull hade jag missat att den var på väg om det inte varit för Dan Turesson, som så många gånger tidigare levererat bilder som denna. Jag ser henne live från redaktionsfönstret när jag nu tittar ut. Bogserbåten BOB håller på att assistera henne in i Sörviksdockan.

Lotsningen påbörjades kl 8 så det har tagit tre timmar in till Uddevalla. Hon har begärt ny lotsning till kl 17 imorgon måndag.  //

2014-01-25

Räddningstjänsten övade islivräddning

 Foto Jan Aronson.
Idag tycktes det först dramatiskt vid Skeppsvikens småbåtshamn, men dat var Räddningstjänstens deltidsbrandmän som övade islivräddning.




2014-01-24

Den gamla ångvälten

Den här gamla ångvälten minns jag från när jag var liten (född 1945). Bilden är dock tagen 1939 då man höll på att dra den nya järnvägen ner till Junohus i södra hamnen. Ångvälten kör nog på Södergatan som korsade Packhusgatan (sedermera Göteborgsvägen) här.  //

Enig Kultur- och Fritidsnämnd vill bevara Emaus


2014-01-23

Varvsbilder av Kalle Andersson

 På Facebook hittar man dessa bilder av Kalle Andersson. De är tagna i mitten av 1970-talet. De två första bilderna visar ett fartyg på Sörviksbädden, medan man håller på och spränger ned berget för att anlägga den stora Sörviksdockan.



 Husen mitt i bild är Fosfaten. Fosfatfabriken invigdes 5 september 1953 och husen på bilden började rivas i augusti 1974. I högra bildkanten ser vi aktern på ett fartyg vid utrustningskajen.
Fören på samma fartyg.  //

2014-01-22

"Timmer, tegel, pinnar å ull"


Tore Lexby. Arkivbild.
"Timmer, tegel, pinnar å ull" heter boken av Lennart Carlsson och Ulf G. Eriksson. Boken handlar om 100 års byggande, i någon mån i Sverige men framför allt i Bohuslän och Dalsland.

Tore Lexby, nyligen avliden, var en viktig kunskapskälla för författarna. Här följer i något redigerad form intervjun med Lexby som återfinns i boken.

Intervju Tore Lexby september 2010

Många svenska bostadsområden är präglade av HSB:s respektive Riksbyggens arkitektkontor i Stockholm. Ofta är de tämligen lika, liksom lägenheterna och deras utrustning. Som ett uttryck för det ”folkhemska” Sverige.

I drygt 25 år tjänade Tore Lexby HSB Uddevalla, som kamrer och ekonomichef och som ombudsman. Åtskilliga är de områden i Uddevalla, Lysekil, Strömstad och Stenungsund som han varit med om att förse med HSB:s ”folkhemska” bostadshus. Udda i det sammanhanget är höghusen på Hönseberget i centrala Uddevalla.

Men HSB:s historia i Uddevalla började redan 25 maj 1933 i Folkets hus B-sal med bildandet av dels Uddevalla Hyresgästförening dels Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening. Båda föreningarna förde dock en tynande tillvaro och mer eller mindre somnade in.  Uppvaknandet skedde för HSB:s del den 24 juli 1939 i och med ett möte då även HSB:s i Uddevalla Egnahemsförening bildades. Det skedde sedan staden givet HSB:s riksförbund uppdraget att administrera egnahemsbebyggelsen på Egersberg vid Norrskolan. Det skedde enligt den Kungliga kungörelsen den 27 maj 1939 om lån och bidrag av statsmedel för beredande av bostäder åt mindre bemedlade barnrika familjer.  De små villorna kom monteringsfärdiga från antingen en av HSB:s husfabriker eller så var båda inblandade. I Landsbro fanns Borohus och i Uddevalla startade Junohus sin verksamhet 31 augusti 1939, dagen innan krigsutbrottet.

Året efter var det dags för ytterligare egnahemsbyggare i två olika föreningar, en på Garvaremyren och den andra på Kapelle. Sammanlagt grävde man grund till och monterade 29 villor.

Men nu var det dags att bygga bostadsrätt. I slutet av 1943 stod det första bostadshuset på fyra våningar och med 28 lägenheter i kvarteret Rydholm tomt 4 vid Strömstadsvägen klart att ta i bruk. I HSB Uddevallas Minnesskrift 50 år utgiven 1983 skriver redaktören Sven Lidman …”Det är inte svårt att föreställa sig den glädje och tillfredsställelse som styrelsen kände när det första större HSB-huset i Uddevalla kunde börja tjäna sitt ändamål.”

Det skulle bli många flera, i kvarteret Rydholm blev det ytterligare tre, på tomterna 1, 5 och 6. Den sistnämnda belägen i nordvästra hörnet av korsningen mellan Strömstadsvägen och Västerlånggatan. Efter krigsslutet formligen exploderade byggandet och orsaken var förstås etableringen av Uddevallavarvet och dess raketartade utveckling.  En lång rad bostadsrättsföreningar tillkom under den här tiden men även en bostadsstiftelse för hyreslägenheter. Stiftelsen Jakobsberg, som bildades 1949 tillsammans med staden, lät bygga tre hus med 242 stycken lägenheter på just Jakobsberg och man bebyggde även två tomter på Walkesborg med sammanlagt 155 lägenheter. En annan sådan stiftelse bildad av HSB var Herrestadsbostäder i forna Skredsviks kommun och utöver bostäder byggde byggmästaren Sven Berglund även ett butikshus med snabbköp och damfrisering



HSB hade placerat sig på Uddevallas karta med besked och det skulle komma mer. Under 50-talet tillkommer flera paradbyggen: Fyrmästaregatan på toppen av Håljuteberget, byggt av ENO och Bohusgården med magnifik fjordutsikt, byggt av Gumpel & Bengtsson liksom storsatsningen på Äsperöd, byggt av Hermansson i Bjuv och Sven Berglund. Mitt i denna intensiva ”byggsväng” började Tore 1959 som kamrer.

Med bygget på Äsperöd fick han dessutom rycka in som smakråd och välja tapeter till 282 lägenheter.

– Det var roligt och jag hörde aldrig ett klagomål som gällde tapeterna.

Det här var en brytningstid. De lokala byggmästarna fick allt hårdare konkurrens från utsocknes, från både Stockholm och Göteborg, ja till och med från Bjuv.

– Det pågick en föryngring som börjat åtskilliga år tidigare, berättar Tore. Det gamla gardet av byggmästare var inte så heta på gröten. Kanske för att inte riskera det man byggt upp. Eftersom HSB var noga med att välja bästa och billigaste anbuden kunde plötsligt ett stockholmsföretag ställa upp sina bodar på en byggarbetsplats i Uddevalla. 

Så var inte fallet när den lokale byggmästaren Sven Berglund genomförde ett av de största bostadsbyggena i Bohuslän på slutet av 60-talet.  Hönseberget eller bostadsrättsföreningen Stickan har 367 lägenheter i tre höghus byggda 1966 – 1968.

– De ritades av en arkitekt på HSB:s arkitektkontor, Jarl Bjurström, som hade varit elev till den berömde finske arkitekten Alvar Aalto, berättar Tore med viss stolthet i rösten. Och för att det inte skulle kännas som om husen lyfte försågs balkongerna med en överliggare i betong. När sedan dessa togs bort och ersattes av nutidens akvarieliknande balkonger försvann det mesta av den tunga karaktär som Jarl Bjurström gav husen.

När Stickans hus stod färdiga var inte alla lägenheter sålda och Tore fick rådet att hänga upp gardiner i fönstren för att lägenheterna skulle se bebodda ut. Och för att göra området mera attraktivt.

Hönseberget, eller Stickan, blev först i stan med fjärrvärme. Tack vare Tore s företrädare som ombudsman, Arne Joelsson, försågs lägenheterna med värme från ett litet mobilt oljedrivet värmeverk. Det blev starten på utbyggnaden av fjärrvärmen i Uddevalla vars omfattning växte snabbt.

Inte sällan byggde de båda kooperativa företagen HSB och Riksbyggen sida vid sida ute i bostadsområdena. Till slut tyckte HSB:s Tore och Riksbyggens Sven-Erik Andersson att man kunde ta steget full ut och samarbeta om det mesta. Så blev det när BPA åren 1973 – 77 byggde det stora villaområdet Fasseröd med 359 villor. Liksom när BPA och Skanska byggde kvarteren Femkanten(HSB) och Ridhuset(Riksbyggen) på Söder under åren 1982 – 1985.

Med åren utvecklades en vänskap mellan ledarna för de båda kooperativa bostadsföretagen i Uddevalla. Och inte blev det sämre av de båda vännernas barn blev ett par.

Både Tore och Sven-Erik Andersson var medlemmar i det socialdemokratiska partiet men Tore anser inte att det gagnade HSB.

– Majoriteterna växlade så det gällde att kunna tala med alla, politiker såväl som tjänstemän inom kommunen. Så var till exempel det moderata kommunalrådet Stig Härdner min tandläkare under många år.

I cirka 40 år var Tore med och försåg bohusläningarna med bostäder. Det började med att han som föreståndare för Bjurströms Trävaru AB i Lysekil levererade virke till radhusen på Mariedal.

– Byggmästaren Sven F Karlsson byggde enfamiljshus åt de anställda på PLM, berättar han, och vi hade anlitat ingenjören Tage E. Johansson i Uddevalla att rita husen. Samme ingenjör ritade för övrigt en hel del bostäder i mellersta Bohuslän.

Tore avslutade byggandet genom att medverka som ledamot i byggkommittén för Sommarhemskyrkan i Uddevalla.

– Vi fick två nästan identiska anbud från BPA respektive Henning Anderssons Byggnads AB. Det skiljde någon krona, berättar Tore . Men Henning Anderssons Byggnads AB fick uppdraget eftersom det var billigare på tilläggsarbetena.

Sommarhemskyrkan ritades av arkitekten Carl-Anders Hernek, som även utformade Bäve kyrka liksom den på Bleket, och invigdes av dåvarande biskopen Bertil Gärtner 1984. När det var dags att skriva 2010 var hotet om nedläggning akut och särskilda räddningsåtgärder sattes in för att bevara byggnaden för kyrklig verksamhet."

På Facebook kommenterar Ingvar Lindsta:

"TIMMER!TEGEL!PINNAR Å ULL är en bok på över400 sidor och innehåller många byggprofiler
  • Utöver Tore. Många fina bilder dessutom.
    Kanske har du någon släkting som är omnämnd.

    Boken kan beställas på www.stenab.com och
    Kostar 300kr i enstaka ex. //

Graffiti på stan

2014-01-21

Så ser det ut inne i Gula villan på Emaus

Thomas Wennersten hade ambitionen 2012 att hyra Emaus av Uddevalla kommun och där starta caférörelse, men fann att hyran var alldeles för hög. Vid det tillfället passade han på att fotografera inne i huset och några av hans bilder ser du här. Nog ser det ut som att huset skulle kunna bevaras!  //




Ännu en sjunken båt vid Junokajen

Insänt av Börje Larsson:

"Hej Gunnar. Ännu en båt som sjunkit vid Junokajen. Gissningsvis en frusen självläns som är orsaken. Kanske någon känner ägaren som kollar på din blogg.
Mvh Börje Larsson"  //

2014-01-20

Mer om Svenskholmarna

Bilden i det förra inlägget om Svenskholmarna var tagen från berget bakom "damernas". Den alltid påpasslige Jan Aronson har skickat den här bilden som är tagen i motsatt riktning. I höger bildkant ligger det lilla huset där Uddevalla Simförening förvarade sin simutrustning.
Och så här ser det ut idag. Foto Jan Aronson.  //

2014-01-19

Svenskholmarna

En bild från tiden då simstadion på Svenskholmarna fortfarande var i bruk. Hopptornet i betong hade en avsats på tio meter och en på fem meter. Därutöver vill jag minnas att det fanns trampoliner på tre och en meter. I dag är Svenskholmarna plansprängda och nästan inget av det vi ser på bilden finns kvar.

Men strax till höger om hopptornet finns det en liten byggnad. Fundamentet till den byggnaden kan man fortfarande se om man går dit och tittar. Den är i form av en betongplatta.

På berget intill byggdes rader av sittplatser till åskådarna vi de många simtävlingar som hölls här. Här kunde man också se kompanier från I 17 komma cyklande för att bedriva simutbildning och då bytte man om på sittplatserna.

Simstadion med hopptornet invigdes till badsäsongen 1939. I februari 1961 vräkte så en hård storm omkull hopptornet som försvann genom isen. Hopptornet bogserades senare ut på djupare vatten där det fortfarande ligger.

I förgrunden ser vi damernas omklädningsrum. Här går i dag Strandpromenaden förbi.  //

2014-01-18

Landeriet Emaus - bevaras eller rivas?

Det pågår en diskussion framför allt på Facebook om Emaus framtid. Bakgrunden är att det finns ett tjänstemannaförslag om att riva byggnaden och ärendet skall upp till beslut i Tekniska nämnden.

Vad är egentligen Emaus för en byggnad. Bäst beskrivs detta i en skrift som en studiecirkel i Uddevalla hembygdsförening färdigställt under ledning av Rey Eriksson:

"Det gamla landeriet är i dag en tummelplats för våra yngsta, samtidigt som det är ett värdefullt naturområde med speciell flora och vackra naturformationer.

När Uddevalla kommun köpte området, gjordes det till naturreservat. Det ingår på så sätt i det stadsnära reservatet Bodele-Gustafsberg-Emaus som med sina gamla anor och kulturer även rymmer storslagen natur liksom stora botaniska rariteter.

För de yngre har det skapats stora möjligheter till lek och få kontakter med djur. I ladugården finns ponnyer, getter, minigris, kaniner, katter och olika fjäderfä, som barnen kan umgås och kela med. Även möjligheterna till ponnyridning uppskattas.

År 1708 köpte rådman Pehr Schauw gamla Hungerhult, Övre Bodele. Hans hustru, som var varmt religiös gav stället namnet Emaus 1738, med bibelns Emaus som förebild. Det gamla torpet, som legat på stället, ersattes med en herrgårdsliknande byggnad.

Henrik Bratt ärvde Emaus efter sina svärföräldrar. Han och hans familj var bosatta på egendomen. Vid Kyndelsmässomarknaden (februari) 1763, som han besökte, hade han bett pigan komma ned med häst och släde till södra stadsporten på eftermiddagen så att han skulle slippa gå uppför Kapellebacken. Emellertid kom han i bråk med en dräng Kärrs gård i Ljungskile och innan man kommit fram till Kapellebacken var Henrik död. Drängen dömdes till döden. Under transporten till Bohus fästning, där domen skulle prövas och drängen förvaras, lyckades han fly och undkom på så sätt bestraffning.

På Emaus fanns det sedermera en restaurang och rum för uthyrning till badgäster på Gustafsberg. Där fanns även något så modernt som en kägelbana. Att stället var uppskattat framgår av den målande dikten En lustgård I Uddevalla, som har badgästen Esaias Tegner som upphovsman.
Den siste enskilde ägaren av Emaus var major Gustav Lönner. Han bytte till sig Emaus mot Hensbacka. Från 1910 fanns ytterligare ett hus på området, Stenvillan eller Jaktslottet. Det var uppfört med influenser både i jugend och nationalromantisk arkitektur. Även ett stort växthus fanns uppfört framför Stenvillan. Dessa revs när kommunen övertog Emaus 1965, då det köptes av sterbhuset efter majoren Lönner."

Och nu är även mangårdsbyggnaden, Gula villan på Emaus rivningshotad vilket har väckt mångas vrede. Facebookgruppen "NEJ till rivning av Gula villan på Emaus" har i skrivande stund 1553 medlemmar.

Man undrar förstås hur det har kunnat bli så att en rivning tycks vara fastighetsägaren Uddevalla kommuns enda lösning för Gula villan?

Låt mig först slå fast att Uddevalla kommun är ingen lämplig fastighetsägare för den här typen av bevarandevärda hus. Men man har faktiskt under en lång följd av år försökt hitta en hyresgäst som skulle kunna ta hand om huset.

Kommunen köpte Emaus av major Lönners sterbhus på våren 1965. Planen var att stycka av villatomter och använda delar av fastigheten till strövområde. De planerna väckte irritation, inte minst från Uddevalla naturskyddsförening, som såg stora naturvärden i området.

Samma år kom kommunen fram till att Jaktslottet inte kunde bevaras och det revs sedermera. 1968 fick Finska föreningen, då mycket aktiv, hyra Gula villan och kommunen rustade upp villan. Bohusläningen skrev att det var en gåva till föreningen.

1968 hade planerna på att stycka av villatomter skrinlagts och istället byggdes bondgården med alla djuren upp. Och det var en succé som bara fortsätter och fortsätter. Generationer och åter generationer Uddevallabor har som barn älskat Emaus.

1979 skriver Bohusläningen att det är inte bara Villa Älvkullen som förfaller utan det gör även Emaus. Redan då, dvs 1979, ville Bohusläns museum byggnadsminnesförklara villan för att försöka rädda den för framtiden.

1980 lagades taket och villan målades och en invändig upprustning. 1999 orkade inte Finska föreningen med huset längre utan sa upp kontraktet. I den vevan kontaktades undertecknad i min roll som ordförande för Uddevalla Hembygdsförening. Kommunen undrade om hembygdsföreningen kunde tänka sig att hyra Emaus. Vi hade redan det Wessmanska huset där vi dessutom är underhållsskyldiga så svaret var givetvis nej. Någon ytterligare byggnad kunde vi inte ta hand om.

Såvitt jag vet har huset inte haft någon fast hyresgäst efter Finska föreningen och hus som inte brukas förfaller snabbt. På den övre bilden ser huset välvårdat ut men inuti är det i mycket dåligt skick vad jag har hört.

Vad skulle då krävas för att rädda huset? Helt klart några extremt engagerade människor som ger sig tusan på att rädda huset, men finns de? Förutom engagemang krävs det pengar, mycket pengar.

Att kommunen inte vill använda skattebetalarnas pengar för att upprusta villan till ett användbart skick är förståeligt då det saknas realistiska idéer om verksamhet i byggnaden.

Att sälja går knappast heller med tanke på läget intill bondgården och det skulle i så fall krävas en avstyckning då man inte får sälja enbart byggnaden.

Jag kan tänka mig att med den uppmärksamhet frågan ändå har fått de senaste dagarna så kommer politiken att tänka ett varv till innan man tar beslut om rivning.  //

Strålande skidväder

Lördagen visade upp strålande sol och ett par minusgrader, vilket lockade många skidåkare till de kommunala preparerade skidspåren på Gustafsbergs- och Bodelefälten.

2014-01-17

Svaret på bildgåtan - baksidan av teatern

Den här bildgåtan var inte helt rätt. Det är mycket riktigt baksidan av Uddevalla teater vi ser där borta. Huset närmast var en pumpstation, som L-O Hansson helt riktigt beskriver.  Båda byggnaderna är sedan länge borta. Teatern brann ner 15 juli 1958.  //

Albins korvkiosk

Det var flera som kom ihåg Albins korvkiosk på Jä'rvstigen.. Från Jocke Persson och Jan Aronson kommer denna bilden. Ocj Jan skriver:

"Var ofta hos Albin och köpte korv på tidigt 60-tal.
Då bodde han i första huset till höger på Järvstigen.
Det brann och sedan dess är det bilparkering där. Kul att se denna bild.

Kiosken låg lite längre till vänster om infarten. Kanske 50 -75 meter.

MVH:Jan"

Albins rätta namn var Gert Albinsson, född i Uddevalla 1927 och död 2008.  //

2014-01-16

Vet du något om korvkiosken på Järvstigen?

(Arkivbild korvkiosk, Inte denna som efterfrågas)
Insänt av Bo Järven:

"Hej Gunnar vill börja detta mejl med att tacka för en mycket mycket trevlig blogg som du skapat om Uddevalla förr och nu.

Nu till min fråga och det gäller korvkiosken som låg uppe vid Järvstigen under 60-talet och gubben som ägde den kallades för Albin men vad hette han egentligen samt om han fortfarande är i livet så har du någon information om detta Gunnar?

Tacksam för svar på denna för mej så viktiga fråga.
Mvh UddevallaBo"

Sensation på Gustafsberg

Jodå, tro det eller ej! Efter 59 dagar utan fast telefon har vi nu fått den inkopplad. Det har varit oändliga turer i telefon med Telia och Relacom. Det har tagit timmar i anspråk. Jag skulle kunna skriva en hel roman om det.
Och så visade det sig att felet var, precis som jag trodde, i den här skarven på husknuten till huset där vi bor. Att dra ny ledning fick inte Relacomteknikerna göra, bara laga det trasiga. Koppartråden skall fasas ut.

Flera i Telias kundsupport har engagerat sig det skall sägas. Och ett särskilt tack till Setayesh K Vukusic för hennes engagemang!  //