Andelsmejeriet vid Packhusgatan

Det har funnits flera mejerier i Uddevalla genom tiderna. Men andelsmejeriet på Packhusgatan var det största. Efter många diskussioner stod det färdigt i början av 1935. Och som ni kanske minns brann det ner natten till nyårsdagen 1998. En sorglig inledning på Uddevallas 500-årsjubilerande.

I Tidningsarkivet söker jag på mejeri och får nedanstående träfflista:

Datum Innehåll

1879-05-31 Mejeriföreståndaren herr Axel Emanuel Dumin, Uddevalla död. 72 år.

1917-10-15 Förslag om ett kommunalt andelsmejeri i Uddevalla.

1920-04-27 50 år fyller mejeristen Edv. Holmberg, innehafvare af Uddevalla mejeri. Familjenytt.

1922-01-04 Strejk vid Andelsmejeriet i Uddevalla. Arbetsgivaren vill sänka lönen med 40-45% lön, 73,50 till 41,50 pr vecka.

1924-01-15 Hultmans konditori har flyttat till Kilbäcksgatan intill Uddevalla mejeri. Kafé.

1924-06-18 Mejeriägaren Edvard Holmberg död, 55 år. Familjenytt.

1927-02-28 Andelsmejeri till Uddevalla?

1928-11-08 Den nya mjölken. Jersey-mjölk från Torreby säteri försäljes i Munkedals Mejeris mjölkaffär i Uddevalla. Annons.

1930-01-25 Ett andelsmejeri planeras i Uddevalla.

1930-01-27 Frågan om centralmejeri i Uddevalla.

1930-02-19 Andelsmejeri i Uddevalla. Mejeriförening för Fräkne och Lane bildades igår.

1930-02-19 Andelsmejeriet skall förläggas till Uddevalla. Staden upplåter tomt vid Sörkällan. Mat.

1930-03-24 Andelsmejeriet i Uddevalla går löst på 250.000 kronor. Priser.

1930-03-26 Ett högmodernt privatmejeri. Det är Appelgrens gamla välkända mejeri.

1930-04-09 "Vid Bartilsgatan på en tomt bakom ""Sannes Minne"" håller Appelgrens gamla mejeri."

1930-06-11 Andelsmejeri för Uddevalla bildas idag? Föreningar.

1930-06-12 Uddevallanejdens andelsmejeriförening konstituerades igår på möte i Uddevalla. Affär.

1930-06-19 Appelgrens högmoderna mejerianläggning vid Bartilsgatan öppnad. Affär. Bild.

1930-12-22 Ännu inget andelsmejeri i Uddevalla.

1931-05-16 Mjölkbojkotten på Elseberg. Syndikalisterna mot Elsebergs mejeri. Politik. Bild.

1931-05-16 Syndikalistbojkott mot Elsebergs mejeri.

1931-05-20 Syndikalistbevakningen framför Elsebergs mejeri börjar i denna stadsdel bli besvärande. Man ställer sitt hopp till stadens polis.

1931-05-22 Bojkotten mot Elsebergs mejeri har upphävts.

1931-06-10 Syndikalisterna ha utmärkt sig igen. Ny uppvaktning vid Elsebergs mejeri.

1932-06-28 Andelsmejeriet i Uddevalla ska byggas billigare. Byggnad.

1932-09-30 Uddevallanejdens Andelsförening (Appelgrens Mejeri) öppnar 1okt. trenne nya butiker. Bostong. 2, Lagmansg. 18, S. Hamng. 14. Annons

1932-11-25 Det blivande andelsmejeriet i Uddevalla färdigt 31 dec. 1933. Byggnad. Bild.

1932-11-26 Andelsmejeri till Uddevalla.

1932-12-30 Rabalder kring valet av styrelse i Uddevalla andelsmejeriförening. Föreningar.

1933-03-31 Andelsmejeriföreningens första stämma. Föreningar.

1933-04-26 Andelsmejeriet igångsättes. Överenskommelse med entreprenör. Byggnad.

1933-04-27 Uddevallanejdens nya mejeri. Fabrik. Bild.

1934-02-16 Mejerietbygget på söder påbörjas nästa vecka. Byggnad.

1934-02-24 Bilden för dagen.Nu börjar arbetet på nya andelsmejeriet. Foto. Bild.

1934-02-24 Arbetet med det nya andelsmejeriet på söder har påbörjats. Byggnad.

1934-06-05 Andelsmejeriet byggs. Byggnad. Bild.

1934-09-06 Den stora mejeribyggnaden vid Packhusgatan. Bild.

1934-12-18 Mejeriet i Uddevalla klart i jan? Byggnad.

1935-01-09 Uddevallamejeriet öppnas 1 febr. Mat.

1935-01-21 Det nya Uddevallamejeriet är stort nog att förse hela Uddevalla stad med konsumtionsmjölk. Mat. Bild.

1935-01-22 Andelsmejeriets byggnad färdig. Mat. Bild.

1935-02-06 Andelsmejeriföreningen invigdes igår. Invigning.

1935-02-06 Uddevalla-näjdens andelsmejeriförening invigde igår högmodärnt mejeri. Föreningar.

1935-02-06 Andelsmejeriet i Uddevalla invigt. Invigning.

1935-12-03 70 år fyller innehavaren av Elsebergs mejeri, C.O. Bergström.

1936-07-11 Andelsmejeriet i Uddevalla går framåt. Omsättningen har varit uppe i 13 500 l per dag. Mat.

1936-12-21 Uddevalla andelsmejeri har beslutat höja mjölkkvaliteten ytterligare. Mat. Förening.

1937-03-24 Uddevalla-nejdens lantbrukare sände förra året 4 miljoner kilo mjölk till sitt mejeri. Jordbruk.

1937-09-20 Drygt 21 000 liter mjölk dagsransonen vid Uddevalla mejeri. Mat.

1937-10-12 Bättre och bättre mjölk. Läkare och veterinär kontrollera. Mejeri. Mat.

1937-12-04 Andelsmejeriet börjar nu sälja kontrollmjölk. Affär.

1937-12-20 Framgång för mejeriet i Uddevalla. Mat.

1937-12-20 Över 5 miljoner kg mjölk hade redan 1 december vägts in vid Andelsmejeriet. Mat.

1938-03-21 Gott år 1937 för mejeriet i Uddevalla. Mat.

1938-03-21 Uddevalla mejeriet har haft ett gott år. Förening.

1938-04-30 Glacetillvekningen vid Uddevallamejeriet är en verksamhet som slagit väl ut. Mat.

1938-07-18 Rekord i smörproduktion i juni vid Uddevalla andelsmejeri. Mat.

1940-11-01 Uddevallamejeriets mjölkmängd minskar. Dingle får hjälp Uddevalla. Mat.

1942-03-20 Snöyra minskade mjölktillförseln till Uddevalla.Mot normalt 13 000 l fick mejeriet 9000 l.  Väder.

1943-07-12 En halv miljon liter mjölk expedieras varje månad från uddevallamejeriet. Mat.

1947-12-18 Uddevallanejdens andelsmejeri byter namn - Mejeriföreningen i Uddevalla.

1948-01-24 Skogaryds mejeri måste nedläggas i brist på mjölk, ägare bankdirektör  P. Malmberg.

1955-04-23 "Fyra bohuslänska mejerier slås ihop till ""Bohusmjölk"". Mat."

1958-01-11 50 år fyller mejeriföreståndaren Karl Kjelldorff.

1960-04-14 Västsvenska mejeriombud arga över dåliga torrmjölksaffärer. Bild.

1962-02-28 6 300 mjölkflaskor i timman lämnar Uddevallamejeriet. Mat. Bild.

1965-06-03 Uddevallamejeriet reduceras. Nedläggning om två år. Pappmjölk i oktober. Bild.

1965-08-18 "Uddevalla får ""paketmjölk"". Mejerifusion godkänd igår. Mat. Bild."

1967-02-02 Uddevallamejeriet kvar åtminstone i två år till. Nedläggning.

1967-03-01 Flaskmjölken ur marknaden Tetra-Pure-pac ersätter K. G. Kjelldorff vid U-a mejeriet fyllde på den sista omgången. Mat. Bild.

1969-01-25 Mejericentralens avdelningskontor flyttar till Vänersborg. Nedläggning.

1969-07-23 Barat tre mejerier kvar i Bohuslän när Uddevallas läggs ner om en dryg månad. Nedläggning.

1969-09-01 Uddevallmejeriet blev offer för strukturrationaliseringen. Läggs ner efter 24års verksamhet. Nedläggning.

1985-10-12 Vad skall hända med Kasen? Historik med bl a mejeriet.

1998-01-02 Bränder inledde jubileumsåret. Gamla mejeribyggnaden totalförstört. Brand. Byggnad.

1998-01-03 Raket trolig brandorsak när gamla mejeribyggnaden totalförstördes.

2001-03-02 Mejeriföretagen Arla Foods rekommenderar sina leverantörer att inte ta emot besök på gårdarna p.g.a. Mul-o klövsjukan.   ///

Byfjorden - en riktig tröskelfjord

I hela mitt liv har jag fått lära mig att Gullmarsfjorden är Sveriges enda tröskelfjord. Senast häromdagen var det någon som googlat och lagt ut det på Facebook. I samma veva ifrågasatte han att Byfjorden skulle vara en tröskelfjord.

Vad är då en tröskelfjord. Så här svarar min ChatGPT: 

En tröskelfjord definieras som en fjord som har en grund undervattentröskel vid sin mynning. Detta innebär att det finns en grundare del av fjorden vid dess utgång mot havet, vilket skiljer den inre delen av fjorden från det öppna havet. Denna tröskel påverkar vattenutbytet mellan fjorden och havet, vilket kan leda till att fjorden har unika ekologiska och hydrologiska förhållanden.

Och det stämmer exakt med Byfjorden. Men låt oss gå tillbaka i historien. Den 17 juli 1746 var Carl Linnaeus (senare Carl von Linné) ute på sin bohuslänska resa. Han var den förste mig veterligt som lodade tröskeldjupet vid Sunningesund. Han skriver: på ett ställe var han så grund att han ej släppte fram fartyg som voro över 12 fot djupa.

12 fot? vad blir det i meter? Jag frågar åter min ChatGPT som svarar: På 1700-talet användes olika fotmått i olika regioner, så det exakta antalet meter kan variera beroende på vilken fot som avses. Den svenska foten var cirka 0,2969 meter på 1700-talet. Så, om vi utgår från den svenska foten:

12 svenska fot * 0,2969 meter/svensk fot ≈ 3,5628 meter.

Så, 12 svenska fot motsvarade ungefär 3,56 meter på 1700-talet.

Vi rundar av till 3,5 meter. Det betydde att större handelsfartyg fick ankra upp utanför Sunningesund. Det är belagt inte minst av Uddevallas store historieskrivare Sten Kristiansson.

Kanske var det Linnaeus rapport om vattendjupet som medverkade till att Uddevalla 1772 fick statsbidrag för att muddra Sunningesund? Så skedde i alla fall och nu kunde större fartyg passera in i Byfjorden. Jag föreställer att den första mudderrännan var ganska smal.

Sedan dess har det muddrats många gånger och jag vill minnas att den senaste gången var när Uddevallavarvet skulle få ut NANNY genom sundet.

I dag är i alla fall mudderrännan 13 meter djup. Tröskeln ligger därför 33-37 meter högre än fjordens största djup som är 46-50 meter. Inte så konstigt därför att det idag finns döda bottnar på flera ställen i fjorden. Så visst är Byfjorden en tröskelfjord.

Gullmarsfjordens tröskeldjup är 40 meter och där har tröskeln aldrig varit ett problem för sjöfarten. Vattendjupet i Gullmarsfjordens centralbassäng är 120 m.

Den tredje tröskelfjorden som brukar nämnas är Åbyfjorden där tröskeldjupet är 12 meter. ///

Gustafsbergsföreningens tvåårsmöte

De här pojkarna, och här med några anhöriga damer, har det gemensamt att de bott på Gustafsbergs skolhem under ett par år. Skolhemmet öppnade 1949 och avslutades 1976. Vartannat år ha de tvåårsmöte på Gustafsberg och idag var det dags igen. Det är alltid lika roligt när de berättar minnen från skolhemmet.

De bodde i Skolhuset på Gustafsberg och tog bussen in till skolan i Uddevalla varje dag. Och efter skolan tog de bussen tillbaka. När jag själv gick i Uddevalla Högre allmänna läroverk hade jag en klasskamrat som var Gustafsbergare.

Det hör till att man lägger ner en blomma vid stiftaren Anders Knapes byst vid Skolhuset och samtidigt hedrar man bortgångna kamrater med en tyst minut.

Mötesförhandlingarna hölls i en välbekant lokal. Idag är det gamla dagrummet konferensrum. Ordförande Bror Johansson ledde återigen förhandlingarna. Och styrelsen valdes om.  

Efter förhandlingarna blev det Snäckans goda köttbullar med potatismos och lingon.   ///

Anders Rydebrink död

Anders Rydebrink har den 9 maj avlidit.

Anders var född den 4 augusti 1940 i Växjö. Han tog studentexamen 1961. Blev officersaspirant vid Bohusläns regemente 1962. Officersexamen 1964.

Fänrik vid Bohusläns regemente 1964. Löjtnant 1966. Kapten 1972. Major 1975, vid MKV 1991, vid Hallands regemente 1992, placerad vid MKV. Avsked 1998.

Tillhörig Bohusläns regemente 1964-1992.

Han sörjes närmast av hustrun Monica och dottern Annette.   ///

Östrabogymnasiets studentbal på Gustafsberg

Idag var det dags för Östragymnasiets studentbal på Gustafsberg. 320 studenter anlände med båtar, bilar och andra sätt till Gustafsberg. Kl 18.30 är det insläpp till studentmiddagen på Gustafsbergs badrestaurang.

 

Packhusgatan

Packhusgatan en gång i tiden. Möjligen kan det i dag vara nummer 23 - 33. Här på hörnet låg väl Södra Skomakeriet? Men när byggdes dessa hus?

I Tidningsarkivet går jag nedanstående träfflista vid en sökning på Packhusgatan:

Datum        Innehåll

1913-06-21 Gatuarbete vid Packhusgatans utläggande till tomten nummer 10.

1917-12-17 Afloppsledning i Packhusgatan. Ledningar.

1921-03-16 Utläggningen af Packhusgatan. Gatuarbete.

1926-02-05 Brand, soteld i barnhemmet vid Packhusgatan.

1931-06-05 Motorbåtarnas förtöjningsplatser Södra Hamngatan-Packhusgatan. Hamn.

1931-08-11 Köpman Evert Treve, Marstrand har sålt sina fastigheter Packhusgatan. Fastighetsaffär.

1933-11-13 Packhusgatan under utbyggnad. Foto. Vägarbete.

1934-09-06 Den stora mejeribyggnaden vid Packhusgatan. Bild.

1935-03-13 Ny bro planeras, Västerlånggatan - Packhusgatan.

1936-05-27 Vad Uddevalla önskar utföra nästa kristid. Bro mellan Packhusgatan och Västerlånggatan. Vägarbeten.

1936-08-01 Skolhustomt. Kvarteret mellan Göteborgsvägen, Packhusgatan, Achebergstan och Folkets Park. Byggnad. Bild.

1936-11-11 Bilder på nybyggda hus i Uddevalla. Längan utmed Packhusgatan. Byggnad. Bild.

1937-03-19 Stickylle och lump uppköpes. Jacobssons avfallsaffär Packhusgatan 29. Annons.

1937-09-30 En ny läskedrycksfabrik vid namn Koncentra har startats på Packhusgatan 27 i Uddevalla. Industri.

1937-10-29 Läsrummet för sjömän, i stadens hus i hörnet av Södra Hamngatan och Packhusgatan, klart 1 april?

1938-02-16 Ny bro bygges över Bäveån DK har begärt anslag hos Väg o Vatten,  Packhusgatan.

1938-05-07 Beslut om belysning på Packhusgatan. Ledningar.

1938-12-17 Arbetet med nya bron mellan Västerlånggatan och Packhusgatan igångsättes. Bro.

1939-09-18 Barnträdgården börjar höstterminen i lokaler på Packhusgatan 13, Kindergarten. Barnhem.

1940-01-15 Uddevalla Barnträdgård, Packhusgatan börjar nästa torsdag under fröken H. Worms ledning.

1940-09-10 Uddevalla Barnträdgård, börjar höstterminen i lokal på Packhusgatan under fröken Worms ledning. Barnhem.

1941-10-09 Filadelfiakyrkan vid Packhusgatan inviges på lördag och söndag. Annons. Bild.

1941-10-10 Filadelfiaförsamlings hem vid Packhusgatan klart för invigning. Kyrka.

1945-09-12 Uddevalla barnträdgård, Packhusgatan 3, för barn 4-7 år. Harriet Worm. Barnhem.

1946-01-08 AB Svensk Klänningsindustri, Packhusgatan 8, (Frk Skoglund efterfrågas). Annons.

1952-08-07 Packhusgatan, punkthuset byggs. Byggnad.

1953-05-15 Packhusgatans punkthus färdigbyggt. Byggnad. Bostad.

1953-06-11 "Uddevallas första ""skyskrapa"" byggs nu vid Packhusgatan på Söder. Byggnad."

1967-03-22 Rivningshus fattade eld på Packhusgatan i Uddevalla. Brand.

1967-07-11 92 år fyller fru Selma Viktoria Andersson, född Brink, Packhusgatan 12.

1969-12-10 SAGA HEMKÖP öppnar i morgon på Packhusgatan. Annons.

1983-09-20 Saga Hemköp startar sitt nybygge vid Edingsvägen, istället för gamla butiken på Packhusgatan. Affär.

1985-09-26 Nya postkontoret på Packhusgatan 12 är invigt. Invigning.

1987-10-22 Filadelfiakyrkan riven. Packhusgatan-Södertullsgatan. Byggnad. Rivning.

1994-10-24 Posten flyttar till Gallionen, Kungsgatan, från Elseberg, Kungsgatan 35, Packhusgatan.

1999-05-05 Packhusgatans undre värld filmad. Den dåliga avloppsledningen i gatan filmad inifrån. Ledningar.

1999-11-13 Posten omorganiserar, 30 brevbärare flyttar från Edingsvägen till Packhusgatan.  ///

 

Stadsvandring onsdag den 22 maj

Arkivbild

Onsdag den 22 maj kl 18.30 är det dags för årets första stadsvandring. Start vid Bohusläns museum.

Avgift 50 kr.

ALLA VÄLKOMNA!

Nästa stadsvandring är onsdagen den 12 juni kl 18.30. Start på Kungstorget.   ///

Agnebergsgymnasiets studentbal

Då var det Agnebergsgymnasiets tur att ha sin studentbal på Gustafsberg. De kom med Skärgårdsbåtarna och välkomstkommittén på kajen var enorm.

Efter gårdagens studentbal har krögaren Urban på Gustafsbergs badrestaurang och hans personal haft ett styvt jobb att duka till kvällens studentmiddag. Kl 18.30 satte man sig till bords och kvällen och natten blir lång.

Första studentbalen på Gustafsberg

Idag var det dags för årets första studentbal på Gustafsberg. 85 glada studenter från Sinclair var först ut. Men de följs av flera:

I morgon lördag 18 maj är det 345 studenter från Agneberg.

Fredag 24 maj är tredje och sista balen. Då är det 320 studenter från Östrabo.

Som var och en förstår så blir det oerhört trångt så ta inte bilen till Gustafsberg,   
 

Badplatserna på Rödön och Fattigbadet borttagna

På Rödön har det i många år funnits en naturbadplats med brygga (trampolin) och fast stege för att kunna ta sig upp ur vattnet. Jag vet inte exakt när detta försvann men igår var det bara den här frälsarkransen kvar. Samtidigt frågar man om någon förening är intresserad av att "ta över" badplatsen. Rödön ingår i arrendekontraktet med Gustafsbergsstiftelsen som är markägare. Efter som jag var stiftelsens förhandlare så vet jag att man ville ha med Rödön i arrendekontraktet för att bedriva badplats där.

En bit därifrån, på den lilla udden på bilden, har det i alla år funnits en brygga och en stege för den som vill bada där. Vi kallar platsen för Fattigbadet. I måndags morse var det folk från kommunen där och tog bort bryggan och stegen.

Är inte detta exempel på kommunal klåfingrighet? Kostnaderna för att underhålla dessa badplatser måste ju vara ringa jämfört med vilken nytta och nöje de ger för intresserade.   ///

Fenixstipendiet till Uddevalla Folkets hus

Bilden: Simone Olofsson, verksamhetschef och Åsa Noord ordförande, kunde inte delta på mötet i Göteborg, på Vingens Folkets Hus, de hade ett eget större arrangemang att rodda. Kulturchecken levererades och överlämnades till dem mitt i arbetspasset, som just då var att bemanna baren.

Stolta och glada fick Folkets hus i Uddevalla motta ett fint pris när Västra Folkets Hus och Parkregionen igår delade ut årets Fenixstipendium.

Motivering:
Uddevalla Folkets Hus, mottagare av årets Fenixstipendium, har gång på gång visat prov på mod och uthållighet under svåra omständigheter. Trots pandemins utmaningar och ekonomisk osäkerhet har de fortsatt att vara en central punkt för gemenskap och kultur i Uddevalla. Under tider av politiska och ekonomiska motvindar har föreningen även tagit sig an nya utmaningar.

Uddevalla Folkets Hus står just nu inför svåra prövningar, och anpassningar har varit nödvändiga för att fortsätta verksamheten. Trots att situationen är prekär och att de möter nya motgångar, så kämpar föreningen vidare genom sitt engagemang och sin kreativitet. Fenixstipendiet till Uddevalla Folkets Hus är ett erkännande av deras ihärdiga strävan att möta och navigera genom dessa utmanande tider. Uddevalla Folkets Hus representerar fenixfågeln som symbol för ständig förnyelse, även i de mest utmanande av omständigheter.

- Simone Olofsson, verksamhetschef för Folkets Hus i Uddevalla säger att det såklart är väldigt roligt att bli uppmärksammad och uppmuntrad just för att en kämpar. Men också viktigt att lyfta just det, vår inställning att det aldrig är kört, det är bara svackor och backar som skall hittas nya vägar och lösningar för. Tack vare kulturchecken kan vi erbjuda ännu mer kultur i egen regi. Priset är en riktig energiboost!   ///

Uppdatering Uddevallas vänorter

Det blev klarhet om vilka vänorter Uddevalla har genom bl a Vänortskommitténs tillika Kommunfullmäktiges ordförande Christina Nilsson som skriver så här:

Våra vänorter är: Loimaa i Finland, Skien i Norge, Thisted i Danmark, Mosflellbaer på Island, North Aishere i Skottland, Jöhvi i Estland samt Okazaki i Japan.
I september kommer vi att vara värdar för de nordiska ländernas konferens.
Mvh Christina Nilsson, ordförande Vänortskommitten

Och när kom dessa inskriptioner på Svenskholmen på plats.

Det visste Per N: 16 juni 2014 firade Föreningen Nordens vänorter 75 år och det var ett stort jippo ute vid Svenskholmen där bland annat Gunnar Klasson berättade om historien. Representanter för de nordiska vänorterna medverkade samt några till. Troligen är stenarna från det tillfället./Per N

Jag var alltså själv med på ett hörn. Det hade jag glömt.   ///

Vilka är Uddevallas vänorter?

Idag när jag gående vid Svenskholmen fick jag en fråga om den här inristningen. Vad jag kunde utröna var att det handlar om en av Uddevallas vänorter. Mossfellsbaer på Island.. Jag sökte upp stenen och hittade den. Inskriptionen var uppskattningsvis på 60-70 cm ggr 30-40.

Men så tittade jag mig runt och fick syn på en annan sten i närheten. Thisted är Uddevallas danska vänort.

Och lite längre bort hittade jag denna. Norska vänorten Skien. Kanske fanns där ytterligare någon sten med inskription?

Jag har ett svagt minne av när dessa stenar placerades ut, men kan inte komma på när det var? Kanske bloggens läsare kan svaret?

Jag har varit inne på kommunens hemsida och sökt på Uddevallas vänorter. Det finns ju en vänortskommitt'e och jag såg några av dess protokoll på hemsidan, men ett rakt svar på frågan om vilka som är Uddevallas vänorter står inte att finna.

Så min fråga till er läsare är: Vilka är Uddevallas vänorter?   ///

Rödöns småbåtshamn

Nu höjs den marina servicen vid Rödöns småbåthamn. Den nya båttoan har kommit på plats intill sjösättningsrampen. Toalettbyggnad för båtfolket finns redan.   ///

Rebecka Blomqvist tysk cupmästare

Bild Wolfsburg.

I går kväll avgjordes den tyska cupfinalen i Köln och den tidigare Rössöspelaren Rebecka Blomqvist var med i sitt lag Wolfsburg. I cupfinalen, som alltid spelas i Köln, möttes Bayern München och Wolfsburg inför 45 000 åskådare. Wolfsburg vann med 2-0 med båda målen i första halvlek.

Bayern har ett otroligt starkt lag med bl a svenska landslagsstjärnorna Magdalena Eriksson och Linda Sembrant och sverigebekantingen danskan Pernille Harder. Mest känd i Wolfsburg är anfallsstjärnan Alexandra Popp.

Rebecka skadade sig oturligt i höstas inför seriestarten och bl a gick korsbandet av. Hon har under våren ägnat sig åt rehabträning och det har sett allt bättre ut.

Hon fick inte göra något inhopp igår men satt omklädd på bänken och fick delta i segerjublet och prisutdelningen.

GRATTIS REBECKA!!   ///

Dom ryckte in i lumpen idag för 63 år

8 maj 1961 ryckte de in i lumpen. Sedan dess har de hållit kontakten och träffats årligen. Det måste vara helt unikt att ett gäng lumparkompisar har haft en nära och ihållande relation under så lång tid. En del kamrater har lämnat plutonen av naturliga skäl. Idag var en av kamraterna sjuk men skickade en hälsning till de andra.

Bakre ledet från vänster Otto Bucht, korpral Olofsson, 1121 Nilsson. 924 Karlsson.

Främre ledet Bengt Forsberg, Karsten Nilsson och Sture Agnholm   ///

Dagen S som i Syresättning

Idag hade många ställt sina steg till Hörsalen på Bohusläns museum för att vara med på återstarten av syresättningsprojektet som avbröts 2010. Men nu var det nystart och med bättre ekonomiska förutsättningar.

Lars Bäckström inledde programmet prick kl 14 genom att hälsa alla välkomna. I marknadsföringen av projektet skriver man:

PROJEKT FJORDTORSK

Förr fanns gott om torsk i Byfjorden. Men torsken försvann och halva fjorden är utan syre. Projekt Fjordtorsk arbetar i tre spår, för att återskapa ett uthålligt bestånd av torsk i Byfjorden.

-Sätta ut rev där torsk och hummer får en bra levnadsmiljö.

-Arbeta för att syresätta fjorden

-Verka för skyddsjakt på skarv och säl.

Rev för torsk och hummer

Den 9 juli 2015 placerade vi ut de första reven på 6-10 meters djup i Byfjorden. Efter endast 3,5 år skapade reven ett stationärt lekande bestånd med torskar på drygt 60 cm.

Detta som toppen på det självförsörjande ekosystem som reven bildat.

Regeringen uppdrog till Havs- och Vattenmyndigheten att ta fram ett program för att trygga ett svenskt bestånd av torsk. Myndigheten gav oss ekonomiskt stöd. Det och insamlade medel gjorde att vi i slutet av 2020 kunde sätta ut ytterligare 64 rev, nu på ca. 12 meters djup.

Stärker den biologiska mångfalden.

Det unika med reven är att "våra" torskar visat sig vara stationära. Torskarna hittar skydd i reven. De finner också föda vid reven och i närliggande ålgräsängar. Ängar som på senare år, åter brett ut sig i Byfjorden. Projekt Fjordtorsks revparker ger torskens bättre skydd mot säl och skarv än vad som finns naturligt i Bohuslän. Nya goda förutsättningar kan bidra till att återskapa lokala torskbestånd. Insatser som också får andra goda effekter. Minskningen av blåmusslor i Bohuslän beror bl.a. på bristen på torsk. Torsken äter mycket strandkrabbor vilka äter små musslor. När torsken är borta ökar således krabborna som då äter slut på musslorna. I Byfjorden växer nu bestånden av både torsk och blåmusslor.

Syresättning av Byfjorden

Byfjordens yta är sex kvadratkilometer. Ungefär hälften av fjordens bottnar och

vatten under ca. 20 meter är utan syre. Där finns inte fisk och djur. Det åtgärdar vi nu genom syresättning av djupvattnet. Det görs genom att syrerikt ytvatten pumpas ner i djupet. Effekten kommer att medföra bättre förhållanden för livet i fjorden. Syresättningen sker genom nära samarbete med Uddevalla kommun och forskare.

Skyddsjakt på säl och skarv

Antalet skarvar och sälar har ökat kraftigt. Längs Bohuskusten beräknas skarvarna till ca 30 000-40 000 efter häckning och knubbsälarna till c:a 10 000.

En fullvuxen knubbsäl äter ca 4 kg fisk/dygn och en skarv ca 0,5 kg/dygn. Ibland kan de äta mer om tillgången är god. Det är stora mängder fisk som "försvinner" varje dygn. Projekt Fjordtorsk arbetar för kontrollerad jakt på säl och skarv. Vårt mål är att minska trycket på fisken i Byfjorden.

Initiativtagare och projektledare Lars-Olof Axelsson berättade om arbetet med projektet.

Biologen, naturvetaren mm Stefan Edman gav projektet sin välsignelse.

Professorn i oceanografi Anders Stigebrandt var med redan vid förra syresättningen. Han berättade att Byfjordenprojeket skulle kunna stå modell för hela Östersjön.

Kerstin Johannesson, professor Göteborgs Universitet Tjärnö Marinbiologiska station.

Kommunstyrelsens ordförande Martin Pettersson. Kommunen satsar denna gång på projektet till skillnad mot förra gången då miljöpartiets ordförande Gunilla Magnusson förklarat att hon inte trodde på projektet.

Och så klipptes invigningsbandet av Martin Pettersson. Bandet hölls av Lars-Olof Axelsson och Lars Bäckström. Och samtidigt startades de två pumparna via en trådlös förbindelse. Stort jubel utbröt.

Läs mer på https://byfjordensframtid.se/ och https://www.fjordtorsk.se/  ///

Uppdatering ställplatsen vid Bodele

Ställplatsen för husbilar vid Bodele närmar sig ett färdigställande.   ///

Synneröd

Det var gården Synneröd på det föregående inlägget.

Gården Synneröd markeras här med en lila ring. När I 17 exproprierade gården Fossum fick man Synneröd på köpet. Och gården revs förstås då det ansågs ligga för långt från Fossum.   ///

Känner du igen den här gården?

Den här gården finns inte längre. Men du kanske ändå känner igen den?

///

F.d. musikpaviljongen på I 17

Häromdagen frågade jag er läsare vad det var för en byggnad ni såg taket på? Bilden var tagen uppifrån Musikberget på I 17. Så här ser det ut på platsen idag.

Många svarade rätt. Det var musikpaviljongen på regementet. Där huserade regementets musikkår så länge de fortfarande var regementets musikkår. När den övergick att bli regionmusikkår lämnade den kasernområdet och hyrde in sig på Gustafsberg. Har för mig att det var 1976, men jag kan minnas fel.

Musikpaviljongen brändes ner i april 1993 sedan I 17 blivit en flyktingförläggning. Det var kriget på Balkan som gjorde att I 17 omvandlades till flyktingförläggning. I kasernerna hystes flera folkgrupper från forna Jugoslavien in. Serber, kroater, bosnier.

Jag blev uppringd av Christer Lindgren på tidningen Bohusläningen som berättade att paviljongen brunnit ner den föregående natten. 

Så småningom fick man veta att en flykting hade placerat bildäck och annan eldfängd bråte mot dörren på paviljongen och tänt på. Det var så klart inte så bra att man blandade dessa folkgrupper på ett ställe. Det sades att det var en serb som tänt på paviljongen. Att denne skulle ha skickats tillbaka till Serbien stämmer inte. 

En annan historia som det rapporterades om i medierna var att ett kvinna hade mött sin våldtäktsman på kaserngården. Det lugnade ner sig så småningom. Förmodligen flyttade man en till människor till andra flyktingförläggningar.

Musikpaviljongen byggdes samtidigt som regementet 1913. Och då var den betydligt mindre. När man sedan byggde ut den blev det plats för rum för de enskilda musikerna.

Och visst ser det ut som platsen idag används som rökruta för vuxenutbildingen.

///