2019-01-31

2019-01-30

134 personer kom till kvällens berättarafton

Det är ganska fantastiskt att det kommer så många personer till Bohusläns museum en vinteronsdagskväll för att vara med och berätta minnen. Ja så många var det ikväll berättade museipersonalen. Och en av bilderna som vi pratade om var denna.

Ganska snart var bron identifierad. Den är förstås riven numera. Bron låg ungefär mitt emellan järnvägsövergången vid Västgötavägen och Uddevalla Östra. Det betyder att husen där borta låg på Hönseberget. På berget till vänster låg ett litet hus, bakom det stora huset där tidigare Folktandvården låg.

Nästa berättarafton är den 27 februari kl 18.30.  //

2019-01-29

Ahrenbergs och Flodéns atlantflygning

Från två håll, från Ingvar Rodén och Paul Epäilys, fick jag på samma dag i höstas en artikel ur Svensk Flyghistorisk tidskrift (nr 6 2018). Den är skriven av Ingvar Rodén i bearbetning av Lennart Berns.

Jag har vid några tidigare tillfällen skrivit om Axel Flodén som är mest känd för att ha skrivit texten till marschen "Bohus bataljon". Den här artikeln avhandlar Flodén som en av pionjärerna i svensk flyghistoria. Han försökte tillsammans med en annan flygpionjär, Albin Ahrenberg, flyga från Sverige till USA.

I en annan källa, Carl-Adam Nycops bok "75 år Sverige" utgiven av Bra Böckers Förlag 1976 läser jag om händelsen:

"Den 9 juni 1929 startade Albin Ahrenberg och hans medhjälpare Axel Flodén och Robert Ljunglund ett försök att flyga över Atlanten med en pontonförsedd Junkers (Charles Lindberghs atlantflygning 1927 var den första nonstopflygningen). Med på första etappen till Bergen var expeditionens mecenat, bankiren Tage Cervin. Man fortsatte sedan till Island där man emellertid måste nödlanda och vänta på en reservmotor från Sverige.

Även propellern krånglade och dessutom upptäckte man en allvarlig kylarläcka. Man fortsatte så småningom färden, men vädret hade då blivit sämre och längre än till Grönland kom man inte.

Vid avfärden från Stockholm (bilden ovan) hölls tal och spelades uppmuntrande musik, dr Carl Johan Östman läste upp den färskaste väderleksbulletinen medan radions Sven Jerring såg till att allt sändes till svenska folket.

Men allt detta hjälpte inte. Atlanten klarade man bara till tre fjärdedelar och man fick aldrig uppleva det hägrande flotta mottagandet i Amerika".
Axel Flodén.  //

2019-01-28

Berättarafton onsdag 30 januari

Nytt år och nya berättaraftnar, närmare bestämt sju stycken. Men årets första är alltså nu på onsdag då vi tittar på Uddevallabilder både gamla och nya. Och berättar härliga minnen för varandra. utan din medverkan blir det inget, så kom, bara kom i massor!

Onsdag den 30 januari kl 18.30 i Hörsalen på Bohusläns museum. Fri entré. Alla välkomna!!!  //

2019-01-27

Förintelsens dag 27 januari

Idag är det förintelsens dag. För sex år sedan, 27 januari 2013, högtidlighölls dagen på Bohusläns museum där vi först tittade på filmen "Hoppets hamn", som handlade  om Sveriges mottagande av människor ifrån de tyska dödslägren.

Efter filmen intervjuade Jan Gustafsson Marianne Wilhelmsson, Rey Eriksson och Lizzie Eldefors. De hade starka minnen av den sommaren. Alla tre är tyvärr avlidna och det finns sannolikt inte många kvar som kan berätta.

Margretegärdeskolan byggdes om till beredskapssjukhus. Klassrummen byggdes om till sjuksalar genom att man satte upp väggar så man fick ett antal mindre sjuksalar i varje klassrum. 35 klasser blev husvilla och fick hysas in på annat håll.

Sjukvårdspersonalen på detta beredskapssjukhus bestod av en överläkare, en underläkare, åtta sjuksköterskor, 30 sjukvårdsbiträden, fyra köksbiträden och en vaktmästare.

Filmen är väl värd att visa igen.  //

2019-01-26

Min djuriska park - ny utställning på Bohusläns museum

Idag invigdes utställningen Min djuriska park på Bohusläns museum. Så här beskriver museet utställningen:

Min djuriska park är en minst sagt en fantasieggande utställning för hela familjen. Här möter du ett 40-tal djur som på ett kreativt och lekfullt vis är sammanfogade av olika prylar vi människor omger oss med i vardagen. Enligt upphovsmannen själv, Eric Langert, lånar vi människor nästan alltid våra ideér, fantasier och förebilder av naturen. Med naturen som inspiratör blir det därför inte konstigt att den i förlängningen återspeglas i människans egna produkter. Skulle du fortfarande tvivla på denna tanke kan Min djuriska park råda bot på all din tvivel.

De återvunna materialen öppnar upp för tankar kring vad saker och ting har för ursprung och vilka egenskaper de ger djuren. Här får varje djur får sin unika karaktär av sitt material – en fladdermus gjord av paraplyer, dammsugarmunstycken som förvandlats till en apa, en noshörning vars horn består av en brandyxa eller en 3,5 meter lång krokodil gjord av bildäck. Dessa är exempel på några av alla dessa djur besökarna får möta i parken.

Min Djuriska park är skapad av konstnären och scenografen Eric Langert. För Eric går skapandet och utförandet ofta hand i hand, materialen föder fantasin och vice versa. Utställningen är inte resultatet av återvinning, utan snarare resultatet av en allmän resursbrist och en uppfostran som fört in honom på detta sätt att lösa och skapa. Överraskningar och det oväntade tillsammans med en stor portion humor är drivkrafter i skapandet. Sannolikt är dessa ingredienser förklaringen till utställningens popularitet: Min djuriska park har turnerat runt i landet i 20 år och människor i alla åldrar uppskattar den. Det är första gången djuren besöker Uddevalla.
Utställningens skapare Eric Langert berättade om hur han skapat utställningen. Han presenterades av museets Sofie Henryson.
Tidigare landshövdingen Lars Bäckström invigde utställningen.


Utställningen pågår till den 14 april.  //

2019-01-25

GUTE kom - försvann - och kom igen

För en tid sedan kom roro-/passagerarfartyget GUTE från Visby och lade till vid Skeppsholmspiren. På Uddevalla Hamnterminals hemsida stod det att hon skulle ligga där året ut. Men plötsligt gav hon sig iväg mot Travemünde. Där gick hon sedan fram och tillbaka mellan Travemünde och Trelleborg. Men så plötsligt kom hon tillbaka idag.
Nåja, någon stoppsladd kan man väl knappast kalla det för det gick ganska långsamt.
Svängde runt
Och började backa

Bogpropellern arbetade flitigt så någon bogserare behövdes inte.
Och nu ligger hon där igen och skall göra så till den 28 februari enligt trafiklistan. GUTE är 139,26 m lång och 16,88 meter bred. Byggd 1979 men lär vara i gott skick.  //

2019-01-24

Karl XII:s likfärd. 300-årsminne av Björn Jönsson

Ytterligare en film från evenemanget på torget den 15 december. Filmat av Björn Jönsson. //

2019-01-23

Uppdatering skredsäkring Västerbron - Badhuskajen

Enligt planerna var det beräknat att skredsäkringen skulle vara klar vid årsskiftet 2018-19 men som synes så är det en del kvar att göra.
Och så här skall det bli när det är klart.  //

2019-01-22

Snabba ryck - ny informationstavla redan på plats

Här går det undan. I söndags upptäckte jag att informationstavlan på Gustafsberg blivit påbackad av en lastbil och gått sönder men idag kom en ny tavla på plats.
Det var Destination Uddevalla och Uddevalla Turism i skepnad av Roger Salomonsson och Linda Gjerdrum som kom farande till Gustafsberg med en ny skylt och en skruvdragare och på några minuter var det klart. Lysande!!  //

2019-01-21

Troligen ingen medveten skadegörelse på Gustafsberg

Idag har vi undersökt skadan på informationstavlan närmare och även lagat den så gott det går.

Nej vi tror inte längre att någon medvetet har åstadkommit skadorna. Allt tyder på att det är en lastbil som varit nere och vänt och då backat in i tavlan. Kanske har föraren inte ens märkt skadan förrän hen har kommit tillbaka till garaget. Kvar på platsen låg blinkersglas eller motsvarande och några plastdetaljer.

Gustafsbergsstiftelsens personal har lagat själva ramverket och satt fast det samt skruvat dit en större bit av det som var bortslitet. Men den övre högra delen måste nybeställas om den skall helt kunna återställas.  //

2019-01-20

Trist skadegörelse på Gustafsberg

Någon har lyckats fördärva delar av den fina informationsskylten vid vandrarhemmet på Gustafsberg. Man kan undra hur de har burit sig åt? Det krävs en hel del kraft för att lyckas fläcka sönder den stora tavlan på mitten.

Där ligger för övrigt glassplitter och andra plastdetaljer från någon bil så man undrar om en sådan har varit inblandad.

Under helgen har också två frälsarkransar kastats långt ut på isen vid Skeppsviken och en stor papperskorg har likaledes kastats ner på isen. Räddningstjänsten var där under eftermiddagen och bärgade objekten.  //

2019-01-19

Första marketenteribyggnaden på Musikberget

Det rätta svaret på vilken byggnad som syns till vänster i bild är alltså den första marketenteribyggnaden som byggdes uppe på Musikberget i södra änden av kaserngården. Musikberget heter det därför att regementets musikkår hade sin musikpaviljong till höger utanför denna bilden. På andra sidan av kaserngården lång därborta ligger det en barackliknande byggnad. På den platsen byggdes 1918 den nya marketenteribyggnaden.
Här ser vi marketenteriet uppe på Musikberget. Bilden från Facebook där Frank Berghänel lagt upp den.
 Jan Aronson har lagt upp denna bilden på Facebook.
Och även den här dubbelbilden. Här ser vi musikpaviljongen närmast i bild. Den blev senare tillbyggd. I april 1993 då regementet hade omvandlats till flyktingförläggning under kriget på Balkan blev den nedbränd av en flykting.  //

Berndt Ericsson död

Major Berndt Ericsson har avlidit. Han föddes i Högsäter den 9 september 1923.

Volontär vid Bohusläns regemente 1942. Officersaspirant 1946. Studentexamen vid Försvarets Läroverk 1949. Officersexamen 1950.

Han blev fänrik vid Bohusläns regemente 1950. Löjtnant 1952. Kapten 1963, vid fo 34 1965, vid fo 32/31 1962. Major 1972, vid Bohusläns regemente 1977.

Han blev riksbekant då han låg bakom "Den sjungande högvakten", dvs första och kanske enda gången som högvakten vid Kungl Slottet tillåtits att sjunga. Förstås var det Bohus bataljon som sjöngs.

Han avled den 9 januari och sörjes närmast av döttrarna Eva och Karin med familjer.  //

2019-01-18

Vad är det för en byggnad?

På hösten 1913 flyttade Bohusläns regemente från Backamo till de nybyggda kasernerna i Uddevalla. Kasernerna känner man igen, men vad är det för en byggnad till vänster i bild? Den står uppe på Musikberget.  //

2019-01-17

Vet du något om vattentornet vid bron över Bäveån?


Foto Morrgan Claesson för ca 20 år sedan

Morrgan Claesson vid Bergslagernas Jernvägssällskap efterlyser uppgifter om vattentornet på bilden. Han beskriver det så här: "Ett vattentorn som skulle ha sparats som kulturminne, det var komplett med panna och pumpar, nån hade bara gått hem och inte stängt dörren ordentligt efter sig. Tyvärr revs tornet som annars hade varit en pärla."
Vet du något om vattentornet eller känner du någon som gör det?


"Pannrummet i Uddevallas vattentorn vid Bäveån var komplett och inte vandaliserat. Det var som att pumparen bara gått hem och inte stängt dörren riktigt efter sig. Denna. kompletta miljö borde fått överleva som ett industriminne från Bohusbanan".

Vid sidan om ångpannan stod denna kamin för allmän uppvärmning av vattentornet.



Uppe i tornet vid sidan av vattentanken låg utkastarröret som suttit på vattentornet om ett lok behövde vatten på plats".

Tornet är numera rivet men vet du när det skedde?  //

2019-01-16

Hanssonska trappan - hans medborgarförslag blir verklighet

2013-09-22 lämnade Lars-Olof Hansson in ett medborgarförslag till kommunen om den förestående ombyggnaden av Kungstorget och Hasselbacken.
Så här skrev Lars-Olof och nu blir hans förslag verklighet. Vi har redan Hanssonska bron och nu får vi också Hanssonska trappan.
Och så här kommer det att bli. Lars-Olof Hansson är sedan många år sekreterare i styrelsen för Uddevalla Hembygdsförening.  //

2019-01-15

Till förfogande för nya vigslar


Vid ett kommunstyrelsemöte i höstas skulle vigselförrättare utses för kommande mandatperiod 2019-2022. Förslaget från tjänstemännen i kommunledningskontoret var att välja en-två opolitiska vigselförrättare eftersom det efter valet inte var klart vilka politiker som kunde utses (för tydlighetens skull så är jag opolitisk och har varit vigselförrättare i åtta år).

Hur resonemangen gick i kommunstyrelsen vet jag inte men jag blev uppringd under mötet av en ledamot som frågade om jag blivit tillfrågad? Nej, svarade jag sanningsenligt och nog blev jag förvånad då jag fick veta att man ändå valt två politiker istället för föreslagna opolitiska vigselförrättare.

Kommunstyrelsens "piruetter" hamnade i Bohusläningen som intervjuade mig och på fråga medgav jag att jag kände mig petad. Nåväl, jag blev genast uppvaktad av ett par andra partier som frågade om jag kunde tänka mig att stå till förfogande trots allt?

Jag tackade ja och efter inskickat kunskapsprov kom mitt nya förordnande idag.

Att vara vigselförrättare är ett hedersuppdrag och samtidigt ett myndighetsutövande (man företräder staten) som jag tycker är roligt och tar på stort allvar. Man vill ju att brudparet skall ha ljusa minnen av vigselakten. Många gånger föregås vigseln av ett möte där jag träffar brudparet och pratar igenom hur de vill ha vigseln. Så man lägger ner en del tid på förberedelserna.

Alla kanske inte känner till vad som gäller för oss vigselförrättare så därför följer här en del av den informationen som följde med förordnandet idag.

Av 8 § förordningen framgår att vigselförrättaren har rätt till ersättning med 110 kronor för varje vigsel som denne har förrättat. Har vigselförrättaren samma dag förrättat mer än en vigsel utgör ersättningen 30 kronor för varje vigsel utöver den första. Ersättningen betalas ut av länsstyrelsen efter ansökan från vigselförrättaren, vilket framgår av 9 §. För ersättning krävs att protokoll i original sänds in till Länsstyrelsen. Utbetalning sker som huvudregel gemensamt för samtliga vigselförrättare en gång per år, och efter att tidsfristen för inlämnande av protokollen har förflutit.

Ett förordnande som borgerlig vigselförrättare är ett hedersuppdrag och en vigselförrättare har alltså ingen rätt att ta ut en avgift av brudparet. De förberedelser som vigselförrättaren behöver göra inför vigseln tillhör uppdraget att förrätta vigsel. På motsvarande sätt tillhör efterarbetet uppdraget. Den tid som vigselförrättaren lägger ned på förberedelser och efterarbete utgör tidsspillan som man inte får ta ut ersättning för.

Praxis genom åren har blivit att vigselförrättaren även har begärt reseersättning av brudparet om paret önskar att vigseln ska förrättas på annan plats än den som kommunen tillhandahåller. Denna typ av ersättning uppkommer till följd av direkta utgifter som vigselförrättaren får på grund av parets speciella önskemål. Sådana utgifter ersätts inte av staten. Detta kan lösas genom en överenskommelse med paret som ska vigas. Vigselförrättaren får däremot inte ta ut en högre ersättning från paret än de faktiska resekostnaderna.

Övrigt
Förrättande av vigslar får betydande rättsliga konsekvenser. Vigselförrättaren företräder det allmänna och därav följer att höga krav måste ställas på den som förordnas. Vigselförrättaren ska kunna ge förrättningen en officiell prägel och får inte ge intryck av att företräda enskilda intressen, såsom ett visst företag.

Innan någon förordnas som vigselförrättare ska länsstyrelsen pröva att denne har de kunskaper och kvalifikationer i övrigt som behövs för uppdraget, vilket framgår av 4 kap. 4 § första stycket äktenskapsbalken. Detta sker numera genom att Länsstyrelsen gör en kunskapskontroll innan någon förordnas. Den som vid en sådan kontroll visar sig inte ha de kunskaper som krävs förordnas inte som vigselförrättare av Länsstyrelsen.

Om en vigselförrättare inte längre har de kunskaper och kvalifikationer som krävs för uppdraget eller om vigselförrättaren missköter sitt uppdrag ska Länsstyrelsen återkalla förordnandet. Detta framgår av 4 kap. 4 § tredje stycket äktenskapsbalken.  //

2019-01-14

Snart klart vid Kungstorget - Hasselbacken

 Ingen sträng vinter så här långt så arbetena vid Kungstorget - Hasselbacken flyter på.

Och så här skall det bli när det är klart.  //

2019-01-13

Berättarcafé i Wessmanska huset måndag 14 januari kl 14.00

Årets första Öppet hus i Wessmanska huset, Södra vägen 7, blir det i morgon måndag kl 14. Berättarcafé som leds av undertecknad.

ALLA VÄLKOMNA!!! //

2019-01-12

Kajdöd också på Gustafsberg

Den här sorgliga synen mötte mig i morse då jag steg ut på trappan till Uddevallabloggens redaktion.
Kajan hade suttit precis intill ytterdörren under natten och tömt tarmen flera gånger. Vi har ju läst om att flera kajor hittats döda inne i centrum och nu verkar det vara Gustafsbergs tur. Man kan undra vad som orsakar dessa dödsfall?  //