En AI-genererad bild av Bäve gamla kyrka.
Det här är ett av de mest fascinerande – och samtidigt mest svårfångade – kapitlen i Uddevallas äldsta historia. Vi vet förvånansvärt lite om själva kyrkobyggnaden, men desto mer om dess betydelse.
Bäve sockens första kyrka
Den gamla Bäve kyrka var Bäve sockens medeltida kyrka och var helgad åt Sankt Mikael. Den fanns innan Uddevalla stad grundades och var alltså sockenkyrka för landsbygdsbefolkningen. När Uddevalla växte fram under 1400-talet hamnade staden inom Bäve sockens område, men fick sin egen stadskyrka, Sankta Anna, på norra sidan av Bäveån. Under en tid stod därför två kyrkor mittemot varandra på var sin sida av ån – S:t Mikaels kyrka för landsförsamlingen och S:t Annas kyrka för staden.
Var låg kyrkan?
Den låg på södra sidan av Bäveån, ungefär där den gamla kyrkogården senare låg. (Kvarteret Dyrhaven). Exakt var själva kyrkobyggnaden stod är fortfarande inte säkert fastställt.
Arkeologiska undersökningar har under senare år påträffat många gravar från kyrkogården, men några säkra grundmurar efter kyrkan har ännu inte kunnat identifieras. Det visar att området användes som begravningsplats under flera hundra år.
Den låg på södra sidan av Bäveån, ungefär där den gamla kyrkogården senare låg. (Kvarteret Dyrhaven). Exakt var själva kyrkobyggnaden stod är fortfarande inte säkert fastställt.
Arkeologiska undersökningar har under senare år påträffat många gravar från kyrkogården, men några säkra grundmurar efter kyrkan har ännu inte kunnat identifieras. Det visar att området användes som begravningsplats under flera hundra år.
Hur gammal var kyrkan?
Ingen vet exakt.
Den nämns inte i några bevarade grundläggningshandlingar, men den var med stor sannolikhet uppförd under 1100- eller 1200-talet, liksom många andra stenkyrkor i Bohuslän. Den låg vid en viktig övergång över Bäveån och nära den gamla handelsplats som senare utvecklades till Uddevalla.
Det är fullt möjligt att det före stenkyrkan funnits en äldre träkyrka, men några bevis för detta finns inte.
Ingen vet exakt.
Den nämns inte i några bevarade grundläggningshandlingar, men den var med stor sannolikhet uppförd under 1100- eller 1200-talet, liksom många andra stenkyrkor i Bohuslän. Den låg vid en viktig övergång över Bäveån och nära den gamla handelsplats som senare utvecklades till Uddevalla.
Det är fullt möjligt att det före stenkyrkan funnits en äldre träkyrka, men några bevis för detta finns inte.
Varför revs kyrkan?
Under slutet av 1500-talet hade kyrkan blivit mycket förfallen.
När Oslo-biskopen Jens Nilssøn visiterade området 1594 beslutade han att Bäveborna i stället skulle använda stadens kyrka. De skulle få "stolerum" i Uddevalla kyrka. Beslutet lär ha varit mycket impopulärt bland Bäveborna, som förlorade sin egen sockenkyrka.
Kort därefter, i början av 1600-talet, revs kyrkan.
Under slutet av 1500-talet hade kyrkan blivit mycket förfallen.
När Oslo-biskopen Jens Nilssøn visiterade området 1594 beslutade han att Bäveborna i stället skulle använda stadens kyrka. De skulle få "stolerum" i Uddevalla kyrka. Beslutet lär ha varit mycket impopulärt bland Bäveborna, som förlorade sin egen sockenkyrka.
Kort därefter, i början av 1600-talet, revs kyrkan.
Vad hände med byggnadsmaterialet?
En gammal lokal tradition säger att stenarna från kyrkan användes till kajmurar längs Bäveån.
Det finns inga bevarade handlingar som definitivt bekräftar detta, men traditionen är gammal och har återgetts i den lokalhistoriska litteraturen under lång tid.
En gammal lokal tradition säger att stenarna från kyrkan användes till kajmurar längs Bäveån.
Det finns inga bevarade handlingar som definitivt bekräftar detta, men traditionen är gammal och har återgetts i den lokalhistoriska litteraturen under lång tid.
Kyrkogården levde vidare
Även efter att kyrkan rivits fortsatte kyrkogården att användas.
Under slutet av 1600-talet blev den begravningsplats för landsförsamlingen och även för stadens fattiga. Benämningen "gamla kyrkogården" levde kvar långt in på 1700-talet.
Även efter att kyrkan rivits fortsatte kyrkogården att användas.
Under slutet av 1600-talet blev den begravningsplats för landsförsamlingen och även för stadens fattiga. Benämningen "gamla kyrkogården" levde kvar långt in på 1700-talet.
På Anthelius karta från 1750 är området tydligt markerat som:
"Gammal kyrkogård till Landsförsamlingen och the fattige uti Staden."
Den sista kända begravningen där var enligt traditionen styrmannen Johan Witzbohl, som omkom vid stadsbranden 1806. Observera att man på den tiden gjorde enkla träkors över gravarna och dessa är borta sedan länge sedan.
Hur såg kyrkan ut?
Det vet vi faktiskt inte.
Det finns:
inga kända avbildningar,
inga bevarade ritningar,
inga beskrivningar av interiören.
Utifrån andra bohuslänska medeltidskyrkor är det dock sannolikt att den var:
byggd av gråsten,
hade ett rektangulärt långhus,
ett smalare kor i öster,
små rundbågiga fönster,
spåntak eller senare tegeltak,
ett enkelt klocktorn eller en klockstapel.
Detta är dock en rekonstruktion utifrån jämförbara kyrkor, inte något vi vet säkert.
Några intressanta reflektioner
Det är lätt att glömma att Bäve socken är äldre än Uddevalla stad.
När de första stadsborna slog sig ned vid Bäveåns mynning fanns redan sockenkyrkan där. Under en period stod alltså två kyrkor bara några hundra meter från varandra, en för stadens borgare och en för landsbygdens bönder.
Det gör platsen till en av de allra viktigaste i Uddevallas medeltida historia.
Det vet vi faktiskt inte.
Det finns:
inga kända avbildningar,
inga bevarade ritningar,
inga beskrivningar av interiören.
Utifrån andra bohuslänska medeltidskyrkor är det dock sannolikt att den var:
byggd av gråsten,
hade ett rektangulärt långhus,
ett smalare kor i öster,
små rundbågiga fönster,
spåntak eller senare tegeltak,
ett enkelt klocktorn eller en klockstapel.
Detta är dock en rekonstruktion utifrån jämförbara kyrkor, inte något vi vet säkert.
Några intressanta reflektioner
Det är lätt att glömma att Bäve socken är äldre än Uddevalla stad.
När de första stadsborna slog sig ned vid Bäveåns mynning fanns redan sockenkyrkan där. Under en period stod alltså två kyrkor bara några hundra meter från varandra, en för stadens borgare och en för landsbygdens bönder.
Det gör platsen till en av de allra viktigaste i Uddevallas medeltida historia.
Jörgens gränd är uppkallad efter Bäve kyrkoherde Jörgen Andersen, som mötte biskop Jens när han besökte Bäve kyrka.
Bäve kyrka revs och församlingen uppgick i Uddevalla 1945. Men 1974 byggdes en ny Bäve kyrka på Unneröd. Den nya gränsen mellan Uddevalla och Bäve församling går mitt i stadsmotorvägen. ///
