Regattan på Gustafsberg

En liflig regatta på Gustafsberg. Var regattorna vanligare förr i tiden? Jag får den känslan när jag hittar bilder från Gustafsberg. Som den här till exempel. En sökning på ordet regatta i Tidningsarkivet ger nedanstående träfflista:

Datum         Innehåll

1911-07-31 Vikens regatta. En liflig dag på Gustafsberg. Båtar.

1920-06-11 Roddregattan äfven i år till Uddevalla. Tävling.

1920-07-14 S.S. Vikens årsregatta är nu bestämd att äga rum 1 aug. Tävling.

1921-04-29 S.S. Viken. Årsregattan utsatt till 24 juli. Tävling.

1921-07-25 S.S. Vikens årsregatta. Tävling.

1921-07-29 Segelsällskapet Vikens stora regatta med 49 anmälda. Idrott.

1921-08-01 S.S. Vikens regatta på söndagen. Tävling.

1922-06-22 S.S. Ägirs jubileumsregatta midsommardagen. Tävling.

1922-06-26 Segelsällskapet Ägirs jubileumsregatta. En lyckad segling i gynnsam vind. Tävling.

1922-08-14 Uddevalla motorbåtsklubb hade på söndag regatta Uddevalla-Ljungskile- och åter. Båtar. Föreningar.

1923-07-02 Roddregattan i Uddevalla på söndagen. Tävling.

1923-08-06 S.S. Vikens regatta på söndagen. Tävling.

1924-07-28 Orust rundt - regattan. Tävling.

1925-08-03 S.S. Vikens regatta på söndagen. Tävling.

1926-08-06 Ett 50-tal båtar till S.S. Vikens regatta på söndag. Tävling.

1926-08-09 SS Vikens gårdagsregatta. Chance-segling. Båtar. Bild.

1926-08-21 Ägirs stora regatta å Uddevalla fjordarna imorgon. 50 båtar anmälda till kappseglingen.

1927-08-06 Fyrtiosex båtar anmälda till Vikens regatta. Seglarfester å Gustafsberg såväl lördag som söndag. Tävling. Nöjen.

1928-08-07 Regattasöndagen vid Gustafsberg. S.S. Vikens stora segling gick i solskenets och stiltjens tecken. Tävling. Bild.

1929-07-29 Inför S.S. Vikens halvsekeljubileum. Rekordregatta att vänta på söndag. Tävling. Jubileum. Bild.

1929-08-02 Storslagna arrangemang vid Vikens regatta. Fyrverkeri anordnas i båthamnen på söndag. Tävling.

1929-08-05 S.S. Vikens jubileumsregatta. Lyckade tävlingar med god tillslutning. Tävling.

1929-08-19 S.S. Ä.-regattan. Lyckade seglingar i frisk vind. Tävling.

1930-07-25 S.S. Vikens stora regatta äger rum söndagen 3 augusti. Tävling. Bild.

1930-08-04 Vikens regatta en trevlig segling i härligaste väder. Tävling.

1931-07-27 Mästerskapen i rodd dominerade av Göteborgare. Lyckad roddregatta i Uddevalla. Idrott.

1931-07-31 Viken-Regattan på söndag. Idrott. Bild.

1931-07-31 Många anmälda till S.S. Vikens stora regatta. Basar och seglarfest på Gustafsberg. Tävling.

1931-08-03 "S.S. Vikens stora regattadag blev publiksuccés med allmän rusning till ""böljorna de blå"". Tävling."

1931-08-08 Ägirs stora regatta äger rum i morgon. Båtar.

1931-08-10 Ägirs regatta i regn, seglingen blev chansartad. Tävling. Båtar.

1932-05-17 Glansfull Pingstregatta i Lysekil. Sotefjordens SS tog Kosterpokalen. Båtar.

1932-08-08 S.S. Vikens regatta gick i lätt vind. Vackert väder och en lyckad segling. Tävling.

1932-08-08 SS Vikens regatta på söndag blev mycket lyckad. Segerrika utlottaren gick till Uddevalla.Tävling.

1932-08-15 Ägirsregattan bjöd på friska duster. Juniorbåt en till Uddevalla mönsterbåten till Nösund. Båtar. Bild.

1933-05-26 Uddevalla Roddklubb startar ungdoms -och damlag. - Regatta 2 juli. Bild. Tävling.

1933-07-12 Vackra och spännande seglingar vid internationella regattan i Lysekil. Ogynnsamt väder. Tävling.

1933-08-04 Ett 40-tal båtar till Vikens regatta. Tävling. Bild.

1933-08-07 SS Vikens regatta i går på Byfjorden. Idrott. Bild.

1933-08-07 Lyckad Vikenregatta. Utmärkt seglarvind, men regnrusk på em. Tävling.

1933-08-14 Ägirregatta i sommarsol och svag vind. Tävling.

1934-08-06 Hårdvindssegling vid Vikens regatta. Utlottningsbåten till Uddevalla. Tävling.

1935-07-16 Roddregattan i Uddevalla. Uddevalla R.K. vann två av fyra lopp. Tävling.

1935-08-03 S.S. Vikens regatta. Icke mindre än femtiotalet anmälda båtar. Tävling.

1935-08-06 S.S. Vikens regatta. Idealiskts väder och mellan 4-6 meters vind. Tävling.

1936-04-24 Ägirregattan seglas i år 9 augusti. Båtar.

1936-08-03 S.S. Vikens regatta gick i lätt vind med chansartade seglingar. Idrott.

1936-08-03 Vikens regatta en chanssegling i svag ojämn vind. Utlottningsbåten till Uddevalla. Tävling.

1936-08-10 Vackra seglingar i god mellanvind vid Ägirs regatta. Idrott.

1936-08-10 Ägirs regatta fick önskeväder. Trevlig och chansfri segling i god vind. Tävling.

1937-07-20 Sotefjordens Segelsällskap fyller år och ordnar stor regatta. Idrott. Bild.

1937-08-16 Fin vind vid Ägirsregattan. Tävling. Bild.

1938-08-13 Ägirs stora regatta i morgon. 35 båtar i tävlan på uddevallafjordarna. Idrott.

1939-08-04 Vikens regatta på söndagen. Tävling. Båtar.

1939-08-14 Ägirs regatta gick i nyckfull vind. 43 båtar startade. Tävling.

1940-07-27 S.S. Vikens augustiregatta vid Stången går av stapeln nästa söndag. Tävling.

1940-08-05 SS Viken - regatta igår i önskeväder. Lysekils SS vann i drakklassen. Tävling.

1945-08-13 Ägirregattan gick i sol- och friska vindar på Uddevalla-fjordarna. Båtar.

1950-07-05 Över 100 båtar anmälda till Regattan, med kronprins Olav.

1951-08-06 Segel på segel vid Stången, det är viken-regatta. Tävling.

1956-08-13 Dramatisk regatta i Lysekil. Båtar. Tävling. Bild.

1963-06-24 Rekorddeltagande i Grebbestads midsommarregatta. Fin segling av Percy Barnevik. Idrott. Bild.

1963-07-01 Åter igen  triumf för Percy Barnevik. Strålande avslutning på Gullmars' regatta. Idrott. Bild.

1967-06-26 "Bröderna Millbourn i ""Promillan"" segrade dubbelt i Bohusregattan. Båtar. Bild."

1968-06-24 "Trippel till Lysekil i ""öppna regattan"" vid Stången, SS Vikens seglingar. Tävling."

1972-08-14 Uddevallaroddarna vann vid falkenbergsregatta. Båtar. Tävling.

1975-07-14 Simlångsregattan innebar för Uddevalla Roddklubbs del mycket positivt.

1986-08-23 Uddevalla regattan 86. Annons.

1997-05-17 Strömstads segelsällskap och Halden Seilforening i Norge ordnar segelregatta. Idrott.

1997-07-21 Håkan Johansson segrade i både Hunneboregattan och Smögenracet. Idrott. Båtar.   ///

Regementets musikkår på Kungsgatan vintertid - uppdatering

På den tiden regementet hade en egen musikkår. Jag funderar på när bilden kan vara tagen? Jag känner igen en, kanske två av musikerna. Och tydligen kunde man på den tiden spela fast det kanske var minusgrader. Det var inte vanligt sedan kåren blev en regionmusikkår. Och när var det?

Regementstrumslagaren (civil benämning tamburmajor) är Oscar Rönnqvist, framlidne Bill Rönnqvists farbror. Jag hade Oscar som musiklärare på Margretegärdeskolan 1954-56.

Till vänster framför de två bastuborna är det absolut Harald Olsson, legendarisk orkesterledare och osthandlare i Saluhallen.  //

Huset med ett hack i vindskivan

Korsningen Göteborgsvägen (till vänster) och Södergatan (till höger. Teatern syns i bakgrunden. Södergatan gick tidigare in i Teaterplantaget och förbi teatern. Idag är det lekpark där.

I förgrunden ser man om man tittar noga ett järnvägsspår. Det är spåret som leder ner till trähusfabriken Junohus i södra hamnen. Järnvägen invigdes 31 augusti, dvs dagen innan andra världskriget. Under byggtiden hade man använt ett litet lok för spårarbetena men vid själva invigningen användes ett större lok, som inte hade gått på järnvägen tidigare. Det skulle visa sig att loket var för stort. Det grep tag i den vänstra vindskivan och slet bort en bit.

Det är därför det ser ut som det gör med ett hack i vindskivan. Man fick såga till och såga upp vindskivan så det såg bättre ut.

Samma hus och kanske innan man hunnit laga vindskivan.  //

Brödgranen på Lindesnäs - en sevärdhet

Har du sett brödgranen på Lindesnäs? Apträd eller apskräck är andra namn på trädet. Hanne Aldius berättar för Uddevallabloggen att hon och maken Bengt köpte trädet för flera år sedan och planterade det i sin trädgård. Det ville dock inte riktigt ta sig så för fem-sex år sedan flyttade de ut det på allmänningen bredvid.

Där har det nu slagit rot ordentligt och börjat växa så det knakar. Det har också inneburit att förbipasserande har börjat uppmärksamma det. Själv hade jag inte lagt märke till det förrän en granne uppmärksammade mig på det för en tid sedan.

På Wikipedia står det om brödgranen följande:

Brödgran (Araucaria araucana), även kallat apträd eller apskräck, är ett barrträd som i sin naturliga miljö kan bli nästan 50 meter högt. Trädet växer naturligt i södra Chile och avgränsade delar av Argentina. Barren är tjocka och fjällika. Kottarna är klotrunda med en diameter på 10 till 20 cm. Fröna är ätliga och påminner till utseendet om små kokosnötter och är 2 till 4 cm långa. Växten är oftast tvåbyggare, men kan ibland ha han- och honplantor på samma individ.

Tidigare var brödgran ett viktigt timmerträd och de stora näringsrika fröna har varit en viktig födokälla för Mapuchefolket.

I dag är trädet utrotningshotat och fridlyst i Chile. Fröna från trädet som är ätliga plockas och tillagas på olika sätt. I bland annat Skottland undersöker man möjligheterna att odla trädet för dess ätliga frön som skulle kunna bli en ny matresurs i en annars karg och obördig miljö.

Trädet är härdigt i de mildaste delarna av Sverige, till exempel på Gotland och på Västkusten.

Andra namn är 'pehuén' som för mapuchefolket är ett heligt träd, där man använder barren och trädet för olika ändamål. Ett annat namn på trädet är apskräck. Det engelska namnet monkey-puzzle tree började användas på 1800-talet efter att en engelsman visade upp det då mycket ovanliga trädet för några vänner, och en av dem kommenterade att de vassa barren säkert är avskräckande för apor. Namnet är dock något oegentligt eftersom trädet inte växer i områden där apor lever.

På internet hittade jag även en uppgift där det står att trädet fanns på dinosauriernas tid. Dinosaurierna dog ut men det gjorde inte brödgranen.  ///

Två utbrända fritidsbåtar efter branden igår kväll

Som många såg på sociala medier igår kväll brann det rejält i hamnen nära drivmedelsanläggningen vid marinan. Det var en båt som fattade eld (bilden ovan) och som syns på bilden så är den totalförstörd.

Båten låg vid den här bryggan som fattade eld och spred sig vidare till en annan fritidsbåt, som skadades svårt.

Den här båten höll sig flytande men skadorna blev omfattande. Länsor låg idag runt båda båtarna och saneringsarbeten pågick. //

Stadsvandring på onsdag 18 maj

På onsdag den 18 maj är det dags för årets första stadsvandring med undertecknad. Start vid Bohusläns museum kl 18.30 och vi avslutar vid Kungstorget ca kl 20.

Avgift 20 kr. ALLA VÄLKOMNA!!!

Stefan Bergendahl död

Stefan guidar Uddevalla Hembygdsförening under en bussresa till Västergötland.

Stefan Bergendal har avlidit efter en tids sjukdom. Han föddes den 26 april 1954 i Motala.

Han var östgöten som med tiden blev en av Uddevallas främsta historiker och guider. Han var förskollärare som sedan ville göra något annat och sökte sig till Uddevalla Hembygdsförening där han blev styrelseledamot och ordnade historielektioner och vandringar för skolklasser mm. Snart var han involverad i de flesta evenemang som gällde Uddevallas historia. Hans kulturhistoriska vandringar lockade storpublik.

Han breddade repertoaren genom att leda studiecirklar om Uddevalla och guidade även föreningar under deras bussresor. Och så skrev han boken Bergendahl berättar om Uddevalla.

För sina insatser fick han 2008 mycket välförtjänst Uddevalla kommuns kulturpris. Han var en mycket välkänd person för de flesta Uddevallabor.

Vad många kanske inte visste var att han i sin ungdom spelade fotboll i UIS. Här står han i övre raden som nummer tre från vänster.

Han avled den 23 april i Grundsund. Han sörjes närmast av dottern Elin.  //

Kortare avstängningstid av vägen vid Hästepallarna

Idag kom det nya uppgifter om avstängningen av Göteborgsvägen vid Hästepallarna. Avstängningen hävs redan kl 15. Det underlättar förstås en hel del för studenter och andra på Gustafsberg.  //

Dålig tajming när Hästepallarna stängs av igen

På lördag stängs Göteborgsvägen förbi Hästepallarna av igen. Tajmingen är mycket olycklig. På lördag är det nämligen årets första studentbal på Gustafsberg, den här gången med ca 300 studenter. Lägg därtill alla anhöriga, åskådare och "vanliga" Gustafsbergsbesökare så tror jag att det lätt kommer upp i ett tusental personer. Alla dessa måste således hitta andra vägar att ta sig till Gustafsberg. T.ex. köra runt Bräcke-Bratteröd eller så kan man ta skärgårdsbåtarna som nu börjat gå på helgerna.  //

SANDÖ huggs upp

Nej det gick inte att rädda SANDÖ. Efter flera års försök har Bohusläns museum nu givit upp hoppet. I styrelseprotokollet från det senaste mötet står detta:

Vid senaste mötet bestämdes att ge Tom Evers i uppdrag att hitta en köpare till båten Sandö. Sedan dess har båten haft fler problem och kunde inte köras utan fick bogseras från Smögens varv till Grundsund. Det finns väldigt små möjligheter att hitta reservdelar för att kunna laga båten och blir mycket kostsamt. Då styrelsen anser att vi gjort vad man har kunnat och att båten är väl dokumenterad återstår nu endast upphuggning som enda alternativ om ingen trovärdig köpare kan hittas. Styrelsen ger Tom Evers i uppdrag att undersöka och ge förslag på olika alternativ att hugga upp Sandö.

Tom Ewers är en konsult som styrelsen kallat in för att undersöka möjligheterna att rädda SANDÖ. Men också han misslyckades.

Fiskaren Klas Berntsson skänkte SANDÖ till Bohusläns museum 2011 och senare samma höst beslutade Statens Maritima Museer att k-märka honom (ja, SANDÖ är en han).

LL 158 SANDÖ– ett kulturarv
LL 158 SANDÖ är en av de sista stora träfiskebåtar som finns kvar i Bohuslän. Båttypen har kommit att bli en symbol för landskapet, men idag är den ett kulturarv på väg att försvinna.
Sandö har sedan 1972 ägts av fiskaren Klas Berntsson, Grundsund.

I maj 2011 skänkte han den till Bohusläns museum. Avsikten var att SANDÖ skulle visas i den båthall som museet planerade att bygga.

Båten är väl underhållen, och den gamla skansen i fören finns kvar i originalskick. SANDÖ står med på Statens maritima museers lista över kulturhistoriskt intressanta och bevarandevärda fiskefartyg.

Foto 2011

De vita svanarna
Det var efter första världskriget som båtvarven i Bohuslän började få beställningar på en ny generation fiskebåtar. De var konstruerade för motordrift och avlöste de seglande kuttrar som köpts in från England årtiondena runt 1900. Storhetstiden kom under 1930-, 40- och 50-talen. Träfiskebåtarna var välkända i hamnarna runt det nordiska havet. Danskar och norrmän kallade dem ”de vita svanarna”. Totalt fanns 1 400 stycken.

SANDÖ byggdes 1948 på Löfbergs varv i Rönnäng på Tjörn, ett av de välkända och anrika bohuslänska varven. Ägaren Tore Löfberg arbetade utan ritningar, enligt tusenårig hantverkstradition.
Skrovet är av ek, längden 24,6 m (82 fot) och bredden 6,6 m.
Djupet under vattenlinjen är 3,6 m, höjden över är 2,5. Masten reser sig 11 m över däck. Som nybyggd var Sandö Sveriges största fiskebåt.

Motorn är en B&W Alpha diesel 660 hk. Det är SANDÖS tredje motor, insatt 1988. Den avlöste en av samma märke, insatt 1955. Första motorn var en June-Munktell, en 3-cylindrig tändkulemotor. Det var tändkulemotorerna som gav ifrån sig det klassiska dunket, särpräglat för varje båt.

Storbackefisket
Allt ifrån 1949 deltog SANDÖ i det krävande storbackefisket efter långa i farvattnen kring Shetlandsöarna. Dit hade fiskare från Tjörn, Orust och Skaftö gått sedan 1870-talet. På ett par fiskeresor under sommarhalvåret kunde man tjäna en god del av årsinkomsten.

Storbackan bestod av hoplänkade linor med tillsammans tusentals krok som agnats för hand, vanligen med makrill. Länken var uppåt tre landmil. Den sattes ut på havsbotten, 100–400 meter ner. Efter ett par timmar började man ta ombord länken, det tog drygt 12 timmar. Långan rensades, för att sedan saltas eller isas. Besättningen fick inte många timmars sömn per dygn, och maten kastade man i sig i all hast. Så höll det på i en månads tid. Sen for man hem och lossade fångsten, som bereddes till lutfisk.

När Klas Berntsson och två andra Grundsundsfiskare köpte SANDÖ från Käringön 1972, var båten utrustad för långafiske. En handfull bohusläningar höll ännu traditionen levande. Och Klas var en av dem, med sju mans besättning, så småningom inklusive sonen Ragnar. Vid 1980-talets mitt sjönk lönsamheten och SANDÖ blev då ensam båt från Sverige. Han – för SANDÖ är en han – följdes med spänning och vemod av journalister och allmänhet. Under 43 somrar i obruten följd, ända fram till 1992, gick SANDÖ på storbackefiske, mest av alla svenska båtar.

På Shetland kunde man söka hamn i t ex Baltasound eller Lerwick. Baltasound hade 1901–61 en svensk kyrka för storsjöfiskarna. Till minne av alla de bohusläningar som fiskat vid Shetland restes sommaren 2000 en minnessten i Baltasound. Bohusläns museum medverkade vid ceremonin, och representant för Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund var Klas Berntsson.
När storbackefisket upphört fick Bohusläns museum ta emot en del av SANDÖS utrustning. Den visas nu i basutställningen Kustland.

Skarpsill, torsk och räkor
Storbackefisket skedde på sommaren, resten av året gick SANDÖ som följebåt åt mindre båtar som fiskade skarpsill vid Bohuskusten. Men från 1984 ägnades januari– mars i stället åt att tråla efter torsk i Östersjön. Simrishamn och Karlskrona blev nya kajplatser och man tog bilen hem på helgerna. Även Gotland var bas en tid och då var det flyg från Visby som gällde. När storbackefisket tog slut 1992 kompletterades torskfisket huvudsakligen av räktrålning i Skagerrak.

SANDÖ – ett museiföremål
De senaste årtiondena har fiskenäringen upplevt stora problem och omställningar. Överfiskning av vissa arter har gjort att fiskeflottan i EU drastiskt minskats. Träfiskebåtarna kan inte längre konkurrera, de är tungarbetade och omoderna. Det är dags för Sandö att sluta fiska, och istället förhoppningsvis bli museiföremål.

Men så gick det alltså inte. Bohusläns museums styrelse har nu beslutat att ge upp försöken att rädda SANDÖ. Klas Berntsson har i alla år sett till båten där hon legat vid kaj i Grundsund. Vad tycker då han om att SANDÖ skall huggas upp?

Till Uddevallabloggen säger han att det är bättre att båten huggs upp än han hamnar som något nöjesfartyg vid kaj vid Strandvägen i Stockholm.  //

Rökutveckling på Södra Hamngatan

Den här bilden hittade jag i mina gömmor. Men det tycks inte vara någon fullskalig brand utan kanske "bara" rökutveckling. Jag hittar inget om detta i Tidningsregistret.  //
 

Känner du igen gubbarna?

Jag känner igen två av gubbarna på bilden. Vilka känner du igen?  //

Kampenhofs tegelmagasin

I hörnet Västerlånggatan - Kungsgatan låg Kampenhofs bomullsmagasin. Dvs det var i den norra (bortre) delen som bomullen förvarades. I den södra delen så fanns som synes Radio Trim. Här fanns också några lägenheter och ett magasin för Bohusläns regementes musikkår.  //

Brevpapper från I 17

 
Insänt av Lars Barkman:

Hej Gunnar!
Här kommer lite exempel på olika brevpapper
som har varit förekommande på I 17 genom åren.
Tänk med vilken omsorg och noggrannhet man
tillverkade brevpapper för bara ett halvt sekel sedan.
Finns det något liknande i dag?
Om det finns flera olika loggor/färger av regementets
brevpapper. så får du gärna
höra av dig med ett mail till Gunnar.
Mvh
Lars Barkman   //

Direktsändning i SVT från Kungstorget ikväll

I kväll sänds debattprogrammet Sverige möts direkt från Kungstorget i Uddevalla.

Temat är Hur skall klimatförändringarna stoppas? Att man valt Uddevalla lär bero på att staden har stora problem med översvämningar. SVT 1 kl 20.00.  //

 

Gigantmöte på Byfjorden

Ikväll lämnade ett stort fartyg hamnen och ett annat anlände. Här ser vi fartyget CLIPPER CLYDE som lämnar efter att ha lossat krommalm. Hon assisterades av två bogserbåtar och är nu på väg mot Klaipeda i Litauen.

Det nederländska DOLFIJNGRACHT till vänster kommer från Le Havre i Frankrike med vindkraftverk. Det var spännande att se dem mötas på fjorden.  //
 

Uppdatering rivningen av det Syrénska huset

Rivningen av det Syrénska huset har idag nått så här långt. Tydligen försöker man rädda grannhuset till vänster trots att det tycks vara mycket skadat.  //

Känner du igen platsen?

Känner du igen platsen? Jag gör det inte så jag är tacksam för hjälp!  //

Efterlängtat Valborgsfirande i Margretegärdeparken

Många hade dykt upp i Margretegärdeparken för att fira Valborg idag. Och undra på det då firandet under pandemin varit digitalt, så äntligen kunde vi träffas fysiskt.

Kommunfullmäktiges ordförande Elving Andersson hälsade traditionsenligt våren välkommen. I sitt tal nämnde han även pandemin och Rysslands krig mot Ukraina. Han ledde avslutningsvis publiken i ett fyrfaldigt leve för våren.

80-årsjubilerande Uddevalla Stadsmusikkår underhöll med sin musik.

Och 20-åriga kören Odd Singers sjöng de traditionella vårsångerna.

Och så klart uppträdde även drillflickorna.  //

Uddevallas första järnvägsstation rivs

UVHJ-stationen rivs. UVHJ står för Uddevalla Vänersborgs Herrljunga järnväg. Järnvägen till Herrljunga invigdes 1867. 1895 blev detta också station för Lelångenbanan.

Bilden är från 1961 då stationen revs. Och det var inte bara den byggnaden som revs det året. I Tidningsarkivet hittar jag dessa rivningar 1961:

Datum         Innehåll

1961-03-02 Hamnstationen rivs. Rivning. Järnväg. Bild.
1961-05-25 Huset med Högströms pensionat rivs. Rivning.
1961-05-31 Föregångaren till Kungshuset, Nicklassonska rivs. Rivning.
1961-06-03 Stadshotellet rivs. Skrin inmurat i väggen.
1961-06-23 Tegelmagasinet vid Västerlånggatan rivs. Fläkta lusas krog.
1961-06-28 Ladugården på Walkesborg rivs. Rivning.
1961-06-28 Asplundsgatan 40 rivs. Rivning.
1961-07-28 Ladugården på Walkesborg rivs.
1961-08-03 Gamla uddevallafastigheter på Östergatan 19 rivs. Rivning. Bild.
1961-08-22 Höjdgatan 3 rivs. Rivning.
1961-10-05 Lagerbergsgatan 13 rivs. Rivning.
1961-11-15 Wallströmska huset rivs. Rivning.
1961-12-13 Skolan på Underås, före detta Dahlgrenska barnhemmet rivs, unik kakelugn flyttas. Västerskolan byggs där. Rivning. Bild.  //

Nu startar bygget i kvarteret Åberg

Denna veckan har bygget i kvarteret Åberg inletts. Där låg Lundqvists järnhandel tidigare. Byggnaden revs 2011. Förra året genomfördes en arkeologisk undersökning och nu är det fritt fram att börja bygga.

Bild Götenehus hemsida.

Så här är det tänkt att se ut när det är klart. Så här beskriver Götenehus projektet på sin hemsida:

Mitt i centrala Uddevalla, på en plats där människor bott i över 500 år, skriver vi nu ny historia genom att göra Kvarteret Åberg komplett i två etapper. I första etappen uppförde vi 17 moderna lägenheter i ett vackert hus på Norra Hamngatan. Nu bygger vi ytterligare 20 bostadsrätter mellan 3 och 5 rum och kök och med 71 till 140 kvm boyta. Till föreningen hör ett garage med ca 16 parkeringsplatser. Här får du ett drömläge med nära till både Bäveåns lugn och stadens puls, oavsett om det är dags för din första egna lägenhet, att bli sambo eller sälja villan när barnen flyttat ut.

Inflyttning preliminärt augusti 2023.  //

Berättarafton onsdag 27 april

Onsdag den 27 april är det dags för vårens sista berättarafton. Kl 18.30 på Bohusläns museum.

VÄLKOMNA!!!  ///