Uddevallabloggen erfar att slutbesiktning av projektet kommer att äga rum kl 15.30 på fredag. Om allt är OK då så kommer nog trafiken att släppas på under kvällen. ///
uddevallabloggen.se
med stort och smått från Uddevallas horisont
2026-11-17
Broarbetet vid Bodeleån klart på fredag
2026-11-16
Jacob Trahn, Uddevalla sockerbruk och järnvägsplanerna
Foto digitaltmuseum.se
Jacob Trahn, 1802-1885, inköpte sockerbruket 1834. Det hade stått stilla i flera års tid. Senast hade aktiemajoriteten tillhört en Norrköpingsbo. Jacob Trahn var född i Altona i Tyskland. Efter skiftande öden hamnade han i Uddevalla år 1834 och kom där, så som han själv uttryckte det, att tillbringa sina verksammaste levnadsår. Även en broder, Christian Fredrik, var honom följaktlig 1806-1880.
Driften vid sockerbruket kom nu i gång och på grund av den nya ledningens duglighet blev den ganska snart inkomstbringande. Till Uddevalla infördes numera ej råsocker direkt. Vi erinrar oss att detta var före betsockrets tid. Utan över Göteborg, vilket vållade mycket besvär, särskilt före ångbåtstrafikens genombrott. Men sedan råsockerimporten till Uddevalla varit lika med noll i många år, steg den nu 1835 till 65,000 skålpund och 1840 till nära 300,000 skålpund.
Omräknat i ton blir siffrorna blygsammare, 27 och 125 ton. Men det var vackert så. Tillverkningen bestod i sockertoppar och sirap, men arbetarantalet var obetydligt. Det ansågs att Trahn under de första 20 åren han vistades här, hade tjänat en halv miljon. Inköpssumman 1834 var 6,666 riksdaler. Försäljningssumman 1885, 25,000 riksdaler banco. Tran upplät under 1840-talet trädgården intill sockerbruket, den Trahnska trädgården, till en slags folkpark.
På sommaren hölls här konserter, anordnades illumination med kulörta lyktor med mera. Tran hade fått idén härtill från Hamburg. För stadsborna som hittills aldrig sett en tillstymmelse till sådans var det en sällsam upplevelse. Båda bröderna flyttade från Uddevalla på 1850-talet och bosatte sig i Göteborg. Deras namn lever kvar i ett par donationer och i den efter huvudmannen uppkallade Jacob Trahnsgatan.
Jacob Trahns direkta insats är betydelsefull, men kanske ändå viktigare är den uppslagsrikedom, den så att säga kontinentala mottagligheten för tidens nya anda som utmärkte honom. Det var Jacob Trahn som åstadkom att Uddevalla blev den första plats i Sverige som på allvar diskuterade järnvägsplaner. Att övermäktiga hinder lade sig i vägen väckte hans stora besvikelse. Det fanns en i staden som hade sett en järnväg på riktigt.
Ja, till och med åkt på en järnväg, nämligen Jacob Trahn. Redan omkring 1840 hade linjen Kiel-Altona blivit färdig och Trahn som vid ett besök i hemtrakten åkt sträckan var gripen av hänförelse.Trahn var en förespråkare för järnvägsutveckling. Han hade sett järnvägsdrift i Tyskland (Kiel–Altona) och använde sina egna data för att driva frågan i Uddevalla. Han inspirerade till en järnvägsplan som senare gällde sträckan där Herrljungabanan drogs.
Den blivande järnvägslinjen utstakades, i stort sett där Herrljungabanan 20 år senare skulle gå fram. I staden och dess närhet drogs linjen från riveriet mellan Skansberget och Waterland över en del av de norra stadsängarna. Den skulle avskära det nordvästra hörnet av kyrkogårdsmuren (Norra, min anm), vidare gå över Elseberg, Marieberg, Samneröd, Kuröd och Ramseröd, skära landsvägen och passera älven.
Utlänningarnas dagtraktamente bestämdes "icke obilligt" till 33 riksdaler riksgälds per dag i ett för allt. Den 30 juli var allt färdigt, vilket onekligen var raskt gjort av Uddevallaborna. Banan skulle bli 2 1/4 mil lång, tre fjärdingsväg kortare än landsvägen.
I Uddevalla var man fylld av förhoppningar. Framtiden tedde sig rosenröd. Då konungen, som vid denna tid var omåttligt populär, just i det ögonblicket passerade Uddevalla, kände entusiasmen inga gränser....
....Det antyddes att man talat med konungen om planerna. Hans sfinxlika förströdda älskvärdhet tolkades utan vidare, såsom man ville ha det.
Den 15 oktober 1846 kom överingenjör Koenigk i Berlin med det utarbetade kostnadsförslaget. Det verkade en smula som en kalldusch. Den summa som skulle erfordras för en linje Uddevalla - Vänersborg, uppgick till 1 494 835 riksdaler riksgälds. Med sådana siffror rörde man sig inte precis i Uddevalla, där budgeten ännu inte uppgick till mer än 10 000 riksdaler årligen.......
Efter detta bakslag gav man dock inte upp planerna utan kontakt togs med landshövdingen och listor för aktieteckning utsändes nu "till detta det första järnvägsföretaget i Sverige, som vi hoppas skall åt samtid och eftervärld i rikt mått bereda ära och gagn".
Landshövdingen Löwenhielms avgång väckte redan i början av 1847 onda aningar. Efterträdare Fåhreus blev betydligt svårare att komma till tals med och dessutom hade andra järnvägsprojekt nu börjat konkurrera om statliga medel.
Ansträngningarna fortsatte men projektet körde mer och mer fast och som vanligt är började en viss misstämning sprida sig. Under senare delen av 1840-talet inträffade också en finanskris, som förstås hjälpte till att skjuta projektet i sank.
...De kommiterades overksamhet kritiserades. De hade satsat betydliga summor på förberedelserna och voro givetvis ovilliga att satsa mer. Man angrep Jacob Trahn, som ej lämnade redovisning för kommittéutgifterna. Dessa trakasserier och känslan att ha sett sitt ståtliga projekt gå om intet blevo orsaken till att denne högt förtjänte medborgare lämnade Uddevalla 1855.....
....Jacob Trahn flyttade först till Tyskland, sedan till Göteborg. Även brodern uppsade sitt borgerskap och slog sig ned i Göteborg.. Ännu år 1851 hade Jacob Trahn i ett brev från Lybeck till Uddevalla talat om hur det stillastående Lybeck väckts ur sin Törnrosasömn genom järnvägen. Man klagade över att Uddevallas egentligen viktigare bana i riksdiskussionen alldeles kommit i skymundan för Örebrojärnvägen. ///
2026-11-15
2026-11-14
Den berömda murgrönan vid Södra vägen
Varföre utomlands svarvas ärter av trädet till fontaneller och löven läggas på fontanellen när han bliver oartig eller antager hetta och inflammation.
Ja. Släktnamnet är Hedera; den vanliga svenska murgrönan heter Hedera helix och tillhör familjen araliaväxter.
Vad bilden visar
Det här ser ut som en stor, gammal murgröna i blommande stadium. De små gulgröna blommorna sitter i runda flockar. Blommande skott har vanligen hela, oflikade blad, medan yngre klättrande skott ofta har de klassiska tre till fem flikarna. Det är alltså två växtstadier hos samma murgröna, inte nödvändigtvis olika sorter. Blomningen brukar komma när plantan blivit ordentligt etablerad, ofta efter omkring tio år.
Min bedömning är murgröna, sannolikt Hedera helix. Bladen på bilden är stora och breda, så storbladig murgröna, Hedera hibernica, går inte att utesluta. De blommande, hela bladen räcker inte ensamma för en säker artbestämning; då behöver man bland annat granska yngre skott och bladens undersida. Storbladig murgröna säljs ibland under det allmänna namnet ”murgröna”.
En klättrare som inte är parasit
Murgröna är en vedartad, vintergrön klätterväxt. Unga stammar bildar små häftrötter som fäster mot exempelvis bark, sten och murverk. De används för att hålla fast växten; murgrönan suger inte näring ur trädet den klättrar på. Med åren blir stammarna grövre och plantan kan täcka stora ytor. Vanlig murgröna kan under goda förhållanden klättra många meter.
Sen blomning och värde för djurlivet
Murgrönan blommar ovanligt sent på året, vanligen under hösten. De små blommorna ger nektar och pollen när många andra växter redan blommat över. Senare bildas bär som mognar först följande säsong. Bären äts av fåglar, och det täta, vintergröna bladverket ger skydd och boplatser åt fåglar och smådjur.
Arten hör naturligt hemma i stora delar av Europa och finns vild i Sveriges södra kusttrakter, däribland västra Sverige. Murgröna är också Gotlands landskapsblomma.
Giftighet
Murgröna ska inte ätas. Giftinformationscentralen uppger att växten, särskilt bladen, innehåller irriterande ämnen. Förgiftningar är ovanliga, men förtäring kan ge magont, illamående, kräkningar och diarré.
En aktuell uppgift om fridlysning
Murgröna var tidigare fridlyst i Västra Götalands län. Från den 1 november 2026 omfattas den inte längre av det artspecifika fridlysningsskyddet efter en ändring i artskyddsreglerna. Föreskrifter för exempelvis naturreservat kan fortfarande gälla separat.
Om plantan på bilden är storbladig murgröna är det också en liten skillnad värd att känna till: Riksförbundet Svensk Trädgård beskriver Hedera hibernica som en art med hög risk att sprida sig i naturen, medan Hedera helix är inhemsk i Sverige. Bilden räcker dock inte för att avgöra vilken av dem det är.
När huset på berget ovanför murgrönan byggdes för en del år sedan var jag rädd för att murgrönan skulle ta skada, men den klarade det och är idag grönare och vackrare än tidigare.
Har du inte varit och tittat på den så gör det! ///
2026-11-12
Arkivens dag på lördag - Gustafsbergsarkivet öppet kl 12 - 15
På Bohusläns Föreningsarkiv firas också Arkivens dag.
PROGRAM:
Program
13:00-13:45 Spisrummet öppet för att kunna ta del av miniutställningen.
14:00-14:30 Peter Olsson håller föredrag kring radions historia.
14:30-14:45 Frågestund.
14:45-15:30 Spisrummet öppet för att kunna ta del av miniutställningen
Aktiviteterna är kostnadsfria men kom i god tid för att säkra din plats på föredraget.
Var: Bohusläns museum i Spisrummet
När: Lördagen den 14 november ///
2026-11-11
Läget vid broreparationen vid Bodeleån
2026-11-10
Årets Gustafsbergsstipendiater utsedda
Född och uppvuxen i landskapet Bohuslän.
Utbildning inom teoretiskt eller praktiskt område.
Visa stor begåvning och fallenhet för kommande yrke.
Av olika skäl – främst ekonomiska – har svårt att genomföra utbildningen.
Utbildningen ska företrädesvis vara eftergymnasial.
När du skickar in din ansökan måste ett personbevis bifogas. Personbeviset ska tydligt visa att du är född i landskapet Bohuslän. Det finns många olika typer av personbevis och du måste vara noga med att din födelseort framgår. Skickar du inte med personbevis eller sänder in din ansökan för sent, lämnas den utan åtgärd.
Bra att veta är att församlingarna på Hisingen, Öckerö, Torslanda, Björlanda, Säve, Backa, Brunnsbo, Bäckebol och Rödbo ligger i landskapet Bohuslän. Övriga Göteborg tillhör Västergötland.
2026-11-08
Var är den här bilden tagen?
Den här bilden är tagen 19 april 1974. Men vad föreställer den? ///
2026-11-07
Berättarkafé måndag 9 november kl 14 i Wessmanska huset
Efter det blir det sedvanligt fika till en kostnad av 40 kr.
ALLA VÄLKOMNA!!! ///
2026-11-06
30 januari 1973 - Nu rivs snart länsfängelset
Sista skymten av Länsfängelset. Det invigdes 1863 och runtomkring i Sverige byggdes det liknande fängelser. Det var för att humanisera fångvården. De kriminella skulle inte länge behöva vistas i fängelsehålor på några av de stora fästningarna.
Byggnaden var fängelse fram till 1936, Därefter blev det bl a elevhem till Uddevallas verkstadsskola. Jag har hört en del äldre Uddevallabor berätta att de bodde på sing-sing när det var elevhem.
Motorvägen mellan Fjällvägsmotet och Kärra (vid Frölandsrondellen) byggdes mellan 1973 och 1976. Invigningen skedde i slutet av augusti 1976.
Idag ser vi ingenting av det gamla fängelset. Jag brukar säga att det låg där motorvägsavfarten mot centrum ligger idag. Om man kommer västerifrån och skall in mot stan vill säga. ///
2026-11-05
Östraboteatern skall byta namn
När teatern hade brunnit ner ville teaterföreningen bygga upp den igen. Tiden gick och istället så fick vi ÖSTRABOTEATERN. Man behövde en ny gymnasieskola så det passade ju bra att samtidigt bygga ihop den med en teater.
Vad tycker du? BOHUSLÄNS TEATER eller UDDEVALLA TEATER. Eller något annat? ///
2026-11-04
30 januari 1973
2026-11-03
Sista bilden där genomfartstrafiken går under kölen på ett nybygge på Uddevallavarvet?
Genomfartsleden mellan Fjällvägsmotet och Kärra genom tunnlarna invigdes den 31 augusti 1976 av landshövding Erik Huss.
Så detta kan vara en av de sista bilderna där Rikstvåan (senare E 6:an) gick under kölen på ett fartygsbygge på Uddevallavarvet. Kommer du ihåg? ///
2026-11-02
Uddevallas tre olyckor
Foto Hugo HallgrenMed ”Uddevallas tre olyckor” brukar Sten Kristiansson (författare till Uddevalla Stads historia) mena tre händelser som drabbade staden mellan 1800 och 1808: Trollhätte kanal öppnades, den stora stadsbranden ödelade Uddevalla och den stora sillperioden tog slut. De blev tillsammans en vändpunkt efter stadens ekonomiska blomstring, som Sten Kristiansson har kallat Uddevallas guldålder, på 1700-talet. Redan 1867 beskrev Axel Emanuel Holmberg dem som tre krafter som störtade staden från dess välstånd.
Trollhätte kanal öppnades 1800
Den 14 augusti 1800 öppnades slussleden vid Trollhättan. För första gången kunde fartyg ta sig mellan Vänern och Västerhavet via Göta älv.
För Uddevalla fick den nya leden en baksida. Stadens hamn hade länge varit en viktig utskeppningsplats för varor från Värmland och inlandet. Nu kunde bland annat järn och tjära föras direkt mot Göteborg. Holmberg skrev att exporten av järn och andra produkter i stor utsträckning drogs från Uddevalla till Göteborg.
Det var därför en ekonomisk och geografisk förändring snarare än en plötslig katastrof. Kanalen tog inte bort all handel från Uddevalla, men den försvagade stadens gamla roll som självklar mellanhand och exporthamn.
Stadsbranden den 29 juli 1806
Branden började omkring klockan fem på morgonen i apotekare P.J. Bergii ladugård. Orsaken blev aldrig säkert fastställd. Branden spred sig genom staden och kunde inte hejdas, trots att stadens brandsprutor sattes in. Inom ungefär 15–16 timmar låg nästan hela Uddevalla i aska. Fyra mindre hus skonades, och omkring 4 000 invånare blev utan hem.
Förödelsen gällde inte bara bostäder. Även kyrkan och andra offentliga byggnader brann, liksom handelsvaror. Människor förlorade hem, ägodelar och kapital som behövdes för att driva handel och verksamheter.
Branden förändrade också stadens utseende. När Uddevalla byggdes upp igen lades ett nytt gatunät ut. Rutnätsplanen efter branden präglar fortfarande centrum.
Den stora sillperioden brukar dateras till 1747–1808. Sillen hade gett arbete och inkomster åt fiskare, salterier och trankokerier, och sillhandeln bidrog starkt till Uddevallas så kallade guldålder. Enligt Uddevallas turistinformation exporterades under vissa år över 30 000 tunnor sill. När den stora sillförekomsten upphörde försvann en av stadens viktigaste näringar.
Det betyder inte att sillen aldrig återkom. En ny sillperiod brukar anges till 1878–1898. Men den långa och särskilt betydelsefulla perioden under 1700-talet var över.
Branden förstörde stora delar av staden och slog undan människors hem och förmögenheter.
När Uddevallas första tidning, Uddewalla Weckoblad, började ges ut i augusti 1826 hade 26 år gått sedan kanalens öppnande, 20 år sedan branden och 18 år sedan sillperiodens slut. Ändå märktes följderna fortfarande i staden. Det är därför uttrycket ”de tre olyckorna” fångar en viktig brytpunkt i Uddevallas historia: tre olika förändringar som tillsammans gjorde slut på mycket av den 1700-talsblomstring som brukar kallas stadens guldålder. ///
2026-10-31
Vägbroarbetena vid Bodeleån efter två veckor
2026-10-30
Lennart Gabrielsson död
Han tog studentexamen 1955. Officersaspirant vid Bohusläns regemente 1957. Officersexamen 1958. MHSask.
Fänrik vid Bohusläns regemente 1958. Löjtnant 1960. Kapten 1967, vid InfKAS 1969. Major 1972, vid Bohusläns regemente 1974, vid InfKAS 1977, Överstelöjtnant 1978, vid Kronobergs regemente 1980, vid MKV/KA4 1984, överstelöjtnant med särskild tjänsteställning 1985, vid HKV 1988. Avsked 1996.
Gabrielsson har bidragit med flera verk om Kungl. Bohusläns regementes historia; Från Campementsplats till Militärt samhälle (2000), Indelningsverket 1727-1901 (2001) och I fält och till sjöss 2004 samt medverkat i Fräkne kompani 1727-1901 (2005), Södra kompaniet 1727-1901 (2006) och Stångenäs kompani 1727-1901 (2008).
Närmast sörjande är styvsonen och före detta majoren Thord Torstensson. ///
2026-10-29
Järnvägsgatan höjs. En lastbil har vält
22 januari 1975 under arbete med att höja Norra Järnvägsgatan så välte en lastbil. ///
2026-10-28
Vildsvin i Gustafsbergsparken
2026-10-27
Bron över Bodeleån
2026-10-26
Trafikljusen vid Bratteröd tillbaka
Men lättnaden blev kortvarig då jag idag fick ett nytt sms: "Nu är fanimej trafikljusen tillbaka på Bratteröds bro".
Kan man hoppas att man hoppas att Trafikverket sett över inställningarna så att det inte blir så långa tider med rött ljus? ///
2026-10-25
Berättarafton onsdag 28 oktober kl 18.30
På onsdag den 28 oktober kl 18.30 är det dags för nästa berättarafton på Bohusläns museum. Den här gången blir det även inslag av idrottshistoria. Bohusläns-Dals idrottshistoriska förening bidrar med bilder.
Entréavgift 100 kr.
Medlemmar i Uddevalla Hembygdsförening 50 kr.
ALLA VÄLKOMNA!!! ///
















