Elias Wändel dubbel svensk juniormästare

 De senaste dagarna har Uddevalla Elias Wändel varit i Uppsala och cyklat de svenska mästerskapen för juniorer.

Elias som har haft en stark vår och sensommar nere i Europa var trots den platta banan på linjeloppet klar favorit att vinna. Det blev heller inte oväntat en spurtuppgörelse efter de nästan 13 körda milen där han vann ganska klart.

På tisdagen var det dags för Time Trial(tempo) där cyklisterna skickas iväg en och en. Dagens bana var 32 km lång med ganska ojämn asfalt på vissa sträckor. Även här lyckades Elias vinna och det med en segermarginal på nästan minuten till tvåan i loppet. Segertiden blev 38 min och 47 sekunder med ett snitt på 49,3 km/h. Med denna tiden hade han faktiskt blivit 4:a i Elitklassen.

Nu väntar träning på hemmaplan i en vecka innan han flyger till Frankrike och är med i juniorernas Tour de France under fem dagar, Valromey Juniors. Direkt efter den tävlingen flyger han till Slovenien för ett sex dagar långt träningsläger med Visma Lease-a-bike's utvecklingslag som han kommer att tävla för under 2027 och 2028. Juli avslutas med ett tre dagar långt etapplopp i Österrike.   ///

Herman Zetterbergs födelsedag

Idag för 122 år sedan föddes Herman Zetterberg på Gustafsberg. Traditionsenligt sätter den förvaltande direktören Claes Burman-Barkebo för Gustafsbergsstiftelsen en blomma på graven denna dag.

Herman Zetterberg (1904–1963) är en av 1900-talets mest inflytelserika svenska jurister och innehar fortfarande rekordet som Sveriges längst sittande justitieminister. På porträttet nedan ser vi honom under sina aktiva år – med de karakteristiska runda glasögonen och den strama klädsel som blev hans signum när han navigerade från rättegångssalarna till regeringskansliet.

Från Gustafsberg till departementet

Zetterberg föddes den 1 juli 1904 på Gustafsberg i Uddevalla, en plats som förblev en fast punkt för honom genom hela livet. Han var son till hovrättsrådet Hugo Zetterberg och Alma Rehnberg. Efter studenten tog han sin juris kandidatexamen i Uppsala 1928, vilket blev startskottet för en mycket framgångsrik domarkarriär. Han inledde sin tjänstgöring i Svea hovrätt där han blev assessor 1936 och hovrättsråd 1942.

Rekordåren som justitieminister (1945–1957)

När samlingsregeringen upplöstes efter andra världskriget i juli 1945 utnämndes Zetterberg till justitieminister (socialdemokrat) i Per Albin Hanssons regering. Han behöll posten under Tage Erlander ända fram till september 1957.

Hans 12 år och 52 dagar som chef för Justitiedepartementet gör honom historisk. Under denna expansiva period för det svenska välfärdssamhället var han drivande i tunga utredningsuppdrag och anpassningar av lagstiftningen efter efterkrigstidens nya förutsättningar. När han lämnade politiken 1957 utnämndes han till president i Svea hovrätt, ett ämbete han bar fram till sin död.

Familjeliv och tragedier

På det privata planet kantades Zetterbergs liv av svåra förluster. Han gifte sig 1931 med Kitty Rippe (född i en nederländsk militärfamilj), men hon gick tragiskt bort i cancer 1955. Han gifte sedermera om sig 1959 med Ulrika Lyttkens (dotter till författaren Alice Lyttkens), men blev änkling på nytt när hon avled i januari 1963. Bara två månader senare, den 18 mars 1963, avled Zetterberg själv, 58 år gammal. Han är begravd på Norra kyrkogården i Uddevalla.

Arvet till Uddevalla och Bohuslän

För lokalhistorien är hans namn idag i allra högsta grad levande genom Herman Zetterbergs stiftelse. Stiftelsen har varit en ovärderlig kraft för bevarandet av kulturhistoriska värden i Bohuslän, inte minst genom stödet till arkivarbete, hembygdsföreningar och underhållet av de historiska byggnaderna kring just Gustafsbergs badort. Genom detta arbete vårdas minnet av den uddevallason som nådde den juridiska maktens absoluta topp, men som aldrig tappade rötterna till sin hembygd. 

Vilka lagar drev han igenom?

Herman Zetterbergs tolv år som justitieminister (1945–1957) sammanföll med uppbyggnaden av det moderna svenska välfärdssamhället. När man under 14 års styrelsearbete i stiftelsen värnar hans minne, blir det oerhört tydligt att hans politiska arv är precis lika påtagligt som hans lokala. Han var en drivande kraft bakom flera av de centrala lagbalkar som än idag utgör ryggraden i svensk rätt.

Här är de mest betydande lagreformerna under hans ministertid:

1. Tryckfrihetsförordningen (1949)

Efter andra världskriget och den omdebatterade censuren var det en avgörande demokratisk fråga att stärka pressfriheten. Zetterberg drev igenom 1949 års tryckfrihetsförordning (TF), som förbjöd censur i fredstid, stärkte meddelarskyddet och befäste offentlighetsprincipen. Denna grundlag styr i allra högsta grad svensk media fortfarande idag.

2. Rättegångsbalkens införande (1948)

Själva beslutet om en ny rättegångsbalk togs i riksdagen redan 1942, men det föll på Zetterberg att leda det enorma och komplicerade arbetet med att faktiskt rulla ut den och genomföra den i praktiken från den 1 januari 1948. Reformen innebar att man kastade ut det föråldrade systemet från 1734 års lag – som till stor del byggde på stängda dörrar och skriftlig bevisning – och i stället införde dagens moderna system med muntliga, omedelbara och offentliga domstolsförhandlingar.

3. Föräldrabalken (1949)

Svensk familjerätt var omodern och bestod av utspridd lagstiftning. Genom den nya föräldrabalken samlades och moderniserades reglerna kring vårdnad, förmynderskap och adoptioner. Lagen anpassades för att bättre stämma överens med efterkrigstidens föränderliga familjestrukturer och för att tydligare sätta barnens rättigheter i fokus. Under hans tid på departementet lades även det tunga förarbetet för Ärvdabalken, som slutligen antogs strax efter hans avgång 1958.

4. Humanisering av kriminalvården (1945)

Zetterberg var djupt engagerad i straffrätt och drev direkt 1945 igenom en ny verkställighetslag (fångvårdslag). Detta markerade ett tydligt svenskt systemskifte från att straffet främst handlade om vedergällning, till att kriminalvården i mycket högre utsträckning skulle fokusera på rehabilitering och vård. Detta beredde i sin tur marken för arbetet med den moderna Brottsbalken.

5. Ratificeringen av Europakonventionen (1952)

Under Zetterbergs ledning av Justitiedepartementet blev Sverige 1952 ett av de första länderna att ratificera den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Denna anslutning blev en hörnsten för den svenska rättssäkerheten i en internationell kontext.

Ett krävande ämbete: Zetterberg var känd för sin osedvanliga arbetskapacitet. Han lyckades leda detta massiva maskineri av samhällsreformer i tolv år och 52 dagar – ett rekord för svenska justitieministrar – utan att för den sakens skull någonsin släppa kontakten med Gustafsberg och sitt älskade Bohuslän.   ///

Besök i Klocktornet

Allarmkanonerna som man hade en tid och de svarta urtavlorna fanns innan elektriciteten kom.

Idag fick jag möjligheten att åter komma upp i Klocktornet. Jag, jag säger åter då jag varit där många gånger ända sedan 6-7 års-åldern. Pappa Karl var urmakare och han skötte om urverket. Och jag fick således följa med på söndagseftermiddagarna då underhållet skedde.

Urverket står kvar på samma plats som tidigare. Det var detta som pappa Karl smorde varje vecka. Under tiden vevade jag upp de fyra loden.

Många av besökarna i Klocktornet har skrivit sina namn på väggarna nära urverket. Och minsann är inte detta min barndomskamrat och senare kollega Hans-Erik Ljungström, som var med uppe i tornet den 27/12 1958. Han var då elva år och jag två år äldre. 

1960 elektrifierades urverket.

På vägen ner när jag just passerade de tre klockorna började dessa att ringa.

Jag var tvungen att stå absolut stilla med fingrarna så långt ner i hörselgångarna som möjligt. Det var en begravning och precis var slut och då trycktes klockorna igång. Fem minuter cirka stod jag på det viset.  

Och vid en sökning på Klocktorn i Tidningsarkivet fick jag följande träfflista:

Datum Innehåll

1832-09-27 Klocktornet i Uddevalla får nytt tornur. Klocktorn.

1832-12-05 Tornuret på plats i Klocktornet.

1833-10-18 Doktor C. Rabe inviger nya klocktornet i Uddevalla. Klocktorn. Invigning.

1834-12-05 Urfabrikören Johan Barkman, Jönköping installerade uret i klocktornet.

1866-05-25 "Klockorna i Klocktornet fick ""slaganfall"". Klocktorn."

1885-06-30 Tornuret på reparation, tisd. 30 mars. Annons.  Klocktorn. Kyrka.

1885-11-03 Vattenreservoaren på Klocktornsberget rengöres. Klocktorn.

1887-11-15 """Tutningen"" i klocktornet, medeltidsbruk som kvarstår. Kyrka."

1887-12-01 Ansökan till befallningshavande om torntutningens borttagande nattetid. Klocktorn.

1888-05-08 """Tutningen"" i klocktornet stoppa inte. Klocktorn."

1888-05-29 """Tutningen"" i klocktornet lämnat utan åtgärd. Kyrka."

1888-11-03 Klocktornsberget ska planteras med ett 40-tal popplar. Natur.

1889-05-16 Uddevalla kyrka med klocktornet är taxeringsvärderat till 111 250 kr.

1891-02-14 Från gamla Uddevalla. Drömda skatter i Klocktornsberget. Hembygd. Berättelse.

1891-07-04 Ringning med stora klockan. Klocktorn. Kyrka.

1891-09-05 Samnerödskällans vatten har nyligen blifvit satt i förening med vattenledningens källor. Reservoaren å Klocktornsberget öfverflödar.

1891-09-10 Vad är klockan, urtavlorna repareras. Klocktorn.

1891-10-15 Rengöring på vattenledningsbassinen å Klocktornsberget, bassinen rymmer 28 000 kannor. Klocktorn.

1891-10-24 Tornuret är reparerat och uppsatt. Klocktorn. Kyrka.

1891-10-31 Klocktornet måste rivas. Byggnad.

1893-07-01 Klocktornsberget vid Mollösund. Klocktorn.

1894-07-28 Taket på Klocktornet har uppsnyggats, tornet skall också hvitrappas, samt har det kommit jord för plantering. Kyrka.

1899-11-09 Från gamla Uddevalla. Silfvergrufvan i Klocktornsberget. Berättelse.

1900-06-12 """Tillvarataget"" en blå krage upphittades i Klocktornsberget. Annons."

1900-09-08 Från gamla Bohuslän. Brandvakten och torntutningen i gamla Uddevalla. (Klocktorn).

1900-10-06 Från gamla Bohuslän. Uddevalla tornklockor. Klocktorn. Kyrka.

1902-12-02 Klocktornets allarmkanon sprängd i bitar då den avfyrades.

1904-10-01 Insändare emot torntutningen från klocktornet.

1911-03-28 Muraren Karl Magnus Svensson, Vadbacken hittad död på Klocktornsberget.

1917-11-08 Från gamla Uddevalla. Om kyrkan och Klocktornet. Berättelse. Bild.

1921-04-15 Ett titt i Uddevalla kyrktorn. Klocktorn.

1922-12-04 Staden kring Klocktornsberget. Bilaga.

1924-03-15 Klocktornet i Skee kyrka renoveras samt omhängning av klockorna.

1925-11-26 Klocktornet genom tiderna. Några data och anteckningar ur Uddevalla klocktorns historia. Kyrka.

1926-07-13 Klocktornet har nytjärats av den välkände linjemannen m.m. Abbe utan rep. Kyrka.

1927-05-19 Kolleröstugan vid Klocktornsberget. En fackmans uttalande om hembygdsmuseet. Bild.

1930-11-25 70 år fyller förgyllaren Karl August Forslund, han har bland annat förgyllt kulan på klocktornet.

1932-12-13 Klocktornet; torntutarna. Kyrka.

1933-05-02 Karl XlV Johans resa genom Bohuslän 1832 av F.E.K. Klocktorn. Byggnad.

1933-09-08 Elektrisk ringning i Uddevalla klockor på söndag, ändringsarbetet i klocktornet färdigt. Kyrka.

1933-10-06 Malmen i Klocktornsberget. Enligt gammal teckning har klockstapel legat på kullen.

1935-08-05 Olyckshändelse en person fallit ut för Klocktornet, flicka på cykel kolliderar med gående. Olycka.

1936-02-14 Från det gamla Uddevalla: Av Sten Kristiansson. Klocktornet i Uddevalla.

1937-01-15 Gamla vattenreservoaren på Klocktornsberget. Ledningar. Bild.

1937-03-12 Armband eller fickur från Anton Boströms. Fotoannons av kyrkan och klocktornet. Annons.

1937-05-10 Något om brandvakten och torntutare i gamla staden Fredrik Svensson och Anton Bratt. Klocktorn.

1938-01-03 Näckrosdamm avlöser cistern vid klocktornet. Parker.

1938-01-19 Gamla vattenreservoaren i Klocktornsberget rives. Byggdes 1875. Rivning.

1938-03-11 Vattencisternen på Klocktornsberget som blev terassmur i Hasselbacken.

1938-05-21 Klocktornet restaureras.

1939-04-21 Våra outnyttjade berg av F.E.K. Agneberget med klocktornet är nu snart färdigt.

1939-05-22 Plantering å Klocktornsberget snart färdig. Lekplats på öster färdig. Parker.

1939-06-28 Klocktornsberget, Uddevallas senaste parkanläggning nu färdig. Parker.

1939-08-01 Från det gamla Uddevalla. Sten Kristiansson, klocktornet, Kuröds bro.

1940-05-14 Klocktornet av F.E.K.

1945-11-28 Basunerna i Klocktornet av F.E.K.

1945-12-22 Klocktornet fasadbelyst igen. Kyrka.

1946-02-06 KFUM att få bygga 3 vånhus i kvarteret Klocktornet. Förening.

1946-06-01 KFUM byggnadsförening å tomterna 14 och 15 i kvarteret Klocktornet. Fastighetsafär.

1946-09-07 Vy från Håljuteberget över Trappgatan- och Klocktornet, Uddevalla Fotoklubb.

1947-08-11 Klocktorn repareras.

1948-08-05 Klocktornet skall tjäras på taket och förgyllas i toppen. Kyrkan.

1948-08-07 Klocktornet restaureras. Kyrka.

1948-12-17 "En teckning från ""staden under klocktornsberget"". Bild."

1951-03-06 Klocktornet i Uddevalla fyller 200 år. Kyrka. Jubileum.

1951-03-06 200-årig Uddevalla-jubilar. Klocktorn. Bild.

1951-08-08 Under lindarne i staden under Klocktornet. Alban Olsson.

1952-05-23 På Kristi himmelsfärdsdag sjöng manskören i Klocktornsberget. Musik o sång.

1954-06-15 Idyll som försvinner, planteringen nedanför klocktornsberget, ersätts med genomfartsled. Bild.

1957-03-15 "Den 150-åriga ""mellanklockan"" i klocktornet omgjutes. Kyrka."

1957-04-09 Ljungs medeltidskyrka får åter klockstapel. Klocktorn. Kyrka.

1957-06-06 Uddevalla klocktorn renoveras för 12 000 kr. Kyrka. Bild.

1957-08-08 Taket tjäras på Klocktornet. Bild.

1957-08-22 Tornet på kyrkan i Röra håller på att repareras och det är kopparplåten som ses om. Klocktorn.

1958-05-16 Sekelskiftesidyll. Bild över torget och klocktornet.

1958-11-28 40-åring slagen och rånad på Klocktornsberget. Uddevallaungdomar gripna. Polis.

1959-05-23 Klockstapeln i Ljung färdig. Skogsägare skänkte virket. Kyrka. Klocktorn.

1962-03-17 Klocktorn och klockstaplar i Uddevalla del 1, berättelse av Georg Karlsson. Kyrka. Bild.

1962-03-24 Klockstaplar och klocktorn i Uddevalla del 2, berättelse av Georg Karlsson. Kyrka. Bild.

1962-03-31 Klocktorn och klockstaplar i Uddevalla del 3, berättelse av Georg Karlsson. Kyrka. Bild.

1963-03-17 Klocktorn och klockstaplar i Uddevalla (1). Kyrka.

1963-03-24 Klocktorn och klockstaplar i Uddevalla (2). Kyrka.

1963-03-31 Klocktorn och klockstaplar i Uddevalla (3). Kyrka.

1964-09-18 Uddevallas klocktorn måste nu restaureras. Bild.

1970-06-16 Klocktornets stadsplan tillstyrks. Östergatan blir 17 meter bred. Gatuarbete.

1970-07-15 Klocktornsberget inmutas för brytning av guld.

1974-06-28 Välbehövlig ansiktslyftning för Uddevallas klocktorn. Kyrka.

1979-11-01 Bild på klocktornet- och statyn med Karl X, ritad av Kurt Dejmo samt berättelse U-B. E. Dejmo om vår saluhall. Nedläggning.

1980-07-03 Om Klocktornsberget och Agnebergsgatan.

1980-10-17 Hoppsan, klocktornet håller inte tiden. Klocktorn. Bild.

1980-11-06 Åldern okänd på Tegnebys gamla kyrkklocka. Klocktorn.

1987-04-02 Klocktornet.

1987-08-29 Solbad på hög nivå för arbetare som reparerar klocktornstaket. Kyrka.

1991-07-31 Klocktornet, en symbol för Uddevalla. Gunnar Klasson, av Kjell Edman.

1992-01-14 Breddning av gatan inget rivningsmotiv för kvarteret Klocktornet.

1992-01-14 Kv Klocktornet. Museet slås. Anita Larsson Modin.

1992-02-22 Hus räddas från rivning i kvarteret Klocktornet.

1992-03-26 1800-talshus hotas av rivning, 3-4 byggnader i kv Klocktornet, KFUM mm.

1992-07-31 Klocktornet, en symbol för Uddevalla. Gunnar Klasson i tornets inre. Kjell Edman.

1997-09-13 Snart ringer klockorna i Henån. Klocktorn.

1999-09-01 Fyra gånger om dagen kan man lyssna till psalmmelodier från klocktornet. Kyrka.

2000-04-18 Guld och ny färg på Agnebergets topp. Klocktorn. Bild.

2000-08-31 Nya psalmer från klocktornet. Hösten står för dörren. Halleluja! Sjung om Jesus och Kom inför Herren..

2001-11-30 Så skrev B-n 1951-11-30; Uddevalla kyrka har fått ny klocka till klocktornet väger 975 kilo.

2002-01-22 Levinssons fastighetsförvaltning AB, vill bygga studentbostäder mitt i centrum. (Kvarteret Klocktornet). Bild.

2002-03-25 Berget som Klocktornet står på heter inte Klocktornsberget utan Anneberget efter Jesus mormor Sankta Anna.

2005-01-12 Tiden snart rätt på klocktornet i Uddevalla. Klocktorn.   ///

Stambanan mellan Göteborg och Kristiania som aldrig blev byggd

AI-genererad karta

Den stambana som aldrig blev byggd

När man i dag reser med Bohusbanan är det lätt att tro att järnvägen alltid varit avsedd att sluta i Strömstad. Men så var det inte. De ursprungliga planerna var betydligt mer storslagna. Bohusbanan var tänkt att bli en del av en internationell stambana mellan Göteborg och Kristiania – dagens Oslo.

Att den aldrig blev verklighet är en historia om stora visioner, dramatiska politiska händelser och ett vägval som kom att påverka Bohusläns utveckling under mer än hundra år.

En järnväg för framtiden

Under slutet av 1800-talet växte järnvägsnätet snabbt i både Sverige och Norge. Industrin utvecklades, handeln ökade och järnvägen blev tidens viktigaste kommunikationsmedel.

För Bohuslän innebar detta en efterlängtad möjlighet. Landskapet saknade en sammanhängande järnväg längs kusten, och många såg framför sig en bana som inte bara skulle binda samman kustsamhällena utan också skapa en ny internationell förbindelse mellan Göteborg och Kristiania.

När banan började byggas gick arbetet från norr. Sträckan Uddevalla–Skee öppnades i december 1903. Bohusläningen skrev i anslutning till att banan skulle öppnas att "de resande uppmanas att medföra egen belysning". Två år senare fick även Strömstad järnväg genom den tvärbana som byggdes från Skee.

Det var dock inte självklart att huvudlinjen skulle sluta i Strömstad.

Skee – den tänkta knutpunkten

Skee hade ett strategiskt läge. Härifrån kunde järnvägen fortsätta norrut mot Halden och vidare till Kristiania. Sträckan till Strömstad byggdes främst för att ge den viktiga hamn- och badorten en järnvägsförbindelse.

Om planerna hade fullföljts skulle Skee ha blivit en betydande järnvägsknut där stambanan mot Norge mötte sidobanan till Strömstad.

Ett år som förändrade allt

År 1905 förändrades de politiska förutsättningarna fullständigt.

Den svensk-norska unionen upplöstes efter en period av växande motsättningar. I Norge växte en stark nationell opinion fram. Landet ville markera sin nyvunna självständighet och många såg med stor skepsis på nya gemensamma projekt med Sverige.

Just då försvann mycket av det politiska intresset för att bygga den sista länken mellan Skee och Halden.

Samtidigt hade Norge redan en väl fungerande järnvägsförbindelse mot Sverige via Kornsjö och Dalsland. Behovet av ytterligare en gränsbana ansågs därför inte lika stort.
Den förlorade möjligheten

Under de följande åren gjordes visserligen olika överväganden om en fortsättning mot Norge. Men de politiska förutsättningarna var förändrade.

Terrängen mellan Skee och Halden var dessutom besvärlig och skulle ha krävt omfattande tunnlar, broar och bergsskärningar. Kostnaderna blev svåra att motivera när den politiska viljan saknades.

Därmed försvann också visionen om en internationell kuststambana.

Hur hade Bohuslän sett ut?

Det är naturligtvis omöjligt att veta.

Men mycket talar för att Bohusbanan hade fått en helt annan betydelse om den blivit en del av huvudförbindelsen mellan Göteborg och Oslo.

Uddevalla hade sannolikt utvecklats till en ännu viktigare järnvägsstad. Godstrafiken genom norra Bohuslän hade blivit betydligt större och orter som Munkedal, Tanumshede och Skee hade fått en starkare roll som trafikcentra.

I stället blev Bohusbanan främst en regional bana för Bohuslän.

Den stambana som aldrig blev verklighet

Historien om Bohusbanan handlar därför inte bara om den järnväg som byggdes.

Den handlar också om den järnväg som aldrig kom längre än ritbordet.

Kanske är det just därför den fortfarande fascinerar. Mellan Skee och den norska gränsen finns ännu den saknade länken – några få mil järnväg som kunde ha förändrat Bohusläns historia.   ///

Puh, vilken värme att ha stadsvandringar i!

Foto Malin Wallenius

Igår var de ca 26 grader och idag var det ännu varmare. Någon sa att det var 32 grader i staden mellan husväggarna. Båda stadsvandringarna tog ca 90 minuter och jag var rejält utmattad efteråt.   ///

Stadsvandringar fredag och lördag 26 - 27 juni

 

Under fredag den 26:e och lördag den 27:e juni leder jag stadsvandringar inom ramen för Fjordfestivalen. Start framför Rådhuset kl 15 båda dagarna. Tid ca 90 minuter.

Ingen avgift!!!

VÄLKOMNA!!!

Se hela programmet för Fjordfestivalen. Klicka här https://www.vastsverige.com/uddevalla/fjordfestivalen/program_2026/  ///

EMAUS

 1697 kallat gården Öfre Bodele, men även Hungerhult. Det var ett etablerat öknamn då jorden där ansågs vara magrare än på Nedre Bodele (nuvarande Bodele). 

Pehr Schauw hade köpt ängen vid Hungerhult år 1708. Namnet Emaus dyker upp först 1738 och kan knappast vara mycket äldre. Det hänger samman med den pietistiska väckelserörelse, som svepte över Europa (bibeln Lukas 24:13). Schauws änka, Boel Liedberg, avled 1748 och efterlämnade en vacker samling religiösa böcker. Vid bouppteckningen uppges, att stället hade en halv tunnas utsäde (ej mycket!) och elva mans slått. Efter mordet av Henrik Bratt (se nedan) ärvdes Emaus av Schauws släktingar i Landskrona, som emellertid omsider sålde det till Fredrik Koch, 1784.

Kartutsnitt 1855 

Fram till 1908 gick Göteborgsvägen över Kapelle och Förbi Emaus. 1908 invigdes vägen vid Hästepallarna och då tog trafiken den vägen.

ÄGARE

Före 1708	Hungerhult/Övre Bodele, torp under Bodele
1708	Pehr Schauw köper egendomen
1738	Boel Liedberg ger gården namnet Emaus
ca 1740	Herrgårdsbyggnaden uppförs
1763	Henrik Bratt ärver Emaus. Efter ett besök i staden kom Bratt i bråk med Olof Halvardsson som slog ihjäl Bratt. Halvardsson fördes till Marstrand men lyckades rymma, förmodligen till Norge och var borta.
1800-talets mitt	J.G. Forsström
1862	J. Jonsson på Christineberg
Före 1882	Kapten Miltopaeus
1882–1907	Fredrik Pettersson. Löjtnant på Bohusläns regemente. Blev först riksdagsman och sedan landshövding i Jönköpings län. Det var Pettersson som lät bygga ut huvudbyggnaden.
1908–1963	Major Gustaf Lönner
1965	Uddevalla stad övertar Emaus

Manbyggnaden till vänster och det s.k. Jaktslottet till höger. Framför Jaktslottet gårdens växthus.

1968 beslutade kommunen att Jaktslottet skulle rivas då det var i dåligt skick.

Det enda som finns kvar efter jaktslottet är 18 stycken målade träpaneler. De förställer Frithiofs saga och finns nu på Bohusläns museum. Landsantikvarie Åke Fredsjö till vänster.

Många har velat rädda Gula villan åt eftervärlden och slutligen tog Uddevalla kommun beslutet att restaurera byggnaden. Och det är ett omfattande och bra arbete som nu besökare på Emaus kan njuta av. I kommunal regi drivs nu ett sommarkafé som är efter längtat av alla.

I Tidningsarkivet har jag sökt efter artiklar om Emaus och träfflistan ser du nedan. Av den lär man sig mycket.

Datum                   Innehåll

1826-08-09   Landeriet Emaus till salu. Fastighetsaffär.

1827-05-23   Kägelbanan på Emaus är öppnad för säsongen. Idrott.

1829-03-19   Auktion hålles på Emaus. Affär.

1832-06-01   Emaus Wärdshus.

1861-12-30   J.G. Forsström på Emaus. Död.

1862-06-30   Arvingarna efter styrman Forsström har sålt landeriet Emaus till J. Jonsson på Christineberg. Fastighetsaffär.

1863-01-26   Emaus hyrs ut av J. Jonsson på Christineberg.

1882-11-20    Egendomen Emaus såld av kapten Miltopaeus till Löjtn. Fredrik Pettersson för 25 000 kr. Fastighetsaffär.

1887-11-24    20 kr i belöning erhåller den som bevisa hvilka som natten till den 23 dennes lösryckt och sönderslagit portarna vid Emaus. Annons

1905-11-07    50 år fyller ledamoten av riksdagens första kammare kapten Fredr. Pettersson på Emaus.

1907-01-02   Emaus sålt. Landshövdingen Fredrik Pettersson har bortskiftat Landeriet Emaus .

1908-06-25   Godsägaren Oscar Heyman har till löjtnanten Gustaf Lönner sålt landeriet Emaus. Fastighetsaffär.

1908-07-18   På Emaus finnes nysilad mjölk 12 öre/lit, avhämtas. Mat.

1920-06-21   50 år fyller major G.A. Lönner, Emaus. Familjenytt.

1925-06-20   55 år fyller major Gustaf Lönner på Emaus.

1928-10-16   Postdirektionen i Västra distriktet föreslå lådbrevbäring inom Uddevalla syd och övre Kapelle och Emaus.

1929-04-18   Skogsbrand vid Emaus.

1929-04-18   Stor skogs- och ljungbrand på Stadsfjället. Samtidigt eld i Emausbergen på söder. Brand.

1930-06-20   60 år fyller major Gustaf A. Lönner Emaus, Uddevalla. Bild.

1934-04-12   Ljungbrand vid Emaus område på cirka 600 Kvm. eldhärjat. Brand.

1940-06-20   70 år fyller major Gusaf A. Lönner Emaus, Uddevalla. Bild.

1945-06-20   75 år fyller majoren Gustaf Lönner Emaus Uddevalla.

1946-10-21   70 år fyller fru Maria Lönner maka till major Gustaf Lönner, Emaus. Bild.

1948-09-24   Ståtlig älgtjur på besök i Emaus trädgård och Kapellevägen.

1952-02-11    Buss och lastbil i våldsam krock vid Emaus, chaufför Sixten Karlsson klarade sig. Olycka.

1953-11-18    Bland bohuslänska riksdagsmän. Bl a Fredrik Emil Pettersson på Emaus.

1960-02-18   Naturskyddsföreningen i Uddevalla vill avsätta Emausområdet som naturpark.

1960-06-20   90 år fyller majoren Gustaf Lönner, Emaus. Han är infödd uddevallabo.

1961-06-20   91 år fyller förre majoren Gustaf Alexius Lönner, Emaus.

1961-10-20   85 år fyller fru Anna Lönner, Emaus. Bild.

1962-08-31   Fru Anna Maria Lönner född Wickelström, Emaus. Död. Bild.

1963-05-02   Major Gustaf Alexius Lönner, Emaus, död. 92 år.

1964-02-19   Uddevalla erbjuds köpa Emaus-fordom Hungerhult. Fastighetsaffär. Bild.

1965-03-31   Uddevalla köper Emaus gård till villatomter och strövområden. Fastighetsaffärer. Bild.

1965-07-21   "Natur värd att vårda. Bilder på ""Landeriet"" Emaus- och Snäckskalsbankarna. Hembygd."

1965-12-11    Stenvillan (Jaktslottet) på Emaus måste troligen rivas. Rivning.

1966-04-07   Unikt initiativ av Lions, Emausbyggnad räddas. Kultur. Bild.

1967-04-17   Gästrumsstuga på Emaus står inte att rädda. Byggnad.

1967-12-20   """Pub Fimmelstången"". En ungdomsförening söker lokal. Har hänvisats till Emaus. Föreningar. Nöjen."

1968-03-12   Kommitté föreslår att Emaus ska behållas som en intakt naturpark. Byggnader bör rustas upp. Kultur.

1968-04-08   Suomi-Huset rustas upp. Stadens gåva till finska föreningen på Emaus i Uddevalla. Byggnad.

1968-06-29   Emaus nytt fritidsområde med bondgård och många djur. Natur.

1968-06-29   Nytt fritidsområde. Emaus- bondgård med många djur. Parker. Bild

1968-07-03   Uddevallas nya fritidsområde Emausgården har varit mycket välbesökt. Natur.

1968-07-23   Spökar det kring Emaus? Kultur. Natur.

1968-12-11    Den orginella stenvillan på Emaus skall rivas. Byggnad. Bild.

1969-01-23   "Fritiofs saga på 18 träplattor lämnade ""jaktslottet"" på Emaus i Uddevalla."

1969-01-23   Målningar av Fritjofs saga på 18 träplattor har flyttats från Emaus till museet. Konst.

1969-04-03   Emausgården-den glada bondgården för stadens barn. Byggnad. Kultur.

1970-05-09   "Emaus är Uddevallas ""Lillskansen"" i miniatyr, som ska lära stadsbarnen att bli lite djurvänligare. Djur. Bild."

1976-10-13   Uddevalla Finska Förening firade 20-årsjubileum med en fest i föreningens hus på Emaus. Föreningar.

1979-12-05   Det är inte bara Villa Älvkullen som förfaller, det gör också villan Emaus, major Gustav Lönners bostad i Kappelle. Berättelse. Bild.

1979-12-06   Bohusläns museum vill byggnadsminnesförklara Emaus.

1980-07-12   Emausvillan målad och taket nylagt. Nu hoppas man på en upprustning invändigt. Byggnad. Kultur.

1984-06-07   En minnespromenad med Maja Dahl och Tage Berglund upp genom Kapelle och förbi Emaus. Kultur. Natur.

1990-06-21   Om Emaus idag. Djurgård- och finska föreningen.

1990-06-21   Emaus i våra hjärtan, både i nutid ur historisk vy. Natur.

1996-06-03   Ingela Karlsson har varit 25 år på Emaus.

1999-11-16    Finska föreningen i Uddevalla har sagt upp sitt kontrakt för huset på Emaus. Har ej råd med hyran. Föreningar.

1999-12-23   På Emaus populära fritidsanläggning med djur står en trollskog högst på önskelistan. Natur.

2000-02-24   Sportlov till häst. På Emaus har alla sina egna favoriter. Djur. Bild.

2000-06-05   Stenblock rasade. Område avspärrat vid Emaus lantgård. Olycka. Bild.

2000-06-16   Pengar och kista stulna på Emaus lantgård. Polis.

2000-06-20   Emaus plåtkista återfunnen, återfanns i Emaus stall.

2000-08-24   Skadegörelse på Emaus igen någon har brutit sig in men tydligen inte hittat något att stjäla. Polis.

2000-09-19   Uddevalla kommun vill att Emaus skall växa, samt beredd att fylla Gula villan med verksamheter. Djur. Natur.

2000-10-18   Uddewalla Weckoblad: Torsdagen den 31 aug. Försäljes genom auktion, landeriet Emaus. Ägare S. Busck. År 1826.

2001-02-24   Kommunens vackraste hus, Gula villan på Emaus från 1700-talet som var i majors Lönners ägo i 55 år. Kultur. Bostad.

2001-02-24   Fakta om Emaus och Gula villan. Kultur.

2001-09-17   "Emaus har fått ett nytt tillskott i stallet, den irländske hästen ""Paddy"" av den ovanliga rasen tinken från Irland. Djur."

2001-11-26    Emaus på Kapelle är Bohusläns mest besökta naturreservat. Att bygga hus här är att förstöra höga naturvärden säger Lars Gunnert.

2002-01-14   Det jäser rejält på Kapelle. Protest mot byggnation på Emaus. Aktionsgrupp vill skydda naturen. Bild. 

Gullmarsberg

 

Gullmarsberg i Skredsvik som det ser ut idag.

1782, fyra år före sin död, köpte donatorn Anders Knape Gullmarsbergs säteri med underligande hemman och torpställen. Syftet var att förstärka Gustafsbergs barnhusstiftelse.

Helge Granfelt, tidigare elev vid barnhuset skrev 1926 om Gustafsbergsstiftelsens 150-årsjubileum. Här finns beskrivet vilka gårdar och torpställen som ingick i köpet. Jag citerar direkt ur Granfelt:

Knape hade självfallet under förutsättning av Kungl. Majits godkännande i förväg överenskommit om köpet med ägaren, lagman J. C. Adelschöld. Egendomen köptes alltså icke av den Aschebergska familjen, som ofta uppgivits. Däremot är det riktigt, att denna i svensk historia bekanta familj en gång i början av 1700- talet innehaft egendomen.

Köpebrevet är idag inramat och hänger i Societetshuset på Gustafsberg

Gullmarsberg är beläget i Lane härad och Skredsviks socken och omfattar tvenne hela hemman. De underliggande hemmanen voro:

Baggetorp, 1 ½, mantal; Kohlsby, ⅜ mantal; Finsland, 1 mantal; Skarnhälla, ½, mantal, Böhn, 1 mantal; Hogen, ½, mantal: Bro, 1 mantal, Bräcke,1/4, mantal; Berga, 1 mantal; Dahlen, 1/8 mantal

I den år 1787 uppgjorda bouppteckningen upptages Gullmarsberg med underliggande egendomar till ett värde av 11,000 riksdaler specie, medan Gustavsberg beräknas till 3.333: 16 samma mynt

Under själva Gullmarsberg hörde följande torp: Björkholmen, Broa, Bönkasen, Dammen, Grötås, Högemyr, Korteröd, Knipen. Kroken, Lilla Bornö, Lindhagen, Muröd, Norra Kaserņa, Ränna, Södra Kaserna, Tyftene. Wiken.

Det är att märka, att förutom massa torp, som voro dagsverksskyldiga åt något av hemmanen eller huvudegendomen, hörde ett betydande skogsområde, som på den tiden ej hade något större värde men som ett 100-tal år senare blev en av barnhusinrättningens förnämsta inkomstkällor.

Ehuru ett 20-tal år efteråt genom beslut vid 1809-10 års riksdag varje svensk medborgare kunde förvärva och inneha all slags frälsejord, kvarstod likväl frälsehemmans skattefrihet. Denna jord hade sålunda en tämligen omotiverad undantagsställning. Bönderna krävde under 1800-talet, att den s. k. skatte- och kronojorden skulle likställas i skatteavseende med det ypperliga frälset, alltså en vanlig gårds likställighet med säterier.

Så långt Helge Granfelt. Enligt makarna Knapes testamente fick ingen del av donationsjorden säljas. Det skedde emellertid på 1930- 1940-talen. Gustafsbergsstiftelsen fick då kungligt tillstånd att sälja gårdarna. Syftet var att den skulle starta ett skolhem på Gustafsberg. Utan de försäljningarna hade inte Gustafsbergs skolhem kommit igång 1949.

Enda torpstället som idag finns kvar i stiftelsens ägo är Dammen som var ett skogvaktarboställe. Det hyrs idag ut till en privatperson. Det finns dock mycket skog i Skredsvik idag och det har stiftelsen stor nytta av. ///

Invigning av café i Gula Villan på Emaus

 

Foto och text Uddevalla kommun

Alla är varmt välkomna till invigningen av vårt nya café i Gula Villan! Caféet kommer att hålla öppet hela sommaren.

Tid onsdag 24 juni kl 15

Program

• Bandklippning och invigning med Mattias Forseng, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden och David Sahlsten, ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

• Gunnar Klasson, Uddevallakännare och tidigare ambassadör för Uddevalla kommun, talar om Gula Villans historia
• Levande musik
• Vi bjuder på kaffe och kaka till alla vuxna besökare, glass till barnen
• Möjlighet att gå in och titta i de varsamt renoverade lokalerna i Gula Villan
• Emaus lantgård är öppen
• Fritidsbanken är på plats

Invigningen är öppen för allmänheten. Om Gula Villan

Gula villan har anor från 1700‑talet och byggdes om 1882. Uddevalla kommun har ägt huset sedan 1965, och mellan 2023 och 2025 genomfördes en varsam renovering där byggnadens kulturhistoriska värden bevarades. Genom caféet får allmänheten möjlighet att uppleva huset även invändigt.

Caféet i Gula Villan kommer att hålla öppet varje dag klockan 11.00-17.00 fram till skolstarten i augusti.

Svensk midsommar enligt Henry Simmerström 1962

GLAD MIDSOMMAR

Sofia och Ingela

Midsommarfirandet på Gustafsberg inleddes kl 11 med att Gustafsbergs Vänner klädde midsommarstången. En regnskur på morgonen förbyttes till ett strålande väder.

Visst blev den fin. Utropades till den bästa hittills.

Och sedan bjöd den förvaltande direktören på det sedvanliga fikat i Societetshuset.

För allmänheten började firandet kl 16. Christer och Lasse höll i trådarna.

Och jag tror banne mig att det blev publikrekord.

Midsommarfirande på Gustafsberg midsommarafton kl 16

Arkivbild

På midsommarafton blir det traditionsenligt midsommarfirande på Gustafsberg. Dansen börjar kl 16.

Använd gärna parkeringen vid Landbadet då det snabbt blir fullt på Gustafsberg.

ALLA VÄLKOMNA!!!   ///

Redan dag 2 med den nya tidtabellen glömde (?) föraren att svänga av till Gustafsberg

 Redan idag inträffade det som jag varnat för och som det var problem med hela förra sommaren. Buss 821 som skulle anlända till Gustafsberg 10:07 glömde att svänga in till Gustafsberg utan fortsatte rakt fram längs Göteborgsvägen.

Är detta början på en sommar med ideliga felkörningar?   ///

Premiärbussen till Gustafsberg

Idag kl 09.52 kom den första bussen till Gustafsberg. Det var Ljungskilebussen som precis som förra sommaren gjorde en avstickare till Gustafsberg. En stund senare kom bussen från Ljungskile för resande från Gustafsberg till Kampenhof.

Så var upplägget förra sommaren och den minnesgode kommer ihåg vilket strul det var då vissa förare glömde att köra in till Gustafsberg. Jag hade en del korrespondens med Västtrafik om det och man utlovade då en mer "robust" kollektivtrafik till och från Gustafsberg.

Vi får väl se om det fungerar bättre denna sommaren. Hållplatsen vid Landbadet finns inte med i tidtabellen nu heller trots att det är många som åker buss dit.

Så här ser tidtabellen ut:

Kampenhof - Gustafsberg 09:45 - 09:52 Buss 821

Kampenhof - Gustafsberg 13:45 - 13:52 Buss 821

Kampenhof - Gustafsberg 16:20 - 16:27 Buss 821

Gustafsberg - Kampenhof 10:05 - 10:20 Buss 821

Gustafsberg - Kampenhof 14:05 - 14:20 Buss 821

Gustafsberg - Kampenhof  17:05 - 17:20 Buss 821   ///

Gustafsbergs Badrestaurang öppnar för sommarsäsongen

Krögaren Urban Nielanger hälsar välkommen!

På måndag den 15 juni öppnar Gustafsbergs Badrestaurang för säsongen. Den populära sommarlunchen  startar måndag den 15 juni och serveras måndag-fredag kl. 11-15 till slutet av augusti. Första veckan kan du välja mellan:

* Helstekt fläskkarré med gräddsås och äpplemos

* Stekt lubbfilé med färskpotatis och vitronsås

* Kåldolmar med kokt potatis och lingon

Pris: 155 kr

Senior: 145 kr

Junior: 120

Stängt fredag den 19 juni - midsommarafton!

VÄLKOMNA!!!   ///

Järnvågen i Uddevalla hamn

AI-genererad bild

Järnvågens funktion och syfte

Under 1600-, 1700- och långt in på 1800-talet var stångjärn och andra järnprodukter ryggraden i den svenska exporten. För att upprätthålla kvaliteten och säkerställa statens inkomster var handeln omgärdad av strikta statliga regler. För att ett fartyg skulle få lasta och exportera järn, var det ett absolut krav att godset först passerade en officiell järnvåg i en stapelstad.

Järnvågen i Uddevalla fyllde tre huvudsakliga funktioner:

• Vägning och tullbeskattning: Allt järn som anlände från inlandsbruken vägdes noggrant. Detta utgjorde grunden för den exporttull och de vågavgifter (vågpenningar) som skulle betalas till kronan och staden.

• Kvalitetskontroll (Vräkning): En utsedd, svuren tjänsteman kallad "järnvräkare" inspekterade järnet. Han kontrollerade att stångjärnet höll rätt mått och kvalitet, samt att brukens inhamrade stämplar stämde. Undermåligt järn kasserades (det "vräktes") för att det svenska järnets goda rykte ute i Europa inte skulle solkas.

• Centraldepå: Vågen och dess tillhörande packhus fungerade som lagringsplats där järnet förvarades i väntan på att rätt fartyg skulle anlöpa hamnen.

Uddevallas järnvåg i sitt sammanhang

För Uddevalla var denna anläggning avgörande. Som stapelstad fungerade Uddevalla som den naturliga exporthamnen för en ansenlig mängd järn från bruken i framförallt Dalsland och sydvästra Värmland, men även från de lokala anläggningarna i närområdet. Innan järnvägsnätet tog över de tunga godstransporterna framåt slutet av 1800-talet, kördes järnet hit med häst och vagn på vinterföre eller via inre vattenleder.

Kartan från 1855 visar Uddevalla precis i slutfasen av denna era, innan den moderna industrialiseringen och järnvägarna fundamentalt ritade om infrastrukturen.

En strategisk placering

Tittar vi på kartbilden är placeringen av Jernvågen mycket logisk och tidstypisk för stadsplaneringen kring en hamn:

• Direkt vid vattnet: Den ligger tätt intill Bäveån och den inre hamnen för att minimera hanteringen av det extremt tunga godset när det skulle krängas överbord från kajen ner i fartygens lastrum.

• Granne med Tjärhofvet: På kartan ser vi "Tjärhofvet" precis bredvid. Tjära var, liksom järnet, en av landets viktigaste exportvaror och krävde också vägning, kvalitetskontroll och beskattning. Eftersom tjära var extremt brandfarligt förlades tjärhoven ofta på en udde eller en bit utanför den trähusbebyggda stadskärnan. Att samla dessa två tunga, skattepliktiga exportfunktioner på samma plats i hamnen var en mycket rationell lösning.

• Vågen och vägningen: Centralt i bilden ser du den stora mekaniska hävstångsvågen, byggd i grovt timmer och järn. Arbetare i tidstypiska kläder håller på att väga buntar med stångjärn. Dessa vikter utgjorde grunden för tull och avgifter.

• Huvudbyggnaden (Jernvågen och Packhuset): Byggnaden är en solid konstruktion av timmer och sten, placerad direkt vid kajkanten. På fasaden sitter en tydlig, handmålad skylt med den officiella titeln: "KONGL. MAJ:TS JERNVÅG / UDDEVALLA STAPELSTAD". Detta visar dess status som statlig kontrollstation.

• Järnvräkaren: En viktig detalj är mannen med den mer formella klädseln och trehörniga hatten (en uniform från en tidigare period som dröjde kvar för vissa ämbeten). Han är "järnvräkaren", den svurne tjänsteman som kontrollerade järnets kvalitet, mått och stämplar innan det fick skeppas ut. En textetikett pekar ut honom.

• Hamnmiljön: Eftersom järnvågen ligger vid "inre hamnen", ser du segelfartyg (som briggar och skonare) ligga förtöjda precis vid kajen, redo att lastas med det kontrollerade järnet.

• Tjärhovet och Kartreferenser: På en sidobyggnad syns texten "TJÄRHOFVET", vilket visar att dessa två besläktade tull- och lagerfunktioner låg sida vid sida, precis som på 1855-års karta.

I Uddevalla har vi två gator vars namn direkt förklarar sitt ursprung från verksamheten i södra hamnen, Tjärhovsgatan och Packhusgatan.   ///