BÄVEÅN

Till Uddevallas 500-årsjubileum 1998 togs den här skriften fram. Det är en guide till stadens gröna rum. Författare är antikvarie Agneta Ericsson, Bohusläns museum. Omslagsbild Stina Forssell. Den producerades på beställning av kommunens Gatu- och parkavdelning. Sista stycket i nedanstående text är ett komplement med vad som har tillkommit sedan 500-årsjubileet.

Våra parker är aktuella i år mer än någonsin då Sveriges Stadsträdgårdsmästarförening kommer att fira sitt 100-års jubileum i Uddevalla. Egentligen skulle det har gjort för två år sedan, men vi vet ju alla varför det inte gick att genomföra.

Jag kommer framöver att fortsätta presentera utdrag ur skriften.

BÄVEÅN

I den rutnätsplan som år 1806 lades över det nedbrunna Uddevalla, frigjordes Bäveåns stränder. De raka Hamngatorna, som lades ut norr och söder om ån, lämnade en remsa mark mellan å och gata till fritt förfogande. Det under 1800-talets första hälft alltmer rådande stadsplaneidealet, det s k esplanadsystemet, föreskrev breda gator med träd planteringar, siktgator som också var brandgator.

I april 1845 erbjöd sig major Mikael Koch att bekosta en trädplantering utmed Bäveåns stränder, från Träbron till Stenbron. Inalles planterades 93 lindar utmed Bäveån. Gräsmattor band ihop planteringarna. Gångstigar utmed kajskoningarna skulle locka till promenad och små planteringar med parksoffor till en stunds vila och andhämtning.

Nu har lindarna vuxit sig mycket stora, liksom deras rotsystem, som hotar spränga kajskoningarna mot Bäveån. Men lindarna lever i uddevallabornas hjärtan liksom almarna i stockholmarnas. När några lindar 1979 måste bytas ut, protesterade uddevallabor och hängde upp plakat på träden. 16 av de gamla lindarna måste dock ersättas med nya. Trots kraftig beskärning och annan vård under 10 års tid gick de inte att rädda. Orsaken till att lindarna visade tecken på ohälsa tros vara det myckna vägsaltet, som skadar näringsbalansen. Att de kraftigt brandskadades 1860 när kvarteret Åberg brann, kan också vara del i problematiken.

Lindarna utmed Bäveån utgör ingen sedvanlig park, men väl ett uppskattat promenadstråk. De har också kommit att utgöra ett mycket dominerande och karaktäristiskt inslag i stadsbilden. Förutom att lindarna vuxit rejält och några bytts ut sedan Mikael Kochs dagar, är allt princip sig likt utmed Bäveåns stränder. Lindarna beskärs med jämna mellanrum. Senast skedde det 2022

 

POLAR PIONEER anlände till Uddevalla sent ikväll

Tipstack Bengt-Arne Runnerström

Sent ikväll anlände passagerarfartyget POLAR PIONEER efter en 6 dygn och 14 timmar lång färd från LONGYEARBYEN på SVALBARD (Spetsbergen). Där har hon kört runt turister hela sommaren. Av allt att döma kommer hon till Uddevalla för att läggas upp.

EMAUS

 

Till Uddevallas 500-årsjubileum 1998 togs den här skriften fram. Det är en guide till stadens gröna rum. Författare är antikvarie Agneta Ericsson, Bohusläns museum. Omslagsbild Stina Forssell. Den producerades på beställning av kommunens Gatu- och parkavdelning. Sista stycket i nedanstående text är ett komplement med vad som har tillkommit sedan 500-årsjubileet.

Våra parker är aktuella i år mer än någonsin då Sveriges Stadsträdgårdsmästarförening kommer att fira sitt 100-års jubileum i Uddevalla. Egentligen skulle det har gjort för två år sedan, men vi vet ju alla varför det inte gick att genomföra.

Jag kommer framöver att fortsätta presentera utdrag ur skriften.


EMAUS

Likt alla städer med självaktning fanns runt Uddevalla ett pärlband av landerier, stora gårdar nyttjade som sommarbostad eller lantbostad för framstående borgare. Söder om staden låg Övre Bodele, som redan 1729 benämns landeri År 1740 ändras namnet till Emaus. Troligen är namnbytet ett resultat av väckelsen under 1700-talets början och en åminnelse av bibelns Emmaus (Lukas. 24:13).

Att ett landeri under 1700-talet omgavs av en anspråksfull park, var en självklarhet. Hur anläggningen på Emaus såg ut vid namnbytets tid, är höljt i historiens dunkel. På en karta från 1855 kan vi se att parken framför corps-de-logiet är anlagd utefter en strikt vinkelrät tanke enligt s k franskt mönster. Parken är stor och sträcker sig över de beteshagar som idag ligger väster om huvudbyggnaden. Uppfartsvägen kommer rakt söderifrån och är kantad av en magnifik allé av almar. På den ekonomiska kartan från 1934 har huvuduppfarten flyttats och leder in från nuvarande Kapellevägen, nästan rakt norr ifrån. Den gamla uppfarten är markerad som brukningsväg. Vidare har parken lagts om till en mindre och mjukare formad anläggning engelsk anda. Den omgärdas av fruktodlingar som sträcker sig söder om ladugården. På målningar och foton från båda sidor sekelskiftet är dessa fruktodlingar fullvuxna och bärande. I den södra delen fanns då också flera stora växthus. Ett stort "glashus" strax söder om huvudbyggnaden kan ha varit ett orangeri. Eventuellt är det detta husgrund som idag utgör en terrass.

1967 övertog Uddevalla kommun driften av Emaus och hela egendomen förklarades som naturreservat. De arbetskrävande trädgårdsanläggningarna togs bort. Framför corps de-logiet finns idag en stor gräsmatta med några åldriga thujor.

Fruktträdgården är beteshagar. Inägomarken nyttjas som friluftsområde. Den gamla uppfarten söderifrån finns fortfarande kvar som promenadstig liksom stora delar av almallén. Att rulla ner mot Emaus och ha den lodräta, fuktiga och lavbevuxna bergväggen på höger hand och den leende inägomarken på vänster hand, måste ha varit en sällsam upplevelse- och är så än idag.

Emaus utgör ett värdefullt område bohuslänsk natur bestående av bergspartier med yppiga skogspartier, lundar och ängar med ett rikt fågelliv. Lundfloran, annars sparsamt företrädd i Bohuslän, är här rik med flera rariteter. Här finns flera rara träd såsom lärk, thuja och svart valnöt, som här har sin nordligaste spontana växtlokal.

Stadsvandring onsdag 10 augusti

Arkivbild

Då är det dags för den första stadsvandringen efter sommaruppehållet. På onsdag den 10 augusti kl 18.30. Start vid Bohusläns museum. Avgift 20 kr.  //

ALLA VÄLKOMNA!!!!

Landbadet öppnar som vanligt på tisdag

Problemen med Landbadet som gjorde att man tvingades stänga badet idag är åtgärdade. Öppet som vanligt igen i morgon.  //
 

Landbadet avstängt idag

Från Uddevalla kommuns hemsida

Utomhusbadet Landbadet håller stängt idag måndag 8 augusti på grund av en vattenläcka. Under dagen pågår felsökning och åtgärder.

Ambitionen är att Landbadet ska vara öppet som vanligt imorgon tisdag 9 augusti.

Utomhusbadet Landbadet håller stängt idag måndag 8 augusti på grund av en vattenläcka. Under dagen pågår felsökning och åtgärder.

Landbadet håller stängt 8 augusti

Vattenläckan innebär att poolerna inte blir tillräckligt fyllda och att vattennivån därför inte når upp till nivån för filter och rening. Konsekvensen blir att ingen pool renas, vilket gör att Landbadet inte kan ta emot besökare och badare idag. Efter att felet är åtgärdat tar det cirka 4 timmar att återställa vattennivån så att rening återigen påbörjas.

Ambitionen är att Landbadet ska vara öppet som vanligt imorgon tisdag 9 augusti. //

 

REGEMENTSPARKEN

Till Uddevallas 500-årsjubileum 1998 togs den här skriften fram. Det är en guide till stadens gröna rum. Författare är antikvarie Agneta Ericsson, Bohusläns museum. Omslagsbild Stina Forssell. Den producerades på beställning av kommunens Gatu- och parkavdelning. Sista stycket i nedanstående text är ett komplement med vad som har tillkommit sedan 500-årsjubileet.

Våra parker är aktuella i år mer än någonsin då Sveriges Stadsträdgårdsmästarförening kommer att fira sitt 100-års jubileum i Uddevalla. Egentligen skulle det har gjort för två år sedan, men vi vet ju alla varför det inte gick att genomföra.

Jag kommer framöver att fortsätta presentera utdrag ur skriften.

REGEMENTSPARKEN

Det sena 1800-talet dominerades av historieromantiska strömningar; den gamla folkkulturen, som var på väg att raderas ut av det framväxande industrisamhället, måste räddas till eftervärlden. I Stockholm byggde Arthur Hazelius Skansen och Nordiska museet. Hembygdsföreningar och museer växte som svampar ur jorden. De nationalromantiska idealen återspeglades i många samhällsskikt och områden. Även krigsmakten ville dra sitt strå till stacken. Till mest varje regemente flyttades ett soldattorp eller någon annan form byggnad med anknytning till militärlivet.

Bohusläns Regemente flyttade 1913 från Backamo till Uddevalla. De nationalromantiska strömningarna nådde förstås även hit. Alltså flyttades soldattorpet 117 Lunna, Solberga socken, till regementet. Huset är uppfört enligt den standardritning Erik Dahlberg vid 1600-talets slut upprätta de för soldatbostad. Under takåsen samsas bostadsdel med ladugårdsdel, en s k sambyggd länga. Torpet placerades in vid den mjuka slänten ner mot Bäveån, på mark som inköptes 1920 just för att ge det lilla museet en passande inramning. Den då nyligen pensionerade stadsträdgårdsmästaren CA Andersson hjälpte till att anlägga den park, sedermera Regementsparken, som invigdes 1921. Med tiden utrustades parken med såväl dansbana, Rotundan, som utomhusscen i form av en amfiteater, och blev omåttligt populär.

Regementsparken ligger i ett kuperat, delvis mycket dramatiskt landskap, invid en strid del av Bäveån. Parken domineras i av böljande gräsytor under mäktiga hängbjörkar och en väldig blodbok. Mitt i parken är en minnessten över Kungliga Bohusläns Regemente 1661-1961 rest. När I 17 lades ner 1992 övergick Regementsparken till en vänförenings förvaltning. Parken har genom föreningen kompletterats med ett museum, som berättar Bohusläns försvarshistoria.

Soldattorpet

Dansrotundan

Scenen

Bohusläns Försvarsmuseum sett från parken

Bohusläns Försvarsmuseum

M/S SUNNINGEN tagen ur trafik

Foto Ulf Gustavsson

I söndags drabbades M/S SUNNINGEN av ett haveri. Det var backslaget som slutade fungera. Då fick M/S GUSTAFSBERG rycka ut och koppla ihop sig med SUNNINGEN och på de viset kom de båda skärgårdsbåtarna tillbaka till hamnen.

Enligt en av skepparna på båten kommer det att ta lång tid att få tag i reservdelar varför man kan räkna med att båten kommer att ligga stilla en längre tid. M/S GUSTAFSBERG kör under tiden Uddevallaturens turlista utom på lördag några timmar på eftermiddagen då den är abonnerad.  //

MARGRETEGÄRDEPARKEN

Till Uddevallas 500-årsjubileum 1998 togs den här skriften fram. Det är en guide till stadens gröna rum. Författare är antikvarie Agneta Ericsson, Bohusläns museum. Omslagsbild Stina Forssell. Den producerades på beställning av kommunens Gatu- och parkavdelning. Sista stycket i nedanstående text är ett komplement med vad som har tillkommit sedan 500-årsjubileet.

Våra parker är aktuella i år mer än någonsin då Sveriges Stadsträdgårdsmästarförening kommer att fira sitt 100-års jubileum i Uddevalla. Egentligen skulle det har gjort för två år sedan, men vi vet ju alla varför det inte gick att genomföra.

Jag kommer framöver att fortsätta presentera utdrag ur skriften.

 MARGRETEGÄRDEPARKEN

Stadens ståtligaste park är uppkallad efter rådman Jöns Kochs hustru Margareta (1686-1768). Herrskapet Koch bodde ett hus kallat Margretelund, också efter hustrun. Margretelund, idag Lagerbergsgatan 25 överlevde branden 1806 tack vare de stora trädplanteringarna som utgjorde en brandspärr. Gärdena runt om uppkallades efter huset. 1881 inköpte staden marken och vid 1900-talets början hade bostadshus och skolor uppförts på gärdena öster om Margretelund. En öppen plats, Margretegärde, lämnades framför skolorna, att användas till lek och idrott.

Först 1910 blev Margretegärde officiellt park, fast motioner om detta lagts fram redan 1902. Lindridåer hade tidigare planterats på alla dess sidor. En musikpaviljong uppfördes mitt i tomrummet. Det skulle dröja till 1919 innan området planerades och lades ut som park. Uppdraget gick till stadsträdgårdsmästare C A Andersson, som förvandlade den gamla idrottsplatsen till en park värd namnet, till en riktig stadspark. Originalritningarna är tyvärr ej bevarade.

Anderssons huvudtanke bör emellertid ha varit att förstärka Margretegärdes rektangulära form. En längsgående central axel understryker denna, och förlänger intrycket med en öp pen siktlinje i norr med Kålgårdsbergsskolan (idag polishuset) som fond. Han permanentar existerande spontant uppkomna gångstigar som löper diagonalt över gärdets södra del. Den norra delens förbindelseled är en bred tvärgående gångväg. Centrum markeras av en stor rund fontän med planteringar och parksoffor. Smärre förändringar i parken har kommit till stånd under årens lopp, men Anderssons huvudidé kvarstår. De diagonala stigarna i norra delen togs upp 1944 och ersatte den breda tvärvägen. På denna lades två lekplatser in och omgärdades med skyddande buskage.

Margretegärde var länge en öppen och luftig park dominerad av grusgångar och färgsprakande planteringar, allt omslutet av unga lindar. Idag har buskar och träd vuxit upp och förvandlat parken till en välkomnande och lummig ons om sluten av mäktiga lindridaer. En plats som erbjuder såväl sol som skugga, men framför allt stilla ro.

På 1930-talet diskuterades norra delen av Margretegärde som lämplig plats för stadsbibliotek och museum. Huset skulle bilda lämplig fond mot norr. Därav blev dock inget.

1964 avtäcktes en byst av stadens son Axel Wenner-Gren. Bysten är gjord av Gaulberto Rocchi, Milano. Den har sedermera förflyttats till Agnebergsskolans lilla park. 

Tio år senare byggs en ny musikpaviljong.

Skulpturen Flicka med flätor, av skulptören Matti Haupt donerades av Gustaf Thordén 1949. Brons flickan är placerad mitt i fontänen. I parken kan besökare även se konstverken ”Vänskapens ljus”, vilken är en gåva från Uddevallas vänort Okazaki i Japan samt ”Dans” skapad av Jerry Williams, invigd år 2013.

100 år sedan Bohusläningens grundare Ture Malmgrens död

Oljemålning av Mea Lindberg. Målningen hänger i Rådhussalen, Uddevalla rådhus.

För 100 år sedan, den 3 augusti 1922 avled Ture Malmgren. Han är mest känd för att han startade tidningen Bohusläningen 1878. Men han hade många andra strängar på sin lyra.

Han stiftade Bohusläns Boktryckeri-Aktiebolag och blev dess verkställande direktör. I september 1878 erhöll Ture Malmgren tillståndsbevis att utgiva Bohusläningen, tidning för staden Uddevalla och landskapet Bohuslän sam sydvästra delen av Dalsland.

Efter ett par provnummer kom den på allvar igång den 4 november 1878. Tidningen gavs då ut två gånger i veckan. Från 1885 tre gånger i veckan. Första året var upplagan 900 exemplar. Efter 25 år1903 7000 exemplar. Ture Malmgren var chefredaktör fram till 1919, då han lämnade över till Sten Björkman.

Ture Malmgrens engagemang i samhället och särskilt i Uddevalla var omfattande. Han var ledamot i stadsfullmäktige ett 20-tal år och dess ordförande 1913 - 1916. Som ordförande var det hans uppgift att ta emot kung Gustav V när denne invigde statyn 1915.

Det finns en skröna om detta. Republikanen Ture Malmgren skulle ha vägrat att ta emot kungen. Efter häftiga reaktioner i Uddevalla gick han till slut med på att göra detta. Efteråt var han försvunnen och återfanns senare på Villa Elfkullen tillsammans med sin gode vän konstnären Vicke Andrén smuttandes på ett glas vin. På frågan varför han inte deltagit i avslutningen av ceremonin svarade han: "Nej, jag gick bara med på att ta emot kungen".

Han var en av de drivande krafterna vid Lelångenbanans tillkomst 1895 och när Uddevalla Gjuteri och mekaniska verkstad startade. Då fackföreningarna köpte Uddevalla teater var han den ledande själen, satsade själv stora pengar  för att bringa köpet till ett lyckligt slut och som ordförande hade han hand om driften under många år. 

Han hade aktier i Havskuren AB och i rederiet Bohuslänska Kusten för att nu nämna några av de bolag han hade intressen i. Överallt var han med och ryckte i samhällets trådar och var ständigt intensiv.

Han gjorde vidsträckta utlandsresor, bl.a. då till Tyskland, Schweiz, Italien och Amerika. Även om dessa resor väl närmast kan karaktäriseras som dagens semestertripper tillhörde de dock inte vanligheterna i en småstad kring sekelskiftet. Genom sin personlighet och sina insatser på skilda områden utövade han stort inflytande. Det framgår inte minst av att hans namn fortfarande är aktuellt. Borgen, Tureborg, har blivit en legend, insvept i ett töcken, som suddat ut de verkliga detaljerna i ett mänskligt och fängslande livsöde. Och även om många i dag kanske inte sammanställer stadsdelen Tureborg och de nya moderna bostadskvarteren kring Villa Elfkullen samt på de forna Hattmakarhagarna med områdets första PR-man för att nu använda ett så modernt uttryck, så finns dock Ture Malmgrens minne med i bilden.

Han byggde Villa Elfkullen och borgen Tureborg och strax i närheten av den byggde han jaktslottet Fjällhyddan.

Långt innan Tureborg blev en stadsdel lät han spränga ut sin gravkammare. När han väl dog 1922, 71 år gammal, gick myndigheterna dock inte med på att han fick begravas där. Idag är gravkammaren igenmurad men men ser den tydligt.

Istället ligger han begravd tillsammans med hustru Hilma på Östra kyrkogården.

Hilma överlevde Ture med 20 år och dog 1942. Hon lär aldrig ha satt sin fot på borgen efter Tures död.

Tureborg när den var nybyggd.

En sökning i Tidningsarkivet på Ture Malmgrén ger denna träfflista:

Datum         Innehåll

1882-03-13 Ture Malmgren- och Hilma Olsson vigdes den 10 mars.  Familjenytt.

1884-06-29 Redaktör Ture Malmgren siar om Lysekil år 1900. Tidning.

1884-07-06 Bohusläns Tidnings tryckeri inköpt av Ture Malmgren. Tidning.

1891-03-13 Inköpet af teatern. Ture Malmgren till Göteborg för att avsluta köpet. Föreningar.

1907-03-12 Makarna Hilma- och Ture Malmgren firar silverbröllop. Tidningen Bohusläningen.

1911-06-07 60 år fyller Bohusläningens ägare och utgifvare redaktör Ture Malmgren.

1913-01-08 Till stadsfullmäktiges nye ordf. valdes redaktör Ture Malmgren. Utnämning. Politik.

1916-06-05 "65 år fyller ""Bohusläningens"" ägare och utgifvare, boktryckare Ture Malmgren."

1916-06-08 65 år fyller redaktören och grundaren till tidningen Bohusläningen Ture Malmgren.

1921-06-03 70 år fyller Bohuslänningens förre ägare och utgifvare f.d. redaktören och boktryckaren Ture Malmgren. Familjenytt.

1921-06-06 70 år fyller redaktören för tidningen Bohusläningen Ture Malmgren.

1922-08-04 Ture Malmgren ur tiden, 71 år gammal. Död.

1922-08-04 F.d. redaktören och boktryckaren Ture Malmgren död, 71 år. Familjenytt.

1922-08-10 Redaktör Ture Malmgrens griftefärd. Kremerad i Göteborg. Död.

1922-11-01 Behållningen i boet efter avlidne redaktören Ture Malmgren i Uddevalla uppgick till kronor 208.363.34 .

1923-05-14 Red.Ture Malmgrens testamente. Målet om tvisten av testamentet förekom ånyo denna dag efter att nya vittnen höres. Juridik.

1923-06-18 Betr. red. Ture Malmgrens testamente. Herr Axel Malmgren klander ogillades av rätten. Juridik.

1932-12-21 Ture Malmgrens porträtt överlämnat till Stadsfullmäktige, målat av Mea Lindeberg.

1933-06-28 Trotjänaren hos Ture Malmgren, Magnus Erikssson, Älvkullen, nära 69 år. Död.

1942-11-04 Fru Hilma Malmgren Älvkullen, maka till tidningen Bohusläningens grundare Ture Malmgren, död. 86 år.

1947-11-28 Hårt meningsutbyte när länet fick rättarskola. Ture Malmgren vägrades inträde.

1950-11-27 Ture Malmgrens stolta byggnadsskapelse, Tureborg, blev lågornas rov. Brand. Bild.

1953-10-28 Ture Malmgrens syn på skrivarens arbete. Tidningen Bohusläningen.

1953-10-28 Bild på Ture Malmgren- och hans hustru, på Tureborg.

1975-06-05 Dikt om Ture Malmgrens borg. Signatur Olga. Hembygd.

1985-07-25 Ture Malmgrens borg år 1936. Bild.

1987-05-27 Villa Elfkullen 100 år, Ture Malmgren, Tureborg. Byggnad. Kultur.

2000-11-25 Idag är det 50 år sedan Ture Malmgrens stolta borg brann ner. Brand.

2001-06-07 Idag är det precis 150 år sedan Ture Malmgren föddes. Ture grundade tidningen Bohusläningen- och byggde Villa Elfkullen.

2001-06-16 Så skrev B-n 1901-06-15; Obetalda räkningar från föregående år till Ture Malmgrens boktryckeri torde inbetalas.

2002-03-16 Stefan Bergendal berättar om skrönor och löngångar vid Ture Malmgrens borg. Seder o bruk. Bild.

2003-10-21 I dag fyller Bohusläningen 125 år. Grundaren Ture Malmgren gav ut första provexemplaret 1878-10-21 Tidning. Jubileum. Bild.  //

Motocross-VM är tillbaka 6 - 7 augusti

BMK Uddevalla är tillbaka som VM-arrangör i motocross på Glimmingen. Klubben har anor långt tillbaka i tiden. Ovanstående bild är från tiden när man körde motocrosstävlingar på Kasen - Kurveröd. Jag var där och så liten att jag satt på pappas axlar för att se bra.

Sedan dess har jag så ofta jag haft tillfälle gått på tävlingarna. Efter Kasen blev det Kuröd och senare Glimmingen.

Lördag - söndag är VM-motocrossen tillbaka i Uddevalla. Och jag kommer att var där på söndagen. Det går gratisbussar hela dagarna från hållplatsen vid Bohusläns museum.  //

Brandstationen och Rimnersbadet - läget

Insänt av Lars Barkman.

Hej Gunnar!
Här kommer uppdaterade bilder från rimnersbadet och räddningstjänstens nya byggnad.
På kommunens hemsida kan man läsa att simhallen kommer att bli totalt 5 400 kvm, en 50-
meters bassäng med 10 banor, barnbassäng, hoppbassäng integrerad med 50 m bassängen
och en förbindelsegång med rimnershallen. Anläggningen beräknas tas i drift sommaren 2024.
Räddningstjänstens fina nya anläggning har nu fått fina portar och cirkulationsplatsen på
Västgötavägen är klar sedan ett tag. Anläggningen beräknas kunna tas i drift sommaren 2023.
Den nyfikne kan läsa mera på kommunens hemsida uddevalla.se
Mvh
Lars Barkman

L'jazz har flyttat till Gustafsberg

Den legendariska föreningen L'jazz har i år flyttat sin konsert till Gustafsbergs badrestaurang. Det började i måndags med Lars Jansson Trio + Hans Ulrik, tisdags Isabella Lundgren, onsdags Arild Andersen Group + Marius Neset, torsdag Makross och så ikväll fredag Violet Green. Jag var där ikväll och det var stor publik och bra musik.

Violet Green berör, roar och hänför på jazz- & bluesklubbar, stadsfestivaler, kulturföreningar, musikfolkhögskolor, pubar och sopplunch-teatrar runt hela Sverige.

”En helt underbar föreställning … Det bjuds på grymt gung, otroligt proffsiga kvinnor på instrument och sång, intressant och kul info mellan låtarna!” (röst ur publiken).

Bandet består av sex kvinnor:

Ulla Wrethagen – kapellmästare, gitarr & sång
Carola Andersson Mellqvist – sång
Elsie Petrén – saxofon
Anna Zimmerman (fd Hammarsten) – keyboard & sång
Eva Grund – trummor
Lena Andersson – bas

Och det var ett härligt gung i lokalen.

I morgon lördag är det sita dagen på jazzveckan på Gustafsbergs badrestaurang. Då blir det Johan Borgström sextett. Och det kommer att bli en höjdare med Göteborgs bästa jazzmusiker, så passa på. Konserten börjar kl 20 med insläpp kl 19.  //

Försvunnen gatumiljö

 

Foto Sten Granath.

En försvunnen gatumiljö. Så jag undrar var detta är??  //

Gustaf B Thordéns park

Till Uddevallas 500-årsjubileum 1998 togs den här skriften fram. Det är en guide till stadens gröna rum. Författare är antikvarie Agneta Ericsson, Bohusläns museum. Omslagsbild Stina Forssell. Den producerades på beställning av kommunens Gatu- och parkavdelning. Sista stycket i nedanstående text är ett komplement med vad som har tillkommit sedan 500-årsjubileet.

Våra parker är aktuella i år mer än någonsin då Sveriges Stadsträdgårdsmästarförening kommer att fira sitt 100-års jubileum i Uddevalla. Egentligen skulle det har gjort för två år sedan, men vi vet ju alla varför det inte gick att genomföra.

Jag kommer framöver att fortsätta presentera utdrag ur skriften. 

Gustaf B Thordéns park

Varje järnvägsstation med självaktning brukar stoltsera med en järnvägspark. Det tog sin tid att få en sådan till stånd i Uddevalla. När järnvägsstationen invigdes år 1903 låg den utanför staden, men kom med tiden att inkorporeras i bebyggelsen.

År 1946 invigdes parken som anlagts av stadsträdgårdsmästare Axel Hansen. Han inramade den rektangulära parkytan med oxelträd och olika blommande buskar på tre sidor, för att låta det fjärde, mot stationen, vara öppen och välkomnande. Endast en bred blomsterplantering bildade här gräns. Närmast stationen placerade Hansen en fontän som skuggades av en fontänpil. Han underströk den rektangulära formen med en öppen gräsyta, längs långsidorna försedd med parksoffor och planteringar och avslutade i den övre kortändan med en halvcirkelformad blomsterparterre i nätmönster.

År 1962 gjordes detta om till ett mycket rätvinkligt rosarium med 28 olika rossorter innanför en list av viola cornuta, allt omgärdat av ligusterhäck, vilket tillsammans understryker formen. Idag är rosariet kantat av låg buxbom och antalet rosensorter är reducerat. En såväl tankens som stilhistoriens renhet vilar behagligt över parken.

Tidigare kallades parken för Skansplan, men under år 2018, efter kommunfullmäktiges beslut, ändrade den sitt namn till Gustaf B.Thordéns park. Detta för att hedra minnet av stadens stora skeppsbyggare och grundaren av den varvsindustri som från mitten av förra seklet fick Uddevalla att växa i aldrig tidigare skådad omfattning.

I samband med namnbytet renoveras fontänen och det minnesmonument över Thordén som tidigare varit placerat på Kampenhof flyttades till parken. Monumentet är en gåva från Thordénstiftelsen till staden. I fontänen står marmorstatyn ”Flicka med näckrosor” skapad av Matti Haupt och donerad av Gustaf B Thordén år 1947.

Uddevalla Skidklubbs styrelse 1929 - uppdatering

Den här bilden är tagen 1929 och föreställer Uddevalla Skidklubbs styrelse. Känns någon av herrarna igen?  

Jan Aronson skriver så här: Hans Lundgren ( Ordförande). H. Nilsson ( Kassör) , Wilhelm Hansson (Sekr), John. Karlsson, S. Odinger, A. Johansson. Enligt bild i Lennart Odingers Andra häfte. Jan A.

För egen del känner jag igen John Karlsson, Långjohn kallad. Han var urmakare och ägde uraffären Axel Lindelöfs efterträdare. Min pappa Karl Klasson var anställd av John och tog så småningom över uraffären tillsammans med Lars Larsson.  //

Tyska roddare i Bäveån

Insänt av Kjell-Åke Lanestam

Hej Gunnar ! Bild från söder.
Tror mig veta att roddarna tillhör någon trevligt roddklubb, från Tyskland.
Kolla åter-rodden, där roddchef påbjuder huvudet böj för att komma under Järnbron.
Hälsningar
Kjell-Åke Lanestam  //

 

Uddevallas gröna rum - Sörkälleparken

Till Uddevallas 500-årsjubileum 1998 togs den här skriften fram. Det är en guide till stadens gröna rum. Författare är antikvarie Agneta Ericsson, Bohusläns museum. Omslagsbild Stina Forssell. Den producerades på beställning av kommunens Gatu- och parkavdelning. Sista stycket i nedanstående text är ett komplement med vad som har tillkommit sedan 500-årsjubileet.

Våra parker är aktuella i år mer än någonsin då Sveriges Stadsträdgårdsmästarförening kommer att fira sitt 100-års jubileum i Uddevalla. Egentligen skulle det har gjort för två år sedan, men vi vet ju alla varför det inte gick att genomföra.

Jag kommer framöver att presentera utdrag ur skriften. Och jag börjar med Sörkälleparken.

Fram till 1850 fick uddevallaborna hämta sitt vatten i bl a Sörkällan. Den öppna bäcken försågs med tiden med en pump. Under 1853 drogs en rörledning av trä från Sörkällan till en hämtningsbassäng vid Södra Hamngatan.

Denna del av Söder förblev obebyggd till en bra bit in på 1900-talet. Sörkällan levde en alltmer undanskymd tillvaro allteftersom vatten drogs in på gårdar och sedermera hus.

Vid 1930-talets början tog stadens fäder ett beslut att upp höja den gamla trotjänaren till anlagd park. Uppdraget gick till stadsträdgårdsmästare Axel Hansen. Eftersom centrum i området var en vattenkälla, var det givet att en spegeldamm skulle dominera parken.

Sörkälleparken är en förlängning av Södra Drottninggatan, vars trädrad ligger exakt i dammens mittaxel. Detta förstärktes av att entrén till parken också låg exakt i denna linje. Vattenspegeln kantas av släthuggna granitplattor. Dammen omgavs ursprungligen av en bred grusgång i dammens form, därutanför gräsytor. Blomsterarrangemang gjordes endast i stora urnor. Från parksofforna ovanför dammen hade man en vid utsikt över Söders ängar. En mjukt svängd, låg trappa ledde från dammen upp till pumpen.

Träden har vuxit sig höga, framför allt blodboken i väster, och syrenbuskar mäktiga som murar. Grusgången har stensatts. Entrén från Drottninggatan har satts igen pga trafik faran och ersatts av två sidostigar. Men inga stora förändringar har ägt rum i Sörkälleparken sedan den tillkom. Än hör man Sörkällebäckens vatten glatt porla under pumpen.

I dammen står sedan 1940-talet en bronsstaty, Vadande flicka, av skulptören Matti Haupt. Den donerades av Gustaf Thordén.

År 2020 revs den gamla bassängen och byggdes om helt. Den gamla Sörkällan som hittades leder fortfarande vatten från Kapelle mot centrum, men nu i en modern kulvert under mark. Dess betongtak slogs sönder under tiden som den befintliga bassängen revs eftersom den var felplacerad. Sörkällan strök alldeles intill bassängens hörn. Detta gjorde att den nya bassängen fick göras cirka en meter kortare jämfört med tidigare.

Bild Uddevalla kommun

Stenehed - norra bataljonens kampementsplats

Alla har förstås hört talas om Backamo, Bohusläns regementes lägerplats söder om Ljungskile. Men jag vågar påstå att Stenehed är mera okänt när det gäller regementets historia. Ännu mera okänt är det för den stora allmänheten. Stenehed ligger en dryg kilometer väster om Hällevadsholm.

Och vet man något överhuvudtaget så känner man till gravfältet på Stenehed och de stora bautastenarna. Dessa är väldokumenterade inte minst bland arkeologer och museifolk.

Men som sagt att Stenehed var regementets norra bataljons övningsplats eller kampementsplats verkar total okänt för de flesta. Ingenting kan man hitta om det om man googlar eller söker i Wikipedia. Man får vända sig till Kungl. Bohusläns regemente och dess hembygd, del I för att finna något om Stenehed.

Bohusläns regemente har sina anor från 1661 och 1692 togs Stenehed i bruk av militären första gången. De var den norra bataljonen som hade sin övningsplats här. Och som framgår av skissen här ovan fanns det en del anordningar som det borde finnas spår av.

Stenehed tjänade som kampementsplats fram till 1770 då man samlade båda bataljonerna till Backamo.  Spännande ändå att besöka platsen.  //

34,5 grader på Gustafsberg

Ett nytt värmerekord för Gustafsberg? Sedan 2008 har i varje fall jag inte upplevt en liknande värmebölja. Gustafsbergs officiella termometer visade alltså 34,5 grader på eftermiddagen.

Folk har hellre varit i vattnet än på land på badplatserna längs Strandpromenaden. Här vid Sörkullens badplats på Gustafsberg.

Landbadet fram emot kvällen.

Och Bodele badplats var inget undantag.  //