2021-11-28

Vänersnön drog in

Igår drog Vänersnön in över oss. Under natten till idag kom det 25 centimeter snö på Gustafsberg.

Lucas och Alice som var på besök hos mormor och morfar roade sig och gjorde en snögubbe.
Bagarstugan
Visst är det vackert. 
Men det kräver också en del arbete.

Men i norra Bohuslän kom det ingen snö och när barnbarnen ikväll kom hem till Göteborg blev de väldigt besvikna för där var det barmark.  ///

2021-11-27

Julbordspremiär på Gustafsberg

Idag var det julbordspremiär på Gustafsbergs badrestaurang. Så skönt att denna tradition går att genomföra igen. Förra året var allt klappat och klart men krögaren tvingades ställa in dagarna innan premiären.

Att den första snön ramar in premiären var heller inte fel.

Och visst är årets julgran den vackraste på många år!  //

2021-11-26

Hur elva landskommuner och en stad blev UDDEVALLA KOMMUN

På berättarafton i onsdags presenterades denna nya jubileumsskrift 50 år efter kommunens tillkomst den 1 januari 1971. Författare är Ulf G Eriksson och skriften kom från tryckeriet lagom till berättaraftonen.

Från början var de elva små landskommuner och en stad. 1945, när Bäve gick upp i Uddevalla var de bara tio kvar. Än färre skulle de bli för 1952 gick sex samman till två och så var de bara fyra kvar, och en stad förstås. Till sist, försvann alla, både stad och landskommuner, och blev till en enda stor kommun, UDDEVALLA. Det var den 1 januari 1971.

Skriften är på drygt 50 sidor och en intressant beskrivning av hur Uddevalla kommun kom till. Var och en av de gamla landskommunerna får sin egen beskrivning.

Den gången det hände blev det en storkommun mot mångas vilja. Nuvarande kommunfullmäktigeordföranden Elving Andersson berättade bl a att i en landskommun flaggade man på halv stång vid kommunsammanslagningen.

När Elving, som själv är från Lane-Ryr, svingar ordförandeklubban under fullmäktigesammanträdena brukar han sällan missa att i något sammanhang nämna hemorten.

Lite roligt tycker jag det därför är att i skriften beskrivs Lane-Ryr som "Baksidan" av staden. Då syftar man givetvis på läget.

Skriften är mycket lärorik för den som vill veta mer om kommunen och de tidigare landskommunerna. Tyvärr har jag ännu inte fått veta var man kan köpa den. Men ring till Kontaktcenter 0522-696 000 så får du säkert svar.  //

2021-11-25

Tack Agneta o Börje!

Strax innan berättaraftonen på Bohusläns museum igår kväll blev jag uppvaktad av en dam med den här blomman. Det gick så fort så jag hann inte tacka ordentligt men vill göra det nu. En vacker blomma i en kruka som Agneta gjort själv om jag förstod rätt. "GUNNARS UDDEVALLA" står det på krukan och på kortet står det: Tack för ditt engagemang och brinnande intresse för Uddevalla! Två av alla uppskattande Uddevallabor. Agneta och Börje.

Det värmer i hjärtat även om jag fortfarande inte riktigt förstår vem Agneta och Börje är. Jag gissar att någon av Uddevallabloggens läsare kan tipsa mig om vilka paret är.

STORT TACK!!!  //

2021-11-23

Några biljetter kvar

Idag när jag kollade läget på Bohusläns museum fanns det fortfarande några biljetter  till morgondagens berättarafton kvar. Kvällen börjar med att författaren Ulf G Eriksson presenterar sin jubileumsskrift om kommunsammanslagningen 1971.

Efter en paus blir det sedan Gunnar Wetterbergs tur som håller föredrag om hur Sveriges kommuner har utvecklats genom historien.

Kvällen sänds även på Uddevalla kommuns Youtubekanal.  //

2021-11-22

En av många Skeppsvikenbilder


 Det här vykortet har jag fått av Lars Barkman. Det finns några intressanta detaljer. Längs till höger vattenrutschbanan. Längst till vänster Röda korsets sjukstuga som kom till användning då och då. Den bemannades av Röda Kors-medlemmar från många håll i Sverige. Det var ett sätt att kunna semestra på Västkusten och samtidigt göra nytta.

Till höger om stugan och bortanför på berget har vi längan med omklädningshytter. Bortanför den var det en trapetsställning, som fanns kvar ganska länge.

I vattnet vid bryggorna lärde jag mig simma i början av femtiotalet.  //

2021-11-21

När är bilden tagen?

Här finns några ledtrådar för att kunna datera bilden. När tror du att bilden är tagen?  //
 

2021-11-18

Bron över Brattåsbäcken

Bron över Brattåsbäcken är borta för länge sedan. Bäcken är numera kulverterad. Det skedde troligen då Uddevallavarvet byggdes.

Den röda ringen markerar bron på den ekonomiska kartan från 1937.  //

2021-11-17

Gräset gror på Gustafsberg

Man bokstavligen ser hur gräset gror på den nya fotbollsplanen på Gustafsberg. Det är bara två veckor sedan gräset såddes och nu växer det för fullt. Dock kommer det inte vara spelbart förrän till våren.  //

2021-11-16

Minnesord Stig Fritzell

 

Stig Fritzell var stadsläkare i Uddevalla under åren 1964-70. Sedan drogs tjänsten in. Stadens ledning var missnöjd med att han protesterade mot mörkläggning av bajsbakterier med risk för poliovirus i Skeppsvikens badvatten, förslag på fönsterlös gymnasieskola och enorma höghus på Södra Dalaberg.

Foto i november 2005: Maud Abrahamsson


Läkaren Stig Fritzell, Ekbacken, Gustafsberg, Uddevalla, har lämnat jordelivet i en ålder av närmare 97 år. Han var en man med många strängar på sin lyra.


Stig sörjs närmast av barnen Peter Fritzell, Kristina ”Lotta” Bergström och Magnus Fritzell med familjer.

Ömsinthet. Det var ett ord, som Stig ofta använde. Han var vänligheten själv och drevs av att människor ska må bra. Det ska inte förväxlas med mesighet. När det gällde, så tog han strid.

– Jag har sällan mött någon allvarligt sjuk utan att tänka: Hur kunde detta ha förebyggts? ”Det är bättre med ett gram förebyggande än ett kilo behandling”, så lyder ett citat av Stig, som säger mycket om honom som person.

– Barn och ungdomar ska behandlas med ömsinthet. Det är elementärt. Man får vara försiktig med plantorna för att de ska ta sig. Sedan kan man göra på olika sätt. Låta dem växa i spaljé, som i en del diktaturstater, eller låta dem växa fritt med god och ordnad omsorg, lyder ett annat.

Många av dagens vuxna Uddevallabor mötte Stig, som barn. De vittnar om hur han gav dem en mening, som följt dem genom livet: ”Jag gör så gott jag rimligt kan. Det får räcka för mig!”. För Stig var det viktigt att stoppa fel så snabbt som möjligt. Han jämförde med att stänga vattenkranen i stället för att ligga på golvet och svabba medan kranen rinner.

Stig var stadsläkare i Uddevalla under åren 1964-1970 och tog sitt uppdrag på allvar. Han utgick från människors behov av en bra livsmiljö och protesterade mot det han såg var fel.

• På 1960-talet föreslogs byggnation på Södra Dalaberg av dels ett 300 meter långt höghus med 8 våningar, dels ett lika högt, men hälften så långt. Stig hävdade att det skulle bli en fruktansvärd uppväxtmiljö och gick emot. Han berättade om socialmedicin för länsstyrelsens arkitekter. Förslaget fick nej och kommunledningen ”såg rött”.

• På Hovhult skulle det byggas trevåningshus, men utan barnstugor och ytor där barn till exempel kunde spela boll. Det stoppade Stig i byggnadsnämnden med argument som: ”Bygg barnvänligt så att barnen får goda minnen. Visa ömsinthet.” Det fick effekt. Efter sura kommentarer gavs det plats för lek och grönska samt byggdes barnstugor.

• Kommunledningen ville bygga Östraboskolan utan fönster efter amerikansk modell, där en del stater har problem med sandstormar. Stig gick emot och kopplade in Planverket.

• Så sent som på 1960-talet fanns polio i Sverige. När det togs prov på vattnet i Skeppsviken upptäcktes färska kolibakterier från mänsklig avföring. Sådana fick inte finnas i badvatten. Då kunde det också finnas poliovirus, vilket kunde få stora konsekvenser.

Hälsovårdsnämndens majoritet ville tysta ner det, ha det populära badet öppet och låta folk bada utan att veta om riskerna. Stig ville stänga badet tills reningsverket hade byggts ut. Han reserverade sig skriftligt.

Det blev för mycket för kommunledningen, som i slutet av 1967 tänkte säga upp honom på hälsovårdsnämndens sammanträde. Stig påpekade att tjänsten var inrättad av stadsfullmäktige, så nämnden kunde inte säga upp honom. Det startade en nästan tre år lång strid om tjänsten, som drogs in.

En tjänsteman lär ha sagt till ledningen: ”Först hade ni en stadsläkare, som inget gjorde. Den var ni inte nöjd med. Nu har ni fått en som har jobbat, men den är ni inte heller nöjd med. Ni måste bestämma er!”

• Stig arbetade också för en fritidsgård i centrum, men hans förslag på bra lokaler fylldes i stället av kommunala förvaltningar.

När tjänsten som stadsläkare drogs in förlorade Stig sin plattform för att arbeta förebyggande, men fann i stället den politiska arenan. Han läste Centerpartiets miljömotion från 1962 och blev imponerad, vilket ledde till medlemskap. Efter valet 1970 blev han C-ledamot i sociala centralnämnden.

Under fem år, 1971-1976, ledde han den så kallade Fritidskommittén, som utredde lek- och fritidsmiljö i Uddevalla för att få ett familjevänligt Uddevalla. Två år efter att ett par tjocka luntor med namnet ”Fritid Uddevalla” lämnats togs utredningen upp till beslut i kommunfullmäktige. Trots att fyra stora partier hade ingått i utredningen blev det nej med minsta möjliga marginal (31-30) till att utse en ny grupp, som skulle genomföra förslagen. Att utredningen aldrig kom till nytta var en stor besvikelse för Stig. Han återkom ofta till att kommunen byggde för handel och trafik och satsade för lite på familjer.

Utredningen beskrev människans behov grundligt.

– En människa påverkas av det som skickas in och danar henne. Vi ville att det skulle vara bra. Visar man inte ömsinthet mot barn, så blir det ungdomskriminalitet, gettobildningar och segregation, förklarade Stig och påminde om hur brott och förstörelse har ökat.

Med dagens många skjutningar och knivskärningar är det lätt att ge honom rätt.

Stig var också Centerpartiets ledamot i landstingsfullmäktige för Göteborgs och Bohus läns landsting i tre perioder, från 1974 till 1982. Han arbetade för förebyggande åtgärder, men insåg att det är svårt att få passion för tålamodskrävande utredningar och beslut. Intresset för Centerpartiet fanns kvar fram till slutet. Även om han slutade gå på möten, så läste han C-brev och andra handlingar med stort intresse.

Stig menade att alla skandaler i Uddevalla har sin förklaring.

– Uddevalla kommun har en historia av utfrysningar och fockningar. Trenden är ”Hellre fel tillsammans än rätt ensam”, var hans åsikt med ett lånat uttryck.

– Jag menar att har man som rättesnöre att visa ömsinthet, så får man en slags anda, som är god. Annars tvärtom.

Stig blev glad när Uddevalla kommun bestämde sig för att satsa på centrum och hävdade att receptet för ett bra och levande centrum är att få dit aktiviteter. Han pekade särskilt ut Margretegärdeparken och Hasselbacken som lämpliga områden. Att Asplundsgatan förlängdes och går mellan nuvarande simhallen och Gamla badhuset (numera turistbyrån) såg han som en stor miss. Han hade hellre sett en stor härlig park för Uddevallaborna och ett bullerplank mot Göteborgsvägen.
Stig önskade att Stadshuset låg i centrum, som dels en arbetsplats för politiker och tjänstemän, dels en mötesplats för allmänheten med lokaler för både ungdomar och vuxna i samma byggnad. Då skulle det vara naturligt att gå till Stadshuset för till exempel lördagsdans. Han insåg att det kan ta årtionden, men menade att man måste planera för vart man vill komma.

Stig oroades av de stora barngrupperna i förskolan. Han förklarade att de inte är bra ur mentalhygienisk synpunkt. De leder till störningar, som kunde ha undvikits. Vill kommunen ha hjälp, så kan den plocka fram ”Fritid Uddevalla” ur gömmorna.

Stig föddes den 5 januari 1925 på en bondgård i Grästorp. Hans älskade mamma Ruth ville att han skulle bli präst. Själv bestämde Stig sig redan som tolvåring att bli läkare. Samma år flyttade han hemifrån för att börja realskolan i Skara. Åtta år senare, på fredsdagen 1945, tog Stig studenten. I januari 1946 flyttade han till Uppsala och där startade den 7,5 år långa grundutbildningen till läkare. Efter tre år som vikarierande läkare fick Stig sin läkarlegitimation 1956. Målet var att bli allmänläkare med inriktning på barn. Han blev sedan både barn- och allmänläkare, inspirerad av sin goda mamma, som hade fem barn och tre fosterbarn.

År 1956 kom Stig till Uddevalla där han arbetade tre år på barnkliniken och sedan två år på infektion. Efter ett år inom barn- och vuxenpsykiatrin i Göteborg fick han 1962 jobb som stadsdistriktsläkare i Uddevalla och började på Skolgatan 5. Två år senare slutade stadsläkaren och Stig efterträdde honom. Det blev en jobbig tid. Enligt instruktionen skulle han vara med som sakkunnig utan rösträtt på sammanträdena i sex olika nämnder och styrelser. Det gällde hälsovårds-, social-, byggnads- och barnavårdsnämnderna samt skol- och ungdomsstyrelserna. Samtliga hölls kvällstid.

Han skulle också vara läkare på några skolor, själv ha jourer samt varje månad lägga jourscheman för stadens läkare. Med många privatläkare i Uddevalla blev det åtskilliga telefonsamtal.

Stadsläkartjänsten drogs in i juni 1970. I juli började Stig som en av landets sist utsedda provinsialläkare. Han köpte sin gamla praktik på Skolgatan och blev två år senare förste skolläkare i Uddevalla. Som 61-åring, 1986, tog han halvpension och blev vanlig skolläkare. Efter pensioneringen 1990 fortsatte han praktiken på Skolgatan i ytterligare fem år och flyttade sedan verksamheten till hemmet. När staten 1997 drog in möjligheten för pensionerade läkare att göra utredningar skulle det ha blivit för dyrt för patienterna och han slutade som läkare.
Stig Fritzell blev Ekbacken på Gustafsberg trogen in i det sista. Här ses han i sitt kök. Foto i augusti 2021: Maud Abrahamsson.

Det första året i Uddevalla bodde familjen på sjukhusområdet, sedan gick flytten till Bleket. Villan Ekbacken på Gustafsberg köptes 1964. Komposten utanför villan var viktig. Nästan varje år, även efter fyllda 90 år, klättrade han upp på husets högsta nivå för att skrapa rost, måla och reparera taket. Han ramlade sista gången, men behöll lugnet och lyckades ta sig ner. I villan drog Stig sitt sista andetag den 5 september.

Under studietiden i Uppsala var Stig med i den kända manskören, OD, Orphei Drängar. Det följdes från 1959 av Uddevallas sångarkvartett Trutarna, som var aktiv i 50 år. Den träffades varje söndag med några timmars sång och sedan god mat ihop med fruarna samt vid många glada fester, som vid varje födelsedag. De fortsatte hela livet.

Stig var en samlare av stora mått. I hyllorna fanns många böcker, otaliga välfyllda pärmar med tidningsklipp och i datorn noterades intressanta uppgifter. Till det åtskilliga tidningar som skulle studeras. Han läste mycket, främst samhällsböcker. Han var intresserad av samhällsfrågor och miljö. Stoltheten var stor över den hemslöjdade urinsepareringen vid sommarstugan Backetorp i Bokenäs. En gammal lejongul Amazon var under många år synonym med Stig.

Kerstin från Vänersborg var hans livs kärlek. De möttes under skoltiden i Skara, där de var inackorderade och med i samma matlag. Paret gifte sig på midsommarafton 1948 i Vassända-Naglums kyrka, i nuvarande Vänersborgs kommun. Barnen föddes i Uppsala. Kerstin var utbildad småskollärare och även särskollärare. Från början av 1960-talet och fram till cirka 1980 var hon mottagningsbiträde på Skolgatan där de arbetade tillsammans. Kerstin och Stig var ett lyckligt par fram till hennes död 2013. Han talade ofta med värme om sin saknade hustru. Nu är de förenade i Koljöfjorden där askan har spritts utanför sommarstugan i Eriksberg.

Stig hade en unik förmåga att bry sig om människor. Han är saknad av en stor släkt och många vänner.

Maud Abrahamsson
Uddevalla  //

2021-11-15

Claes Burman Barkebo ny förvaltande direktör för Gustafsbergsstiftelsen

Claes Burman Barkebo har av direktionen för Gustafsbergsstiftelsen valts till ny förvaltande direktör. Han är för närvarande VD för Uddevalla Omnibus.

Han tillträder under våren. Och jag stannar alltså kvar till dess.  ///

Årets julgran på väg mot Kungstorget

Insänt av Lars Barkman.

Hej Gunnar!
På förmiddagen i dag (måndag) bevittnade jag hur proffs
tog ut den stora granen som årligen smyckar vårat torg.
Granen stod som synes av bilderna i ett bostadsområde
i änden av Tryffelstigen på Vännerberg.
Ett riktigt praktexemplar som kommer att pryda torget.
Mvh
Lokalreporter norr

2021-11-13

Stipendieutdelning Gustafsberg

Gustafsbergsstiftelsens nya stipendiater 2021 omger stiftelsens ordförande. Från vänster Alice Thorild, Justus MacFie, Roger Johansson, Liam Antonsson, Jakob Gunnarsson och Azemina Kraina.

Vid en högtidlig tillställning kunde Gustafsbergsstiftelsen idag dela ut 2021 års stipendier till:

Alice Thorild, Uddevalla, Juristprogrammet, Karlstads universitet.
Jakob Gunnarsson, Uddevalla, Läkarprogrammet Karolinska Institutet och kandidatprogrammet i Fysik, Lunds universitet.
Justus MacFie, Uddevalla, Flygteknikerutbildning/Aviation College of Sweden.
Azemina Kraina, Bäve/Uddevalla, Civilingenjör i Teknisk Nanovetenskap, Lunds Tekniska högskola.
Liam Antonsson, Uddevalla, Civilingenjörsprogrammet teknisk fysik, Chalmer Tekniska högskola.
Alice Thorild får sitt stipendium av stiftelsens ordförande Roger Johansson.
Azemina Kraina
Jakob Gunnarsson
Justus MacFie
Liam Antonsson

Stipendiaterna får 20 000 kr om året så länge de fortsätter att studera och inte har fyllt 25 år.  //

2021-11-12

Berättarafton om ett kommunalt jubileum

Gunnar Wetterberg

Den 24 november kl 18.30 är det höstens sista berättarafton. Den här gången blir det lite annorlunda. Det är 50 år sedan den stora sammanslagningen då nuvarande Uddevalla kommun bildades. Det blir ett samarrangemang med Uddevalla kommun som har bjudit in Gunnar Wetterberg, känd från TV som det brukar heta (Fråga Lund och På spåret). Han kommer bl a att berätta om historiska kommunsammanslagningar.

Journalisten Ulf G Eriksson har på kommunens uppdrag gjort en dokumentation om den senaste kommunsammanslagningen 1971. Den kommer att presenteras under kvällen.

Vi räknar med ett stort intresse så man måste förbeställa entrébiljett hos Bohusläns museums reception. 150 personer kommer in i Hörsalen.

Skulle du vara för sent ute så kan du följa kvällen på kommunens webbsändning. Jag återkommer med länken till den sändningen.  //

2021-11-11

Cirkuskvarnen får kommunens byggnadspris

Foto Uddevalla kommun.

Nu meddelar kommunen att Cirkuskvarnen i Forshälla får kommunens byggnadspris. Så här motiverar samhällsbyggnadsnämnden sitt beslut:

”En tanke, ett luftslott som äntligen finns.
En byggnad som gör att omvärlden minns
att den som är envis och håller ut
kan nå sina drömmars mål till slut.
Med vackra detaljer och luft och ljus,
i sanning de många artisternas hus."

Om Cirkuskvarnen

Husets ägare är Johanna Abrahamsson. Cirkuskvarnen har ersatt den tidigare byggnaden som fanns på platsen, den gamla kvarnen och sågverket i Grohed, som var i dåligt skick. Här växte den kända cirkusartisten Reino upp som brukade träna volter i sågspånen under uppväxten. Efter att turnerat runt om i världen flyttade han hem igen till Uddevalla och höll senare cirkusskola för barn tillsammans med sin fru Elsie. Föreningen Reinos vänner bildades 2012 och tillsammans med arkitekt Håkan Björkman togs ritningar fram för Cirkuskvarnen. Ett av föreningens syften är att möjliggöra cirkuskonst för barn och unga med och utan fysiska och psykiska funktionsvariationer. Detta genom att medverka till utvecklandet av en permanent cirkusbyggnad. Nu står byggnaden på plats med massa snickarglädje och en kupolformad del som har formen av ett cirkustält. Här kommer man fortsätta hålla cirkusskola för barn, med bland annat lindans, jonglering och akrobatik.
"

Uddevallabloggen gratulerar Johanna och Reinos vänner till priset och framför allt till den fina byggnaden som kommer att vara till stor nytta och nöje lång tid framöver.  //

2021-11-10

AEROSEUM - värt ett besök

På tisdagen ordnade Bohusläns regementes kamratförening en resa till Aeroseum i Göteborg. Aeroseum ligger i de gamla berghangarerna således under jord.
 
Här finns mycket att skåda. Det mesta vad gäller flyg, även alla typer av helikoptrar.

Den här stora Vertholhelikoptern känns igen, inte minst från alla ubåtsjakter genom åren. Och just detta exemplar flyger man fortfarande med. En gång om året monteras rotorbladen på och den dras ut från hangaren för att sedan lyfta från marken. Allt för att hålla liv iden.
Här finns alla SAAB-tillverkade modellerna. J 29, Flygande tunnan, närmast. Och efter den står de på rad. Lansen, Draken, Viggen och Gripen.
Med på resan var Ebbe Börjesson. Han håller här en egentillverkad trämodell av Flygande tunnan i handen. Ebbe gjorde lumpen 1958 och tillsammans med tre kamrater ansvarade han för en J 29:a.
Den 25 september 1958 inträffade en tragisk olycka med en J 29:a. På bilden är jetmotorn borttagen men då motorn startades och varvades upp fungerade det här röret som en mycket stark "dammsugare". Medan en kamrat satt i cockpit uppehöll sig en annan kamrat framför flygplanet. Han kom för nära flygplanet och sögs in i röret och förolyckades. Ebbe var själv en bit ifrån när detta hände men fick vara med om att krypa in och dra ut det som var kvar av kamraten.

Minst tre sådana dödsolyckor inträffade med Flygande tunnan.  //

2021-11-09

Senaste nytt kring fågellivet med utkik Sörkullen, Gustafsberg.

Sillgrissla, ungfågel. Insänt av Jan Uddén.

Många har säkert läst, tittat och hört om svältande alkfåglar som nu söker sig till svenska Västkusten. De har sedan några veckor hittat ända in i Byfjorden. Det är främst sillgrisslor, men även en del tordmular. Dessa arter påminner om södra halvklotets pingviner, med den skillnaden att de kan flyga i luften. Gemensamt för alkfåglar och pingviner är att de även ”flyger under vattnet”, d v s att de använder vingarna för att jaga ikapp fisk. Ännu vet vi inte riktigt från hur stort område dessa svältande alkfåglar kommer ifrån, men redan i mitten av september observerades 1000-tals döda sillgrisslor, tordmular och lunnefåglar driva i land på östra sidan av Storbritannien. En månad senare började det att dyka upp döda och döende alkor på svenska Västkusten, Danmark, Nederländerna och norska västlandet. Det var främst sillgrisslor men även tordmular, lunnefåglar och spetsbergsgrisslor. Den sistnämnda arten indikerar att det kan vara häckande fåglar från ett mycket vidsträckt område långt upp i Nordatlanten, som i desperat jakt på sill, tobis och andra ”feta” stimfiskar söker sig till Bohuskusten och dess innerskärgård. Det är några av dessa fåglar som nu fiskar i Byfjorden och som kan ses utanför Sörkullen, utmed Strandpromenaden och även uppe i Bäveån.

Idag, 8 november skedde det ”stora släppet” av sångsvanar. Alla som varit utomhus i Bohuslän, inklusive Uddevalla, har inte kunnat undvika att se ”V-formationer” (kallas fylking) av sångsvanar dra mot SV. Från tidig morgon till sen eftermiddag har 1000-tals sångsvanar flyttat över vår trakt. Anledningen är att det råder full vinter i norra Sverige och ”Kung Bore” blåser då med sin norostanvind alla sångsvanar mot SV.

En ganska ovanlig ”fjäll-and”, berganden kan nu beskådas utanför ”oset” av Bodeleån.
Sillgrisslor, äldre fågel (vitast9 med ungfågel i bakgrunden
Dykande sillgrissla, där man ser hur den slår ut vingarna för att ”flyga” under vattnet.
Tordmule med nyfångad storspigg, men fisken spärrar ut sina vassa fenstrålar så att fågeln får jobba i flera minuter för att avliva fisken, så att den kan svälja den. Inget bra bytesval, det är bättre med småsill

Ett av många sångsvansträck som passerat Uddevalla och Byfjorden idag, den 8 november.
Bergandhona som legat flera dagar och spisat småmusslor vid ”oset” av Bodeleån.  //

2021-11-08

Varmbadhuset som det såg ut från början

Varmbadhuset byggdes 1814. Det ritades av den berömde gustavianske arkitekten C.C. Gjörvell, som djärvt ställde huset på stenpelare rätt ut i sjön från den då ännu ännu ej utbyggda strandkanten. Huset rymde sex badrum med alkover och från en stor kopparpanna på vinden leddes det uppvärmda vattnet till kranar vid varje badkar.

I bakgrunden ser vi en byggnad som hörde till varvet på Gustafsberg och så den stora ångbåtsbryggan som fortfarande finns kvar. Varmbadhuset byggdes till med en flygelbyggnad och torn 1872 och 1914 byggdes byggnaden på in mot land. Där finns idag receptionen och gästernas TV-rum.  //