Första gjutningen på vägbron över Bodeleån

Fotograf okänd

Idag gjordes den första betonggjutningen på bron över Bodeleån.  

Fotograf okänd

30 januari 1973

Foto Nils Asp. Lån av Thomas Nilsson.

Vid en första anblick kanske man inte känner igen platsen? Vet du var detta är?   ///
 

Sista bilden där genomfartstrafiken går under kölen på ett nybygge på Uddevallavarvet?

Foto Nils Asp. Lån av Thomas Nilsson.

Genomfartsleden mellan Fjällvägsmotet och Kärra genom tunnlarna invigdes den 31 augusti 1976 av landshövding Erik Huss.

Så detta kan vara en av de sista bilderna där Rikstvåan (senare E 6:an) gick under kölen på ett fartygsbygge på Uddevallavarvet. Kommer du ihåg?   ///

Uddevallas tre olyckor

 

Foto Hugo Hallgren

Med ”Uddevallas tre olyckor” brukar Sten Kristiansson (författare till Uddevalla Stads historia) mena tre händelser som drabbade staden mellan 1800 och 1808: Trollhätte kanal öppnades, den stora stadsbranden ödelade Uddevalla och den stora sillperioden tog slut. De blev tillsammans en vändpunkt efter stadens ekonomiska blomstring, som Sten Kristiansson har kallat Uddevallas guldålder, på 1700-talet. Redan 1867 beskrev Axel Emanuel Holmberg dem som tre krafter som störtade staden från dess välstånd.

Trollhätte kanal öppnades 1800

Den 14 augusti 1800 öppnades slussleden vid Trollhättan. För första gången kunde fartyg ta sig mellan Vänern och Västerhavet via Göta älv.

För Uddevalla fick den nya leden en baksida. Stadens hamn hade länge varit en viktig utskeppningsplats för varor från Värmland och inlandet. Nu kunde bland annat järn och tjära föras direkt mot Göteborg. Holmberg skrev att exporten av järn och andra produkter i stor utsträckning drogs från Uddevalla till Göteborg.

Det var därför en ekonomisk och geografisk förändring snarare än en plötslig katastrof. Kanalen tog inte bort all handel från Uddevalla, men den försvagade stadens gamla roll som självklar mellanhand och exporthamn.

Stadsbranden den 29 juli 1806

Branden började omkring klockan fem på morgonen i apotekare P.J. Bergii ladugård. Orsaken blev aldrig säkert fastställd. Branden spred sig genom staden och kunde inte hejdas, trots att stadens brandsprutor sattes in. Inom ungefär 15–16 timmar låg nästan hela Uddevalla i aska. Fyra mindre hus skonades, och omkring 4 000 invånare blev utan hem.

Förödelsen gällde inte bara bostäder. Även kyrkan och andra offentliga byggnader brann, liksom handelsvaror. Människor förlorade hem, ägodelar och kapital som behövdes för att driva handel och verksamheter.

Branden förändrade också stadens utseende. När Uddevalla byggdes upp igen lades ett nytt gatunät ut. Rutnätsplanen efter branden präglar fortfarande centrum.

Sillperiodens slut 1808

Den stora sillperioden brukar dateras till 1747–1808. Sillen hade gett arbete och inkomster åt fiskare, salterier och trankokerier, och sillhandeln bidrog starkt till Uddevallas så kallade guldålder. Enligt Uddevallas turistinformation exporterades under vissa år över 30 000 tunnor sill. När den stora sillförekomsten upphörde försvann en av stadens viktigaste näringar.

Det betyder inte att sillen aldrig återkom. En ny sillperiod brukar anges till 1878–1898. Men den långa och särskilt betydelsefulla perioden under 1700-talet var över.

De tre händelserna slog mot olika delar av Uddevallas välstånd:Kanalen förändrade handelsvägarna och försvagade stadens ställning som exporthamn.

Branden förstörde stora delar av staden och slog undan människors hem och förmögenheter.

Sillens försvinnande tog bort en näring som hade sysselsatt många och skapat stora inkomster.

När Uddevallas första tidning, Uddewalla Weckoblad, började ges ut i augusti 1826 hade 26 år gått sedan kanalens öppnande, 20 år sedan branden och 18 år sedan sillperiodens slut. Ändå märktes följderna fortfarande i staden. Det är därför uttrycket ”de tre olyckorna” fångar en viktig brytpunkt i Uddevallas historia: tre olika förändringar som tillsammans gjorde slut på mycket av den 1700-talsblomstring som brukar kallas stadens guldålder.   ///

Vägbroarbetena vid Bodeleån efter två veckor

Fotograf okänd

Nu har det gått två veckor sedan arbetena vid Bodeleån startade. Fyra veckor kvar! Eller kan det gå fortare? Vi hoppas, men har lärt oss att köra runt. Gjutning till veckan?

Lennart Gabrielsson död

Lennart Gabrielsson har den 28 oktober avlidit. Han var född i Uddevalla 1936-07-31.

Han tog studentexamen 1955. Officersaspirant vid Bohusläns regemente 1957. Officersexamen 1958. MHSask.

Fänrik vid Bohusläns regemente 1958. Löjtnant 1960. Kapten 1967, vid InfKAS 1969. Major 1972, vid Bohusläns regemente 1974, vid InfKAS 1977, Överstelöjtnant 1978, vid Kronobergs regemente 1980, vid MKV/KA4 1984, överstelöjtnant med särskild tjänsteställning 1985, vid HKV 1988. Avsked 1996.

Gabrielsson har bidragit med flera verk om Kungl. Bohusläns regementes historia; Från Campementsplats till Militärt samhälle (2000), Indelningsverket 1727-1901 (2001) och I fält och till sjöss 2004 samt medverkat i Fräkne kompani 1727-1901 (2005), Södra kompaniet 1727-1901 (2006) och Stångenäs kompani 1727-1901 (2008).

Närmast sörjande är styvsonen och före detta majoren Thord Torstensson.   ///

Järnvägsgatan höjs. En lastbil har vält

 Foto Nils Asp. Lån från Thomas Nilsson.

22 januari 1975 under arbete med att höja Norra Järnvägsgatan så välte en lastbil.   ///

Vildsvin i Gustafsbergsparken

På senare tid har vi erfarit att vildsvin har kommit allt närmare Gustafsberg. Och i morse kunde vi konstatera att de kommit ända in i Gustafsbergsparken för första gången..

Bron över Bodeleån

Arbetet med bron över Bodeleån löper på. Så här såg det ut idag. Det skall bli spännande att följa. Bron kommer att bli tvåfilig.   ///

Trafikljusen vid Bratteröd tillbaka

I fredags eftermiddag fick jag detta sms: "Lättnad. Trafikljuset Bratteröd är borta!". Ja det var verkligen en lättnad.

Men lättnaden blev kortvarig då jag idag fick ett nytt sms: "Nu är fanimej trafikljusen tillbaka på Bratteröds bro".

Kan man hoppas att man hoppas att Trafikverket sett över inställningarna så att det inte blir så långa tider med rött ljus?   ///

Berättarafton onsdag 28 oktober kl 18.30

Arkivbild

På onsdag den 28 oktober kl 18.30 är det dags för nästa berättarafton på Bohusläns museum. Den här gången blir det även inslag av idrottshistoria. Bohusläns-Dals idrottshistoriska förening bidrar med bilder.

Entréavgift 100 kr.
Medlemmar i Uddevalla Hembygdsförening 50 kr.

ALLA VÄLKOMNA!!!   ///

Kattfestival på Bohusläns museum

Idag var det stor festival för alla kattälskare på Bohusläns museum. Massor av arrangörer av olika slag, utställningar och program.

En programpunkt som för mig var särskilt intressant var när Jan Uddén berättade om Gustafsbergskatten Dobby.

Bakgrund och flytten till Gustafsberg

• Katten föddes 2014 i Jörlanda och bodde ursprungligen hos Josefin och hennes familj på Kapelle.

• En konkurrenssituation uppstod i det ursprungliga hemmet på grund av en hund vid namn Tyron och en äldre honkatt, vilket tros vara anledningen till att katten började vandra.

• Katten dök första gången upp hos Jan och Sofie i Gustavsberg i juni 2020 genom att hoppa in genom ett öppet sovrumsfönster.

• Trots att han behövde passera en trafikerad väg för att ta sig från Kapelle till Gustafsberg, lyckades han navigera säkert mellan platserna under flera år.

Fysiska särdrag och karaktär

• Katten är en röd, kastrerad hane som beskrivs som en lyxlirare med ett stort ego.

• Han har specifika fysiska drag såsom stora öron, ovanligt stora tassar och vita partier på bakbenen som liknar stövlar.

• Karaktärsdrag som lyftes fram inkluderar att han är mycket social när det passar honom, men också egocentrisk i sitt beteende.

• Han spinner mycket högt och fäller päls året runt, vilket beskrevs som typiskt för röda kastrerade hanar.

• Han uppskattar att bli borstad med hårda borstar, särskilt vid munvinklarna där katter markerar revir, och kan bli nästan förlamad av njutning vid behandlingen.

Medicinska incidenter och äventyr

• Under sina äventyr har katten råkat ut för flera skador, bland annat en allvarlig incident där han svalde en fiskekrok vid en brygga.

• Fiskekroksincidenten krävde en öppen bukoperation efter att försök att avlägsna den via halsen misslyckats.

• Han har även opererats för ett långt grässtrå som fastnat i tårkanalen, vilket resulterat i en bestående deformation i ögat.

• Josefin berättade att familjen vid flera tillfällen fått hämta hem honom från olika platser, bland annat efter att han hittats av döttrarna under skolutflykter eller vid studentmottagningar.

Socialt umgänge och interaktion med människor

• Dobby är känd på Gustafsberg för att söka upp folksamlingar och har observerats mingla vid bröllop och fester vid Societetsalongen.

• Han deltar gärna i aktiviteter som Lego-bygge och lekar med dockvagnar, och han har även setts följa med på guidade turer i området.

• Ann-Marie och Gunnar berättade att katten ofta hoppar in genom deras köksfönster och tillåts vistas på matbordet.

• Det har inkommit rapporter från badgäster om att katten stulit mat från deras picknickar, och han har även setts leta efter mat vid restauranger under julbordstider.


Jaktvanor och matpreferenser

• Dobby beskrivs som en skicklig jägare som fångar både fåglar och gnagare, trots att Jan som fågelskådare egentligen ogillar detta beteende.

• Han har vid flera tillfällen tagit in byten, såsom stora vattensorkar, i Jan och Sofies sovrum under natten.

• Hans matvanor är selektiva och förändras över tid; han har tidigare uppskattat makrill i tomatsås men har på senare tid blivit mer kräsen.

Nuvarande boendearrangemang och grannsamverkan

• Dobby har gradvis flyttat sitt fokus från Jan och Sofie till grannarna Gunnar och Ann-Marie, som nu fungerar som en sorts dagfamilj.

• Josefin och hennes familj valde till slut att låta Jan och Sofie adoptera Dobby officiellt eftersom han tydligt visade att han inte ville bo kvar i sitt ursprungliga hem.

• Boendet är nu ett delat arrangemang mellan flera grannar i två hus, där katten rör sig fritt mellan lägenheterna.

• Gunnar och Ann-Marie har anpassat sitt hem för katten genom att köpa en speciell sovplats utomhus, en iglo, som planeras att uppgraderas med värmedyna.

• Konceptet med att dela på en katt mellan grannar fungerar mycket bra och är en praktisk lösning för alla parter.

///

Kvartersbränderna i Uddevalla 1859–1871 – när staden återigen härjades av stora eldsvådor

 

Kartskissen är hämtad ur Sten Kristianssons Uddevalla stads historia och är ett intressant historiskt dokument. Den visar hur stora delar av Uddevallas centrala bebyggelse återigen förstördes av eld, trots att staden hade återuppbyggts efter den katastrofala stadsbranden den 29 juli 1806.

Mellan 1859 och 1871 eldhärjades omkring tio kvarter i centrala Uddevalla. De värsta bränderna inträffade 1859, 1860 och 1871. Även 1864 drabbades staden av en betydande brand.

Det anmärkningsvärda är att 1807 års stadsplan, med bredare gator och ett regelbundet gatunät, inte hade lyckats undanröja risken för omfattande eldsvådor.

Den stora femkvartersbranden den 26 april 1859

Detta var en av Uddevallas mest förödande bränder under hela 1800-talet, endast överträffad av 1806 års katastrof.
Elden härjade kring Drottninggatan och spred sig över ett stort område, både norr och söder om Bäveån.

De drabbade kvarteren var:

Thorild
Koch
Hegardt
Bagge
Dagson, söder om Bäveån

Enligt en sammanställning förstördes 26 fastigheter. Det betyder inte nödvändigtvis 26 byggnader, eftersom en fastighet kunde omfatta flera hus och ekonomibyggnader.

I Sten Kristianssons historiska krönika anges att branden ödelade sex kvarter, medan andra sammanställningar och kartskissen anger fem.

Regementshuset brann ner

En särskilt intressant uppgift finns i Axel Emanuel Holmbergs Bohusläns historia och beskrifning.
Där berättas att Bohusläns regementes hus, ett tvåvånings stenhus i hörnet av Kungsgatan och Västerlånggatan, förstördes vid branden 1859.

Efteråt köpte regementet i stället ett tvåvånings trähus vid Aspelundsgatan, vilket inreddes för bland annat arkiv, bibliotek och musikverksamhet.

Det är ett värdefullt konkret exempel på att även stenbyggnader kunde gå förlorade i dessa bränder.

Hus som uppfördes efter branden

Hegardt 10, Kålgårdsbergsgatan 7

Huset uppfördes 1860, året efter branden. Det är därmed ett tydligt exempel på hur den förstörda stadsmiljön återuppbyggdes.

Byggnaden fick så småningom en intressant egen historia. Samfundet Myrstacken bildades här 1878, och 1911 byggdes huset om i jugendstil.

Även Kullgrenska huset vid Norra Hamngatan och Norra Drottninggatan hör till återuppbyggnaden efter 1859 års brand.

Branden den 10–11 maj 1860 – rådhuset hotades

Knappt tretton månader efter femkvartersbranden var det dags igen.

Natten mellan den 10 och 11 maj 1860 utbröt en omfattande eldsvåda i kvarteren väster om Kungstorget.

De drabbade kvarteren var Banken och Åberg.

Branden blev så våldsam att elden nådde rådhusets västra flygel. Taket fattade eld, men branden kunde hejdas innan hela rådhuset förstördes.

Det har uppgetts att spår efter branden fortfarande kan finnas på rådhusvinden. Det vore särskilt intressant att undersöka vid en byggnadshistorisk inventering.

Även lindarna utmed Bäveån i det aktuella området brandskadades. Enligt lokalhistoriska uppgifter överlevde flera av dem och stod kvar i mer än hundra år.

Branden påverkade också affärslivet. Hallmans bokhandel flyttade efter branden till det välkända hörnet, enligt Kristianssons krönika.

Branden i kvarteret Bilde 1864

Den här branden är betydligt mindre känd än de övriga.

I Bohus Läns Tidning den 30 december 1864 finns enligt en tidigare sammanställning en uppgift om att flera byggnader i kvarteret Bilde skadats svårt av eld.

Här är det viktigt att skilja på publiceringsdatum och själva branddatumet. Den 30 december är ett belagt datum för den uppgivna tidningsnotisen, inte ett säkerställt datum för brandens utbrott.

Den stora branden 1871 – 28 fastigheter förstördes

År 1871 drabbades Uddevalla återigen av en omfattande eldsvåda.

Branden härjade i kvarteren Gyldenlöwe och Sundberg, i den norra delen av stadskärnan.

Enligt de historiska sammanställningarna förstördes 28 fastigheter. Det innebär att branden var minst lika betydelsefull för stadens bebyggelse som den stora branden 1859.

Arkeologerna har hittat spåren efter branden

Här finns ett särskilt intressant källmaterial som kan användas för att fördjupa historien.

Bohusläns museum genomförde 2015–2016 en arkeologisk förundersökning i kvarteret Sundberg.

Resultaten publicerades 2019 i rapporten Kvarteret Sundberg – Livet vid norra tullen under 1700-talet, författad av Niklas Ytterberg.

Undersökningen visade att det fanns rikligt med brand- och raseringslager från 1871 och en senare brand 1990.

Arkeologerna kunde också urskilja en tydlig förändring mellan byggnadslämningar från tiden 1806–1871 och dem som tillkom efter branden 1871.

Bland fynden fanns tegelmurar, murstenar och rustbäddar från den senare bebyggelsen.

Detta är ovanligt värdefullt eftersom vi här har fysiska spår i marken som kompletterar historieskrivningen.

Rapporten innehåller dessutom en stadskarta från 1890 där arkeologerna markerat påträffade byggnadslämningar.

Vad berättar Kristianssons kartskiss?

Kartskissen är särskilt värdefull eftersom den visar brandernas geografiska utbredning, inte bara deras årtal.

Det framgår bland annat att:

1859 års brand berörde ett sammanhängande område och även nådde bebyggelse på andra sidan Bäveån.
1860 års brand låg i anslutning till Kungstorget.
1864 års brand drabbade ett mer begränsat område.
1871 års brandområde låg längre norrut i stadskärnan.

En detalj som förtjänar uppmärksamhet är att flera kvarter på skissen innehåller både svarta fält och vita fält med årtal. Bildtexten anger att skissen visar de kvarter som härjats, men den förklarar inte exakt hur svårt varje enskild fastighet skadades. Därför bör man inte utan vidare tolka varje markerat kvarter som totalt nedbrunnet.

Varför fortsatte Uddevalla att brinna?

Efter 1806 års stadsbrand hade Uddevalla fått ett nytt och mer regelbundet gatunät.
Bredare gator och öppnare stråk skulle minska risken för att en brand spred sig från kvarter till kvarter.

Ändå inträffade dessa stora eldsvådor.

Det fanns flera förklaringar:

Trähusbebyggelsen.

 Staden bestod fortfarande till betydande delar av trähus, ofta med uthus, vedförråd, stall och andra byggnader inne på gårdarna.

Uppvärmningen. Eldstäder, skorstenar och öppen eld innebar en ständig antändningsrisk.

Brandförsvarets begränsningar. 

Handdrivna brandsprutor krävde både vatten och många personer för att fungera. Kraftig vind kunde snabbt göra släckningsarbetet övermäktigt.

Tätheten mellan byggnaderna. Även där gatorna var bredare kunde elden sprida sig mellan hus inom samma kvarter.

Att rädda husen intill brandhärden var därför ofta minst lika viktigt som att släcka den byggnad som redan brann.

Brandernas betydelse för dagens Uddevalla

Bränderna 1859–1871 är en viktig förklaring till varför delar av centrala Uddevalla har en annan byggnadshistorisk karaktär än man kanske förväntar sig av en stad som återuppbyggdes efter 1806.

En byggnad från 1860 eller 1872 kan vara uppförd på en plats där det redan hade funnits ett hus sedan den stora återuppbyggnaden.

Det betyder att staden i vissa kvarter faktiskt har återuppbyggts två gånger under samma århundrade.

Även 1874 års nationella byggnads- och brandstadgor är viktiga i sammanhanget. De innebar en tydligare reglering av bebyggelse och brandskydd i svenska städer. Det bör dock inte beskrivas som att just Uddevallas bränder ensamma föranledde denna reform.

Husen byggda i holländskt tegel

Fanns det hus byggda i holländskt tegel i något av de kvarteren som ödelades vid dessa kvartersbränder? Det ör en intressant fråga som jag inte har något svar på.   ///

Läget för broarbetena vid Bodeleån

Så här ser det ut på vägbron över Bodeleån idag. Efter fyra dagar alltså. De omtalade vägräckena är borta men stengardisterna tycks vara kvar. Och man håller på att gräva upp asfalten i körbanan.

Vi som bor innanför spärren har under några dagar fått känna på att köra den långa omvägen, dvs gamla landsvägen från Oxeskallebackarna till Grohed. Den har 11 fartgupp och de är inte att leka med. De är höga och man måste köra försiktigt annars smäller det till.

Värst är egentligen när man skall ut på väg 678 där det sedan långe pågår omfattande vägarbeten. Man kan bli stående där en god stund och får hoppas att någon i den långa kön saktar in så att man kommer ut på vägen. Och som sagt, se upp med arbetena vid Bratteröd bro. Lockas inte att ställe er i den kön för det tar tid.

Uddevallabloggen kommer att rapportera ungefär en gång i veckan så att du ser vad som händer med broarbetena.  ///

Fjällvägen 18 februari 1972

Foto Nils Asp. Lån av Thomas Nilsson

Undvik rödljusen vid Bratteröds bro

När jag körde hem från stan på Göteborgsvägen i eftermiddag blev jag stående vid rödljusen vid uppfarten till Bratteröds bro. Där pågår broarbeten sedan en tid. Jag blev stående vid rött ljus i bortemot 20 minuter. Samtidigt kom det fyra gånger kolonner med bilar från andra hållet. Detta kan inte vara riktigt!

Tills lut tröttnade den som stod längs fram och körde iväg och vi andra bakom hängde på. När jag passerade trafikljuset så jag att vi allihop körde mot rött.

Jag kommer inte att köra den vägen i fortsättningen utan jag kör runt stan. Det går sannolikt mycket fortare och man slipper köerna vid broarbetena.   ///

Vägbron över Bodeleån avstängd

Fr o m i morse stängdes vägbron över Bodeleån av. Den kommer att vara avstängd i 4 - 6 veckor enligt planen. Vi kan ju alltid hoppas på att det inte kommer att behöva ta så lång tid.

Under tiden är Snäckan stängd. För oss som bor på Gustafsberg blir det att ta gamla landsvägen från Oxeskallebackarna till Grohed. Skall man sedan in till stan så kan man råka ut för köbildning vid Bratteröds bro där det också där pågår broarbeten.

Uddevallabloggen kommer så klart att löpande informera om läget.

Google Maps tar redan hänsyn till att vägbron är avstängd. Det ser nästan ut som att det går snabbare att köra Bratterödsleden till Råsserödsmotet och på det sättet runda stan.   ///

 

12 miljoner besök på Uddevallabloggen sedan 2007-04-21

 

Natten till idag slog räkneverket på Uddevallabloggen över till 12 miljoner besök sedan starten 2007. Och det har ökat den senaste tiden. Bara de 18 dagar som gått den här månaden har 11 517 besökare i genomsnitt  per dag varit inne på bloggen.

Alltihop började med debatten om Uddevalla sjukhus kontra NÄL på våren 2007. Sedan har det fortsatt av bara farten. Ett syfte jag har med bloggen idag är att jag vill lära ut Uddevallas historia. Till våren är fyller bloggen 20 år. Jag har inga planer på att lägga av.   ///

Handbollsfest i Agnebergshallen

2007 personer intog Agnebergshallen idag för att se Kroppskulturs damer och herrar möta Redbergslids damer och herrar.

Det var god stämning alltigenom. Dock förlorade damerna med 18 - 23 och har ännu inte fått sin första seger i Allsvenskan. Sofia Berndtsson, som betydde mycket då damerna tog steget upp i Allsvenskan var tillbaka. Jag minns samarbetet mellan henne och Elin Hallagård förra säsongen. Elin var inte med idag men hon hade behövts.

Herrarnas match mot Redbergslid var jämn med Kroppskultur i förarsätet större delen av matchen. Efter målvaktsbyte i Kropps kom Redbergslid närmare men Kropps lyckades reda ut situationen och lyckades få oavgjort 28-28. Man får nog säga att båda lagen borde vara nöjda med det resultatet.   ///

 

Pressmeddelande

13 Oktober 2026 12:11

Båtsamlingarna på Bassholmen utses till Årets Arbetslivsmuseum 2027

Båtsamlingarna på Bassholmen tilldelas utmärkelsen Årets Arbetslivsmuseum 2027. Priset uppmärksammar arbetslivsmuseer som på ett framstående sätt bevarar, dokumenterar och förmedlar kulturarv och arbetslivshistoria till nya generationer.

För föreningen Allmogebåtar, som driver verksamheten på Bassholmen, är utmärkelsen ett erkännande av ett långsiktigt ideellt arbete för att bevara kunskapen om traditionellt båtbyggeri och sjöfart.

– Utmärkelsen ses som en bekräftelse på att föreningens idé om att genom engagemang och praktiskt arbete överföra kunskapen om hur klinkbyggda båtar byggs, underhålls och seglas i en autentisk miljö. Att medlemmar varje månad i 50 år tagit sig, året om, till ön för att vårda museets båtar och hus visar på medlemmarnas kärlek till det maritima kulturarvet, vilket nu fått ett hedersbenämnande som föreningen känner stor tacksamhet för, säger Christer Blomqvist, museiansvarig för Båtsamlingarna på Bassholmen.

Juryns motivering

Båtsamlingarna på Bassholmen belönas för sitt arbete med att bevara och levandegöra den nordiska båtkulturen och de kunskaper som är knutna till den.

Juryns motivering lyder:

”En imponerande förening driver och utvecklar Båtsamlingarna på Bassholmen som säkrar seglarkunskaper för kommande generationer genom lustfyllda, lärande aktiviteter och kontinuerlig, gedigen dokumentation. Tillsammans med arbetslag i hela landet upprätthåller och traderar eldsjälarna kunskaper, särskilt om klinkbyggda båtar som numera fått status som immateriellt världsarv.

Ett saltstänkt arbetslivsmuseum i sitt rätta element har bevarat mer än en samling, det har bevarat ett sammanhang. Båtsamlingarna på Bassholmen visar hur ett seglande kulturarv kan hålla kursen in i framtiden – med hjärtat till sjöss och händerna i hantverket.”

Ett levande maritimt kulturarv

Båtsamlingarna på Bassholmen är belägna i Nordströmmarna mellan Orust och Lysekil. Museet finns i en byggnad från 1800-talet som genom åren bland annat fungerat som varv, mekanisk verkstad och lagerbyggnad.

I museets utställningar och museihamn visas ett stort antal traditionella båtar från Bohuslän. Under sommarsäsongen ligger omkring femton båtar i sjön och ytterligare ett tjugotal visas inomhus, tillsammans med många av de redskap som brukades förr i tiden. Samlingarna berättar om kustbefolkningens arbete och vardag, som präglades av årstidernas växlingar.

Museet ger också en bild av hur en bohuslänsk hamn kunde se ut under 1930- och 1940-talen. Verksamheten är öppen för allmänheten mellan den 20 juni och 20 augusti varje år. I receptionen säljs föreningens alla produkter och lite till i ”Skeppshandeln”.

Den nordiska klinkbåtstraditionen skrevs 2021 in på Unescos lista över immateriellt kulturarv. Föreningen Allmogebåtar har tillsammans med andra organisationer varit drivande i arbetet för att säkra att kunskapen förs vidare till kommande generationer.

Om utmärkelsen Årets Arbetslivsmuseum

Utmärkelsen Årets Arbetslivsmuseum delas ut av Arbetets museum i samverkan med Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd (ArbetSam) och Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria (SMMTF).

Priset består av 25 000 kronor, en emaljskylt och äran att utses till årets arbetslivsmuseum. Prisutdelning sker hos det vinnande arbetslivsmuseet när så är möjligt.

I finalomgången fanns även Råå museum för fiske och sjöfart och Postmuseum bland de nominerade.   ///

En riktig solskenhistoria

Arkivbild

På hembygdsföreningens berättarkafé nyligen berättade Karin Christiansson, 93, denna solskenshistoria.

Jag ska berätta en Solskenshistoria. Det hände när det var fjordfestivalen här i Uddevalla. Jag skulle inte på fjordfestivalen, men jag skulle i några andra ärenden i stan. På Kungsgatan var det uppställt en massa småstånd. Sen hade de tvärsöver gatan dragit en elkabel och så var den skyddad av en kåpa över som var kanske fyra centimeter hög. Rullatorn rullade över den väldigt lätt. Men det gjorde inte jag, utan jag snubblade på den och trillade framåt och rullatorn fortsatte att rulla.

Så höll jag på att ramla över rullatorn. Ett, tu, tre så befann jag mig i famnen på en ung man. Då tänkte jag så här, att till forna tider återgår min tanke så gärna. Det var en ung man, han var väl i 25-30-årsåldern. Vi stod där och höll om varandra en bra stund, för jag blev lite yr och uppskakad. Jag är väldigt rädd för att ramla, för jag äter blodförtunnande medicin. Slår man huvudet i så kan det vara kört.

Men i varje fall, “vi går och sätter oss på den här bänken där”, sa han. “Och så går jag in och köper någonting du får att dricka. Det kanske du behöver ha.” “Nej”, sa jag, “det tror jag inte.” 

Så satt vi på bänken och pratade. Så frågar han: “Vad ska du göra nu?” Då sa jag: “En del ärenden, men jag tror jag åker hem istället.” Då följer han mig till busshållplatsen på Kampenhof. Sitter där med mig och väntar tills bussen kommer, hjälper mig upp på bussen med rullator och ser till att jag får satt mig.

Så säger han: “Om du känner dig yr så dra dig inte för att be någon om hjälp, för jag kan inte följa med dig längre.”

Det var en ung man, 25-30 år. Det var helt enastående. Jag har upptäckt att så hjälpsamma folk är när man kommer med rullator. Jag får alltid hjälp på bussen, överallt. Alla dörrar öppnas per automatik när jag kommer. Jag tycker det är enastående och jag tycker det är viktigt att berätta detta.   ///

En historisk genomgång av Skansberget betydelse och strider i Bohuslän

Bilden bygger på Erik Dahlbergs skisser Suecia Antiqua et Hodierna.

Nedanstående text är en transkribering av Holger Rehnbergs föredrag om Skansberget. Föredraget hölls 1990 två år innan regementet skulle läggas ned.

En historisk genomgång av Galleberget och dess strategiska betydelse genom århundradena presenterades under mötet. Fokus låg på befästningens roll under olika krig mellan Sverige, Danmark och Norge samt dess koppling till Uddevallas försvar. Diskussionen avslutades med reflektioner kring betydelsen av militär närvaro i regionen utifrån ett historiskt perspektiv.

Skansbergets geografi och tidiga historia

• Namnet Skansberget (ursprungligen Galleberget) härstammar från ordet galge, då platsen tidigare fungerade som en avrättningsplats.

• Berget är cirka 50 meter högt och var för 400 år sedan mer omgivet av vatten än i dag, vilket gjorde det till en strategisk landtunga.

• Under 1600-talet saknade berget vegetation och var helt kalt, vilket gav fri sikt över vägarna mot Strömstad, Göteborg och Vänersborg.

• Fornborgar har funnits på platsen sedan urminnes tider, men inga synliga lämningar finns kvar på grund av senare tiders terrängförändringar.


Befästningens konstruktion och de första krigen

• Den danske kungen Christian IV beordrade 1612 att 400 snickarkunniga bönder skulle bygga en befästning på berget.

• Anläggningen var främst en trä- och jordkonstruktion med dubbla plank och stenfyllning, snarare än en ren stenfästning.

• Befästningen bestod av en inre redutt för högvakten och en 350 meter lång fästningsgördel med fyra bastioner.

• Under Brännefejden 1612 brände den svenske befälhavaren Jesper Kruus ner Uddevalla, medan den norske befälhavaren svarade med att bränna ner Vänersborg.

• Vid Hannibalsfejden 1643–45 anföll general Harald Stake skansen men misslyckades med att inta den på grund av för svagt artilleri.


Övergången till svenskt styre under 1650-talet

• Vintern 1658 belägrade Harald Stake skansen på nytt under en period av extrem kyla.

• Den norske kommendanten Ivar Krabbe försvarade området, men garnisonen under Sven Sjön tvingades till slut ge upp.

• Kapitulationen berodde till stor del på kylan och bristen på ved att elda med på det kala berget.

• Efter freden blev Bohuslän och skansen svensk egendom.


Stridigheterna under Karl XI:s krig 1679

• Riksamiral Magnus Stenbock anlände i juli 1679 med en armé bestående av 1400 infanterister och 3000 kavallerister.

• Arméns sammansättning ansågs olämplig för att inta en befäst plats, och artilleriet var för svagt för att slå bräsch i försvarslinjen.

• Svenska trupper försökte sätta eld på byggnaderna på berget med glödande kulor, men den norska besättningen lyckades släcka bränderna.

• Den norske befälhavaren Gyldenløve landsteg med trupper från galärer vid Störvik och lyckades blockera de svenska anfallsförsöken.

• Stillestånd och fred i Lund i september 1679 ledde till att de norska trupperna utrymde platsen och skansen återgick till Sverige.


Karl XII och händelserna i Uddevalla 1718–1719

• Efter Karl XII:s död 1718 fördes hans lik till Uddevalla för balsamering, vilket utfördes av kirurgen Melchior.

• En fältriksdag hölls på torget i Uddevalla där Fredrik av Hessen accepterade villkor om att avskaffa enväldet för att säkra tronföljden.

• General Rehnskiöld organiserade 1719 försvaret av Bohuslän och rustade upp skansen med nya kanonställningar på närliggande berg.

• Den danske sjöhjälten Tordenskiöld rekognoserade vid bergets fot med galärer men drog sig tillbaka efter att ha mött kraftig svensk eld.

• Detta var sista gången skansen var involverad i direkta stridshandlingar.


Skansens förfall och modern tid

• Under 1700-talet övergavs skansen och byggnaderna tilläts förfalla, även om tunga kanoner låg kvar på vallarna under lång tid.

• Platsen användes under en period som häkte av Uddevalla stad innan den lämnades helt.

• År 1936 genomfördes en enklare restaurering av vallarna för att markera de historiska befästningarna.


Slutsatser och framåtblick

• Historiska exempel visar att Bohuslän varit sårbart för invasioner varje gång det lokala regementet varit stationerat på annan ort eller varit avvecklat.

• Erfarenheter från krigen 1675, 1788 och 1808 understryker vikten av lokal militär närvaro för att säkra gränsen.

• En frågeställning lämnades öppen gällande konsekvenserna av att det nuvarande regementet ska avvecklas om två år.   ///