2024-09-30

Ett år utan papperstidning

Idag är det ett år sedan Bohusläningens sista papperstidning kom till vår brevlåda på Gustafsberg. Då fick vi reda på att vi inte ens kunde få den som tredagars tidning, för vi bor i glesbygd fick vi veta.

Idag ser det ut så här hemma hos mig. Jag läser tidningen digitalt och som jag hävdat tidigare så är det inte alls samma sak som att hålla i en papperstidning.

Idag prenumerar vi också på Dagens nyheter som kommer som papperstidning, levererad av Postnord. Vi har den enbart som helgtidning men det betyder att vi ändå får en försvarlig bunt papperstidningar. Tre eller fyra på en gång. Lite olika. Vi har även Epoch Times som kommer som papperstidning före helgen. Torsdag eller fredag beroende på när Postnord behagar leverera. Epoch Times ja, vad är det för en tidning? När jag skrev att jag funderade på att prenumerera på den fick jag snabbt ett meddelande från en Facebookvän: "men det är ju en tidning som ges ut av Falun gong". Jag uppfattade det närmast som en varning och att det var olämpligt att läsa den. I Wikipedia kunde jag också läsa att tidningen är Trumpvänlig? Tack för varningarna tänker jag då. Jag har i alla fall inte märkt att den har någon dold agenda.

Den digitala Bohusläningen är sannerligen ingen höjdare. Rätt som det är halkar man ur inloggningen och måste logga in på nytt. Och kvalitén på tidningen? Har den blivit bättre? Tycker jag inte!

Jag tyckte dessutom det var väldigt tråkigt när jag fick höra hur det gick till när chefredaktör Gunilla Håkansson fick sparken. Hon fick gå över dagen och Stampen hade en ny tillfällig chefredaktör i bakfickan. 

Och nu har tidningen fått Sandra Bygdén Shameh som ny chefredaktör. Hon lär enligt Stampen vara en fena på det digitala. Det är därför hon anställdes. Vi får väl se om det kommer att märkas för oss läsare.

Många med mig upplever nuvarande papperstidning som en halvmesyr, dvs ett första steg mot att Stampens tidningar blir helt digitala. Stampens VD Johan Hansson uttryckte nyligen i en intervju: "Vi följer vår plan att kunna stå på helt digitala ben 2027".

Tydligare än så kan det inte sägas. Bohusläningen som papperstidning försvinner 2027. ///

2024-09-29

Synbara tecken på att tunnelarbetena på Bohusbanan går mot sitt slut

Här har det under drygt ett år varit upplag med maskiner. arbetsbodar etc för tunnelarbetena på Bohusbanan. I förra veckan var allt plötsligt borta. Enligt vad vi erfarit skall arbetena vara klara till årsskiftet och Bohusbanan således kunna öppna igen.

Det här är tunneln mellan Höjentorp och Bohusgården.

Mot järnvägsövergången vid Lustigkulle. Det jag fortfarande saknar är kontaktledningarna men arbetet med dessa pågår längre söderut.
Göteborgsvägen där nere.   ///

2024-09-28

Gustafsbergs barnhus 1899

Gustafsbergs barnhus, Sveriges första internatskola, var verksamt 1776 - 1924. Då hade 741 gossar passerat genom skolan.

Uddevallasonen Anders Knape Hansson köpte 1766 Gustafsberg och grundade här Sveriges första internatskola. Något som ännu i vår tid spelar en avgörande roll för Gustafsbergsstiftelsens verksamhet.

År 1772 inrättade Anders Knape och hans hustru Catharina Hegardt genom ett testamente, en stiftelse. Syftet var att skapa hem och skolgång för studiebegåvade och behövande pojkar från Bohuslän. Makarna Knape var själva barnlösa och synnerligen förmögna. En förmögenhet som Knape själv byggt upp från ingenting.

Den tidigt faderlöse Anders Knape gick i unga år till sjöss och återvände senare till hemstaden som en välbärgad man. Han var en driftig handelsman och startade sillsalteri, skeppsvarv och rederi med nio fartyg. Förutom Gustafsberg ägde han bland annat Gullmarsbergs säteri med underliggande gårdar.

När kung Gustaf III gav sitt godkännande till Knapes stiftelse 1774 ändrades också platsens namn från Baggetofta och skolans benämning blev Gustafsbergs barnhusinrättning. Anders Knape tog själv plats i direktörsstolen.

Paret Knape hade varit mycket tydliga med bestämmelserna, både beträffande stiftelsen och barnhuset, när de skrev sitt testamente. Det har förvisso reviderats några gånger genom åren, men en hel del av det som nedtecknades måste även i nutid beaktas.

Det var endast pojkar som kom ifråga för att få bo och studera vid Gustafsberg, men även flickor kunde få ekonomiskt stöd. Målet, efter ungefär sex års inackorderingsliv och studier för de bohuslänska gossarna, var att skapa dugliga yrkesmänniskor. Vid avslutad skolgång väntade en tjänstgöring för dem – oftast en lärlingsplats – och pojkarna försågs med bibel, fickpengar och ett ombyte kläder.

Gustafsbergsskolan var speciell på flera sätt genom att arbetet genomsyrades av en pedagogik vi kan relatera till även idag. Pojkarna studerade ämnen som slöjd, musik och språk. Något som var mycket ovanligt på den tiden.

Skolan lades ner 1924, men 1949 öppnades istället ett skolhem för 30 pojkar, som studerade i Uddevalla och bodde på Gustafsberg. Exakt 200 år efter det att Anders Knape startat barnhuset stängdes skolhemmet år 1976.

Från det året tillvaratas donatorns intressen att ”främja ungdomars utbildning och fostran” genom stipendieutdelningar. För närvarande delar Gustafsbergsstiftelsen ut 300 000 kronor varje år till 15 stipendiater. Mer om det finns att läsa under rubriken Stipendier.   ///

 

2024-09-27

Ramsvikslägret

De som har gjort lumpen på I 17 har säkerligen besökt Ramsvikslägret. Jag brukar varje sommar besöka men det här året har det inte blivit av.

Då får en bild från när lägret stod i sin forna glans duga. Den svarta pricken längst bort är bastun, hitom den har vi befälsbaracken. Och till höger om befälsbaracken har vi Vita villan. I förgrunden har vi några manskapsbaracker. Den bortre av dessa var matsalsbarack.

Idag finns bara Vita villan och baracken i förgrunden kvar. Vita villan var manbyggnaden till Grosshamn som platsen egentligen hette.   ///

2024-09-26

Om landerier på onsdagens berättarafton

På onsdagens berättarafton handlade det mycket om Uddevallas landerier. Rey Eriksson har skrivit den här skriften som kan köpas från Uddevalla Hembygdsförening.

Så här beskrivs vad ett landeri är i inledningen av skriften:


Landeri, från tyskans Länderei (ungefär bruksjord), var en bit mark som låg inom stadens donationsmark. Det vill säga jord som tillhörde staden. I flertalet av de städer där det fanns landerier, hade denna mark tillförts genom gåva från staten i samband med stadens grundande. Här skiljer sig Uddevalla från andra städer, tex Göteborg, Helsingborg, Karlstad och Vänersborg, genom att stadens mark inte hade donerats av staten. Hur den tillkommit i Uddevalla är höljt i dunkel. Möjligen beror det på att Uddevalla lytt under olika kungavälden genom tiderna. Uddevalla har bytt nationalitet flest gånger av alla svenska städer, troligen sju gånger. De flesta maktskiftena har föregåtts av krig och bränder, vilket säkert betytt att värdefulla dokument och handlingar har försvunnit eller förstörts.

Landerierna ägdes i en del städer av staden och hyrdes ut till dess medborgare medan de i andra ägdes av medborgare och brukades som betesmarker eller åker/trädgårdslotter. Borgarna var ju även bönder så tillvida, att hushållen i många fall var självförsörjande i större eller mindre grad. I staden fanns det mycket husdjur, som varje dag drevs ut till privata eller kollektiva betesmarker. Därför fanns det en funktionär i staden, "mulbetestillsyningsman", som hade tillsyn över allmänningarna så att de utnyttjades på rätt sätt.

Hur var det i Uddevalla?

Staden byggdes på sju grundhemman.

Söder om Bäveån Vägge med Hoxeröd. Bodele med Hungerhult (Emaus) och de två ödegårdarna Backetofta (först kallade Baggetofta, sedan Gustafsberg) samt Lunnebräcka (Kristinedal).


På båda sidor om ån Bäve.

Norr om ån Stene, Hee, Svenseröd och Synneröd. Det sistnämnda bytte namn till Samneröd år 1534.

Något förenklat betyder detta, att Vägge var ängarna på söder, medan Hoxeröd var området närmast ån och tillhörde kyrkan.".....





Läs om de olika landerierna i skriften.   ///

2024-09-24

Vet du något om detta huset?

Det här huset finns inte kvar. Och ungefär här går det nu en gångbro över Bäveån. Men vet du något om huset?   ///

2024-09-23

Simmerströms klurigheter

Den här teckningen av Henry Simmerström har säkert sin förklaring. Han gjorde den 1963 och kanske någon i Forshälla kommer ihåg den?   ///
 

2024-09-22

Berättarafton onsdag 25 september på Bohusläns museum

Arkivbild

Onsdag den 25 september kl 18.30 startar vi upp med höstens första berättarafton. Vi träffas i Hörsalen, tittar på Uddevallabilder och berättar minnen för varandra .

VÄLKOMNA!!!   ///

2024-09-19

Isbrytaren ATLE lämnar Uddevalla

Foto Claes Burman Barkebo

Ikväll lämnade isbrytaren ATLE Sörviksdockan och är i skrivande stund, kl 20, på väg söderut i höjd med Lilla Hasselön med 11,3 knops fart. Marine Traffic har inga uppgifter om vart hon är på väg.

Foto Caroline Fjell   ///

2024-09-17

Åtta kompanikartor på Bohusläns Försvarsmuseum

Lane kompani på Indelningsverkets tid.

Denna kartan och sju andra finns i Soldattorpet i Regementsparken. Kartorna är högst aktuella men de exponeras inte som jag skulle vilja. Jag inser svårigheten men skulle önska att de åtminstone inte belamrades med allsköns bråte utan att de var lättillgängliga när man väl är inne i soldattorpet.

Bakgrunden är att jag somrarna 1979 - 1980 fick lova att nyttja tjänstefordon från regementet för att åka runt i hela Bohuslän och på plats i terrängen leta efter soldattorp och befälsboställen Det var mycket intressanta resor och jag hittade mer än jag kunnat drömma om. Det är alltså ca 45 år sedan.

Som underlag för mitt letande hade jag den här boken i två band. Numera finns den på CD-rom och troligen också på Usb att ladda ner på sin dator. De sidor som gäller Bohusläns regemente finns såklart också digitalt på Bohusläns Försvarsmuseum.

Efter mina resor i landskapet lämnade jag mitt material och dessa kartor till regementets dåvarande museum. Och efter regementets nedläggning 1992-06-30 började började vi jobba för att få ett nytt museum till stånd. Det blev Bohusläns Försvarsmuseum som öppnade 1995 och där fortsatte arbetet med att kartlägga indelningsverket. Museet kontaktade alla hembygdsföreningar som i högsta grad arbetat med att inventera torp, soldater och boställen. Det har i sin tur resulterat i ett stort bokprojekt. En bok för varje kompani. Fräkne kompani lär vara slutsåld men övriga kompaniböcker finns till salu på museet.

Generalmönsterullorna för alla kompanier finns också på Riksarkivet https://sok.riksarkivet.se/generalmonsterrullor?RegementeIndex=Bohusl%C3%A4ns+regemente&KompaniIndex=&DatumFran=&DatumTill=

 Och så klart finns det uppgifter i Centrala Soldatregistret på Axvall https://www.soldatreg.se/soldatreg/soldatreg-bohuslan/

Uppgifterna som finns i soldatregistrert och som man kan söka på är de grundläggande uppgifterna. Man skall dock veta att på Bohusläns Försvarsmuseum har man alla uppgifter som kommit fram och som ligger till grund för kompaniböckerna. Där finns således mycket mer att hämta. Jag har själv erfarit detta då jag forskat i min egen släkt.

Detta är min mormors farfar Johannes Wallin. I min forskning upptäckte jag på senare tid att hans soldattorp låg mindre än en kilometer från mitt nuvarande hem här på Gustafsberg. Det låg precis innanför gränsen till Forshälla och hade soldatnummer 88 i Fräkne kompani. Torpet låg nästan exakt på gränsen mellan Lane och Fräkne härad och senare fördes det över till Lane kompani där det fick nr 12. Tyvärr finns det inga spår efter torpet idag.

Johannes hade flera barn som synes. Två hette Johan men antagligen dog den förste och ett senare barn fick samma namn. Johan och Olof blev båda soldater. Olof stannade kvar vid torpet medan Johan flyttade till Ucklum och Livkompaniet. Där fanns redan en soldat som hette Wallin och då det bara fick vara en med samma namn på kompaniet fick Johan ta namnet Herrguss efter roten Herrgusseröd. Så småningom försvann den förste soldaten Wallin från kompaniet och Johan kunde återta namnet Wallin. 
Det betyder att jag har många släktingar som heter Wallin både i Forshälla och i Ucklum.

Soldatnumret är centralt i indelningsverkets organisation. De gårdar som höll soldat kallades rotehåll, eller länge i Bohuslän, rusthåll. Rusthållet och soldaten hade samma nummer och på väggen på soldattorpet satt en sådan här skylt som markerade att det var ett kronans torp.
På kartorna prickade jag in de byggnaderna jag hittade i olika färger. Flest är det orange nålar då det fanns 904 soldattorp inom de åtta kompanierna. En erfarenhet jag gjorde var att ett soldattorp kunde ha legat på mer än ett ställe under samma rote. Därför saknas det fortfarande nålar som pekar ut torpen.
Här är kompanierna med sina respektive mötesplatser.







På kartorna hittar man också gröna nålar som betyder båtsmanstorp. Jag letade inte efter båtsmanstorpen men sprang på ett och annat och givetvis markerade jag dessa med en nål. Det fanns två båtsmanskompanier i Bohuslän. Båtsmännen sorterade under flottan.   ///

2024-09-16

Skäret SS återförenades

Insänt av Anders Gadd.

1975 öppnade Walkersborgsbadet. Då fanns två simklubbar i Uddevalla, Skäret SS och Uddevalla Simförening (USF).

2008 slogs dessa ihop till den nya klubben Uddevalla Sim. Nästan 50 av de simmare, tränare, busschaufförer, ”matmammor” med mera som var aktiva i Skäret SS på den tiden då badet öppnade åren därefter, hade i lördags en återträff.

På programmet stod bland annat besök i de nu stängda Walkersborgsbadet, lunch och umgänge i Thordéngården och självklart en guidad tur i det nya fina Rimnersbadet. Många glada minnen och mycket skratt var det under träffen och alla kunde beskriva hur mycket tiden i Skäret SS betytt och vilka starka band som skapades under alla träningar, tävlingar och inte minst läger.


2024-09-15

Sörkullen 1899

Foto Per Gustaf Bergin 1899

En annorlunda bild från Sörkullen. Inte mycket är sig likt idag.   ///
 

2024-09-14

En härlig resa i ett fantastiskt väder

Idag var Uddevalla Hembygdsförening med inbjudna från andra föreningar på resa med SOTEN längs kusten. Start i Uddevalla med buss till Smögen kl 12. Framme på Smögen kl 13. Fri tid på Smögenbryggan i en timme innan vi embarkerade SOTEN. Och jösses var mycket folk det var på Smögenbryggan! Turistsäsongen tycks hålla på för fullt. Kl 14 kastade vi loss och stävade norrut.

Smögen i skuggan nere till vänster. Därifrån norrut och in i Sotekanalen. I Wikipedia beskrivs kanalen så här:  Sotekanalen, (eller Sote kanal) är en grävd och sprängd kanal, som ligger innanför halvön Ramsvikslandet, längst i väster på Sotenäset i Sotenäs kommun i Bohuslän. Ramsvikslandet är en del av Sotenäset och var en halvö fram till 1930-talet, då den delvis sprängda och grävda Sotekanalen anlades. En svängbro förbinder idag ön med fastlandet. Kanalen är en uppskattad inomskärsled för fritidsbåtar

Ut ur kanalen och in mot Hunnebostrand för en titt. Därefter norrut till Uddens skulpturpark https://uddenskulptur.se/SE/index.php/year/C31

Uddens skulpturpark är värt ett besök. Man kan ta bilen till Hunnebo och gå ut förbi Bella Gästis så man måste inte komma med båt.

Skepparen Göran Hahne berättade historier och skrönor blandat med fakta i en sedvanlig oefterhärmelig stil. Mycket uppskattat!

Svängbron som man åker över för att komma till Ramsvikslandet.
Brovaktens kontor.

På flera ställen sitter det sådana här badstegar där folk brukar bada. Här har Uddevalla kommun något att lära. Uddevalla har istället tagit bort alla stegar. Hål i huvudet!   

Efter en tre timmars sjötur var vi tllbaka på Smögen. Och under resan serverades sill och potatis och så färska räkor förstås. Mätta och nöjda vacklade vi iland där bussen väntade. Tillbaka i Uddevalla vid 18-tiden.

Tack till Resemakar'n som arrangerade resan!   ///

2024-09-13

Skeppsviken

På den tiden Skeppsviken var en campingplats. Det ser ut som det ligger ett mudderverk som förmodligen gräver för den blivande småbåtshamnen. Vi ser också den uppbyggda vägen ut mot Svenskholmarna.   ///
 

2024-09-12

Så här ser det ut idag

Föregående bildgåta var svår. Jag lyckades inte lösa den, men som vanligt var det Frank Berghänel som löste den. Korsningen Asplundsgatan till vänster och Södra Drottninggatan till höger. Detta var kvarteren Rud och Kagg. Jag vet inte om detta är kvartersnamnet idag?


Och här är föregående bild.   ///


2024-09-11

Var ligger detta huset?


 Var ligger detta huset? Jag känner inte igen det men hoppas att någon av Uddevallabloggens läsare knäcker nöten!   ///

2024-09-10

Asplundsgatan

Asplundsgatan, från vilken tid då? Ja, det ser ju inte alls ut så här idag. Vad jag först kommer att tänka på är branden i speceriaffären till höger. Jag vill minnas att det var 1958 eller 1959. Och det var en av bränderna som Uddevallapyromanen anlade och som sedan själv hjälpte till att släcka, på sin fritid.

Det visade sig att pyromanen på hösten 1959 greps och så småningom erkände 23 bränder som han också blev dömd för. Jag har för mig att affären hette Kihlmans? Jag har skrivit om pyromanen tidigare. Klicka här https://www.uddevallabloggen.se/2015/03/storbranden-i-birger-carlssons.html

Annat som har hänt på Asplundsgatan hittar vi i Tidningsarkivet. Jag söker på Asplundsgatan och får följande träfflista:

Datum         Innehåll

1862-12-04 Landeriet Helenedal till salu. Notarie Rybergs hus vid Asplundsgatan till salu. Annons.

1886-10-02 Ny modeaffär öppnad av Maria Frankenberg på Asplundsgatan.

1887-03-01 Sereganten D. Bringmann, har försålt sin fastighet på Asplundsgatan till skräddaren Niklas Nilsson. Fastighetsaffär.

1917-03-07 "Omkommen vid eldsvåda i ""Regementshuset"" vid Asplundsgatan. Brand."

1933-01-13 Skelettfynd vid grävningsarbeten i Uddevalla. Kranier och ben påträffade vid Asplundsgatan. Utgrävning.

1933-01-16 De dödas ben-gravens frid av F.E.K. om skelettfynden vid Asplundsgatan. Museum.

1939-04-29 J.A. Syrén överlåter sin möbeltillverkning vid Asplundsgatan 31 till sina barn. Annons.

1941-03-29 75 år fyller möbelfabrikören och möbelhandlaren J. H. Syrén. Hade eget snickeri vid Asplundsgatan.

1946-09-27 Asplundsgatan av F.E.K. Lancasterskolan byggdes 1822.

1948-01-03 80 år fyller förre skomakaremästaren Bernhard Hermansson, Asplundsgatan 46.

1948-01-31 Uddevalla Auktionsbyrå har flyttat sitt kontor till Asplundsgatan 37. A. Andersson.

1948-06-07 Asplundsgatan av F.E.K.

1948-09-09 Asfalt på Asplundsgatan smågatsten på Lagerbergsgatan. Vägarbete.

1957-05-08 Asplundsgatan 39, en idyll i centrum. Byggnad.

1959-06-18 Södergator får högre nivå. Asplundsgatan asfalteras. Vägarbeten. Bild.

1961-06-28 Asplundsgatan 40 rivs. Rivning.

1965-07-28 Asplundsgatan i Uddevalla har varit hantverkets gata. Hembygd. Bild

1968-06-28 Ny stadsplan.Skomakaregränd, bytte ägare. Flyttas till annan tomt närmare bestämt Asplundsgatan.

1968-07-30 S.Drottninggatan - Asplundsgatan stadens mesta olyckshörn. Återigen en krock i detta hörn. Olycka.

1969-01-25 Nya rivningar i Uddevalla. Asplundsgatan kan breddas. Rivningsrushen i Uddevalla fortsätter.

1969-03-25 Omfattande rivning vid Asplundsgatan.

1969-03-25 Det rivs på Söder. Korsningen Asplundsgatan-Stora Hellevigsgatan åt förgängelsen. Gatuarbete.

1973-03-24 Andra priset till storkryss 10 i Bohusläningen gick till Tommy Flatting, Asplundsgatan 7. Pris 15 kr. Tävling.

1979-05-23 Dagen T, invigning av genomfarterna Västerlånggatan- och Asplundsgatan. Gatuarbete. Bild.

1981-11-19 Att bygga ut Västerlånggatan- och Asplundsgatan blev dyrare än kommunen trott. Gatuarbete.

1985-01-24 Gamla Asplundsgatan, sådan var den på 30-talet. Bild.

1986-06-12 Tavla av Nils Asp föreställande Asplundsgatan och Frankensberg.

1989-04-20 Asplundsgatan.

1990-07-26 Regementshuset nr 44. Asplundsgatan 44.

1997-02-12 Antons matmarknad vid Asplundsgatan har fått ny innehavare. Affär.

2001-02-20 Helga Olsson Asplundsgatan 1, död. 94 år. Helga var medlem i pensionärskören Viken.  ///