Foto 1863.
Uddevalla, stapelstad i Bohus län, vackert och sundt belägen i en dalsänka vid östligaste viken af
Byfjorden, på bägge sidor om den derst. utmynnande Bäfveån.
Omgifningarna äro starkt kuperade, med flere natursköna partier i närheten af sjön, men i öfrigt kala. Stadens område, 2,671 har land, är satt till 7 mtl. Taxeringsvärdet år 1890 var 6,816,200 kr., deraf 748,600 kr. för jordbruksfastighet. Innevånarnas antal, 3,607 år 1850, hade 1880 ökats till 7,037 och 1890 till 7,594.
Regelbundet anlagd, genomskäres staden af raka gator, bland hvilka må nämnas Kungsgatan, Drottninggatan och de bägge trädplanterade Hamngatorna längs ån.
Planteringar finnas för öfrigt på det höga Skansberget på norra sidan om hamnen. De hufvudsakliga näringsfången äro handel och sjöfart, till hvilkas förkofran bidragit dels anläggningen af jernväg till Herrljunga, dels upprensningar i skärgården, framförallt af Sunningen, inloppet till hamnen. Denna, som lemnar tillträde för fartyg af nära 6 m. djupgående, besöktes 1890 af 927 ankommande och afgående fartyg om tills. 102,087 tons drägtighet. Hamnafgifterna utgjorde 19,500 kr. Stadens egen handelsflotta bestod af 24 fartyg om 5,661 tons, och på sjömanshuset voro inskrifna 187 fartygsbefälhafvare och 1,615 man sjöfolk. Utförseln omfattar hufvudsakligen trävaror, fisk, hafre och sten.
1890 funnos 87 handlande (med 156 biträden), 57 handtverkare (med 160 arbetare) samt 18 fabriker (med 690 arbetare och 1,416,096 kr. tillverkningsvärde). Främst bland de industriella anläggningarna står Kampenhofs bomullsspinneri och väfveri, anlagdt 1856, med omkr. 600,000 kr. tillverkningsvärde.
Stadens tillgångar voro 1889 bokförda till 1,362,757 kr., skulderna till 741,659 kr. För hvarje krona bevillning utdebiterades för kommunala ändamål kr. 6,22. Framstående offentliga byggnader äro kyrkan (sedan 1811), hvilken anses vara den vackraste i provinsen, ehuru utan torn (ett klocktorn är uppfördt på det närliggande Agneberget), rådhuset, allmänna läroverkshuset, lasarettet, regementshuset, jernvägsstationshuset, alla i norra stadsdelen.
Bland privata byggnader stå främst Kampenhofs storartade fabrikshus. Uppfostringsanstalter äro ett 5-klassigt allmänt läroverk, ett privat högre läroverk för flickor, barnhusskolan på Gustafsberg (se d. o.), en teknisk yrkesskola, ett barnhem samt folk- och söndagsskolor.
I öfrigt må nämnas ett museum, länets brandstodsbolag, en sjöassuransförening, Bohusläns enskilda bank, en sparbank och afdelningskontor af Vänersborgs enskilda bank. Från boktryckeri i U. utkomma »Bohusläns annonsblad» 1 g. samt »Bohusläningen» och »Trollhättans tidning» hvardera
3 gånger i veckan.
I ecklesiastikt hänseende bildar U. med annexen Bäfve och Lane-Ryr ett regalt pastorat i Göteborgs stift, Elfsyssels norra kontrakt. Till riksdagens Andra kammare väljer U. en representant tillsammans med Strömstad och Marstrand.
– U. (
Oddevalla) var stad redan under unionstiden. Dess privilegier äro af år 1498. Under krigen mellan de nordiska landen voro U. och dess skans (på nuvarande Skansberget) ofta föremål för belägring och härjning. Sedan staden blifvit svensk (1658), hade den länge att kämpa mot svårigheter, som bereddes den till förmån för det gynnade Göteborg, men genom vaken sträfsamhet vann den dock småningom förkofran samt blef en betydande exportort för timmer och jernprodukter från Värmland och sill från Bohus län.
Samhället ansågs också vara i ett mycket blomstrande tillstånd, då det fullkomligt ödelades
genom eldsvåda 1806. Detta krossande slag tillika med sillfiskets upphörande och Trollhätte kanals öppnande verkade för lång tid förlamande. Sedan midten af detta århundrade är emellertid staden å nyo stadd i en jämn och lefvande utveckling. A. G. //