Bohuslänska Curlingklubben

Bohuslänska Curlingklubben på Byfjordens is 1887.

Från vänster: Alban E Thorburn, Henrik Åberg, Richard Hedlund, William Andrew Macfie (80-åring som spelar), E Hedlund, E Macfie och löjtnant Cronstedt längst till höger.

Just den här bilden har jag fått från Jan Aronsson och på baksidan av bilden står namnen antecknade.
Jag har annars sett bilden i olika versioner genom åren. Den finns också i Bohuslänska Curlingklubbens arkiv som är bevarat på Bohusläns Föreningsarkiv.

Bohuslänska Curlingklubben är en av Sveriges äldsta idrottsföreningar. Någon har sagt att endast Uppsala Simsällskap är äldre.

Curlingsporten kom till Sverige genom familjerna Thorburn - Macfie och det var William Andrew Macfie som bildade klubben. Det finns en protokollsbok från 1846 men klubben kom igång på allvar 1852 och det är det årtalet som man brukar räkna som klubbens bildande.

Curling är en precisionssport som spelas på is med tunga stenar. Banan är 45,5 meter lång och cirka 4,5 meter bred och stenen får väga upp till 19,96 kg. Ordet "curling" är engelskt och betyder rotation. Ordet beskriver stenens väg över isen.

Sporten härstammar från Skottland och det var just därifrån familjerna Thorburn - Macfie kom 1823. William Andrew Macfie hade med sig eller skickade efter några curlingstenar då han skulle introducera sporten i Uddevalla.

Det var inte vem som helst som kunde bli medlem i klubben utan man skulle tillhöra "the upper ten" i Uddevalla.

I Uddevalla spelades det curling under andra hälften av 1800-talet och det var först i början av 1900-talet som sporten spred sig till Stockholm. På senare år har Sverige tillhört världseliten i både herr- och damcurling.

Vi hämtar några axplock ur Tidningsarkivet om curling:

1879-01-23 Bohuslänska Curlingsklubben, samlad till fest på Eders Maj:ts femtioåriga födelsedag (Oscar II ). Kungligt.
1879-01-23 Bohuslänska Curlingsklubben, den enda i sitt slag inom riket firade i tisdags fin årsfest. Förening.
1881-12-29 Curlingklubbens ordinarie sammanträde i Uddevalla. Föreningar. Annons.
1882-01-12 Curlingklubben firar högtidsdag med bal på Elementarläroverket i Uddevalla. Föreningar. Nöjen. Annons.
1882-01-19 På Elementarläroverkets solennitssal firar på lördag Curlingklubbens högtidsdag. Jubileum.
1889-01-17 Curlingklubbens nya bana i telegrafkommisarie Åbergs trädgård har fyllts med vatten för isbanas bildande. Idrott.
1890-01-09 Konsul W:m Thorburn omvald till ordförande i Curling-klubben. Förening. Idrott.
1890-11-27 Curlingklubbens nya bana är nu isbelagd och klar för spel. Idrott.
1891-01-10 Curlingklubben firar sin högtidsdag 21 januari. Idrott. Jubileum.
1892-01-09 Bohusläns Curlingklubb har haft möte. Idrott.
1896-05-02 På vintern spelar man Curling om sommaren har man börjat spela fotboll, samt tennisspelade damer vid fiskkajen. Idrott. Nöjen.
1899-01-24 Bohuslänska Curlingklubbens årsmöte. Förening.
1901-01-17 Artikel ur Ny tidning för idrott: Bohuslänska Curlingklubben har omvalt styrelse. Idrott.
1901-02-21 Artikel ur Ny tidning för idrott: Poängberäkning vid curling. Idrott. Bild.
1901-03-07 Artikel ur Ny tidning för idrott: Bohuslänska Curlingklubben bildades 1852. Idrott. Bild.
1901-11-14 Artikel ur Ny tidning för idrott: Bohuslänska Curlingklubben spelar fel enligt F.W. Stoddard. Idrott. Bild.
1901-11-21 Artikel ur Ny tidning för idrott: Svar till F.W. Stoddards angrepp mot Bohuslänska Curlingklubben. Idrott. Bild.
1901-12-05 Artikel ur Ny tidning för idrott: Curling, en sport för alla i Skottland. Idrott. Bild.
1908-12-16 Bohuslänska Curlingklubben har haft extra sammanträde å rådhussalen.
1909-02-09 Curlingbanan i Kampenhofs trädgård är i ordning. Spel anordnas för klubbens medlemmar. Förening.
1911-01-16 Bohuslänska Curlingklubben. Förening.
1912-01-13 Curlingklubben i Uddevalla, bana för curlingspel finnes iordninggjord.
1913-01-13 Bohuslänska Curlingklubben äldst i Sverige omstartar. Idrott. Bild.
1913-02-15 Curlingspel i Stadion. Idrott. Bild.
1921-12-17 Ny president i Bohuslänska Curlingklubben är disp Robert Bley efter konsul Alban. Idrott.
1927-01-17 Bohuslänska Curlingklubben firar 75 års jubileum. Idrott.
1932-02-22 Idrottstågen till Byrvattnet (Bjursjön) ha premiär. Skidklubbutflykt med curlingspel igår. Idrott. Bild.
1940-01-31 Bohuslänska Curlingklubben i Uddevalla startade 1852, spelade ofta på isen. Idrott.
1946-01-25 Bohuslänska Curlingklubben 95 år nästa år, tecknad bild av ordföranden Axel Lange.
1950-01-30 Curling på Skeppsviken. Idrott. Bild.
1952-01-12 Curlingklubben 100-årsjubilerar, bildades 5 mars 1852. Idrott. Jubileum.
1952-02-02 Bohuslänska Curlingklubben firar 100-årsjubileum. Idrott. Bild.
1964-01-25 Då uddevallabor spelade curling i hög hatt, päls och galoscher. Idrott. Bild.
1967-07-05 Uddevalla startade Sveriges första curlingklubb för 140 år sedan - Bohuslänska Curlingklubben. Idrott. Bild.
1972-09-26 Uddevallasportens barndom del 1; Curling hade svensk premiär i Uddevalla. Idrott. Bild.
1976-03-02 Curling kom till Sverige med inflyttande skottar. Uddevalla först i landet att spela curling. Idrott.
1981-12-18 Bohusläns Curlingklubb var först i Sverige. Idrott. Bild.
1985-10-09 Efter 30 år återuppstår Bohuslänska Curlingklubben. Idrott. Bild.
1985-10-10 Anrika Bohuslänska Curlingklubben startar om. Idrott.
1987-02-17 Sven Nylén ger inte upp anklagelserna mot curlingklubben. Idrott.
1988-01-07 Gamla Bohuslänska Curlingklubben med nya förmågor. Föreningar. Idrott. Bild.
1991-12-19 Dagmar Thorburns curlingminnen vid Svenska Curlingförbundets 75-årsjubileum. Idrott. Bild.
1992-10-26 Bohuslänska Curlingklubben 140-årsjubilerar. Nils Hjertberg med fleral på bild. Jubileum. Idrott.
1992-12-31 Bohuslänska Curlingklubben har haft årsfest. Idrott.
2001-02-17 Fyra killar ingår i Antonsson Curlinglag. Curlingklubben har anor från 1850-talet Sveriges äldsta klubb. Idrott.
2001-04-09 Sverige vann VM-guld i curling för herrar - och damlaget tog en silverplats. Idrott.
2003-01-28 Bohuslänska Curlingklubbens nyblivna division 1-lag har en önskedröm och det är en curlinghall. Idrott.
2004-04-26 Sverige sopade hem guldet i curling. Tredje VM-titeln för Peja Lindholms lag inför storpublik. Idrott. Bild.
2005-01-21 Inomhuscurling på matta är också precision och koncentration. Idrott. Bild.//

David Wilson stannar

I söndags på Kungstorget fick Ljungskiles succétränare David Wilson frågan om han skulle stanna i Ljungskile. Sedan dess har bl a GAIS ryckt i honom. I dag meddelar LSK att det är klart att David stannar.

Bra jobbat LSK!//

Eldsjälar värda kulturpris

Makarna Henny och Wille Ängermark i Svinbohult i Uddevalla är två eldsjälar som förtjänar kulturpris av högsta valör.

De har osjälviskt, generöst och till glädje och nytta för andra utfört ett fantastiskt arbete under flera år.

På Uddevalla släktforskares hemsida http://www.uaslektforskare.se/ kan man gratis hämta deras avskrifter av Uddevalla kyrkböcker.

Kyrkoböckerna är mycket svårlästa bitvis, men Wille och Henny har tolkat dem åt oss och hittills registrerat 33.000 poster och lagt ut dem i sökbara databaser i Excel-format. Vem som helst kan därför ta del av uppgifterna.

Det är ett enastående arbete av två eldsjälar. Skulle man betala för det arbetet handlar det om mångmiljonbelopp, var så säker. Snarare är det väl så att de själva haft en hel del utlägg för sin forskning.

Detta är registrerat:

Döda 1698-1860 (ca 17.500 poster)
Födda 1700-1795 (ca 10.600 poster, de registrerar vidare till 1860 just nu)
Vigda 1698-1860 (ca 4.500 poster)

Alla fäder och manliga faddrar har uppgift om yrken. (sjöman, ostindiefarare, blockmakare, mjölnare, klarinettblåsare mm). Man kan exempelvis hämta alla mjölnare vid S:t Annae äng (obs prästens stavning. lat. gen.). De vigdas hemorter om de icke var från Uddevalla. I de flesta fall de dödas dödsorsaker, kolera 1934 t.ex. Varje post är sorterbar, glöm inte hustrurna. Bäve är också sökbart. Det har hänt olyckor vid kvarnarna och drunkningar i Bäveån...

Ett helt otroligt arbete, helt enkelt! Och de önskar alla intresserade mycket nöje! "Vi har redan roat oss", hälsar de.

Jag har tidgare lagt ut deras avskrift av Olyckligt timade händelser som finns här på Uddevallabloggen. Läs också http://angermark.se/

Bohusläningen 1878 - 2007

Wille Ängermark saknar, liksom undertecknad, Bohusläningens logotype som togs bort i höstas. Den har funnits i tidningen 1878 - 2007. Wille berättar här om logotypen:

"Man ser en silltunna, det fanns tunnbinderi i Uddevalla (det var sillperiod 1870-1899), Ett ankare, en fyrkantig bal (papper?), en ångbåt, två båtar som lägger ut en vad. Det hänger en vad till vänster om ankaret
Bilden är xylografi, som är signerad av xylografen W. Mewes, som bl. a. skar bilder till Ny Illustrerad Tidning.

Det är en form av träsnitt men gjordes med stickel på ändträ av buxbom. Tekniken är lysande och numera utdöd. Man skar ut bilden för tryckning och då använde man själva stocken i tryckpressen. Jag vet inte om man kunde göra klichéer 1878?

Jag skall leta efter konstnären i litteraturen. Nu kan man inte göra sådana loggor och det är rent oanständigt att inte ha den kvar. Jag vet inte hur vanliga de var på tidningarna men Ture Malmgren ville ha det bästa.

Albert Engström berättar om en "xylograf" som hette Kalle Andersson i en av sina böcker. Det finn väl att läsa mer i Allhems konstlexikon som finns på museet".

Läs om xylografi http://sv.wikipedia.org/wiki/Xylografi

Eftersom Bohusläningen nu har skrotat logotypen tar jag mig friheten att i fortsättningen publicera den längst ner här på Uddevallabloggens förstasida.//

Tullförvaltare Bror Adam d'Orchimont

Anita Fridén i Sandhem frågar:

"Det har visat sig att min farfars far är Carl Fredrik Johan d´Orchimont (son till Bror Adam d´Orchimont). Carl d´Orchimont gjorde en mamsell med barn och barnet blev min farfar. Det finns bestyrkta kopior på att så är fallet men i kyrkböckerna står det föräldrar Anonyma.

Vad jag är ute efter är något tänkbart arkiv om ”Tullare” i Uddevalla där Bror Adam var tullförvaltare och kanske även att det kan finna någon bild av honom eller andra av den släkten. Tror ni att det finns något sådant??? Man måste slänga ut lite krokar här och var för det kan ju finnas någon som vet något om den släkten eftersom de bodde lång tid i Uddevalla och Louise (Bror Adams fru) dog där också så jag tror att de är begravda på någon kyrkogård i Uddevallatrakten".

På bilden ser vi tullförvaltare Bror Adam d'Orchimont. Han föddes i Skee den 2o februari 1790.
Han var av adlig börd men tycktes inte ha några fördelar av det i Uddevalla. Han var en person som ibland omnämndes i Bohus Läns Tidning. Tidningen kallade honom då lite vanvördigt "Durchimang". Men han ansågs allmänt som en mycket duglig person och det faktum att han som tjänsteman invaldes i Drätselkommissionen tyder på det. Han satt där i flera år och var även dess ordförande en tid. Den fråga i Drätselkommissionen som han är mest ihågkommen för är stadens första vattenledning mellan Sörkällan och Södra Hamngatan. Man kan gott säga att det var hans verk att friskt vatten kunde föras in till staden i trärör för första gången.

Han ägde ett hus som numera är rivet men Uddevallaborna kommer ihåg det som Eskilstunabodens hus i korsningen Kungsgatan - Torggatan. Han deltog med iver och intresse i det kommunala och sällskapliga livet.

Städernas självstyre infördes den 1 januari 1863 och Uddevalla fick då sitt första stadsfullmäktige. d'Orchimont tog plats i det från början och satt till och med 1867. Han avled 1875.



Den d'Orchimontska graven finns på Norra Kyrkogården strax intill huvudgången. Där ligger Bror Adam, hans hustru Louise och dotterna Anna Christina. Som framgår av gravstenen dog både hans fru och hans dotter före honom.

Du frågar också efter tullarkiv. Uddevalla Tullkammares arkiv för åren 1806 - 1903 finns på Landsarkivet i Göteborg och omfattar 15,5 hyllmeter.//

Bygg inget kulturhus på gamla Vaterland

Nu kan jag inte tiga längre utan måste protestera mot det orimliga i att bygga ett kulturhus på det gamla området som så passande tidigare gick under namnet Vaterland (numera Kampenhof)!

Området är gammal havsbotten och ett utfyllnadsområde. Man har alltså fyllt ut tidigare havsvikar med muddermassor och allsköns bråte. Det är femtio - sextio meter ned till fast botten, ja kanske mer. Eftersom jag i min yrkesroll är fastighetsansvarig på Bohusläns museum så känner jag tyvärr väl till problemen.






Museet står på ett stort antal betongpålar som är mellan 40 och 60 meter långa. Och de är inte pålade ned till fast berg, dit är det ännu längre, utan står på en skalbank som är 10 - 20 meter tjock.


Museibyggnaden togs i bruk 1983 och nu 24 år senare är problemen betydande. De årliga översvämningarna gör att vatten tränger in och fyller grunden under byggnaden. När vattnet drar sig tillbaka runt museet så stannar det kvar under huset och måste pumpas bort.


Därför byggdes redan från början två pumpstationer för ändamålet, en på norra och en på södra sidan av museet. Det tar upp till en vecka att pumpa bort vattnet efter en översvämning och när vattnet försvinner drar det med sig mark runt museets väggar.


Dessutom sjunker marken alldeles av sig själv, dvs utan hjälp av översvämningar. Vi har låtit göra avvägningar av marken och funnit att den som mest har sjunkit 60 centimeter i anslutning till museets entré. Detta har förstås inneburit omfattande skador på byggnaden.





Där man tidigare gick fram till museets entré är det nu en rejäl uppförsbacke, vilket personer med rullator eller rullstol protesterar emot. Vi måste varje år bygga upp "rampen" till entrén eftersom den hela tiden sjunker.

Under de senaste åren har stuprör glidit isär eftersom marken sjunkit undan och de ventilationstrummor som från början låg i marknivå sitter nu några decimeter över denna.






Den här trappan utanför Hörsalens nödutgång har sjunkit rejält. Den hade från början endast två trappsteg och det översta låg då strax under dörrens tröskel. Vi fick därför lägga på ytterligare en trappsten och nu ser man vad som har hänt. Om inget görs inom en snar framtid kommer trappan att av sin tyngd trilla in under huset.

Handikapparkeringen lutar nu så mycket upp mot huset så att handikappade får allt svårare att ta sig ur sina lutande bilar.


Och hur ser det ut nere i marken? När kommer el-, vatten- och avloppsledningar att slitas av av rörelserna i marken? Och vem skall betala?


En bit från museibyggnaden, ute på den stora Kampenhofsparkeringen, låg det tidigare ett sådant här kupolvärn. Det har sedan flera år sjunkit ner i marken och ligger nu dolt under asfalten.

Kort sagt, fyllnadsmassorna på Vaterland sjunker och är opålitliga. Det känner tjänstemännen på Tekniska kontoret till men de hörs inte i debatten.

Skall man inte undersöka de tekniska och ekonomiska förutsättningarna innan man går vidare med detta hopplösa byggprojekt?//

Tiger of Sweden - skröna om Schwartzman

Hur är det med historieskrivningen Tiger of Sweden?

Efter min artikel om tillkomsten av Tigerfabriken blev jag uppmärksammad av en av Uddevallabloggens läsare på att Dagens Industri den 22 oktober hade en intervju med Tiger of Swedens nuvarande VD Roger Tjernberg. I ingressen står följande:

"Herrmodeföretaget Tiger of Sweden har inget med
svensk tiger att göra. När den österrikiske skräddaren Markus Schwartzman skulle starta klädtillverkning i Uddevalla 1903 brottades han nämligen med det svenska uttalet. När han skulle säga ”tyger” blev det gärna ”tiger”. Och så föddes Tiger of Sweden."

Jojo, är man VD på Tiger och inte vet bättre!

Marcus Schwartzman var inte vare sig österrikare eller skräddare. Han föddes i Malmö den 2 maj 1878 och flyttade redan som barn till Åmål där han växte upp.

Och han var alltså inte skräddare utan handelsresande som jag skrev i min tidigare artikel. Var den här skrönan kommer ifrån vet jag inte men om man som Roger Tjernberg berättar den för Dagens Industri får det mig att tro att den är en sanning på företaget Tiger of Sweden, eller har jag fel?

Nej beundra istället Marcus för den skicklige företagsledare han var! Det var enbart ur marknadsföringssyfte man namnsatte de olika kostymerna. Namnet Tiger är så etablerat, att när det för en del år sedan sades vara hotat, var det lätt för undertecknad att på begäran från Tiger of Sweden ta fram ett rikt arkivmaterial som visade att Tiger var etablerat sedan 1920-talet.//

Ljungskile SK hyllades

I dag hyllades de nya allsvenskarna av Uddevallaborna på Kungstorget. 3-400 personer trotsade det bistra höstrusket med regn, blåst och kyla och mötte upp Ljungskilespelarna när de anlände till torget.

Under väntetiden höll kommunalråden Staffan Cronholm, Essam el Naggar, Magnus Jacobsson och Jan Gunnarsson igång med dans till sambaorkester från Fuxernaskolan.

En efter en ropades spelarna fram och medaljerades av kommunalråden. Jota Thorén intervjuade så väl spelare som tränaren David Wilsson. Wilson ville inte ge besked om han stannar i klubben men det var väl heller inte väntat. Lite förhandlingsutrymme vill han väl ha då han sätter sig med Ljungskiles ledning och diskuterar framtiden.

Att Ljungskilespelarna var populära hos Uddevallaborna kunde man inte ta miste på. Det blev båda hurrarop och varma applåder för de nya allsvenskarna.//

Tiger of Sweden

Marcus Fredrik Schwartzman, "Tigers" grundare.

Den 1 oktober 1903 började Schwartzman o Nordström sin verksamhet i lokaler på Kungsgatan 19 i Uddevalla. Det var de båda kompanjonerna Marcus Fredrik Schwartzman och Hjalmar Nordström, som med ett kapital på vardera 10 000 kr startade rörelsen. Att företaget etablerades i Uddevalla berodde på att direktör Schwartzman varit resande för firma AB Erikson o Larsson i Borås och som centrum i sitt försäljningsdistrikt haft Uddevalla.

Företagets första lokaler var på Kungsgatan 19 och bestod av ett kontorsrum och en lagerutrymme. Personalen bestod av en kvinnlig kontorist, en resande och ett lagerbiträde.

Redan 1905 utträdde Hjalmar Nordström ur företaget. Skälet till det kan ha varit att de båda företagarna hade olika uppfattningar om hur företaget skulle utvecklas. Schwartzman ville starta tillverkning av konfektionsvaror och så blev det. Dock kvarstod Nordström i företagsnamnet.

Man skall komma ihåg att vid den här tiden gick männen till en skräddare när en ny kostym skulle köpas. Under tiden som kostymen växte fram gick kunden flera gånger till skräddaren och provade den.

Det var en helt ny idé att konfektionstillverka kostymer (konfektion från det latinska confi'cere = göra färdig). Idén var helt enkelt den som råder än i dag. Olika tillverkare syr upp sina modeller i olika storlekar och säljer via återförsäljare. Det krävde givetvis en stor kapitalinsats eftersom det tog tid innan man fick tillbaka sina utlägg.

Idén med konfektionstillverkning var ett lyckokast och kom helt rätt i tiden. Schwartzman köpte 1906 hörnhuset Lagerbergsgatan - Norra Drottninggatan och flyttade in sin fabrik i huset. Därmed kunde fabriken börja att producera. Efterfrågan var enorm och tämligen omedelbart fick Schwartzman lägga ut detaljtillverkning av ficklock, kragar etc på underleveramtörer i Uddevalla. Den största var Johannes Nilsson AB i Port Arthur med många anställda.

Dessa underleverantörsjobb var också lämpliga för hemmafruar som ville tjäna en slant och det blev med tiden många som satt hemma och sydde till Schwartzmans.

Det behövdes redan från början större lokaler och 1919 byggde Schwartzman o Nordström ett nytt hus på granntomten längs Lagerbergsgatan (som då fortfarande hette Stora Norrgatan). Man byggde också på en tredje våning på hörnhuset.

Inte ens med denna tillbyggnad hade lokalfrågan lösts utan man letade efter en ny plats att bygga en ännu större fabrik. I februari 1922 köptes därför tomten och fastigheten Natt och Dags bryggeri i kvarteret Dagson.

Samtidigt ökade produktionen hela tiden. Man sydde förstås olika kostymmodeller och först hade man för att hålla isär dem kallat dem efter siffror. Kostym nr 1, 2 etc. Nu bestämde man sig istället för att ge dem olika namn. I oktober 1926 lanserades sålunda kostymen Tiger som fanns i modellerna Tiger 1, Tiger 2 och Tiger 3. Tigerkostymerna blev genast omåttligt populära. Andra namn var Lord 1, Lord 2 och Lord 3 m fl.
I mars 1928 blev det känt i Uddevalla att det skulle byggas ett stort industrikomplex i kvarteret Dagson. De byggnader som i dag innehåller Sveriges Radio Väst, Vårdcentralen Dagson, ungdomslokaler Bryggeriet mm är de lokaler som byggdes för konfektionsfabriken. I mars samma år fyllde Marcus Fredrik Schwartzman 50 år.

Samma år beviljade Hälsovårdsnämnden en ansökan om att få bygga 25 vattentoaletter i den nya fabriksbyggnaden.
1929 kunde den nya fabriken invigas och all verksamhet flyttades dit. Detta innebar även att underleverantörerna fick mindre att göra men personalen hos dessa inklusive de som satt i hemmen och sydde behövdes i den nya fabriken. Personalstyrkan skulle snabbt uppgå till 1000 anställda och trots den stora arbetlösheten i Sverige på 1930-talet gick fabriken mycket bra.

I september 1934 köpte direktör Schwartzman familjen Jacobis hus Ramdalen (nu officersmäss på Gullmarsbasen) i Skredsvik för att använda det som semesterhem för de anställda.

På fabriksbyggnaden på Söder satte man upp en reklamskylt för "Tigerkläder" på taket mot korsningen Södergatan - Södra Drottninggatan och det var nu folk i allmänhet började kalla företaget för "Tigerfabriken" eller bara "Tiger".

Uddevallaborna hade för övrigt smeknamn på alla de tre stora industriföretagen: Kampenhof kallades för "Möket", Uddevalla Tändstickfabrik för "Stickan" och Schwartzman o Nordström således "Tiger". Dessutom var det olika status bland arbetarna på de tre fabrikerna. Att jobba på "Möket" hade lägst status. Arbetarna där gick hem efter dagens slut med bomullsludd i kläderna så det syntes på dem var de jobbade. Sak samma med "Stickan" som dock hade högre status. De som jobbade i den s.k. "Satsen" där hade också synliga spår på sina kläder och i ansiktet av så det var ingen tvekan om var de jobbade. Högst status hade de som arbetade på "Tiger". Självklart klädde sig herrarna som jobbade där i kostym.

Trots att företaget nu hade en ny stor fabriksbyggnad räckte denna inte till. Ytterligare utveckling krävdes. den stora satsningen på den nya "Tigerfabriken" 1929 insåg Schwartzman att man måste ta ytterligare ett steg. Man kastade sina blickar på en del av den 1938 nedlagda tändsticksfabriken och på våren 1939 köpte man den s k "Kompletten" i kvarteret Kondoren (nuvarande Sinclair) av Tändsticksbolaget. Man skulle bygga en helt ny och mycket större fabriksbyggnad och planeringen påbörjades omgående.

Som väl alla vet bröt Andra världskriget ut den 1 september 1939, dvs bara några månader senare. Planerna på den nya fabriksbyggnaden fick nu läggas på is och Tiger fick ställa om sin produktion till att sy kläder till den svenska krigsmakten. Även det var bra för Tiger, produktionen kunde upprätthållas under kriget. Planeringen av den nya fabriken fortsatte också. Diskussioner fördes med Uddevalla stad om att denna skulle köpa fabriksbyggnaden i kvarteret Dagson.

I mars 1944 tog Tiger över konfektionsfabriken Debe i Dals Ed. Samma år fick de anställda vid "Tiger" 17 dagars semester och fullt betalt för 12. På hösten köpte företaget Hotell Bele i samma kvarter för att använda det som pensionat för firmans personal. Överhuvudtaget tycks just 1944 varit ett osedvanligt lyckosamt år för fabriken och dess personal. I hörnet Packhusgatan - Södergatan startade företaget en barnkrubba som tog emot 15 barn till anställda. Och till julen 1944 tildelades personalen en julklapp bestående av en veckolön.

Krigsslutet 1945 blev också inledningen till byggandet av den nya fabriken vid Östergatan. Samtidigt som detta arbete pågick och produktionen pågick för fullt blev det brist på arbetskraft. För att råda bot på situationen startade företaget en fabrik i Bengtsfors 1946.

I april 1948 bildade företaget en bostadstiftelse och byggde hus på Edingsvägen 8 och 12 för anställda. Samma månad fyllde Marcus Fredrik Schwartzman 70 år och Bohusläningen skrev om honom som stadens största arbetsgivare.

Fabriken invigdes 1949 och i en broschyr som togs fram till invigningen läser vi om några trivselåtgärder för personalen.:

"Sex gånger per timme omsättes luften i lokalerna genom de hypermoderna ventialations- och konditioneringsanläggningarna. I två särskilt värmegivande lokaler har luftkonditioneringen kombinerats med ett kylaggregat för att en behaglig temperatur skall kunna hållas året runt."

"Förkylningsfritt är en annan önskedröm, som kanske kan förverkligas. I en avdelning göres ett intressant experiment. Luften som blåses in genom ventilationsanläggningen blandas med glykol, som ha en starkt bakteriedödande karaktär. Det är tänkbart, att man härigenom kan undvika förkylningssjukdomar bland de anställda. Om försöket lyckas kommer metoden att användas inom hela företaget."

"Den nya högtalaranläggningen ger personalen den stimulans, som ett omväxlande musikprogram under arbetet visat sig vara."

"Den stora personalrestaurangen har plats för 500 personer. För att underlätta de anställdas hemarbete utlämnas även mat för avhämtning. I anslutning till resaturangen finns det också rökrum.....en trevlig takterass med konditoriservering...duschar....vilstolar för dem som under vilopauserna vill rekreera sig."

"Ett trevligt klubbrum står till förfogande för föreningsverksamheten inom företaget och kommer även att användas för undervisningsverksamheten vid företaget."

"I källaren finns en bastu med elektrisk uppvärmning, där bad kommer att serveras de anställda till självkostnadspris."

"Maskintvättstugan i källaren med en dagskapacitet på 400 kg avser att underlätta arbetet i hemmet för personalen. Man räknar med att där kunna hjälpa de anställda att åtminstone få sin grövre tvätt utförd till ett pris, som är så lågt att det verkligen blir lönande."

Man kan tycka att företaget gjorde allt för att de anställda skulle trivas, men det kostade också. 1952 skriver Bohusläningen att driften av Schwartzmams barnhem är för dyr och barnhemmet stängs.

1954 stänger filialen i Bengtsfors men året därpå har Tiger fått lokaler för en planerad konfektionsfabrik i Tanum. (Jag kan inte hitta uppgifter om att filialen blev av?).

Robert Schwartzman på verkstadsgolvet.

Robert Schwartzman hade sedan några år växt in i rollen som företagsledare och tar definitivt över då Marcus Fredrik dör 1955, 77 år gammal. Sex år senare, den 29 september 1961 omkom han i en trafikolycka i Skåne. Dödsfallet inträffade vid en tid som i efterhand har kallats för Textilkrisen.
I Wikipedia läser vi: "Textilkrisen är ett samlingsbegrepp för en process inom textil- och konfektionsbranscherna som började på 1950-talet och fortsatte tills de flesta företag i textilindustrin hade avvecklats. Krisen var som mest akut från sent 1960-tal till sent 1970-tal och ledde sammantaget till att omkring 70 000 arbetstillfällen gick förlorade. Krisen kan ses som en strukturomvandling.

Företagsnedläggningarna började inom ylleindustrin, men spred sig snabbt till övriga textilområden samt även till konfektionsbranschen. Den så kallade partsutredningen för den svenska textilindustrin ansåg i ett uttalande bland annat att radikala rationaliseringsåtgärder, investeringar i moderna maskiner, ett effektivt kapacitetsutnyttjande samt specialisering vore tänkbara åtgärder med vilka krisen skulle kunna hejdas. Dessa goda råd och vissa statliga hjälpåtgärder hade långsiktigt begränsad verkan och krisen fortlöpte".

För det gamla företaget Schwartzman o Nordström börjar nu en tid av omstruktureringar, nysatsningar, konkurser och företagsombildningar, som är hart när omöjliga att kort beskriva.

Vi tar därför Tidningsarkivet till hjälp och ser vad som tidningarna har skrivit:

1956-01-14 Tigerproduktionen röner stort intresse utomlands.
1961-09-26 Tiger öppnar kontor i London. Exportoffensiv på England.
1961-10-02 Direktör Robert Schwartzman död i trafikolycka. 55 år.
1962-08-15 Filialen i Munkedal flyttar verksamheten till huvudfabriken i Uddevalla.
1962-11-29 Konkurrens tvingar Schwartzmans att rationalisera för 250 000 kr/år.
1966-06-18 Tiger hävdar sig väl i konkurrensen. 18 % av omsättningen utgör export.
1966-08-31 125 skall friställas i höst.
1966-09-08 Färre än väntat får går.
1967-06-22 Uppsving för Schwartzmans.
1968-03-23 Arméorder till Tiger. Drygt 5000 plagg beställda.
1968-04-20 Fabriken i Ed flyttas till Uddevalla.
1969-09-16 Idag avgörs Tigers öde. Sälja hus enda chansen att förhindra nedläggning.
1969-10-21 25 tjänstemän hos Tiger-konfektion har sagts upp.
1970-08-04 Samgåendet Tiger – Pingvin stärker företagets resurser.
1971-03-30 Regeringen får avgöra lånegaranti till Tiger.
1971-06-17 Brist på sömmerskor äventyrar Tiger-order.
1973-11-19 Order på 20 miljoner till Tiger.
1974-09-14 Tiger kan sälja mer än de förmår tillverka.
1976-02-19 Tiger går samman med Rang i Nässjö. 80 riskerar mista jobben i Uddevalla.
1976-04-19 Uddevalla fick administrationen. Tiger säger upp 10 tjänstemän.
1977-04-15 Jobben räddas på Tiger Pingvin men Rang i Nässjö läggs ned.
1978-01-07 Chefsbyte på Tiger-Rang
1978-06-17 30 jobb skall bort på Tiger-Rang i Uddevalla. Besked i höst för Stigtex och Pingvin.
1979-11-17 Pelle Pettersson med besättning på Sverigebåten skall ekipera sig med Tiger-kläder.
1980-03-07 Ännu ett dåligt år för Tiger-Rang i Uddevalla.
1980-05-29 Tiger-Rang lägger ned i Dals Ed, 64 anställda utan jobb.
1981-09-02 Tiger skall bli den sista tekofabriken som stängs.
1984-08-18 Eiser har sålt Tigerfabriken, två av cheferna tar över.
1987-04-29 Tigerfabriken i Uddevalla på rätt väg.
1988-12-10 Kommunen säljer Tigerhuset på Östergatan 18.
1990-10-12 Tiger Rang säger upp 62 arbetare.
1991-08-24 Sista kongressen för Beklädnads. Samtidigt läggs Tiger Rang ned.
1991-10-10 Uddevalla invest i konkurs. Tiger Brason sålt till VD:n Karl-Anders Torbrant.
1991-12-21 Sista kostymen sydd på Tigerfabriken i Uddevalla.
1993-05-03 Tiger-Brason i konkurs. Rekonstruerar och flyttar definitivt från Uddevalla.

Efter flytten från Uddevalla har mycket hänt och företaget är nu globalt omsätter mer pengar än någonsin. I Dagens Industri den 22 oktober 2007 intervjuas nuvarande VD:n Roger Tjernberg. I artikeln farmgår det att Tiger of Sweden nu omsätter 504 Mkr och att företaget finns i 18 länder. 1998 lades tillverkningen i Vingåker ned och produktionen sker nu huvudsakligen i rumänska Odorhei. Herrkläder står för 50 % av Tigers omsättning. Resten är damkollektion och jeans. Idag äger danska IC Company företaget.

Tigerkostymerna är omåttligt populära, inte minst bland ungdomar. Jag googlade på Tigerkostym och fick 408 träff. Flera av dem är ungdomar som vill köpa eller sälja Tigerkostymer.

2003 fyllde företaget 100 år och i december 2005 hade vi en temakväll om Tiger på Bohusläns museum. VD:n och marknadschefen kom ner från Stockholm och Hörsalen var sprängfylld av Tigerarbetare. Det blev en nostalgisk afton utan motstycke. Och då och då ser man Tigerreklam i reklamTV-kanalerna.

"Tiger of Sweden" är populärare än någonsin.// http://www.tigerofsweden.com/

Arkivhandlingar på Uddevalla Energi

I morse hade jag nöjet att få ta del av gamla arkivhandlingar hos Uddevalla Energi vid Strömberget. Företaget håller på att ordna upp sitt arkiv och hittade då en plåtlåda med riktigt gamla handlingar.

Den äldsta handlingen är denna från 1723. Bland namnteckningarna ser vi Jöns Koch som vi i Uddevalla känner för flera saker men kanske främst för att det var han som byggde Margretelund (idag Lagerbergsgatan 25) 1724 och det var också han som startade Kollerö järnbruk vid Risån.

Margretelund sent 1800-tal.

Att den här handlingen finns hos Uddevalla Energi har sannolikt med det faktum att göra att på platsen för Kollerö bruk byggdes en kraftstation som nu drivs av energibolaget.

Det var inte möjligt att på kort tid ingående studera de olika handlingarna i lådan men det föreföll som det mesta var ägohandlingar som har med olika kraftanläggningar att göra. Hur som helst så är får dessa arkivhandlingar absolut inte gallras (=förstöras). Här finns säkerligen intressanta lokalhistoriska uppgifter att hämta.

För det krävs det att någon får till uppgift att gå igenom handlingarna, sortera dem och sedan upprätta en arkivförteckning för dem. Först när man har gjort det kan man säga att handlingarna är tillgängliga för forskningen. Givetvis under förutsättning att de förvaras/placeras på en arkivinstitution där personal kan ta fram dem vid behov.

Tills vidare har de en säker förvaring i arkivet hos Uddevalla Energi. Mer om Kollerö bruk kan man läsa här http://www.uaslektforskare.se/kolleroe%20bruk.htm //

Vart tar höstlöven vägen?

Staden rustar sig för vintern. Om det nu blir någon? De senaste nätterna har det dock varit minusgrader. Men dagarna har varit fina och det har varit tämligen vindstilla. Det innebär att det fortfarande finns mycket löv kvar på träden men åtskilligt har ändå fallit ned.

Och vart tar dessa mängder med löv vägen? Nu vet jag i alla fall två ställen. Fontänen med Matti Haupts skultur Flicka med flätor i Margretegärdeparken är nu fylld med löv istället för vatten. Jag har min väg till och från jobbet genom Margretegärdeparken dagligen och kan följa kommunens "gubbar" i sitt arbete med planteringarna inför vintern.

Nuförtiden ser man ingen som går och krattar löv utan det går några parkarbetare med en slags omvänd dammsugare på ryggen. Den blåser ihop stora lövhögar som sedan hämtas och körs till bassängen.

Och lindarna släpper massor av löv i Bäveån dessa dagar där de pryder, ja ibland nästan täcker, vattenspegeln i hamnen. Och i går såg jag Turisttrafikens personal täcka över fören på Gustafsberg och också Sunningen inför vintern.

SMHI säger att vädret skall bli likadant några dagar till men på söndag skall det bli sämre med regn och blåst och då får väl de kvarvarande löven ge upp och falla till marken.//

Berättarafton med återförening efter 55 år

Kvällens berättarafton gick i återföreningens tecken. Av de 24 klasskamraterna från klasskortet på Östra skolan 1952-53 blev vi sju som kom. Från vänster: Gunnar Klasson, Larsåke Krantz, Kent Schöön, Carole Dahlström, Georg Myrström, Kjell Berggren och Rolf Henriksson.

Kvällens bilder hade Larsåkes pappa, Gösta Krantz, tagit. Det var färgbilder från 50- och 60-talen. Som vanligt var det många goda berättare i publiken och ibland blir vi inte riktigt överens om vad bilden föreställer. Kvällens diskussion i den riktningen handlade om den här bilden. Inte så mycket om loket utan mer om vilka hus det är bakom? Till sist enades vi om att det nog var några hus på Norra Järnvägsgatan, som ju inte längre finns.

Och klasskamraterna då? Jo vi enades om att träffas igen och kanske då under mer ordnade former och då förhoppningvis några fler än i dag.//

Kindergarten på Lagerbergsgatan 27

Mellan åren 1900 och 1903 byggdes de stora villorna med adress Lagerbergsgatan 23, 27-33. Gatan förbi villorna fanns inte tidigare och fick nu namnet Villagatan. Huset på Lagerbergsgatan 25 fanns sedan 1724 och är manbyggnaden till det ursprungliga Margretelund. Det var dåvarande ägaren till Margretelund, Alban Thorburn, som sålde tomterna för de stora villorna.

Lagerbergsgatan 27 byggdes av stadsläkaren Johan Ek. Ek sålde det redan 1905 och flyttade från staden. Huset har haft olika ägare, bl a Charles Thorburn. Men vad få vet är att det i början av 1932 startades ett Kindergarten i huset. En konkurrensutsatt förskola månne?

Bohusläningen skriver:

"Kindergarten i Uddevalla, Lagerbergsgatan 27, börjar tisdagen 24 d:s kl 10 och pågår dagligen 2 timmar. Kindergarten är som bekant de allra minstas skola. Minimiåldern är 4 år. Schemat lägges här efter en helt annan måttstock än den som gäller under vanlig skolstadga.

Lek och allvar, nytta och nöje går här troget hand i hand. Från hemmets frihet till skolans disciplin vill kindergarten jämna vägen för de barn, som ha möjlighet höra den till, liksom de här bli i tillfälle njuta av kamratskap utom syskonkretsen i allra yngsta år.

Hur ter sig en dag i kindergarten? Kl 10 samlas den lilla truppen och dagen inledes med bön och sång. Härefter gå de små till sina sysselsättningar. Att sy dukar på stramaljväv, virka små baskermössor eller tömmar samt modellera tycka de små är mycket roligt, för att ej tala om dockskåp, stall, olika dockmöbler, dockvagnar, bilar mm, som också förfärdigas.

Det är ej så litet en liten fingerfärdig elev hinner med på en termin. Mellan "lektionerna" gör man en stunds avbrott för olika slag av lekar, antingen under lärarinnans ledning eller också s.k. fri lek.

Ibland finna barnen själva på fantasilekar, som blir mycket omtyckta. Vid vackert väder få barnen göra promenader, där nyttan också förenas med nöjet.

När nu Kindergarten börjar finnes nya modeller att tillgå. En hel del s.k. spel finnas, som barnen är mycket förtjusta i och utan att de veta om det uppövar förståndsgåvorna".//

Berättarafton på onsdag

På onsdag kväll klockan 1830 är det en ny Berättarafton på Bohusläns museum. Då kommer ett antal av "förstaklassarna" på den här bilden från klass 1 på Östra skolan 1952. Fröken heter Aina Hansson. Själv sitter jag längst till vänster.

Jag håller på att ringa runt för att försöka locka flera av dem på bilden att möta upp (om jag inte har fått tag på dig och du ändå känner igen dig så är du hjärtligt välkommen ändå!).

Larsåke Krantz som numera bor i Sandared kommer till Uddevalla och har med sig ett antal intressanta färgbilder från Uddevalla på 1950- och 60-talen. Det var hans pappa Gösta Krantz som tog bilderna.

Vi kommer givetvis också att hinna med en del annat smått och gott. 1830 - 2000 i Hörsalen alltså. Och har du inte varit på någon Berättarafton tidigare hälsas du särskilt välkommen! Du kommer inte att ångra dig, jag lovar!//

SKAPI - Skandinaviska Pipfabriken

Sven Hergens frågar:

"Jag har ett svagt minne av en neonskylt som det stod "Pipfabrik" på. Såg den på söndagens bilutflykter från Göteborg
På min minneshylla var det på Strömstadsvägen.
Är detta en korrekt minnesbild?
Har piptillverkning varit en gammal tradition i Uddevalla eller hur kom det sig att det hamnade en sådan liten nischad tillverkning hamnade här"?

Jo, alldeles riktigt så har Uddevalla haft en så udda industri och det kan vi tacka Adolf Hitler för. Fabriken startades av den judiske affärsmannen Max Schwab född i Köln, Tyskland, den 5 februari 1899. Släkten Schwab hade i generationer ägnat sig åt pipfabrikation. Judeförföljerserna i Tyskland sedan Hitler kommit till makten gjorde att familjen Schwab flydde sitt hemland. Max hade skilt sig 1931 och kom därför ensam till Sverige.

På rekommendation av landshövding Malte Jacobsson slog han sig ned i Uddevalla där han i all blygsamhet startade sin nya rörelse i en källarlokal på Söder. Schwab var en i sitt fack synnerligen kunnig man och drev med stor energi upp verksamheten som från början endast omfattade ett par man till över 80 då Schwab dog av en hjärtinfakt 1947 endast 48 år gammal. Han sörjdes då av dottern Marion och en syster i Ecuador.

Schwab var en modern och framsynt affärsman som alltid stod i god kontakt med sina arbetare. Han införde femdagarsvecka vid pipfabriken vilket på sin tid var fullkomligt unikt.

Max Schwab var en vittberest man och hade stora kulturella intressen, bl a var han en framstående bibliofil. Han visade vid flera tillfällen stor generositet gentemot hjälpverksamhet vid olika ideella organisationer i Uddevalla.

Förutom SKAPI startade han även Uddevalla metallvarufabrik som tillverkade olika metalltillbehör till pipor.

Efter den första tiden i källaren på Söder flyttade så SKAPI 1936 in i Småindustriernas hus vid Packhusgatan. I Kuriren läser vi:

"SKAPI läser man på alla fönsterrutorna i Uddevalla stads mest moderna byggnad på Söder. Skandinavisk Pipindustri skall det betyde. Det surrar en maskin därinne och vi tar oss friheten att stiga in i lokalerna för att erfara något om den nya fabrikationen.

Direktör Max Schwab förklarar genast att verksamheten ännu icke kommit igång och att han just icke är beredd att utan vidare meddela sina planer, men ger i alla fall efter hand som vi samtale en del tips om hur han tänkts sig affären.

Tillverkningen av pipor har icke kommit så långt i teknisk utveckling att man arbetar med mekaniska automater och direktör Schwab uttalar en förhoppning att det icke heller någonsin skall komma därhän, att den mänskliga insatsen i detta yrke skall inskränkas till passandet av en maskin, som matas med råmaterial och i en jämn ström levererar färdiga pipor.

Att göra riktiga pipor är nämligen, säger direktör Schwab, icke endast en konst, som måste under lång lärotid förvärvas, utan fast mera en nästan intiutiv färdighet som måste ärvas. I Frankrike, där denna yrkesskicklighet är ypperligast, har den gått i arv från far till son. Och sonson. Direktör Schwab är själv tredje generationen av en sådan släkt. Hans farfar D Schwab startade 1871 en pipfabrik vid Rhen. Direktör Schwabs fader, Carl Schwab, övertog sedermera fabriken och stadigt har den under tiden utvecklats och gått framåt.

För tillverkning av piphuvuden användes numera så gott som uteslutande briar-wood eller bruyèrträ. Detta erhålles av en i medelhavsländerna förekommande växt av släktet "erica arborea" , som är ett slags klockljung och släkt med vår vanliga ljung, vilken ju även den har en hård seg ved. Den "ljung" som levererar briarvirket blir emellertid över 10 meter hög och förekommer bl a även å Kanarieöarna samt i södra Europa och norra Afrika.

Munstyckena till piporna göras så gott som uteslutande av ebonit och endast en mycket ringa del av horn eller bärnsten. I fabriken ser vi maskiner av olika slag, som borr-, monterings- och putsmaskiner, vilka en fransk montör just nu är i arbete med att montera upp och ställa in. En av maskinerna är konstruerad som en svarv och den arbetar på det sättet, att på maskinens spindel är monterad en liten patronskiva, varå är anbringade tre i olika lägen arbetande stål.

Betsningen och färgsättningen å pipornas huvuden är tydligen den verkliga finessen. Recepten för hur det skall ske och varmed det skall utföras är en fabrikshemlighet, som icke lämnas ut till obehöriga. I fabriken ligger det på olika sätt behandlade piphuvuden i olika färgtoner men alla äro matta och ännu icke putsade eller polerade. Det är prover som man håller på att framställa.

På vår fråga om hur många sådana olika prover man måste hålla, förklarar direktör Schwab att man nog får räkna med omkring 3000 för hela Europa. Det är nämligen, säger han och ler därvid på ett pojkaktigt sätt, nästan på samma sätt med pipor som med damernas kläder; man är tvungen att följa med modets växlingar.

Herr Schwab visar oss en i vacker infattning anbringad provkollektion av pipor, som väl bestyrker vad han säger. Det är så gott som endast raka pipor.

Ett par krokiga bulldogpipor förekomma emellertid även och Hr Schwab förklarar att det endast är i Sverige och Norge sådana kunna säljas. Direktör Schwab räknar med att fabriken i Uddevalla, när den om någon tid sätter igång för fullt skall kunna framställa ca 1000 pipor om dagen och då kommer fabriken att sysselsätta ett tiotal arbetare".

Utvecklingen av SKAPI gick långt bättre än Max Schwab vågade hoppas. Efterfrågan på SKAPI:s pipor blev allt större och fabriken expanderade snabbt. Snart räckte inte lokalerna vid Packhusgatan till längre utan Schwab inledde planeringen för en ny fabrik i kvarteret Silverlod vid Karl Gustafsgatan i närheten av Strömstadsvägen.

Planeringen pågick under Andra världskriget då det dessutom periodvis var mycket svårt att få tag i briarträet till piphuvudena. Ja det var till och med så att man en tid tillverkade piphuvudena av gengasved, dvs björk.

1944 beviljade regeringen bygglov för den nya fabriken och bygget startade omedelbart. I september 1945, dvs endast kort till efter andra världskrigets slut invigdes den nya fabriken. Om det hade varit goda tider före och under Andra världskriget så blev tiderna för SKAPI än bättre efter kriget. SKAPI behövde ytterligare arbetskraft och 1947 var det 80 anställda. Fabriken tillverkade det året 1 000 000 (en miljon) pipor.

Den 18 oktober, när fabriken stod på topp, fick Max Schwab en hjärtinfakt och dog omedelbart endast 48 år gammal.

SKAPI levde vidare trots skaparen bortgång. Fabriken gick bra i ytterligare sju - åtta år men sedan började problemen. Det var främst konkurrensen från utlandet som utgjorde den största faran. 1955 började man avskeda arbetare, tio man fick sluta. 1966 var produktionen fortfarande stor, 168 000 pipor tillverkades.

Den 26 oktober 1972 skriver Bohusläningen att driften vid SKAPI har räddats och 1974 erbjuds fabriken att flytta till det nya industriområdet Lillesjö. Någon flytt dit blev det inte. Istället läggs piptillverkningen ned och i den gamla industribyggnaden som inhyst Kampenhofs AB tillverkades piprensaren Ratos (Sotar baklänges). Det var för övrigt också märket på en rökpipa.

När Kampenhofsbyggnaden revs 1982 hade SKAPI, möjligen nu under ett annat namn, flyttat produktionen av piprensare till Munkedal och där tappar vi produktionen ur sikte.

Mikael Koch, Marcus Fredrik Schwartzman, Adolf P Zachau och Max Schwab var alla företagsledare som etablerade för Uddevalla viktiga näringar. Max Schwabs öde var kanske det allra märkligaste. Det sades om honom att han under sin första tid i Uddevalla ständigt var rädd för att tyskarna skulle invadera Sverige. Därför stod det en motorcykel i beredskap och en fabriksarbetare var avdelad att köra honom i säkerhet om tyskarna skulle komma.

Max Schwab fick en storstilad begravning på Sigelhults kyrkogård där en stor gravsten restes över honom mycket centralt intill huvudgången.

För några år sedan upptäckte jag till min bestörtning att Kyrkogårdsförvaltningen i Uddevalla tagit bort Schwabs grav med den fina stenen. Därför ligger nu en av Uddevalla stora industrimän helt anonymt under den här gräsmattan.

Ingen av de andra industrimännens gravar har rönt samma öde. En smärre skandal att man får lov att göra så här!//

ALLSVENSKAN!!!!!!!!!

Bild LSK:s hemsida.

Där satt den! Ljungskile är i Allsvenskan efter seger med 2 - 1 mot Landskrona.

David Leinar matchhjälte efter segermål i 71:a minuten!

STORT GRATTIS!

Och nu kan Ljungskile spela Häcken till Allsvenskan. GIF Sundsvall förlorade sensationellt på hemmaplan mot Degerfors och ligger nu endast en poäng före Häcken. Om Häcken slår Sylvia i sista omgången och Ljungskile slår Sundsvall hemma är Häcken klar för Allsvenskan.//

Utrustningskajen snart ett minne blott

Arbetena med att hacka bort alla spår efter verksamheten på Uddevallavarvet går vidare. Inte bara 07 - 22, som avtalet säger, utan även senare. I går kväll hördes ljudet från bilningsmaskinerna intensivt igen ända fram emot 23-tiden.

Så här ser det ut i dag. Alltmer av betongkajerna hackas sönder. I varje maskin sitter det en förare som möjligen hade något slag hörselskydd men jag är inte säker. Det var flera bilar med polska registreringsskyltar parkerade i närheten så man får anta att det är polsk arbetskraft som arbetar förhoppningsvis efter svenska arbetsmiljöregler men man undrar? Jag skulle själv inte ens mot bra betalt utsätta mig för det oljudet och de kraftiga vibrationerna och stötarna.

Utrustningskajen är snart ett minne blott.//

Uddevalla Roddklubbs damlag

Uddevalla Roddklubbs damer från vänster:

Gertrud Lange, Brita Broström, Tyra Martinsson och Ragna Zachau.

Bilden är tagen vid Roddklubbens första båthus som låg 30 meter öster om det nuvarande.

Anita Canderhed, som tidigare hade en fråga kring Uddevalla Roddklubb återkommer nu med två bilder och ytterligare en fråga om damerna:

"Bland min fars fotografier finner jag dessa två från 1933. Så damlaget har tydligen funnits före 1935, som det står i inlägget om U-a Roddklubb".

Uppgifterna om att damdrodden inom Uddevalla Roddklubb startade 1935 har jag fått av Stig Rahm och Karl-Erik Johansson som båda har skrivit artikeln om Uddevalla Roddklubbs 100-årsjubileum 2004. Artikeln återfinns i likaledes 100-årsjubilerande Svenska Roddförbundets jubileumsmagasin 2004.

Närmare än så kan jag inte komma då jag inte har hittat några andra uppgifter, exempelvis i tidningarna, som styrker detta. Möjligen har fotografen som tagit bilderna stämplat in årtalet på baksidan av Anitas bilder?

Hur som helst är det två härliga bilder som Anita har. På den här bilden ser vi Smögens damlag till vänster och samma fyra roddare från Uddevalla Roddklubb som på föregånde bild.

Från vänster: Brita Broström, Gertrud Lange, Ragna Zachau och Tyra Martinsson.

Den här bilden finns även i Svenska Roddförbundets jubileumsnummer 2004.//

Uddevalla Tändsticksfabrik 1874 - 1938

Tändsticksfabriken 1915. Till vänster Margretegärdeskolan.

Uddevalla Tändsticksfabriks historia börjar med företagsbildningen 1873. Fabrikstillverkningen av tändstickor kom i gång året därpå och 1938 var det slut. 64 års tändstickstillverkning i Uddevalla borde ha resulterat i en historiebok men så blev inte fallet. Det är framförallt ur Uddevallas tidningar vi kan hämta stoff till att beskriva vad tändsticksfabriken betydde för Uddevalla och de anställda. Den var i mångt och mycket ett eget litet samhälle i miniatyr.

Någon bok blev det alltså inte men Svenska Tändsticksaktiebolaget kostade ändå på en dokumentation i form av filmen "Från stock till sticka" som är mycket sevärd. Filmen finns på Bohusläns museum .

Den 6 oktober 1923 hade Bohusläningen en stor industribilaga och där beskrivs flera av stadens industruer på ett ingående sätt.

Här nedan följer artikeln i Bohusläningen om Uddevalla Tändsticksfabrik så som den tedde sig hösten 1923. Bilderna är från Bohusläns museums bildarkiv.

Bohusläningen

"Uddevalla Tändsticksfabrik grundlades år 1873 av grosshandlaren Adolf P Zachau i Uddevalla.

År 1896 ombildade han företaget till ett aktiebolag under namn av Uddevalla Tändsticksfabriks Aktiebolag. När den stora sammanslutningen Jönköpings- och Vulcans Tändsticksfabriksaktiebolag tillkom 1903, uppgick Uddevallafabriken i detta stora fabriksaktiebolag. Fabriken tillverkar endast säkerhetständstickor.

Inom Uddevalla stads planlagda område äger fabriken tillsammans över 142 000 kvadratmeter tomter och mark. Vad som icke användes för fabriksrörelsen är upplåtet till personalen för eget bruk. För tjänstemän och arbetarpersonal äger fabriken 24 större och mindre bostadshus innehållande över 230 eldstäder. Fabriken har egen mekanisk verkstad samt sågverk såväl i Uddevalla som i Bengtsfors.

Fabriken säljer trävaror till personalen till självkostnadspris för husbyggnadsbehov och har för övrigt sökt befordra egnahemsverksamheten.

Sedan mer än 20 år tillbaka har fabriken eget ångkök, varav en del av personalen begagnar sig. Måltider serveras till mycket billiga priser. Vid fabriken finnes sjukkassa, som varit till stor gagn för personalen. En läkare står kostnadsfritt till personalens förfogande; dessutom finnes sjuksköterska, som avlönas dels av fabriken, dels av sjukkassan. På senare tid har även på försök startats ett intressekontor.

Fabriken sorterar närmast under Jönköpings- och Vulcans huvudkontor i Jönköping, fabrikatet däremot försäljes av Svenska Tändsticksaktiebolaget i Stockholm, varom mera här nedan.

Nuvarande disponenten, herr Arthur E Zachau, inträdde år 1883 i sin faders fabriksrörelse. Under disponent Zachaus energiska ledning kom Uddevallafabrikatet in på alla stora exportmarknader genom egna agenter i London, Amsterdam, Paris, Bryssel, Hamburg och New York. Bland ledande märken kunna nämnas "Svalan", "Myran", m fl.

Ingenjörs-, kontors- och fabrikstjänstemännen uppgå till ett antal av c:a 40 inklusive tjänstemännen för den mekaniska verkstaden och trävarurörelsen. Arbetareantalet utgör inklusive dessa avdelningar c:a 500 personer.

Måhända finnes ingen annan industri, där svenskens obestridligen framstående egenskaper som organisatör, uppfinnare och kvalitetsarbetare kommit så till sin rätt som inom tändsticksindustrin. Under det senaste trekvartsseklet har aldrig funnits någon period, då den svenska tändsticksindustrin icke varit absolut ledande i teknikst avseende.

Det fabrikat som framställes av Jönköpings gamla tändsticksfabrik redan för 60 år sedan, förblir den dag som kvalitativt oöverträffat. Det är ett gott vittnesbörd att den tändsticksask, som först fördes i handeln av det gamla Jönköpingsbolaget, sedan dess icke blivit i någon enda detalj förändrar utan har accepterats som standardformat över hela jorden, varhelst säkerhetständstickor äro att finna.

I förgrunden fanns ett av många virkesförråd. Då hette det kvarteret Kondoren, numera Sinclair.

Om man undantager de länder, där tändstickor av helt annan typ användas och industrin därför följt sina egna banor, såsom Förenta Staterna, Canada och delvis England, har varje annat lands tändsticksindustri varit baserad på den svenska normaltypen. Dessutom är flertalet av alla de hundratals maskinella förbättringar, som under de gångna 70 åren gjorts, utförda av svenska uppfinnare.

Det måste emellertid erkännas, att ju mera fulländad en industri blivit, desto större bliva svårigheterna att göra ytterligare framsteg, och det kan ej förhindras, att uppfinningar, som göras och utnyttjas i ett land, förr eller senare även komma andra länder till godo.

Problemet för den svenska tändsticksindustrin att bibehålla sitt stora försprång framför andra länder har därför varit allt annat än lättlöst. Det torde emellertid icke vara förmätet att påstå, att den svenska tändsticksindustrin lyckats i denna uppgift. Vad som främst möjliggjort bibehållandet av Sveriges ledande ställning är det förhållandet, att nya problem framkommit. Ett av dessa har varit det ständigt ökande kravet på olika format och förpackningar samt en stor variation ifråga om etiketter för att möta i olika länder förefintliga tullbestämmelser, klimat- och transportförhållanden samt publikens smak.

Den svenska tändsticksindustrin har härvid under loppet av många decennier utvecklat en smidighet och anpassningsförmåga efter varje särskild marknads krav, vartill motstycke saknas inom något annat lands tändsticksindustri. Där svenska tändsticksindustrin har att räkna med konkurrens framförallt på sådana marknader, där stora kvantiteter kunna tillverkas i ett och samma format och där kraven på anpassningsförmåga är måttliga.

I alla de hundratals specialmarknader däremot där man med för små kvantiteter måste rätta sig efter köparens krav, har den svenska tändsticksindustrin ett deciderat företräde framför alla konkurrenter. För att belysa huru stor vårt lands överlägsenhet över konkurrenterna i många fall är må nämnas, att antalet etiketter som levererades från de svenska tändsticksfabrikerna år 1913 översteg 9000. Endast undantagsvis torde något annat tändsticksföretag i världen ha överskridit siffran 50.

Svenska Tändsticksaktiebolaget är i sin bransch världens ojämförligt största företag och är väl rustat att för framtiden bibehålla denna rangplats, ej blott som följd av dess egen organisation, utan även därigenom att bolaget förskaffat sig ett vidsträckt inflytande inom sådana företag i utlandet, som förut voro konkurrenter på världsmarknaden.

Uddevalla Tändsticksfabrik har under dess 50-åriga tillvaro i hög grad bidragit till att göra det svenska tändsticksfabrikatet uppskattat och erkänt på världsmarknaden".

På sedvanligt sätt saxar jag ur Tidningsarkivet vad tidningarna skrivit om tändstickor:

1861-01-07 Den första tändsticksfabriken brinner. Brand. Industri.
1885-01-13 Uppsyningsmannen vid Tändsticksfabriken Franz Lambert Ruthenbeck 44 år död.
1886-11-13 Varma kar- och ångbad i badhuset vid Tändsticksfabriken. Bad.
1886-12-04 Varma kar- och ångbad hvarje söckendags eftermiddag, badhuset vid Tändsticksfabriken. 1 kr. badet.
1888-05-24 Badhuset vid Tändsticksfabriken. Bad. Annons.
1888-05-29 Om badhuset vid tändsticksfabriken.
1888-08-16 Förfalskning av svenska tändsticksetiketter. Polis.
1888-10-27 En 23-årig arbetare vid tändsticksfabriken fick igår vänstra armen krossad. Olycka.
1893-04-04 Jernbandade ekfat säljes till 1krona 50 öre stycket å Uddevalla Tändsticksfabrik. Annons.
1894-05-24 Johan Magnusson 15 år, från Karlsruhe, anställd på Uddevalla tändsticksfabrik, råkade ut för en olycka med svåra skador.
1895-11-19 Badhuset vid Tändsticksfabriken öppet tider. Annons. Industri.
1899-06-10 Bagare övade skjutning mot tavla. En kula träffade fönster i tändsticksfabriken, arbeterska skadades. Olycka.
1900-05-29 Badhuset vid Tändsticksfabriken hålles öppet till- och med torsdag 31 maj. Industri.
1900-10-06 "Inom våra fabriker finna gossar och flickor med lätta och lönande arbeten Uddevalla Tändsticksfabrik". Annons.
1900-10-23 Tändsticksarbetaren Johan Henriksson, Klockarekroken, pliktade 25 kr för att ha stört Frälsningsarméns andakt. Polis.
1901-03-07 Verkmästaren vid tändsticksfabriken Johan L. Hagström död. 53 år.
1903-03-24 Stadspromenader, 17. Kungsgatan, Sillgatan, Tändsticksfabriken, Urhagen. Industri.
1903-04-04 Stadspromenader, 18. Tändsticksfabfriken. Svarta vägen.
1903-04-11 Stadspromenader, 19. Svarta vägen, Katrineberg, Tändsticksfabriken. Industri.
1903-08-04 Stadspromenader, 33. Länslasarett, tändsticksfabriken, von Braun. Herrnhutarna. Industri. Sjukvård.
1904-01-14 Uddevallas tändsticksfabrik har låtit införa elektrisk belysning i fabrikslokalerna. Energi.
1908-06-10 Tändsticksfabriken begär att få tillstånd att på egen bekostnad anlägga lastspår. Industri.
1908-06-20 Tändsticksarbetaren Johannes Olsson och hans hustru har sökt lagfart på ängen nummer 89. Fastighetsaffär.
1910-04-16 Tändsticksfabriken vill bygga järnbro över Östergatan.
1911-03-04 Förmannen vid tändsticksfabriken Alexander Lindberg död. 45 år. Gravsatt på Ramneröd.
1911-07-29 50 år fyller förvaltaren vid tändsticksfabriken Karl Langborg.
1913-11-20 Brand i natt inom Uddevalla tändsticksfabriks äldre avdelning, hörnhuset vid Kungsgatan. Industri.
1914-01-24 Uddevalla tändsticksfabrik, den av eld härjade avdelningen är nu återställd. Industri.
1915-04-29 50 år fyller disponenten vid tändsticksfabriken Arthur Zachau.
1916-09-06 Förvaltaren vid tändsticksfabriken Carl Ludvig Langborg död. 55 år.
1917-05-01 Jönköping- och Vulcan tändsticksfabrik på område vid Linneby, Gullbrandsdalen. Fastighetsaffär.
1917-06-05 Lagfart för tändsticksfabriken på Hedegärde, Gullbrandsdalen, Norra Linneby köpt.
1918-04-16 Uddevalla tändsticksfabrik har från- och med denna vecka inskränkt driften till tre arbetsdagar. Industri.
1918-08-22 50 år fyller kassören vid tändsticksfabriken Hjalmar Zachau.
1920-02-07 Tändsticksfabriken anställer fler kvinnor pga ny arbetstidslag. Industri.
1922-05-04 Arbetet vid Uddevalla tändsticksfabrik.
1922-06-28 Semester under veckan har U-a tändsticksfabr. och Schwartzman & Nordström. Kampenhov börjar på torsdag.
1922-11-07 Den japanska tändstickskonkurrensen.
1923-01-08 Disp. vid Uddevalla tändsticksfabr. Arthur E. Zachau blev påkörd av en spårvagn i Stockholm, undkom med hjärnskakning. Olycka.
1923-03-26 Tändsticksarbetarefackförening firade på lördagen sitt 20 års jubileum.
1923-06-26 Denna vecka åtnjuta arbetarna vid Tändsticksfabriken-och Schwartzman semester. Social.
1924-07-03 Köpmannakurserna, studiebesök på Uddevalla Tändsticksfabrik, bild och text.
1924-09-08 Tändsticksfabriken firar 50-årsjubileum. 68 av fabrikens personal fick medalj. Utmärkelse.
1925-01-13 Brand i tändsticksfabriken, en paraffinmaskin, sedan ett år särskild brandsläcka.
1925-04-29 60 år fyller disp. Arthur E. Zachau vid Uddevalla tändsticksfabrik.
1925-06-19 Midsommarvaka anordnas å Hallinden. Förstklassig musik med Tändsticksarbetarnas musikkår från Uddevalla, Annons.
1927-03-28 Tändstickan 100 år. Uppfinnare var den engelske apotekaren John Walker i Stockton-on-Tees. Jubileum.
1927-05-19 Hemsk olyckshändelse i Uddevalla, 6-åriga Elsa Mariann Mattson påkörd av en av tändsticksfabrikens lastbilar.
1928-02-21 Disponent Artur Emil Zachau 62 år, död. Han var disponent för Uddevalla Tändstickfabrik. Familjenytt. Bild.
1928-03-19 Tändsticksfabriken, Lindahl ny chef.
1928-08-30 Svårt bränd blev i måndags den kände brottare Harry F. Johansson under sitt arbete på Tändsticksfabriken. Olycka.
1929-03-26 Tändsticksfabrikens chef efter disp. Vald. Lindahl blir disp. Folke Knutsson Hall f.n. i Göteborgs fabrik.
1930-03-01 50 år fyller tändstickskungen Ivar Kreuger. Berättelse. Bild.
1930-09-12 Uddevalla nya radiostations donatorer, tändsticksfabriken, Kasens tegelbruk.
1930-09-15 Ingenjören vid Uddevalla tändsticksfabrik Knut Ferdinand Zachau död, nära 53 år.
1930-12-10 Tändsticksfabrikens skorsten under rivning, orsak maskindriften centraliseras.
1930-12-17 Julpermission vid Tändsticksfabr. Vid Uddevalla Tändsticksfabriken tar man julledigt till trettondagen.
1930-12-20 Uddevalla Hamn ångaren "Nerus" av Amsterdam för att lasta tändstickor. Båtar.
1931-01-16 Eldsvådetillbud på Tändsticksfabrik. Brand.
1931-05-04 50 år fyller Ingeniör P. A. Pettersson vid Uddevalla Tändsticksfabrik. Bild.
1931-06-04 Tändsticksbolaget minskar driften vid hemmafabrikerna. Arbetsmarknad.
1932-09-28 Ny chef vid Uddevalla tändsticksfabrik Disponent Osvald Friberg. Utnämning.
1932-11-18 Tändsticksbolaget flyttar kontoret till Jönköping.
1932-11-30 Tändstickbolagets utveckling har gått bättre än beräknat. Arbete.
1934-07-09 75 år fyller förre förmannen vid tändsticksfabriken Albert E. Grahn.
1935-02-08 Templet som blev varuhus, tändsticksfabriken. Affär. Bild.
1936-01-13 I tändsticksfabrikens gamla fastigheter inreds affärslokaler.
1936-01-14 Solstickan lanseras för välgörenhet. Ny tändsticka i marknaden. Näringsliv.
1936-04-08 50 år fyller Henning Gustafsson, maskinist vid tändsticksfabriken.
1936-06-09 Ett smärtsamt budskap till tändsticksarbetarna. 20 procent av arbetsstyrkan blev avskedade igår. Arbetsmarknad.
1936-07-02 En ny industri till Uddevalla. Tändsticks-A.B. hjälper till att skaffa arbete åt avskedade. Backelitartiklar. Industri.
1936-08-21 Bild av tändsticksfabrikens garage med bostäder för chaufförerna.
1936-08-31 Tändstickor utsatta för patentstöld av vänersborgare. Maskin för tillverkning.
1936-09-01 Tändsticksfabriken i Vänersborg blev bestulen på patent. Fabrik.
1936-11-28 Förgiftningen i Uddevalla tändsticksfabriken, fortsätter. Olycka.
1936-12-10 Civilingenjör Eskil Ågren blir ny chef för tändsticksfabriken. Disponent Anderfeldt till Jönköping. Utnämning.
1937-02-01 Tändsticksbolagen behandlar trotjänarna på föga hedrande sätt. Social. Bild.
1937-03-18 60 år fyller verkmästaren vid tändsticksfabriken Anders Jonsson.
1937-04-02 75 år fyller förre förmannen vid tändsticksfabriken Svensson. Familjenytt. Bild.
1937-04-03 75 år fyller förre förmannen vid tändsticksfabriken J. P. Svensson.
1937-06-08 50 år fyller eldaren vid tändsticksfabriken Karl Hjalmar Andersson.
1937-08-24 Nederländernas minister i Stockholm besökte Uddevalla. Uddevalla exporterar tändstickor o.massa till Nederländerna.
1937-09-10 Tändsticksfabriken får ny port. Byggnad.
1937-09-30 175, 000 man berörda av de nu gjorda avtalsuppsägningarna. I Uddevalla beröres slakteriet, byggeriet, oljeslageriet och tändsticksfabriken. Arbetsmarknad.
1938-03-12 Handlanden Gunnar Persson har av Jönköping & Vulcan tändsticksbyggnad. Fastighetsaffär.
1938-04-19 Tändsticksarbetarna ha firat 35-års jubileum. Jubileum.
1938-06-01 Uddevalla tändsticksfabrik nedlägges den 1 september i år. Arbetsmarknad.
1938-06-01 Uddevalla tändsticksfabrik nedlägges i höst. 170 man blir arbetslösa. Nedläggning.
1938-06-15 80 år fyller förre tändsticksfabriksarbetaren Karl Johan Johansson, Kampetegen.
1938-06-29 Tändsticksfabrikens nedläggande skall uppskjutas 1 månad. Fabrik.
1938-06-29 Tändsticksfabriken stoppar 1 oktober uddevalladelegation i Jönköping i går. Nedläggning.

1938-07-05 Bakelitfabriken i Uddevalla skall få nya- och bättre lokaler i nuvarande tändsticksfabriken. Industri.
1938-07-25 Ny ordförande för tändsticksarbetarnas s.o. Fabrik.
1938-08-03 Tändsticksarbetare uppvakta herr Möller om trähusfabriken. Deputation till Stockholm i morgon. Näringsliv.
1938-08-05 Tändsticksarbetarna uppvaktade statsminister Per Albin Hansson om att bevilja bidrag till trähusfabriken.
1938-08-12 Det blivande fabriksområdet. Uddevalla får över 1 miljon som bidrag till förarbetena för den nya tändsticksfabriken. Det blir två nya broar över Bäveån. Byggnad. Bild.
1938-09-16 Nytt företag startas i tändsticksbolagets komplettfabrik i kvarteret Kondoren? Tändsticksfabriken nedlägges.
1938-09-23 70 år fyller förre kassören vid tändsticksfabriken Hjalmar Zachau.
1938-09-30 Den sista arbetsdagen. I afton släcker man under pannorna vid tändsticksfabriken. Fabrik. Bild.
1938-09-30 Sista arbetsdagen på Uddevalla tändsticksfabrik. En tillbakablick, trotjänare berättar. Nedläggning.
1938-11-24 Holländare på resa till Uddevalla gick på grund i Sillesund. Fartyget skulle utföra den sista direktskeppningen av tändstickor. Olycka.
1938-12-21 I slutet av januari startar ett sidenväveri i Uddevalla. Skall förläggas i tändsticksfabrikens lokaler. Industri.
1939-02-03 Tändsticksfabrikens bidrag på 40 000 kr skall utdelas till de arbetslösa före detta arbetarna.
1939-04-21 Disponenten vid Uddevalla tändsticksfabrik E. Ågren blir chef för Västerviks tändsticksfabrik. Utnämning.
1939-05-06 Socialbyrån har fått nya lokaler i tändsticksfabrikens kontorsbyggnad på Kungsgatan. Myndighet.
1939-05-31 Schwartzmans har köpt kvarteret Kondoren av Tändsticksbolaget för att uppföra en ny fabrik. Industri.
1939-07-08 80 år fyller förre förmannen vid tändsticksfabriken E. A. Gran.
1939-12-28 Förre tändsticksarbetaren Pontus Kamperin, Uddevalla, död. 76 år.
1940-03-23 80 år fyller förre tändsticksarbetaren J. A. Gustafsson, Viggero, Uddevalla.
1940-05-23 70 år fyller förre nattvakten vid tändsticksfabriken Johan Dahlqvist, 25 år vid fabriken.
1942-04-08 60 år fyller förre förmannen vid Uddevalla tändsticksfabrik David Högvall.
1942-09-24 Lysekilsbo omkommen i Nordburma. Ingenjören Tage Thorsson arbetade för Svenska Tändsticksfabriken. Olycka.
1945-06-20 Tändsticksplockning mitt i natten på II7. Regemente.
1945-10-04 Brand på Barkvägen 7, 6-årig flicka lekte med tändstickor.
1946-09-28 Före detta tändsticksarbeterskan Augusta Strid, Groröd innebrändes i sin bostad. Hon blev 82 år. Död.
1947-03-18 70 år fyller förre verkmästaren vid tändsticksfabriken Anders Jonsson.
1947-03-18 Dir. Adolf Christoffer Zachau, son till dir A. P. Zachau, för tändsticks, död. 72 år.
1947-04-03 E. G. Lange AB å tomten nr 1 i kvarteret Sparven, köpt av Jönköpings Vulcan tändsticksfabrik. Fastighet.
1948-02-06 Myntreformen gav 250 miljoner i förlust. Hänsynslös rumänsk behandling av Svenska Tändsticks.
1948-05-03 Förre smeden vid tändsticksfabriken Gustaf Westergren död, var anställd från 1896 till nedläggningen.
1948-06-19 80 år fyller förre portvakten vid tändsticksfabriken Carl J. Fredriksson.
1948-09-04 TändsticksIndustrins 100 årsjubileum. 63 uddevallabor kommer att medaljeras den 14 sep.
1948-09-15 Vackrare ord än trotjänare finns ej, tändsticksveteraner. Förteckning på medaljörerna.
1949-04-25 Tändsticksfabrikens många flickor förljuvade tillvaron för jubilerande 1913.
1949-10-18 Nils Silfverhielm organisera hemvärnsövning vid gamla Tändsticksfabriken för att prova televerkets driftsskydd.
1954-04-30 Uddevalla statsmusikkår blåste- och trummade för "Solstickan". (Tändstickor).
1954-09-22 Det är 90 år sedan tändsticksfabriken startade, och 17 år sedan den nedlades. Bild på fina askar.
1956-05-04 75 år fyller ing. P. A. Petersson, kom till Uddevalla tändsticksfabrik 1907.
1956-07-12 Miljonbrand i Uddevalla. Gamla tändsticksmagasinen i ruiner. Brand. Bild.
1956-07-14 Småflickors lek med tändstickor orsakade branden i Tändsticksbolagets magasinsbyggnader. Brand.
1960-11-23 Uddevallas största markförvärv. Tändsticksfabrikens marker köptes för 2 miljoner. Fastighetsaffär. Bild.
1964-06-10 Tändsticksfabriken ger plats för Uddevallas första P-hus. Staden köper tomten för 2,75 miljoner kronor. Fastighetsmarknad.
1966-02-22 Uddevalla tändsticksfabrik skall nu rivas. Tomten skall användas till parkeringsplats. Rivning. Bild.
1967-09-09 Arbetsplats med utsikt. Plåtslagare Karl H. Engström på skorstenen till gamla Tändsticksfabriken. Byggnad.
1968-06-10 Staden köper tändsticksfabriken för att bygga parkering. Fastighetsaffär.
1968-06-28 Tändsticksetiketter från Uddevalla- och hela Sverige katalogiseras av Arne Tejdal. Hobby.
1969-06-11 Tolv kreatur innebrända vid brand i Tanumshede p.g.a. två barns lek med tändstickor. Djur. Bild
1970-04-27 Tändsticksask räddade orustbo från förgiftning. Brand. Bild.
1971-02-19 Tändsticksfabriken försvinner. Tillverkning av tändstickor upphörde i november 1938. Rivning.
1971-07-28 Förre kamreren Erik Lekander på Uddevalla Tändsticksfabrik död. 94 år.
1974-04-29 "Svalan" från Uddevalla som flög över världen. Bilder av Tändsticksfabriken- och Margretegärde.
1974-04-29 Denna vår har jämnt hundra år förflutit sedan Uddevalla tändsticksfabrik startades. Industri.
1974-04-29 Tändsticksfabriken, historia av Gustaf E. Karlsson.
1974-04-30 "Svalan" från Uddevalla tändsticksfabrik finns ännu kvar.
1976-05-08 Uddevalla får "egna" tändsticksaskar igen. Industri.
1976-05-08 I sommar släpper Tändsticks AB ut en miljon askar med etiketter som fanns på de i Uddevalla tillverkade.
1981-02-03 Hon samlar etiketter från tändsticksaskar. Utställning. Hobby. Bild.
1982-07-22 Jacob Trahnsgatan 16, på 1920-talet. Tändsticksfabriken byggnad. Numera Länkarnas lokal.
1983-09-19 Minnesbilder från Uddevalla tändsticksfabrik. Industri.
1983-09-19 Anna Brattberg- och Linnéa Larsson minns sina jobb på tändsticksfabriken. Industri.
1983-12-10 Storbrand förstörde sista delen av före detta Tändsticksfabriken i Uddevalla. Brand.
1983-12-12 Tegelstenar- och aska allt som återstår av tändsticksfabriken. Brand.
1984-10-17 50 lägenheter byggs där tändsticksfabriken stod. Bostad.
1985-05-29 Bostäder, affärer- och parkeringshus efter tändsticksfabriken. Byggnad.
1985-12-02 Uddevallas tändstickor spreds över jordklotet, Adolf P. Zachau. Industri.
1986-01-30 Föredrag om Uddevalla tändsticksfabrik på museet. Industri. Museum.
1986-07-11 Tändstickan fyller 150 år. Första fabriken öppnades i Stockholm 1836. Industri.
1986-11-27 Gamla Tändsticksfabriken. Industri. Bild.
1987-11-19 315 parkeringar försvinner när tändstickstomten bebyggs. Byggnad.
1988-01-21 Tändsticksfabriken, Kilbäcksgatan 14, där Tor Andren startade Väskan-Strumpan. Affär.
1988-03-11 Tändsticksfabrikör Zachau ger namn åt ny gata. Gatuarbete.
1988-03-16 Tändsticksfabriken arbetarbostad Ängabo nerbrunnen. Berättelse av Osvald Johansson. Brand.
1988-08-08 Tändsticksfabriken under första världskriget. Hörmander. Industri
1988-08-08 Tändsticksfabriken i Uddevalla, Edvin Johansson berättar om komplettmaskinen. Industri.
1988-10-03 Tändsticksfabrikens skorsten fälldes. Industri. Rivning.
1993-08-24 55 år sedan tändsticksfabriken upphörde. Ingvar Rahm berättar. Industri.
1997-05-24 Den gamla tändsticksfabriken. Industri.
2001-10-26 Michael Ottosson Väjern, har papper på att han är dubbel Guinessrekordhållare i tändstickskastning.
2002-03-12 Det hände då: För 70 år sedan 1932-03-12 skjuter sig den svenske tändstickskungen Ivar Kreuger. Död.
2003-12-15 När "Tändstickan" gick upp i rök. Tändsticksfabriken i kvarteret Herrnhut brann ned för 20 år sedan. Av Ulf G Eriksson. Berättelse.
2004-01-21 Så fick "Port Artur" sitt namn. En hamnstad i Kina och tändsticksdirektören Artur Zachau i Uddevalla är en trolig förklaring. Historia.//