Marcus Fredrik Schwartzman, "Tigers" grundare.
Den 1 oktober 1903 började Schwartzman o Nordström sin verksamhet i lokaler på Kungsgatan 19 i Uddevalla. Det var de båda kompanjonerna Marcus Fredrik Schwartzman och Hjalmar Nordström, som med ett kapital på vardera 10 000 kr startade rörelsen. Att företaget etablerades i Uddevalla berodde på att direktör Schwartzman varit resande för firma AB Erikson o Larsson i Borås och som centrum i sitt försäljningsdistrikt haft Uddevalla.
Företagets första lokaler var på Kungsgatan 19 och bestod av ett kontorsrum och en lagerutrymme. Personalen bestod av en kvinnlig kontorist, en resande och ett lagerbiträde.
Redan 1905 utträdde Hjalmar Nordström ur företaget. Skälet till det kan ha varit att de båda företagarna hade olika uppfattningar om hur företaget skulle utvecklas. Schwartzman ville starta tillverkning av konfektionsvaror och så blev det. Dock kvarstod Nordström i företagsnamnet.
Man skall komma ihåg att vid den här tiden gick männen till en skräddare när en ny kostym skulle köpas. Under tiden som kostymen växte fram gick kunden flera gånger till skräddaren och provade den.
Det var en helt ny idé att konfektionstillverka kostymer (konfektion från det latinska confi'cere = göra färdig). Idén var helt enkelt den som råder än i dag. Olika tillverkare syr upp sina modeller i olika storlekar och säljer via återförsäljare. Det krävde givetvis en stor kapitalinsats eftersom det tog tid innan man fick tillbaka sina utlägg.
Idén med konfektionstillverkning var ett lyckokast och kom helt rätt i tiden. Schwartzman köpte 1906 hörnhuset Lagerbergsgatan - Norra Drottninggatan och flyttade in sin fabrik i huset. Därmed kunde fabriken börja att producera. Efterfrågan var enorm och tämligen omedelbart fick Schwartzman lägga ut detaljtillverkning av ficklock, kragar etc på underleveramtörer i Uddevalla. Den största var Johannes Nilsson AB i Port Arthur med många anställda.
Dessa underleverantörsjobb var också lämpliga för hemmafruar som ville tjäna en slant och det blev med tiden många som satt hemma och sydde till Schwartzmans.
Det behövdes redan från början större lokaler och 1919 byggde Schwartzman o Nordström ett nytt hus på granntomten längs Lagerbergsgatan (som då fortfarande hette Stora Norrgatan). Man byggde också på en tredje våning på hörnhuset.
Inte ens med denna tillbyggnad hade lokalfrågan lösts utan man letade efter en ny plats att bygga en ännu större fabrik. I februari 1922 köptes därför tomten och fastigheten Natt och Dags bryggeri i kvarteret Dagson.
Samtidigt ökade produktionen hela tiden. Man sydde förstås olika kostymmodeller och först hade man för att hålla isär dem kallat dem efter siffror. Kostym nr 1, 2 etc. Nu bestämde man sig istället för att ge dem olika namn. I oktober 1926 lanserades sålunda kostymen Tiger som fanns i modellerna Tiger 1, Tiger 2 och Tiger 3. Tigerkostymerna blev genast omåttligt populära. Andra namn var Lord 1, Lord 2 och Lord 3 m fl.
I mars 1928 blev det känt i Uddevalla att det skulle byggas ett stort industrikomplex i kvarteret Dagson. De byggnader som i dag innehåller Sveriges Radio Väst, Vårdcentralen Dagson, ungdomslokaler Bryggeriet mm är de lokaler som byggdes för konfektionsfabriken. I mars samma år fyllde Marcus Fredrik Schwartzman 50 år.
Samma år beviljade Hälsovårdsnämnden en ansökan om att få bygga 25 vattentoaletter i den nya fabriksbyggnaden.
1929 kunde den nya fabriken invigas och all verksamhet flyttades dit. Detta innebar även att underleverantörerna fick mindre att göra men personalen hos dessa inklusive de som satt i hemmen och sydde behövdes i den nya fabriken. Personalstyrkan skulle snabbt uppgå till 1000 anställda och trots den stora arbetlösheten i Sverige på 1930-talet gick fabriken mycket bra.
Redan 1905 utträdde Hjalmar Nordström ur företaget. Skälet till det kan ha varit att de båda företagarna hade olika uppfattningar om hur företaget skulle utvecklas. Schwartzman ville starta tillverkning av konfektionsvaror och så blev det. Dock kvarstod Nordström i företagsnamnet.
Man skall komma ihåg att vid den här tiden gick männen till en skräddare när en ny kostym skulle köpas. Under tiden som kostymen växte fram gick kunden flera gånger till skräddaren och provade den.
Det var en helt ny idé att konfektionstillverka kostymer (konfektion från det latinska confi'cere = göra färdig). Idén var helt enkelt den som råder än i dag. Olika tillverkare syr upp sina modeller i olika storlekar och säljer via återförsäljare. Det krävde givetvis en stor kapitalinsats eftersom det tog tid innan man fick tillbaka sina utlägg.
Idén med konfektionstillverkning var ett lyckokast och kom helt rätt i tiden. Schwartzman köpte 1906 hörnhuset Lagerbergsgatan - Norra Drottninggatan och flyttade in sin fabrik i huset. Därmed kunde fabriken börja att producera. Efterfrågan var enorm och tämligen omedelbart fick Schwartzman lägga ut detaljtillverkning av ficklock, kragar etc på underleveramtörer i Uddevalla. Den största var Johannes Nilsson AB i Port Arthur med många anställda.
Dessa underleverantörsjobb var också lämpliga för hemmafruar som ville tjäna en slant och det blev med tiden många som satt hemma och sydde till Schwartzmans.
Det behövdes redan från början större lokaler och 1919 byggde Schwartzman o Nordström ett nytt hus på granntomten längs Lagerbergsgatan (som då fortfarande hette Stora Norrgatan). Man byggde också på en tredje våning på hörnhuset.
Inte ens med denna tillbyggnad hade lokalfrågan lösts utan man letade efter en ny plats att bygga en ännu större fabrik. I februari 1922 köptes därför tomten och fastigheten Natt och Dags bryggeri i kvarteret Dagson.
Samtidigt ökade produktionen hela tiden. Man sydde förstås olika kostymmodeller och först hade man för att hålla isär dem kallat dem efter siffror. Kostym nr 1, 2 etc. Nu bestämde man sig istället för att ge dem olika namn. I oktober 1926 lanserades sålunda kostymen Tiger som fanns i modellerna Tiger 1, Tiger 2 och Tiger 3. Tigerkostymerna blev genast omåttligt populära. Andra namn var Lord 1, Lord 2 och Lord 3 m fl.
I mars 1928 blev det känt i Uddevalla att det skulle byggas ett stort industrikomplex i kvarteret Dagson. De byggnader som i dag innehåller Sveriges Radio Väst, Vårdcentralen Dagson, ungdomslokaler Bryggeriet mm är de lokaler som byggdes för konfektionsfabriken. I mars samma år fyllde Marcus Fredrik Schwartzman 50 år.
Samma år beviljade Hälsovårdsnämnden en ansökan om att få bygga 25 vattentoaletter i den nya fabriksbyggnaden.
1929 kunde den nya fabriken invigas och all verksamhet flyttades dit. Detta innebar även att underleverantörerna fick mindre att göra men personalen hos dessa inklusive de som satt i hemmen och sydde behövdes i den nya fabriken. Personalstyrkan skulle snabbt uppgå till 1000 anställda och trots den stora arbetlösheten i Sverige på 1930-talet gick fabriken mycket bra.
I september 1934 köpte direktör Schwartzman familjen Jacobis hus Ramdalen (nu officersmäss på Gullmarsbasen) i Skredsvik för att använda det som semesterhem för de anställda.
På fabriksbyggnaden på Söder satte man upp en reklamskylt för "Tigerkläder" på taket mot korsningen Södergatan - Södra Drottninggatan och det var nu folk i allmänhet började kalla företaget för "Tigerfabriken" eller bara "Tiger".
Uddevallaborna hade för övrigt smeknamn på alla de tre stora industriföretagen: Kampenhof kallades för "Möket", Uddevalla Tändstickfabrik för "Stickan" och Schwartzman o Nordström således "Tiger". Dessutom var det olika status bland arbetarna på de tre fabrikerna. Att jobba på "Möket" hade lägst status. Arbetarna där gick hem efter dagens slut med bomullsludd i kläderna så det syntes på dem var de jobbade. Sak samma med "Stickan" som dock hade högre status. De som jobbade i den s.k. "Satsen" där hade också synliga spår på sina kläder och i ansiktet av så det var ingen tvekan om var de jobbade. Högst status hade de som arbetade på "Tiger". Självklart klädde sig herrarna som jobbade där i kostym.
Trots att företaget nu hade en ny stor fabriksbyggnad räckte denna inte till. Ytterligare utveckling krävdes. den stora satsningen på den nya "Tigerfabriken" 1929 insåg Schwartzman att man måste ta ytterligare ett steg. Man kastade sina blickar på en del av den 1938 nedlagda tändsticksfabriken och på våren 1939 köpte man den s k "Kompletten" i kvarteret Kondoren (nuvarande Sinclair) av Tändsticksbolaget. Man skulle bygga en helt ny och mycket större fabriksbyggnad och planeringen påbörjades omgående.
Som väl alla vet bröt Andra världskriget ut den 1 september 1939, dvs bara några månader senare. Planerna på den nya fabriksbyggnaden fick nu läggas på is och Tiger fick ställa om sin produktion till att sy kläder till den svenska krigsmakten. Även det var bra för Tiger, produktionen kunde upprätthållas under kriget. Planeringen av den nya fabriken fortsatte också. Diskussioner fördes med Uddevalla stad om att denna skulle köpa fabriksbyggnaden i kvarteret Dagson.
I mars 1944 tog Tiger över konfektionsfabriken Debe i Dals Ed. Samma år fick de anställda vid "Tiger" 17 dagars semester och fullt betalt för 12. På hösten köpte företaget Hotell Bele i samma kvarter för att använda det som pensionat för firmans personal. Överhuvudtaget tycks just 1944 varit ett osedvanligt lyckosamt år för fabriken och dess personal. I hörnet Packhusgatan - Södergatan startade företaget en barnkrubba som tog emot 15 barn till anställda. Och till julen 1944 tildelades personalen en julklapp bestående av en veckolön.
Krigsslutet 1945 blev också inledningen till byggandet av den nya fabriken vid Östergatan. Samtidigt som detta arbete pågick och produktionen pågick för fullt blev det brist på arbetskraft. För att råda bot på situationen startade företaget en fabrik i Bengtsfors 1946.
På fabriksbyggnaden på Söder satte man upp en reklamskylt för "Tigerkläder" på taket mot korsningen Södergatan - Södra Drottninggatan och det var nu folk i allmänhet började kalla företaget för "Tigerfabriken" eller bara "Tiger".
Uddevallaborna hade för övrigt smeknamn på alla de tre stora industriföretagen: Kampenhof kallades för "Möket", Uddevalla Tändstickfabrik för "Stickan" och Schwartzman o Nordström således "Tiger". Dessutom var det olika status bland arbetarna på de tre fabrikerna. Att jobba på "Möket" hade lägst status. Arbetarna där gick hem efter dagens slut med bomullsludd i kläderna så det syntes på dem var de jobbade. Sak samma med "Stickan" som dock hade högre status. De som jobbade i den s.k. "Satsen" där hade också synliga spår på sina kläder och i ansiktet av så det var ingen tvekan om var de jobbade. Högst status hade de som arbetade på "Tiger". Självklart klädde sig herrarna som jobbade där i kostym.
Trots att företaget nu hade en ny stor fabriksbyggnad räckte denna inte till. Ytterligare utveckling krävdes. den stora satsningen på den nya "Tigerfabriken" 1929 insåg Schwartzman att man måste ta ytterligare ett steg. Man kastade sina blickar på en del av den 1938 nedlagda tändsticksfabriken och på våren 1939 köpte man den s k "Kompletten" i kvarteret Kondoren (nuvarande Sinclair) av Tändsticksbolaget. Man skulle bygga en helt ny och mycket större fabriksbyggnad och planeringen påbörjades omgående.
Som väl alla vet bröt Andra världskriget ut den 1 september 1939, dvs bara några månader senare. Planerna på den nya fabriksbyggnaden fick nu läggas på is och Tiger fick ställa om sin produktion till att sy kläder till den svenska krigsmakten. Även det var bra för Tiger, produktionen kunde upprätthållas under kriget. Planeringen av den nya fabriken fortsatte också. Diskussioner fördes med Uddevalla stad om att denna skulle köpa fabriksbyggnaden i kvarteret Dagson.
I mars 1944 tog Tiger över konfektionsfabriken Debe i Dals Ed. Samma år fick de anställda vid "Tiger" 17 dagars semester och fullt betalt för 12. På hösten köpte företaget Hotell Bele i samma kvarter för att använda det som pensionat för firmans personal. Överhuvudtaget tycks just 1944 varit ett osedvanligt lyckosamt år för fabriken och dess personal. I hörnet Packhusgatan - Södergatan startade företaget en barnkrubba som tog emot 15 barn till anställda. Och till julen 1944 tildelades personalen en julklapp bestående av en veckolön.
Krigsslutet 1945 blev också inledningen till byggandet av den nya fabriken vid Östergatan. Samtidigt som detta arbete pågick och produktionen pågick för fullt blev det brist på arbetskraft. För att råda bot på situationen startade företaget en fabrik i Bengtsfors 1946.
I april 1948 bildade företaget en bostadstiftelse och byggde hus på Edingsvägen 8 och 12 för anställda. Samma månad fyllde Marcus Fredrik Schwartzman 70 år och Bohusläningen skrev om honom som stadens största arbetsgivare.
Fabriken invigdes 1949 och i en broschyr som togs fram till invigningen läser vi om några trivselåtgärder för personalen.:
"Sex gånger per timme omsättes luften i lokalerna genom de hypermoderna ventialations- och konditioneringsanläggningarna. I två särskilt värmegivande lokaler har luftkonditioneringen kombinerats med ett kylaggregat för att en behaglig temperatur skall kunna hållas året runt."
"Förkylningsfritt är en annan önskedröm, som kanske kan förverkligas. I en avdelning göres ett intressant experiment. Luften som blåses in genom ventilationsanläggningen blandas med glykol, som ha en starkt bakteriedödande karaktär. Det är tänkbart, att man härigenom kan undvika förkylningssjukdomar bland de anställda. Om försöket lyckas kommer metoden att användas inom hela företaget."
"Den nya högtalaranläggningen ger personalen den stimulans, som ett omväxlande musikprogram under arbetet visat sig vara."
"Den stora personalrestaurangen har plats för 500 personer. För att underlätta de anställdas hemarbete utlämnas även mat för avhämtning. I anslutning till resaturangen finns det också rökrum.....en trevlig takterass med konditoriservering...duschar....vilstolar för dem som under vilopauserna vill rekreera sig."
"Ett trevligt klubbrum står till förfogande för föreningsverksamheten inom företaget och kommer även att användas för undervisningsverksamheten vid företaget."
"I källaren finns en bastu med elektrisk uppvärmning, där bad kommer att serveras de anställda till självkostnadspris."
"Maskintvättstugan i källaren med en dagskapacitet på 400 kg avser att underlätta arbetet i hemmet för personalen. Man räknar med att där kunna hjälpa de anställda att åtminstone få sin grövre tvätt utförd till ett pris, som är så lågt att det verkligen blir lönande."
Man kan tycka att företaget gjorde allt för att de anställda skulle trivas, men det kostade också. 1952 skriver Bohusläningen att driften av Schwartzmams barnhem är för dyr och barnhemmet stängs.
1954 stänger filialen i Bengtsfors men året därpå har Tiger fått lokaler för en planerad konfektionsfabrik i Tanum. (Jag kan inte hitta uppgifter om att filialen blev av?).
Fabriken invigdes 1949 och i en broschyr som togs fram till invigningen läser vi om några trivselåtgärder för personalen.:
"Sex gånger per timme omsättes luften i lokalerna genom de hypermoderna ventialations- och konditioneringsanläggningarna. I två särskilt värmegivande lokaler har luftkonditioneringen kombinerats med ett kylaggregat för att en behaglig temperatur skall kunna hållas året runt."
"Förkylningsfritt är en annan önskedröm, som kanske kan förverkligas. I en avdelning göres ett intressant experiment. Luften som blåses in genom ventilationsanläggningen blandas med glykol, som ha en starkt bakteriedödande karaktär. Det är tänkbart, att man härigenom kan undvika förkylningssjukdomar bland de anställda. Om försöket lyckas kommer metoden att användas inom hela företaget."
"Den nya högtalaranläggningen ger personalen den stimulans, som ett omväxlande musikprogram under arbetet visat sig vara."
"Den stora personalrestaurangen har plats för 500 personer. För att underlätta de anställdas hemarbete utlämnas även mat för avhämtning. I anslutning till resaturangen finns det också rökrum.....en trevlig takterass med konditoriservering...duschar....vilstolar för dem som under vilopauserna vill rekreera sig."
"Ett trevligt klubbrum står till förfogande för föreningsverksamheten inom företaget och kommer även att användas för undervisningsverksamheten vid företaget."
"I källaren finns en bastu med elektrisk uppvärmning, där bad kommer att serveras de anställda till självkostnadspris."
"Maskintvättstugan i källaren med en dagskapacitet på 400 kg avser att underlätta arbetet i hemmet för personalen. Man räknar med att där kunna hjälpa de anställda att åtminstone få sin grövre tvätt utförd till ett pris, som är så lågt att det verkligen blir lönande."
Man kan tycka att företaget gjorde allt för att de anställda skulle trivas, men det kostade också. 1952 skriver Bohusläningen att driften av Schwartzmams barnhem är för dyr och barnhemmet stängs.
1954 stänger filialen i Bengtsfors men året därpå har Tiger fått lokaler för en planerad konfektionsfabrik i Tanum. (Jag kan inte hitta uppgifter om att filialen blev av?).
Robert Schwartzman på verkstadsgolvet.
Robert Schwartzman hade sedan några år växt in i rollen som företagsledare och tar definitivt över då Marcus Fredrik dör 1955, 77 år gammal. Sex år senare, den 29 september 1961 omkom han i en trafikolycka i Skåne. Dödsfallet inträffade vid en tid som i efterhand har kallats för Textilkrisen.
I Wikipedia läser vi: "Textilkrisen är ett samlingsbegrepp för en process inom textil- och konfektionsbranscherna som började på 1950-talet och fortsatte tills de flesta företag i textilindustrin hade avvecklats. Krisen var som mest akut från sent 1960-tal till sent 1970-tal och ledde sammantaget till att omkring 70 000 arbetstillfällen gick förlorade. Krisen kan ses som en strukturomvandling.
Företagsnedläggningarna började inom ylleindustrin, men spred sig snabbt till övriga textilområden samt även till konfektionsbranschen. Den så kallade partsutredningen för den svenska textilindustrin ansåg i ett uttalande bland annat att radikala rationaliseringsåtgärder, investeringar i moderna maskiner, ett effektivt kapacitetsutnyttjande samt specialisering vore tänkbara åtgärder med vilka krisen skulle kunna hejdas. Dessa goda råd och vissa statliga hjälpåtgärder hade långsiktigt begränsad verkan och krisen fortlöpte".
För det gamla företaget Schwartzman o Nordström börjar nu en tid av omstruktureringar, nysatsningar, konkurser och företagsombildningar, som är hart när omöjliga att kort beskriva.
Vi tar därför Tidningsarkivet till hjälp och ser vad som tidningarna har skrivit:
1956-01-14 Tigerproduktionen röner stort intresse utomlands.
1961-09-26 Tiger öppnar kontor i London. Exportoffensiv på England.
1961-10-02 Direktör Robert Schwartzman död i trafikolycka. 55 år.
1962-08-15 Filialen i Munkedal flyttar verksamheten till huvudfabriken i Uddevalla.
1962-11-29 Konkurrens tvingar Schwartzmans att rationalisera för 250 000 kr/år.
1966-06-18 Tiger hävdar sig väl i konkurrensen. 18 % av omsättningen utgör export.
1966-08-31 125 skall friställas i höst.
1966-09-08 Färre än väntat får går.
1967-06-22 Uppsving för Schwartzmans.
1968-03-23 Arméorder till Tiger. Drygt 5000 plagg beställda.
1968-04-20 Fabriken i Ed flyttas till Uddevalla.
1969-09-16 Idag avgörs Tigers öde. Sälja hus enda chansen att förhindra nedläggning.
1969-10-21 25 tjänstemän hos Tiger-konfektion har sagts upp.
1970-08-04 Samgåendet Tiger – Pingvin stärker företagets resurser.
1971-03-30 Regeringen får avgöra lånegaranti till Tiger.
1971-06-17 Brist på sömmerskor äventyrar Tiger-order.
1973-11-19 Order på 20 miljoner till Tiger.
1974-09-14 Tiger kan sälja mer än de förmår tillverka.
1976-02-19 Tiger går samman med Rang i Nässjö. 80 riskerar mista jobben i Uddevalla.
1976-04-19 Uddevalla fick administrationen. Tiger säger upp 10 tjänstemän.
1977-04-15 Jobben räddas på Tiger Pingvin men Rang i Nässjö läggs ned.
1978-01-07 Chefsbyte på Tiger-Rang
1978-06-17 30 jobb skall bort på Tiger-Rang i Uddevalla. Besked i höst för Stigtex och Pingvin.
1979-11-17 Pelle Pettersson med besättning på Sverigebåten skall ekipera sig med Tiger-kläder.
1980-03-07 Ännu ett dåligt år för Tiger-Rang i Uddevalla.
1980-05-29 Tiger-Rang lägger ned i Dals Ed, 64 anställda utan jobb.
1981-09-02 Tiger skall bli den sista tekofabriken som stängs.
1984-08-18 Eiser har sålt Tigerfabriken, två av cheferna tar över.
1987-04-29 Tigerfabriken i Uddevalla på rätt väg.
1988-12-10 Kommunen säljer Tigerhuset på Östergatan 18.
1990-10-12 Tiger Rang säger upp 62 arbetare.
1991-08-24 Sista kongressen för Beklädnads. Samtidigt läggs Tiger Rang ned.
1991-10-10 Uddevalla invest i konkurs. Tiger Brason sålt till VD:n Karl-Anders Torbrant.
1991-12-21 Sista kostymen sydd på Tigerfabriken i Uddevalla.
1993-05-03 Tiger-Brason i konkurs. Rekonstruerar och flyttar definitivt från Uddevalla.
I Wikipedia läser vi: "Textilkrisen är ett samlingsbegrepp för en process inom textil- och konfektionsbranscherna som började på 1950-talet och fortsatte tills de flesta företag i textilindustrin hade avvecklats. Krisen var som mest akut från sent 1960-tal till sent 1970-tal och ledde sammantaget till att omkring 70 000 arbetstillfällen gick förlorade. Krisen kan ses som en strukturomvandling.
Företagsnedläggningarna började inom ylleindustrin, men spred sig snabbt till övriga textilområden samt även till konfektionsbranschen. Den så kallade partsutredningen för den svenska textilindustrin ansåg i ett uttalande bland annat att radikala rationaliseringsåtgärder, investeringar i moderna maskiner, ett effektivt kapacitetsutnyttjande samt specialisering vore tänkbara åtgärder med vilka krisen skulle kunna hejdas. Dessa goda råd och vissa statliga hjälpåtgärder hade långsiktigt begränsad verkan och krisen fortlöpte".
För det gamla företaget Schwartzman o Nordström börjar nu en tid av omstruktureringar, nysatsningar, konkurser och företagsombildningar, som är hart när omöjliga att kort beskriva.
Vi tar därför Tidningsarkivet till hjälp och ser vad som tidningarna har skrivit:
1956-01-14 Tigerproduktionen röner stort intresse utomlands.
1961-09-26 Tiger öppnar kontor i London. Exportoffensiv på England.
1961-10-02 Direktör Robert Schwartzman död i trafikolycka. 55 år.
1962-08-15 Filialen i Munkedal flyttar verksamheten till huvudfabriken i Uddevalla.
1962-11-29 Konkurrens tvingar Schwartzmans att rationalisera för 250 000 kr/år.
1966-06-18 Tiger hävdar sig väl i konkurrensen. 18 % av omsättningen utgör export.
1966-08-31 125 skall friställas i höst.
1966-09-08 Färre än väntat får går.
1967-06-22 Uppsving för Schwartzmans.
1968-03-23 Arméorder till Tiger. Drygt 5000 plagg beställda.
1968-04-20 Fabriken i Ed flyttas till Uddevalla.
1969-09-16 Idag avgörs Tigers öde. Sälja hus enda chansen att förhindra nedläggning.
1969-10-21 25 tjänstemän hos Tiger-konfektion har sagts upp.
1970-08-04 Samgåendet Tiger – Pingvin stärker företagets resurser.
1971-03-30 Regeringen får avgöra lånegaranti till Tiger.
1971-06-17 Brist på sömmerskor äventyrar Tiger-order.
1973-11-19 Order på 20 miljoner till Tiger.
1974-09-14 Tiger kan sälja mer än de förmår tillverka.
1976-02-19 Tiger går samman med Rang i Nässjö. 80 riskerar mista jobben i Uddevalla.
1976-04-19 Uddevalla fick administrationen. Tiger säger upp 10 tjänstemän.
1977-04-15 Jobben räddas på Tiger Pingvin men Rang i Nässjö läggs ned.
1978-01-07 Chefsbyte på Tiger-Rang
1978-06-17 30 jobb skall bort på Tiger-Rang i Uddevalla. Besked i höst för Stigtex och Pingvin.
1979-11-17 Pelle Pettersson med besättning på Sverigebåten skall ekipera sig med Tiger-kläder.
1980-03-07 Ännu ett dåligt år för Tiger-Rang i Uddevalla.
1980-05-29 Tiger-Rang lägger ned i Dals Ed, 64 anställda utan jobb.
1981-09-02 Tiger skall bli den sista tekofabriken som stängs.
1984-08-18 Eiser har sålt Tigerfabriken, två av cheferna tar över.
1987-04-29 Tigerfabriken i Uddevalla på rätt väg.
1988-12-10 Kommunen säljer Tigerhuset på Östergatan 18.
1990-10-12 Tiger Rang säger upp 62 arbetare.
1991-08-24 Sista kongressen för Beklädnads. Samtidigt läggs Tiger Rang ned.
1991-10-10 Uddevalla invest i konkurs. Tiger Brason sålt till VD:n Karl-Anders Torbrant.
1991-12-21 Sista kostymen sydd på Tigerfabriken i Uddevalla.
1993-05-03 Tiger-Brason i konkurs. Rekonstruerar och flyttar definitivt från Uddevalla.
Efter flytten från Uddevalla har mycket hänt och företaget är nu globalt omsätter mer pengar än någonsin. I Dagens Industri den 22 oktober 2007 intervjuas nuvarande VD:n Roger Tjernberg. I artikeln farmgår det att Tiger of Sweden nu omsätter 504 Mkr och att företaget finns i 18 länder. 1998 lades tillverkningen i Vingåker ned och produktionen sker nu huvudsakligen i rumänska Odorhei. Herrkläder står för 50 % av Tigers omsättning. Resten är damkollektion och jeans. Idag äger danska IC Company företaget.
Tigerkostymerna är omåttligt populära, inte minst bland ungdomar. Jag googlade på Tigerkostym och fick 408 träff. Flera av dem är ungdomar som vill köpa eller sälja Tigerkostymer.
2003 fyllde företaget 100 år och i december 2005 hade vi en temakväll om Tiger på Bohusläns museum. VD:n och marknadschefen kom ner från Stockholm och Hörsalen var sprängfylld av Tigerarbetare. Det blev en nostalgisk afton utan motstycke. Och då och då ser man Tigerreklam i reklamTV-kanalerna.
"Tiger of Sweden" är populärare än någonsin.// http://www.tigerofsweden.com/
Tack för att du samlat så mycket fakta om Uddevalla, till glädje för alla oss som söker.
SvaraRaderaMamma växte upp i Uddevalla och arbetade som sömmerska. Hon flyttade till Göteborg, där jag föddes. Vi var ofta hemma hos mormor Ellen Lundberg på Herrestadsgatan om somrarna 1950-talet.
Jag har så många osorterade minnesbilder i huvudet från det kära Uddevalla som jag försöker få ordning på, och är djupt tacksam för allt du samlat. En källa för mig att ösa ur.
Har just njutit av alla gamla bilder (209 st) i ett bildspel.
Återkommer gärna och ofta.
Kul att du gillar Uddevallabloggen.
SvaraRaderaMvh
Gunnar
Hej
SvaraRaderaKan inte förklara varför men jag sökte på Schwartzman & Nordström för att kolla lite. Jag jobbade på Tiger
från 1957-67.I den stora fabriken på Östergatan. Det var uppåt i början men textilkrisen drabbade oss.
Vi var omkring 1000 anställda i Dals Ed och U-a. Jag började som springpojk på "Avsyningen" . Jonsson hette chefen. Blev så småningom Pressare och lärde mej alla moment i både "underpressen" och slutpressen.
Sigvard Jirdell var Disponent och Robert Scwartzman var VD. Heinz König kom in genom giftermål med en av döttrarna minns jag.
England och Frankrike exporterade vi till.Bernhard Cableduc tror jag agenten i Frankrike hette.Det blev stora varsel i mitten på 60-talet så jag lämnade Tiger och började i Thn på Saab.Sen blev det Volvo Gbg i 36 år varav 12 utomlands.
Många namn dyker upp ur minnet...
Berti Fahl,Öhammar(min Bridgepartner) Rune Hurtig(gick till Posten.)Charles Svensson ,Gösta"kes"Karlsson, Folke Apt mm,mm
Hej.
SvaraRaderaMycket trevlig läsning. Kanske på tiden att Uddevalla kommun visar sin uppskattning på vad de största företagen genom åren har tillfört staden genom åren. Om det inte redan finns, så varför inte öppna ett litet industri och fabriks - museum som visar denna sida av Uddevalla.
Claes
Var precis i en antikhandel och hittade reklamaffisch från 40-talet för "Tigers ytterrockar". Funderade då över om det fanns en koppling till dagens Tiger och fick svaret genom din blogg. Tack för det!
SvaraRaderaPatrik
Åh, så roligt att läsa allt om Tiger! Gick som tonåring på 50-talet igenom Tigerskolan och arbetade en tid på "bandet" med att sy slejfar. Dom kom åkande på bandet och hade papperslappar fastsatta på sej. Dom rev man av och de blev underlaget för lönen, Man arbetade på Ackord. När maskinen krånglade fick man ringa på reparatören, en söt kille som man gärna pratade med en stund. Bodde i ett hus ägt av företaget, delade rum med en norska som tillhörde eliten, hon sydde fickor! Åh, så många minnen! Tack!
SvaraRaderaDet var för mig intressant och spännande läsning. Kan nämna att när Schwartzman och Nordström startades 1903, så var produktionslokalerna snarare med ingång från Kilbäcksgatan, för min farfars butik, Aug Andersson låg på Kungsgatan 19, men det gick nog att gå in vid sidan om butiken och genom kvarteret då. Lokalerna förhyrde Schwartzman av min farfar. Min farfar sålde nog många Tigerkostymer, även om de inte hette så då. Tiger-lokalerna blev sedan Arvid Bruhns cykelverkstad, som också sålde många cyklar av märket Vincent. Mina föräldrar och Schwartzmans familj, och vi tre pojkar, var goda vänner. Och jag kommer ihåg när robert Schwartzman förolyckades i bilolyckan 1961, om jag kommer ihåg rätt. Det kan också tilläggas att företagsdoktorn Ulf af Trolle, som sedermera blev framgångsrik professor, hjälpte Schwartzman på 1950-talet att utveckla sin rörelse. Jag träffade Ulf af Trolle många gånger under flera decennier, och deltog i hans 70-årskalas. Och han hade fortfarande då (1989) skarpa minnen av Tigerrörelsen och familjen, särskilt Robert, som verkligen var en ledare. Hade han inte i förtid gått bort kanske utvecklingen blivit en annan. Detta en del minnen som jag vill dela med mig.
SvaraRaderaTack Håkan! En del ny information för mig. Med vänlig hälsning,
SvaraRaderaGunnar
Så intressant! Tänk att jag satt barnvakt hos Heintz Königs barn på 60 talet. Med vänlig hälsning, lena
SvaraRaderaHej Lena från Malou.
Radera