2007-10-02

Bohusläns Föreningsarkiv - en guldgruva för den vetgirige


(Arkivchef Elisabeth Sandberg)

Bohusläns Föreningsarkiv för på ett sätt en ganska anonym tillvaro där det ligger "bakom kulisserna" på det stora Bohusläns museum. Men bland fritidsforskare och yrkesforskare är det en välkänd arkivinstitution.

Bohusläns Föreningsarkiv är en av Sveriges 23 regionala arkivinstitutioner. Arkivet ansvarar för den enskilda arkivsektorn, främst föreningsarkiv, inom Bohuslän samt även för Färgelanda kommun i Dalsland.

Bohusläns Föreningsarkiv hyr lokaler i Bohusläns museum och har därför också ett nära samarbete med museets arkiv och bibliotek, bl a genom ett gemensamt dataregister över arkivbildare, alltså enskilda personer, föreningar, företag och organisationer av olika slag.
Arkivets uppgift är att arbeta för att handlingar och annan dokumentation med anknytning till föreningslivet inventeras, insamlas, förtecknas, vårdas och ställs till forskningens förfogande.
Arkivet svarar även för rådgivning, utbildning och stöd i arkivfrågor för föreningar och organisationer.

Här finns arkivhandlingar från nästan 1500 föreningar där mertparten, 1220, är upphörda föreningar. Det är inte svårt att förstå att upphörda föreningars handlingar kanske inte hade funnits om inte arkivet hade tagit hand om dem. Arkivet fyller snart 40 år, det bildades 1968. Men redan 1933 fanns det en föregångare till arkivet och en del av de äldsta arkivhandlingarna samlades in då och förvarades under många år i Folkets Hus i Uddevalla.

Väldigt ofta, när jag får en Uddevallafråga har jag stor användning av arkivet. Låt vara att jag är lyckligt lottad som kan rusa dit på rasten och leta fram uppgifter. Men arkivet har generösa öppettider och det ÄR öppet på måndagar trots att museet är stängt. Och det ÄR öppet på morgonen innan museet öppnar kl 10.

Hit söker sig ofta skolelever, universitetsstuderande och andra forskare som letar efter uppgifter i arkiven.

På Bohusläns Föreningsarkiv finns det också ett unikt bestånd av mikrofilmade tidningar från våra trakter. Bohusläningen finns givetvis komplett från starten 1878 och nästan fram till idag. Kuriren och Bohus-Posten är andra stora tidningar i arkivet.
Tidningarna kan läsas i en mycket avancerad läsapparat där det går snabbt att hitta vad man söker och sedan skriva ut det på den stora skrivaren som hör till.
Sedan mitten av 1990-talet pågår också ett projekt med registrering av tidningsartiklar. Det startades ursprungligen av arkivets egen personal och utvecklades som ett samarbete med tidningen Bohusläningen och senare Arbetslivsenheten på Uddevalla kommun. Periodvis har det varit väldigt många i arbete med registreringen och projektet pågår fortfarande och kommer antagligen att göra det lång tid framöver.
Alla artiklar har inte registrerats men väldigt många. I dagsläget finns det mer än 80 000 artiklar i Tidningsarkivet som det kallas.
I dag fick jag exempelvis en fråga om Bohusgårdens historia. Då öppnade jag Tidningsarkivet och sökte på ordet "Bohusgården" och fick 76 träff. Med listan i handen kan jag sedan leta fram rätt filmrulle och snabbt hitta den artikel som jag vill läsa.
Ja, många gånger får jag svaret på frågan redan i själva träfflistan. Första gången Bohusgården nämns i Tidningsarkivet var den 26 juli 1939. Ni har säkert sett mina axplock ur Tidningsarkivet i en del av bloggartiklarna. Jag hade stått mig slätt utan Tidningsarkivet.
Om man vill vara säker på att den ovan nämnda läsapparaten är ledig bör man ringa först, 0522-370 11. Man kan också anmäla sig i museets reception.
Jag vill alltså uppmana var och en som är intresserad att besöka arkivet och se vilka möjligheter där finns att få fram uppgifter. Lördagen den 10 november är det för övrigt Arkivens dag med öppet hus för alla intresserade.
Läs mer om Bohusläns Föreningsarkiv på http://www.bohusarkiv.se/ //

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar