Dagen S som i Syresättning

Idag hade många ställt sina steg till Hörsalen på Bohusläns museum för att vara med på återstarten av syresättningsprojektet som avbröts 2010. Men nu var det nystart och med bättre ekonomiska förutsättningar.

Lars Bäckström inledde programmet prick kl 14 genom att hälsa alla välkomna. I marknadsföringen av projektet skriver man:

PROJEKT FJORDTORSK

Förr fanns gott om torsk i Byfjorden. Men torsken försvann och halva fjorden är utan syre. Projekt Fjordtorsk arbetar i tre spår, för att återskapa ett uthålligt bestånd av torsk i Byfjorden.

-Sätta ut rev där torsk och hummer får en bra levnadsmiljö.

-Arbeta för att syresätta fjorden

-Verka för skyddsjakt på skarv och säl.

Rev för torsk och hummer

Den 9 juli 2015 placerade vi ut de första reven på 6-10 meters djup i Byfjorden. Efter endast 3,5 år skapade reven ett stationärt lekande bestånd med torskar på drygt 60 cm.

Detta som toppen på det självförsörjande ekosystem som reven bildat.

Regeringen uppdrog till Havs- och Vattenmyndigheten att ta fram ett program för att trygga ett svenskt bestånd av torsk. Myndigheten gav oss ekonomiskt stöd. Det och insamlade medel gjorde att vi i slutet av 2020 kunde sätta ut ytterligare 64 rev, nu på ca. 12 meters djup.

Stärker den biologiska mångfalden.

Det unika med reven är att "våra" torskar visat sig vara stationära. Torskarna hittar skydd i reven. De finner också föda vid reven och i närliggande ålgräsängar. Ängar som på senare år, åter brett ut sig i Byfjorden. Projekt Fjordtorsks revparker ger torskens bättre skydd mot säl och skarv än vad som finns naturligt i Bohuslän. Nya goda förutsättningar kan bidra till att återskapa lokala torskbestånd. Insatser som också får andra goda effekter. Minskningen av blåmusslor i Bohuslän beror bl.a. på bristen på torsk. Torsken äter mycket strandkrabbor vilka äter små musslor. När torsken är borta ökar således krabborna som då äter slut på musslorna. I Byfjorden växer nu bestånden av både torsk och blåmusslor.

Syresättning av Byfjorden

Byfjordens yta är sex kvadratkilometer. Ungefär hälften av fjordens bottnar och

vatten under ca. 20 meter är utan syre. Där finns inte fisk och djur. Det åtgärdar vi nu genom syresättning av djupvattnet. Det görs genom att syrerikt ytvatten pumpas ner i djupet. Effekten kommer att medföra bättre förhållanden för livet i fjorden. Syresättningen sker genom nära samarbete med Uddevalla kommun och forskare.

Skyddsjakt på säl och skarv

Antalet skarvar och sälar har ökat kraftigt. Längs Bohuskusten beräknas skarvarna till ca 30 000-40 000 efter häckning och knubbsälarna till c:a 10 000.

En fullvuxen knubbsäl äter ca 4 kg fisk/dygn och en skarv ca 0,5 kg/dygn. Ibland kan de äta mer om tillgången är god. Det är stora mängder fisk som "försvinner" varje dygn. Projekt Fjordtorsk arbetar för kontrollerad jakt på säl och skarv. Vårt mål är att minska trycket på fisken i Byfjorden.

Initiativtagare och projektledare Lars-Olof Axelsson berättade om arbetet med projektet.

Biologen, naturvetaren mm Stefan Edman gav projektet sin välsignelse.

Professorn i oceanografi Anders Stigebrandt var med redan vid förra syresättningen. Han berättade att Byfjordenprojeket skulle kunna stå modell för hela Östersjön.

Kerstin Johannesson, professor Göteborgs Universitet Tjärnö Marinbiologiska station.

Kommunstyrelsens ordförande Martin Pettersson. Kommunen satsar denna gång på projektet till skillnad mot förra gången då miljöpartiets ordförande Gunilla Magnusson förklarat att hon inte trodde på projektet.

Och så klipptes invigningsbandet av Martin Pettersson. Bandet hölls av Lars-Olof Axelsson och Lars Bäckström. Och samtidigt startades de två pumparna via en trådlös förbindelse. Stort jubel utbröt.

Läs mer på https://byfjordensframtid.se/ och https://www.fjordtorsk.se/  ///