Den 26 mars 1957 hade Bohusläningen en artikel om hur det gick till då Rimnersvallen döptes. Som vi vet sedan tidigare invigdes Rimnersvallen den 5 maj 1923. Namnet fick den året innan.
Enligt den säregne Uddevallabon Theodor Stalheim så hade han själv inspirerat till namnsättningen. I hans "Sagogudarnes land", del II finns ett kapitel som här citeras ordagrant:
RIMNERSVALLEN
Vår nya idrottsplats
Ett nutidsförhållande, som icke bör förbigås, då vi skrifva vår gamle sagovän jätten Rimners historia, är att Uddevalla stads och genom regementets förläggning här så att säga hela Bohusläns nyligen invigda idrottsplats benämnts efter denne märklige man och sålunda bär det kraftigt och skönt klingande namnet Rimnersvallen. Gärna kunde vi utsträcka det till att gälla äfven exercisfältet, eftersom det sammanhänger med vallen och användes för ungefär samma ändamål, nämligen att dana våra duktiga pojkar till "hjältar och riddersmän".
"Det är en utomordentligt hög kvalitet på Bohusläns regemente", var öfverste O W Melins omdöme, då han för kort tid sedan afgick som dess chef, och denna mening delas äfven af öfverste Bengt Ribbing och överstelöjtnant Hugo Lilliehöök. Så att våra unge hjälteämnen synas icke ha vansläktats från sina sagoomspunna fäder i kraft och mandom utan kunna stolt bära upp ett fordrande namn på den mark de trampa för att lära sig försvar af en älskad fädernejord.
Det ifrågavarande idrottsfältet har ett utomordentligt vackert läge i gränsen mellan gårdarne Samneröd och Hedegärde. Äran af, att det också fått ett ståtligt och vackert namn, tillkommer kapten Harald Nyman, som fann på idén, att det borde nämnas efter någon sagohjälte. hvilken på sin tid stått i nära beröring med orten. Då förf. häraf föreslog riddar Samson, alias jätten Rimner, accepterades detta namn utan vidare till beståndsdel, och så enades man inom den för idrottsplatsens åstadkommande tillsätta komitén om "vallen" som efterled. Namnet stadfästes därefter på ett mera allmänt sammanträde.
Våra idrottsföreningar äro att gratulera till sin vackra täflingsvall, för hvars åstadkommande såväl staden som enskilda dess medlemmar visat prof på en storartad offervilja. Idrottens ädla lek är, såsom våra sagor utvisa, gammal i vår nord - må den lefva till fromma för folkkraft och helsa också allt hädanefter!"
Så långt den fantasifulle, idoge redaktören Stalheim. Om jätten Rimner kan det måhända intressera att Stalheim först hade honom bosatt på Klocktornsberget (Agneberget), därefter på en klippa vid Bäveån, där regementets kanslihus byggdes 1913. Till sist flyttade Stalheim den gode, märklige jätten till bergen ovanför idrottsplatsen.
Enligt den säregne Uddevallabon Theodor Stalheim så hade han själv inspirerat till namnsättningen. I hans "Sagogudarnes land", del II finns ett kapitel som här citeras ordagrant:
RIMNERSVALLEN
Vår nya idrottsplats
Ett nutidsförhållande, som icke bör förbigås, då vi skrifva vår gamle sagovän jätten Rimners historia, är att Uddevalla stads och genom regementets förläggning här så att säga hela Bohusläns nyligen invigda idrottsplats benämnts efter denne märklige man och sålunda bär det kraftigt och skönt klingande namnet Rimnersvallen. Gärna kunde vi utsträcka det till att gälla äfven exercisfältet, eftersom det sammanhänger med vallen och användes för ungefär samma ändamål, nämligen att dana våra duktiga pojkar till "hjältar och riddersmän".
"Det är en utomordentligt hög kvalitet på Bohusläns regemente", var öfverste O W Melins omdöme, då han för kort tid sedan afgick som dess chef, och denna mening delas äfven af öfverste Bengt Ribbing och överstelöjtnant Hugo Lilliehöök. Så att våra unge hjälteämnen synas icke ha vansläktats från sina sagoomspunna fäder i kraft och mandom utan kunna stolt bära upp ett fordrande namn på den mark de trampa för att lära sig försvar af en älskad fädernejord.
Det ifrågavarande idrottsfältet har ett utomordentligt vackert läge i gränsen mellan gårdarne Samneröd och Hedegärde. Äran af, att det också fått ett ståtligt och vackert namn, tillkommer kapten Harald Nyman, som fann på idén, att det borde nämnas efter någon sagohjälte. hvilken på sin tid stått i nära beröring med orten. Då förf. häraf föreslog riddar Samson, alias jätten Rimner, accepterades detta namn utan vidare till beståndsdel, och så enades man inom den för idrottsplatsens åstadkommande tillsätta komitén om "vallen" som efterled. Namnet stadfästes därefter på ett mera allmänt sammanträde.
Våra idrottsföreningar äro att gratulera till sin vackra täflingsvall, för hvars åstadkommande såväl staden som enskilda dess medlemmar visat prof på en storartad offervilja. Idrottens ädla lek är, såsom våra sagor utvisa, gammal i vår nord - må den lefva till fromma för folkkraft och helsa också allt hädanefter!"
Så långt den fantasifulle, idoge redaktören Stalheim. Om jätten Rimner kan det måhända intressera att Stalheim först hade honom bosatt på Klocktornsberget (Agneberget), därefter på en klippa vid Bäveån, där regementets kanslihus byggdes 1913. Till sist flyttade Stalheim den gode, märklige jätten till bergen ovanför idrottsplatsen.
Stalheims alla böcker finns i Bohusläns museums bibliotek att ta del av för den intresserade. Man kan också läsa om honom på Skredsviks Hembygdsförenings hemsida i en text skriven av Per-Allan Olsson. Den hittar du här http://www.skredsvikhbf.se/hugmun2.html
Hej Gunnar!
SvaraRaderaBetr. Rimnersvallen så har jag tidigare i Bohusläningen (fråga Bengt) försökt få fram vad publikrekordet är på "Vallen". Det bör ju vara VM-matchen 1958. Fick dock inget svar. Har också letat i Bohusläningen och diverse hemsidor om fotbolls-VM, men blir inte klokare. Den högsta siffra som jag sett angiven är drygt 21.000 och den lägsta siffran ca. 17.000. Har Du någon aning om vilken siffra som är den rätta?
Jag återkommer med den rätta siffran. Vill minnas att det var cirka 17 000.
SvaraRaderaPublikrekordet är från Brasilien - Österike 17.778 st.
SvaraRadera