När Rimnersvallen döptes

Den 26 mars 1957 hade Bohusläningen en artikel om hur det gick till då Rimnersvallen döptes. Som vi vet sedan tidigare invigdes Rimnersvallen den 5 maj 1923. Namnet fick den året innan.

Enligt den säregne Uddevallabon Theodor Stalheim så hade han själv inspirerat till namnsättningen. I hans "Sagogudarnes land", del II finns ett kapitel som här citeras ordagrant:

RIMNERSVALLEN
Vår nya idrottsplats

Ett nutidsförhållande, som icke bör förbigås, då vi skrifva vår gamle sagovän jätten Rimners historia, är att Uddevalla stads och genom regementets förläggning här så att säga hela Bohusläns nyligen invigda idrottsplats benämnts efter denne märklige man och sålunda bär det kraftigt och skönt klingande namnet Rimnersvallen. Gärna kunde vi utsträcka det till att gälla äfven exercisfältet, eftersom det sammanhänger med vallen och användes för ungefär samma ändamål, nämligen att dana våra duktiga pojkar till "hjältar och riddersmän".

"Det är en utomordentligt hög kvalitet på Bohusläns regemente", var öfverste O W Melins omdöme, då han för kort tid sedan afgick som dess chef, och denna mening delas äfven af öfverste Bengt Ribbing och överstelöjtnant Hugo Lilliehöök. Så att våra unge hjälteämnen synas icke ha vansläktats från sina sagoomspunna fäder i kraft och mandom utan kunna stolt bära upp ett fordrande namn på den mark de trampa för att lära sig försvar af en älskad fädernejord.

Det ifrågavarande idrottsfältet har ett utomordentligt vackert läge i gränsen mellan gårdarne Samneröd och Hedegärde. Äran af, att det också fått ett ståtligt och vackert namn, tillkommer kapten Harald Nyman, som fann på idén, att det borde nämnas efter någon sagohjälte. hvilken på sin tid stått i nära beröring med orten. Då förf. häraf föreslog riddar Samson, alias jätten Rimner, accepterades detta namn utan vidare till beståndsdel, och så enades man inom den för idrottsplatsens åstadkommande tillsätta komitén om "vallen" som efterled. Namnet stadfästes därefter på ett mera allmänt sammanträde.

Våra idrottsföreningar äro att gratulera till sin vackra täflingsvall, för hvars åstadkommande såväl staden som enskilda dess medlemmar visat prof på en storartad offervilja. Idrottens ädla lek är, såsom våra sagor utvisa, gammal i vår nord - må den lefva till fromma för folkkraft och helsa också allt hädanefter!"

Så långt den fantasifulle, idoge redaktören Stalheim. Om jätten Rimner kan det måhända intressera att Stalheim först hade honom bosatt på Klocktornsberget (Agneberget), därefter på en klippa vid Bäveån, där regementets kanslihus byggdes 1913. Till sist flyttade Stalheim den gode, märklige jätten till bergen ovanför idrottsplatsen.

Stalheims alla böcker finns i Bohusläns museums bibliotek att ta del av för den intresserade. Man kan också läsa om honom på Skredsviks Hembygdsförenings hemsida i en text skriven av Per-Allan Olsson. Den hittar du här http://www.skredsvikhbf.se/hugmun2.html

Varför heter det Rimnersvallen?

Fredrik frågar om namnet Rimnersvallen.

Jag kan bara bekräfta hans teori att upphovet till namnet kom från trädgårdsmästaren Theodor Stalheim. Stalheim som föddes i Bokenäs 1870 har skrivit närmare 20 böcker eller skrifter. Hans mest kända är Sagogudarnas land del 1 - 4. Stalheim förlade de nordiska gudasagorna till Skredsvik och Uddevallatrakten.

I dessa sagor nämns jätten Rimner och det lär vara så att man hyste ett stort förtroende för Stalheim vid tiden för Rimnersvallens byggande. Som författare var han verksam mellan 1917 och 1932.

Det var Uddevalla Idrottsplatsförening som byggde Rimnersvallen och Bohusläns Regementes Idrottsförening var tongivande i den processen. Och det var uppenbarligen så att det var Idrottsplatsföreningen som lyssnade till Stalheims förslag.

Men även Uddevalla stad tog intryck och Valhallavägen som ju går från Elseberg till Rimnersvallen är ett annat exempel där man fått inspiration till namnsättningen från Stalheims böcker. Kvarteret Freja är ett tredje exempel.

Stalheims bokproduktion var som sagt mycket omfattande och det mesta gav han ut på eget förlag. Antagligen var man lite imponerade över att ha en så produktiv författare i staden.

När jag gjorde min värnplikt 1964-65 blev alla kompanier på regementet bjudna på en båtresa till Hafsten med självaste Drätselkammarens ordförande Otto Hermansson som guide. Otto kunde sin Stalheim för han berättade livfullt om Odens korpar Hugin och Munin som häckade på Hafstensklippans branter. På den tiden var jag inte så kunnig i Uddevallas historia så det tog lång tid innan jag anade att detta bara var sagor och inget annat.

Stalheim var en väldigt udda figur. Han gifte sig aldrig och han gjorde ingen hemlighet av att han var nazist. Någon gång på 80-talet besökte jag en bekant på Bokenäset som hade köpt Stalheims gamla hus och grindstolparna av sten eller möjligen betong hade inskriptioner i form av hakkors.

Stalheim dog på Äsperödshemmet den 15 juli 1954.

Men namnet Rimnersvallen tycker jag är trevligt i alla fall och det finns mycket att berätta om den och det skall jag göra så småningom.//