Rimnersvallen

Jag lovade tidigare att jag skulle återkomma till Rimnersvallen. Och nu har jag också fått en fråga från Bjarne Forsberg:

"Vet du exakt när själva fotbollsplanen byggdes (utan läktare) samt vilket år den döptes (1921?)".

De säkraste källorna när det gäller Rimnersvallen är Uddevalla Idrottsplatsförenings arkiv, som förvaras på Bohusläns Föreningsarkiv, Uddevalla stadsfullmäktiges handlingar samt dagstidningarna förstås.

I Uddevalla Idrottsplatsförenings arkiv finns inte protokollen från de första åren bevarade. Däremot finns där en historik som Folke Bröjer har författat. Han var styrelseledamot från 1936 och uppenbarligen väl informerad om Rimnersvallens tillblivelse. Ur den har jag hämtat uppgifter och sedan kontrollerat dessa mot Stadsfullmäktigeprotokoll och tidningsartiklar. Av det urvalet får vi en bild.
Den 20 april 1920 börjar Rimnersvallens historia. Då tillsattes bl a på initiativ av Oscar Andersson en kommitté bestående av honom själv, John Bark, Arthur E Zachau, Sven Wolde, Victor Kullgren, Harald Nyman, Nils Elmér, Fridolf Falkheden och Harry Ljungberg. Kommitténs ide var att bilda en andelsförening för att finansiera en idrottsplats.

Man sökte stöd från flera håll och uppmuntrades från centralt idrottshåll i Sverige. "Kan ni få denna plats upplåten får ni Sveriges vackraste idrottsplats!" uttryckte man sig.

I slutet av 1920 konstituerade sig idrottsplatsföreningen och den 15 februari 1921 beviljade Uddevalla Stadsfullmäktige föreningen nyttjanderätt av 19 000 kvadratmeter av ängen nr 57 Marieberg.

Tongivande i idrottsplatsföreningen var tre föreningar. Uddevalla IS, IFK Uddevalla och I 17 IF. Man samlade in pengar på olika sätt för att få idrottsplatsen till stånd. Staten bidrog, p g a hög arbetslöshet, med arbetskraft. Ett slags tidiga AK-arbeten således. Tidvis var så många som 40 arbetare i gång med arbetena.

Försäljningen av andelar inbringade 7 500 kr ( 141 300 kr i dagens prisläge). Uddevalla tändsticksfabrik ställde gratis 10 000 löpmeter bräder till förfogande. Den nationella idrottsrörelsen bidrog med 10 000 kr ( 188 000 kr i dag) samt sist men inte minst så gjorde medlemmarna i de tre medlemsföreningarna många hundra mantimmar för att få idrottsplatsen klar.

IFK Uddevalla och Uddevalla IS saknade pengar till sina andelar men Svenska Fotbollsförbundet lånade 2 500 kr till respektive förening som fördelades på vardera 25 medlemmar. Bohusläns regementes lägerkassa tecknade för I 17 IF:s räkning andelar för motsvarande belopp - 2 500 kr.

Idrottsplatsen togs i bruk innan den var färdigbyggd. Den första fotbollsmatchen ägde rum i september 1922 mellan IFK Uddevalla och IFK Åmål. Och i mitten av oktober möttes IFK Uddevalla och IFK Göteborg i vad som tidningarna kallade årets match. Göteborgarna vann med 6 - 3. En tidig friidrottstävling anordnades också i oktober med bl a en femmannastafett.

I mitten av november 1922 påbörjades byggandet av läktaren och på våren därpå kunde man fastställa ett datum för idrottsplatsens högtidliga invigning. Den invigdes den 5 maj 1923.

Det kan vara på sin plats att citera direkt ur Bohusläningens referat.

" Uddevalla stadion inviges - den vackraste idrottsplatsen i riket.

På söndagen invigdes Uddevalla nya idrottsplats, Rimnersvallen, under fladdrande fanor och klingande spel och redan lång för tolvslaget fylldes vägarne till Marieberg av en tusenhövdad människoskara.
Runt Rimnersvallens gröna matta vajade svenska flaggor. Det var liv och hänförelse bland åskådarnas ungdomliga skaror, och herrar funktionärer och domare sprungo omkring mellan målen och lade sista hand vid verket.
Vädret var härligt. Solen sken och en frisk vind blåste och bredde ut de blågula dukarna och standaren vid defileringen.
På utsatt tid började invigningshögtidligheterna med "Sverige" spelad av Bohusläns regementes musikkår.
Så följde idrottsfolkets defilering i följande ordning: Funktionärer, Örgryte Idrottssällskap, Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg, Idrottsföreningen Kamraterna Uddevalla, Uddevalla I S, Idrottsringen Göteborg, Idrottsföreningen Kamraterna Åmål, Uddevalla Gymnastikförenings manliga och kvinnliga avdelning, Elementarläroverkets för flickor lekavdelning, Föreningen Kroppskultur kvinnliga avdelningen, I 17 IF gymnastikavdelning, I 17 idrottsförening, Uddevalla läroverks idrottsförening, Uddevalla scoutkårer flickor och gossar samt Uddevalla Roddklubb....."

Referatet är mycket längre och själva invigningen följdes förstås av idrottstävlingar.

Här följer så ett utdrag över vad tidningarna skrivit om Rimnersvallen genom åren.

• 1923-04-30 Serveringen å Rimnersvallen har utarrenderats till herr Per Edvard Karlbom.
• 1923-05-07 Uddevalla stadion inviges.
• 1923-08-01 Internationell fotboll på Rimnersvallen. Ryska federationslaget spelar.
• 1923-08-04 Annons. DM-final på söndag mellan IFK Uddevalla och IFK Åmål.
• 1924-08-22 DM-final i fotboll mellan IFK Uddevalla och Uddevalla IS.
• 1924-11-20 Rimnersvallen skall få automatiska vändkors och räknare.
• 1925-06-02 IFK Uddevalla segrade mot Halmia. Trots ruskvädret kom tusentalet till Rimnersvallen.
• 1925-08-03 Kamraterna spelade oavgjort mot ÖIS på Rimnersvallen.
• 1925-09-26 Höstfest på Rimnersvallen för förbättring av fotbollsplanen.
• 1926-05-14 200 nya sittplatser på Rimnersvallen.
• 1928-07-17 Olycksfall på Rimnersvallen. Gösta Karlsson från Åmål skadades vid stavtävling då hans stav brast.
• 1931-10-06 Jordbanetävlingar (motor) på Rimnersvallen.
• 1932-04-28 Tak för ståplatspubliken i vardande på Rimnersvallen.
• 1933-05-05 Rimnersvallen 10-årsjubilerar.
• 1933-09-25 UIS-cyklister vann bancykeltävlingar på Rimnersvallen.
• 1935-04-25 Rimnersvallen får en flott högtalare.
• 1936-03-12 Skall staden "socialisera" Rimnersvallen?
• 1936-07-07 Uddevallakamraterna spelade 2-2 mot norska Lyn på Rimnersvallen.
• 1938-07-05 Kurirens och Bohusläningens fotbollslag möts i århundradets andra match på Rimnersvallen.
• 1938-09-01 Regementsmästerskap på Rimnersvallen. Hela regementet på plats.
• 1940-06-07 Skolbarn på Rimnersvallen firade Svenska flaggans dag.
• 1940-08-23 Cykel- och gångtävlingar på Rimnersvallen med Tore Uttman.
• 1941-11-29 Isbanan vid Rimnersvallen påbörjas i dag och ger arbete åt 14 man.
• 1941-12-24 Rimnersvallen har haft ett gott år säger Folke Bröjer, kassör och sekreterare.
• 1942-05-23 Lyckad premiär för friidrotten på Rimnersvallen. Håkan Lidman och Arne Andersson överlägsna segrare.
• 1942-07-20 En lång rad av stölder på Rimnersvallen. Pengar och spelarutrustning har försvunnit.
• 1945-06-06 Taket på Rimnersvallens ståplatsläktare blåste bort.
• 1946-03-06 Oscar Andersson avgår som platschef på Rimnersvallen.

1946-05-27 Rimnersvallen i lågor. Huvudläktaren nedbrunnen.

1947-09-16 Piloten Ågren vid spakarna på Flygande hissen, när den flyger över Rimnersvallen.

• 1953-03-24 Rimnersvallen byggs till
• 1955-02-04 Snar upprustning av Rimnersvallen krävs för en kommunalisering.
• 1955-10-26 Rimnersvallen skall byggas ut.
• 1956-06-01 Rimnersvallens nya läktare tas i bruk i morgon. 2000 sittplatser till förfogande.
• 1956-12-19 Rimnersvallen invigs i juni 1957.
• 1957-02-27 Ytterligare en huvudläktare på Rimnersvallen?
• 1958-02-10 Rimnersvallen får VM-match den 8 juni.


• 1958-06-09 Brasilien slog Österrike med 3-0 på Rimnersvallen. Publikrekord.
• 1958-09-29 Rimnersvallen har fått brasiliansk VM-plakett.
• 1961-07-17 Jubel mötte Dan Waern då han bärgade SM-guld på Rimnersvallen.
• 1964-06-24 Tre kronors värde steg efter flott uppvisning på Rimnersvallen. Hög klass även i fotboll.
• 1968-06-20 Lördag den 29 juni tänker Ricky Bruch slå världsrekord i diskus på Rimnersvallen.
• 1968-06-29 5 055 åskådare då Sverige mötte Norge i friidrottslandskamp.
• 1969-04-01 Rimnersvallens B-plan läggs om för 80 000 kr.
• 1971-07-29 Oddevold möter Norrköping på Rimnersvallen.
• 1973-07-12 12 000 åskådare på Rimnersvallen då Sverige slog Island med 1 - 0.
• 1973-07-13 36-årige Ove Änghagen dog efter fall från läktaren under landskampen på Rimnersvallen.
• 1973-08-13 Rimnersvallen firar 50-årsjubileum.
• 1980-06-02 Dundersuccé för gymnastikuppvisning på Rimnersvallen.
• 1981-08-12 Fotbollslandslamp Bulgarien - Sverige på Rimnersvallen.
• 1990-04-23 Efter brand kan tillbyggnaden av Rimnersvallen tidigareläggas.
• 2004-07-14 Arenan rustas upp inför damlandskampen i fotboll mellan Sverige och Norge.

Jag har en liten tråd att nysta i då det gäller namnsättningen av Rimnersvallen. Jag har kanske därför anledning att återkomma om detta.//

Varför heter det Rimnersvallen?

Fredrik frågar om namnet Rimnersvallen.

Jag kan bara bekräfta hans teori att upphovet till namnet kom från trädgårdsmästaren Theodor Stalheim. Stalheim som föddes i Bokenäs 1870 har skrivit närmare 20 böcker eller skrifter. Hans mest kända är Sagogudarnas land del 1 - 4. Stalheim förlade de nordiska gudasagorna till Skredsvik och Uddevallatrakten.

I dessa sagor nämns jätten Rimner och det lär vara så att man hyste ett stort förtroende för Stalheim vid tiden för Rimnersvallens byggande. Som författare var han verksam mellan 1917 och 1932.

Det var Uddevalla Idrottsplatsförening som byggde Rimnersvallen och Bohusläns Regementes Idrottsförening var tongivande i den processen. Och det var uppenbarligen så att det var Idrottsplatsföreningen som lyssnade till Stalheims förslag.

Men även Uddevalla stad tog intryck och Valhallavägen som ju går från Elseberg till Rimnersvallen är ett annat exempel där man fått inspiration till namnsättningen från Stalheims böcker. Kvarteret Freja är ett tredje exempel.

Stalheims bokproduktion var som sagt mycket omfattande och det mesta gav han ut på eget förlag. Antagligen var man lite imponerade över att ha en så produktiv författare i staden.

När jag gjorde min värnplikt 1964-65 blev alla kompanier på regementet bjudna på en båtresa till Hafsten med självaste Drätselkammarens ordförande Otto Hermansson som guide. Otto kunde sin Stalheim för han berättade livfullt om Odens korpar Hugin och Munin som häckade på Hafstensklippans branter. På den tiden var jag inte så kunnig i Uddevallas historia så det tog lång tid innan jag anade att detta bara var sagor och inget annat.

Stalheim var en väldigt udda figur. Han gifte sig aldrig och han gjorde ingen hemlighet av att han var nazist. Någon gång på 80-talet besökte jag en bekant på Bokenäset som hade köpt Stalheims gamla hus och grindstolparna av sten eller möjligen betong hade inskriptioner i form av hakkors.

Stalheim dog på Äsperödshemmet den 15 juli 1954.

Men namnet Rimnersvallen tycker jag är trevligt i alla fall och det finns mycket att berätta om den och det skall jag göra så småningom.//