Fredrik frågar om namnet Rimnersvallen.
Jag kan bara bekräfta hans teori att upphovet till namnet kom från trädgårdsmästaren Theodor Stalheim. Stalheim som föddes i Bokenäs 1870 har skrivit närmare 20 böcker eller skrifter. Hans mest kända är Sagogudarnas land del 1 - 4. Stalheim förlade de nordiska gudasagorna till Skredsvik och Uddevallatrakten.
I dessa sagor nämns jätten Rimner och det lär vara så att man hyste ett stort förtroende för Stalheim vid tiden för Rimnersvallens byggande. Som författare var han verksam mellan 1917 och 1932.
Det var Uddevalla Idrottsplatsförening som byggde Rimnersvallen och Bohusläns Regementes Idrottsförening var tongivande i den processen. Och det var uppenbarligen så att det var Idrottsplatsföreningen som lyssnade till Stalheims förslag.
Men även Uddevalla stad tog intryck och Valhallavägen som ju går från Elseberg till Rimnersvallen är ett annat exempel där man fått inspiration till namnsättningen från Stalheims böcker. Kvarteret Freja är ett tredje exempel.
Stalheims bokproduktion var som sagt mycket omfattande och det mesta gav han ut på eget förlag. Antagligen var man lite imponerade över att ha en så produktiv författare i staden.
När jag gjorde min värnplikt 1964-65 blev alla kompanier på regementet bjudna på en båtresa till Hafsten med självaste Drätselkammarens ordförande Otto Hermansson som guide. Otto kunde sin Stalheim för han berättade livfullt om Odens korpar Hugin och Munin som häckade på Hafstensklippans branter. På den tiden var jag inte så kunnig i Uddevallas historia så det tog lång tid innan jag anade att detta bara var sagor och inget annat.
Stalheim var en väldigt udda figur. Han gifte sig aldrig och han gjorde ingen hemlighet av att han var nazist. Någon gång på 80-talet besökte jag en bekant på Bokenäset som hade köpt Stalheims gamla hus och grindstolparna av sten eller möjligen betong hade inskriptioner i form av hakkors.
Stalheim dog på Äsperödshemmet den 15 juli 1954.
Men namnet Rimnersvallen tycker jag är trevligt i alla fall och det finns mycket att berätta om den och det skall jag göra så småningom.//
Theodor Stalheim, eller Olof Theodor Johansson som han från början hette, bodde under sin tid som litteratör mig veterligen aldrig på Bokenäset. Att en bekant skulle ha köpt Stalheims gamla hus med hakkorsprydda grindstolpar verkar därför vara en lite tveksam uppgift.
SvaraRaderaTheodor Stalheim fick sin utbildning på Billströmska folkhögskolan på Tjörn, och började därefter arbeta som springpojke på en tidning i Uddevalla. Så småningom avancerade han, flyttade norrut, och fick till slut erbjudande om att bli redaktör för den nystartade Strömsunds tidning i Jämtland. Ungefär vid den tiden bytte han namn till Stalheim.
I Strömsund stannade han inte länge, det blev tydligen något slags kontrovers med lokalbefolkningen, och runt 1910 flyttar han tillbaka till Uddevalla. Titeln "redaktör" behåller han, och börjar ge ut en liten tidskrift om trädgårdsskötsel, "Trädgårdsbladet". Vid ett besök på Bokenäset blir han av en sommargäst lånad en nyutkommen bok, Grimbergs "Svenska folkets underbara öden", och med sommargästens benägna bistånd börjar Stalheim snart använda boken som guidebok för hembygden. And the rest is pseudohistory... Stalheims vistelseort fram till hans död är dock Uddevalla. Jag har talat med Stalheims släktingar vilka berättat att de så gott som aldrig träffade honom. Han umgicks hellre med dem som understödde honom och hans teorier. Stalheims hus låg där Östraboskolans parkering ligger idag.
Vad gäller Rimnersvallen så sägs det ju vara så, att Stalheim föreslog namnet för en dåvarande kapten vid Kungliga Bohusläns Regemente, Harald Nyman. Stalheim sade: "Tag namnet på den store Riddaren Hrimner". Så står det på Wikipedia, men källan till detta har jag inte lyckats hitta. Det kan ju vara så att det är ytterligare en av dessa mytbildningar kring personen Stalheim.
Jag håller för närvarande på att samla material och uppgifter om Stalheim, med syftet att skriva en bok. Dels vill jag framhålla honom som varnande exempel, men också lyfta fram de omständigheter som drev honom mot sitt extrema ariosofiska ställningstagande.
Hej Per-Allan!
SvaraRaderaTack för dina intressanta kommentarer. Det är lite lustigt att den enkla frågan jag fick, varför det heter Rimnersvallen, leder vidare till ett tilltagande intresse för Stalheim. Innan jag skrev min artikel hörde jag mig för på olika håll med personer som känner till Stalheim. Jag läste också din artikel på Skredsviks hembygdsförenings hemsida.
Jag blev lite bekymrad att jag hade spridit fel uppgifter om huset i Bokenäs och ringde därför upp den person som jag besökte på 80-talet. Uppgifterna om nazistsymboler är riktiga men det var Stalheims bror Albert som ägde huset. Enligt min sagesman bodde Stalheim mycket hos honom.
Jag tittade lite grand om Stalheims familjeförhållanden som barn. Föräldrarna hette Johannes Ohlsson och Anna Kristina Ohlsdotter. Anna Kristina fick sitt första barn 1866 och sitt nionde barn 1885. Nio barn på 19 år. Detta är i alla fall enligt Sveriges Befolkning 1890. Det är en lucka på fem år mellan det sjätte och sjunde barnet så måhända att makarna också fått ett barn som dött före 1890?
Lycka till med ditt fortsatta arbete om Stalheim.