Sedan urminnes tider har vattnet i Bäveån utnyttjats på olika sätt. I de olika forsarna och vattenfallen har man byggt mjölkvarnar och sågkvarnar (vattensågar). I dag finns inte dessa kvar utan på deras platser finns i stället små kraftstationer där Uddevalla Energi utvinner elektricitet.
Strömbergsfallet mitt inne i staden är det mest kända. Samtidigt som det producerades elektricitet så fortsatte man med kvarnverksamheten och därav kom att Uddevalla Elektricitesverk hade två mjölnare på avlöningslistan så sent som under 1930-talet.
Lite längre upp i Bäveån, mellan Bohusbanans järnvägsbro och Tureborgsbron, låg S:t Anne ängs kvarn. Namnet kom av det faktum att Uddevalla kyrka, S:t Annas kyrka, ägde marken på norra sidan av Bäveån. Östra kyrkogården byggdes exempelvis 1811 på S:t Anne äng.
1917 köpte Egnahems AB Ådalen delar av S:t Anne äng av kyrkan och de villor som ligger vid Ådalsgatan och Helgonabacken ligger alla på den gamla ängen.
I Bohus Läns Tidning från 1862 läser jag att mjölnaren vid S:t Anne äng heter J.L. Wennergren och att han just startar kvarndriften igen efter en dammreparation.
Kvarndriften pågick till 1936. I januari det året beslutade stadsfullmäktige i Uddevalla 90 000 kr för att Uddevalla Kraftverksbolag skulle bygga en kraftstation på platsen.
Det hela tycktes vara väl förberett för genast startar rivningen av den gamla kvarnen och kraftverksbygget påbörjas i princip samtidigt. Bohusläningen skriver i augusti samma år att det har sprängts bort 110 kubikmeter sten ur det gamla vattenfallets botten.
I oktober är den nya kraftstationen under tak och i slutet av november är allt klart. Efter provkörning startar elproduktionen.//
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar