2007-07-05

Namnförbistring eller "kärt barn har många namn"?




Ljunggrens karta 1855



Redan innan jag hade läst Karin Gistedts krönika i dagens Bohusläningen hade jag fått ett mejl med frågan om det heter Svenskholmen eller Svenssonsholmen? En person som hade läst tidningen före mig hade reagerat.

Händelsevis råkar jag veta att det nu heter Svenskholmen. Det står i kommunens planer och handlingar och tillkom på förslag från Uddevalla Hembygdsförening då vi skulle yttra oss över en kommunal handling för några år sedan. På den tiden kallade man den för "Halvön" och det vore bättre att ge platsen ett namn ansåg vi. Det anammades och när man nu i olika sammanhang läser om platsen i tidningen så står det mycket riktigt Svenskholmen. Låt oss fortsätta att kalla platsen det.






Ekonomiska kartan 1937





Annars är det mycket riktigt så att de ursprungliga holmarna i olika sammanhang och vid olika tider haft namn som kan kopplas till både det ena eller det andra. Det finns i Uddevalla flera exempel på sådan namnförbistring.

  • Teaterplantaget kallas i dag ofta Badhusparken.
  • Aschebergsplatsen kallas oftast för Sagaplan (och som jag brukar säga på mina stadsvandringar att jag skulle själv aldrig använda namnet Aschebergsplatsen om jag stod där och behövde kalla på ambulans. Då skulle jag säga Sagaplan för då vet jag att ambulansen hittar direkt).
  • Östra skolan kallas i kommunala planer för Österskolan. I dag kallas den för Kroppshyddan.
  • På en vägskylt vid Kopparsberg står det Koppersbergsvägen.
  • etc etc
Vad är rätt och vad är fel? En sak är säker att ortnamn förändras över tid och man kan ibland svårligen säga vad som är det rätta. Men låt oss göra en liten betraktelse över holmarna som är upphovet till denna blogg.

I "Ortnamnsboken" av Carl Sigfrid Lindstam 1966 har jag slagit upp sidan 242. "Svekholmen, Svenskholmarne eller Svenssons holmar. U; Svekholmen 1855 K, Svenssons holmar EK, GK; namnets ursprungliga form är oviss; ett Svensholmen under Kärra i Herrestads socken ligger rätt nära; jämför även adjektivet Svensk och fartygsnamnet Svenske."

I avsnittet ovan hänvisar författaren till några olika kartor. På Ljunggrens karta från 1855 står det Svekholmen. På den ekonomiska kartan från 1937 står det Svenssons holmar.

Hur kan det då komma sig att det står så olika? Förklaringen tror jag är ganska enkel. De som ritat kartorna har frågat vad olika ortnamn heter och då har man ofta gått på den muntliga tradtionen och den varierar över tid. Jämför exempelvis Teaterplantaget ovan. Fram till 1958 låg Uddevalla teater där och det var ingen som ifrågasatte att den vackra parken framför teatern kallades för Teaterplantaget. I dag finns det inte ett spår av någon teater men Gamla Badhuset ligger där fullt synligt så det är lätt att förstå att det blir Badhusparken i stället.

Och förresten, kommer kommande generationer att förstå varför det heter Svenskholmen? Det är ju en halvö!//

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar