Farligt övergångsställe blir ännu farligare

I tisdags fick Uddevalla ett nytt inslag i gatubilden. En stor digital TV-skärm, som enligt uppgift kan användas på de mest skiftande sätt, har satts upp i blickfånget från ett av Uddevallas farligaste övergångsställen.

I bland undrar man vilka samhälleliga intressen som skall få väga tyngst? Mammon eller allas vår säkerhet?

Hur lätt är det inte för den ouppmärksamme att distraheras av det som visas på skylten och under tiden ta ett steg ut i gatan utan att observera trafiken. Främst tänker jag på barn, handikappade och äldre. Detta händer redan i dag och det behövs inte mer störande inslag i gatubilden.

Eftersom det antagligen behövs tillstånd för att få sätta upp skylten har ju trafiksäkerhetsansvariga i kommunen ett ansvar här. Eller har man inte ens fått yttra sig? I så fall är det ännu värre.

Skylten skyms lite lätt bakom ett träd just nu och man undrar ju hur skyltägaren har tänkt då löven kommer till våren? En första hint fick man i Bohusläningen i går: "Vi får hoppas att kommunen beskär trädet ordentligt!" Tro mig, det kommer inte att stanna vid det, snart kommer kraven att ta bort hela trädet.

Bäst vore om man omprövade tillståndet att placera skylten så trafikfarligt och att den flyttas till en bättre plats. //

Uddevalla Hundramannaförening

Sven Hergens vill veta mer om Uddevalla Hundramannaförening.

Hundramannaföreningarna var föregångare till sjukkassorna eller Försäkringskassan som det heter i dag. Nu för tiden betalar vi Försäkringskassans verksamhet via skattsedeln med i slutet av 1800-talet fick man själv betala medlemsavgiften. Och det var förstås inte alla som hade råd. Benämningen hundramannaförening kom sig av att det fick vara högst 100 medlemmar i föreningen. Därför kunde det bildas flera hundramannaföreningar på en ort.

Uddevalla Hundramannaförenings arkiv och fana finns på Bohusläns Föreningsarkiv http://www.bohusarkiv.se/ .

I inledningen till arkivförteckningen finns följande historik:

"Uddevalla Hundramannaförening bildades den 8 januari 1883.

Det var smeden Dahlman jämte 16 andra intresserade personer som samlades till möte på Lancasterskolan. Denna hundramannaförening blev således den första av tre, som bildades i staden. Smeden Dahlman lär ha varit initiativtagare till samtliga tre.

År 1894 upphävdes medlemsbegränsningen. Bland ledande män i kassan må nämnas textilförman Axel Jonsson, som var kassör från 1885-1930, sistnämnda år avled nämligen Jonsson. Han var således kassör i hela 44 år, liksom fiskhandlare Karl Rasmusson som var ordförande 1895-1939 då kassan överlät verksamheten på Uddevalla Erkända Sjukkassa.

Andra namn att nämna: Handelsarb. Ernst Smedberg, plåtslagarmästare C.J Börjesson, snickare O.R Forsström, plåtsl. mäst. Ernst Svensson och kassör Torsten Johansson. Då kassan år 1939 överlät sin verksamhet på Uddevalla Erkända Sjukkassa och Begravningskassa fanns 142 medlemmar och c:a 10.000 i fonder.

Källa: Historik av Carl Antonsson, samt föreningens protokoll"

I Tidningsarkivet söker jag på hundramannaförening och får följande träfflista:

1882-12-30 Uddevalla hundramannaförening vid sjuk- och olycksfall. Olycka.
1884-09-01 Hundramannaföreningen firade sin ettårsdag. Jubileum.
1885-09-01 Hundramannaföreningen F.M.E. anordnar bal å stora Rådhussalen lördag den 5:e sept. Dans.
1886-01-05 Årsfest med bal arrangeras af Uddevalla Hundramannaförening, å stora Rådhussalen den 9:de januari 1886. Föreningar.
1886-09-07 Sin första årsfest firade i lördags hundramannaföreningen N.N. I stora Rådhussalen. Ordf. konduktören Hedman. Föreningar.
1888-03-31 Uddevalla Hundramannaföreningens medlemmar samlas hos J. P. Svensson för att följa aflidne A. E. Jonson till grafven. Död.
1910-12-21 Hundramannaföreningen FME Uddevalla.
1933-01-07 Hundramannaföreningen 50 årsjubileum. Historia. Sjukvård. Bild. //

Primrose Ace

Nu ligger Primrose Ace i hamnen och lastar det sedvanliga, dvs "used chassie". Samma mått som de andra ACE-båtarna, dvs 199 m lång och 32 m bred. Avreser i morgon. //

Karlsruhe

Mikael Ljungström skriver:

"Hej, Jag bor på Fjällvägen, i backen strax innan Boxhultsvägen och Fjällvägen möts. Det står en skylt där som säger Karlsruhe. Vad jag förstår så heter berget Karlsruheberget. Området benäms av de flesta för Ramneröd.
Är Karlsruhe ett eget område? Hur har området/berget fått sitt namn?
Mikael Ljungström"

Området och berget har fått sitt namn efter landeriet (gård på landet) Karlsruhe (uttalas Karlsruhé på "Uddevallska"). Manbyggnaden till gården finns kvar i dag och har adress Fjällvägen 62. Det är det huset i mitten av bilden. Den stora ladugården är riven sedan en del år, men fanns då jag bodde på Mistelgatan 1976-1985.

Manbyggnaden är troligen byggd 1812 då Carlsruhe nämns i husförhörslängden för första gången. Det byggdes av rådmannen Carl Peter Ljungqvist och har fått sitt namn efter den tyska staden Karlsruhe (Karlsro på svenska) i Baden.

(Ekonomiska kartan 1937)

Den mest kända ägaren av Karlsruhe är Emelie Nonnen som köpte gården 1897. Gårdens utmarker sträckte sig upp längs Fjällvägen och kallas där Övre Karlsruhe.

Området heter således Karlsruhe, inte Ramneröd. Ramneröd ligger som synes på andra sidan Ramneröds kyrkogård. Lite obefogat är det att man döpt Ramnerödskolan som man gjort. Kunde lika gärna ha hetat Karlsruheskolan eller t o m Boxhultskolan.

En sökning på Karlsruhe i Tidningsarkivet ger följande träfflista:

1865-07-21 Karlsruhe; Exekutiv auktion.
1884-08-14 Utredning om branden på landeriet Karlsruhe. Brand.
1885-10-22 Brand i landeriet Karlsruhe. Brand.
1885-10-24 Förhör med landeriägare Andreas Andersson, Karlsruhe om branden.
1885-10-31 Belöning af 200 kr. för upptäckande av upphovsmannen till branden på Karlsruhe.
1887-03-19 Lantbrukaren A. Andersson har sålt Landeriet Karlsruhe till charkuteriarbetaren Karl Norlen för 26 000 kr. Fastighetsaffär.
1891-03-26 Landeriet Karlsruhe norr om staden har af egaren Andreas Andersson försålt till Börje Henriksson i Burslätt för 22 500 kronor. Fastighetsafär.
1894-05-24 Johan Magnusson 15 år, från Karlsruhe, anställd på Uddevalla tändsticksfabrik, råkade ut för en olycka med svåra skador.
1898-03-12 Från gamla Bohuslän. Ett äventyr på Karlsruhe. Berättelse.
1900-10-30 Till salu. På Karlsruhe finns kålrötter, morötter, palsternackor af prima vara. J. Lundgren. Annons.
1921-01-15 Auktionsannons landeriet Karlsruhe.
1923-08-23 Banvakten vid Uddevalla-Lelångenbanan Carl Oskar Carlsson, Karlsruhe Uddevalla. Död.
1925-07-23 Brand i ång "Newton" kolbox. Brand i skogen vid Karlsruhe.
1928-04-25 Om nedre Karlsruhe. Bild.
1928-09-28 Brand i nybyggd trevåningsbyggnad på Karlsruhe.
1928-09-29 Eldsolycka i Uddevalla. En fastighet försäkrad för 30 600 kr. nedbrunnen. Huset å stadsägan 1481 vid Karlsruhe till grunden. Brand.
1928-10-04 Elektrisk ledning har nu påbörjats till Bleket. Man skall gräva från lasarettet upp till Karlsruhe.
1928-12-08 Ett nytt nidingsdåd vid Karlsruhe, en man har åter försökt att riva ned grunden till ett hus. Polis.
1928-12-10 Nytt nidingsdåd på Karlsruhe, stenfot på nybyggnad nedriven.
1928-12-11 Nidingsdåden på Karlsruhe håller på att klaras upp. Misstankarna riktas mot en sinnessvag person. Polis.
1930-03-08 Auktion på Karlsruhe i Uddevalla, Lantbrukaren Rolf Nilsson i anledning av egendom.
1936-04-25 Frivillig auktion förrättas hos landeriägaren Rolf Nilsson, Karlsruhe Uddevalla.
1936-06-10 Uddevalla köper Karlsruhe. Fastighetsaffär.
1936-06-12 Reparation av bron över Herrljungabanan mellan Karlsruhe och Hedegärde, bilden för dagen.
1936-06-23 Karlsruhe. Tomtområdena utmed Fjällvägen närmast Ramneröd. Vägarbeten. Bild.
1936-08-21 Uddevalla får låna 26.000 kr för förvärv av landeriet Karlsruhe.
1947-01-24 90 år fyller murarmästaren & byggmästaren Anders Johan Johansson N. Karlsruhe. 1947-08-16 Bohusläningen för 50 år sedan, Landeriet Karlsruhe sålt till fru Emelie Nonnen. //

Bunkern vid Sockertoppen

Insänt av Sten Persson:

Hej Gunnar!
”Bunkern” på vägen upp till Sockertoppen byggdes 1969-70 av kommunen med bidrag från Civilförsvaret. Det är ett skyddsrum avsett för civilförsvarets personal på utkiken.
På samma gång byggdes en likadan vid tennisbanorna på Kålgårdsberget.

Byggdes runt en av försvarets ”kulor”. Du kanske minns de 3 st. som under många år stod på kommunens förråd ute vid Bratteröd.

Entreprenör var Henning Andersson Byggnads AB. Jag var ansvarig från kommunens sida. Stig Henningsson var arbetsledare. Rune Johansson var kontrollant.

Minns särskilt att vi ”mutade” en fastighetsägare uppe vid Sockertoppen med några säckar ved för att få transportera byggmaterial över dennes tomt. Det fanns ju ingen väg upp.

Några år senare byggdes en tredje i Skansberget. Men jag tror att ”kulan” då var för dålig så att det blev en platsgjuten konstruktion där.

Dåvarande BPA byggde. Orvar Brattberg (nu på tekniska kontoret – då anställd hos mig) var byggledare och kontrollant.

Mvh
Sten"

I 17 Berg

Allan Hell skriver:

"Hej Gunnar!
Jag brukar ofta gå förbi torpet I 17 Berg som ligger ovanför Bjursjön. Har du några uppgifter om stället?
Hälsningar Allan".

I 17 Berg har haft flera benämningar. Benämningen I 17 Berg fick torpet förstås sedan Krigsmakten köpt gården Samneröd som övningsfält för I 17. På Samneröds utmarker låg torpet.

På 1855 års karta här ovan hette torpet Bjurvattensborg. Det låg således i terrängen norr om Bjursjön eller Bjurvattnet - Byrevattnet. I husförhörslängden 1825-1834 skrev man Berg, 1840 Berget, 1848 Byrvansberg och 1855 Bjurvattensborg.

Jag minns faktiskt torpet. Stabskompaniet på I 17 var ofta grupperade i terrängen intill I 17 Berg. Och jag tror att kapten Löthman var den siste hyresgästen där. Jag kan dock inte dra mig till minnes när det revs. Kanske i slutet av 1960-talet?
Detta är den enda bilden på torpet jag har. Jag har fått den av Larsåke Krantz. Bjursjön ligger ner till höger utanför bild.

Ungdomarna på bilden är Ulf Borgman, Jesper Eggertsen, Larsåke Krantz och möjligen Kjell Berggren. Kjell kanske kan bekräfta om detta stämmer? //

Radiodasset på Sockertoppen igen

Radiodasset på Sockertoppen blev jag nyfiken på och jag kan inte påminna mig att jag nånsin varit uppe på plats.

Däremot har jag ofta sett den lilla byggnaden från olika platser i stan. Här på toppen av Skolgatan syns det lilla dasset på Sockertoppen.

Så söndagens promenad blev att utforska dasset lite närmare. På väg upp blev vi ledsagade av en av Sockertoppens villaägare som alltså visade vägen.

Innan vi nådde toppen passerade vi en bunker av något slag. Antagligen skulle radiobesättningen husera där.

Och väl uppe på toppen möttes vi av den här synen. Radiodasset är av betong, igenbommat och givetvis också nedklottrat.

Men utsikten man fick se då man kom upp till 106-metersnivån var absolut mödan värd.

Och att det är ett av tätortens absolut högsta berg råder det ingen tvivel om.

(Glöm inte att klicka på bilderna så att de blir större) //

Karl XII:s dödsdag - fast egentligen inte

(Här hyllades Karl XII)

I dag är det 290 år sedan Karl XII dog av skottet vid Fredrikstens fästning i Halden. Nej, det stämmer faktiskt inte. Det är först den 11 december som det är 290 år. Men enligt den svenska almanackan dog kungen den 30 november 1718.

Sverige tillämpade den Julianska tideräkningen då och först 1753 gick man över till den Gregorianska, samma som Norge haft hela tiden.

Karl XII har en given plats i Uddevallas historia. Om detta skrev jag för ett år sedan här http://uddevallare.blogspot.com/2007/11/karl-xiis-dd-och-uddevalla.html

Jüri Kiviloo skriver:

"Det slog mig plötsligt att idag är det 290 år sedan Carl XII stöp vid Fredrikstens fästning i Halden. På den tiden när jag gick i Realskolan islutet av 1940-talet och i början av 1950-talet så firades Carl XII´s dödsdag med att eleverna från UHAL tågade med facklor i händerna ifrån skolgården upptill Skansberget. Vi stod uppställda vid den första skansentill vänster vid ingången, se bifogad foto, och avhörde ett flammande fosterländskt tal över hjälte konungens bedrifter i fält.

Jag har tänkt mycket på de talen som hölls men aldrig har jag förstått hur de fick ihop hjältestoryn. När upphörde dessa "fälttåg upptill Skansberget"?

Mvh Jüri"

Jag har hört flera Uddevallabor berätta om marscherna till Skansberget på Karl XII:s dödsdag. Det skulle vara intressant om någon av Uddevallabloggens läsare kunde förklara detta fenomen.

Hur länge "hyllningarna" pågick vet jag inte men möjligen kan en sökning på Karl XII i Tidningsarkivet ge lite fingervisning:

1891-11-20 Exportförbud på Karl XII:s tid.
1922-08-23 Minnesstenen över Karl XII's galärtransport avtäcktes av landshövding von Sydow och Bohusläns regementes musikkår.
1928-12-01 Karl XII:s minne firades igår av Uddevalla gymnasistförening med fackeltåg till Skansberget. Kungligt.
1935-08-05 Staty i Stockholm får postament från Kullgrens, fot åt Karl XIV Johan.
1935-12-02 Minnet av Karl XII firades på Bohusläns regemente med en högtidlighet i manskapsmatsalen. Kungligt.
1936-09-11 Från det gamla Uddevalla, berättelse av Sten Kristiansson. Uddevalla på Karl XII:s tid.
1937-09-04 Karl XII:e huset i Ed öppnat efter restaurering. Museum.
1938-10-31 Karl XII-stenen på Fredriksten i Halden avtäckt. Kultur.
1941-08-21 "Likt & olikt". Uddevalla stad har fått sin bekvämlighetsinrättning. Denna är förlagd till "Karl XII- huset".
1945-12-01 Karl XII-minnet firades i går på traditionellt sätt av eleverna vid Uddevalla läroverk. Seder o bruk.
1948-01-30 Närmare 350 år på "nacken" gammalt boningshus i Skee, minnen sedan Karl XII:s dagar. Historia.
1949-02-14 Kommunal uteservering "Karl XII-huset" i Hasselbacken. Mat.
1951-02-05 Karl XII:s mynttecken i Uddevalla. Sten Kristiansson. Historia.
1953-02-05 "Likt och Olikt". Den 5 feb. 1701 firas Karl XII:s seger vid Nava.
1953-03-17 "Likt och Olikt". Den 17 mars 1799 krönes Ulrika Eleonora, lika envis som sin bror Karl XII. Kungligt.
1953-05-09 Karl XII:s sista fälttåg, av fil. Lic.Thorsten Friedlander. Berättelse.
1953-06-01 Karl XII-spel sågs av 10 000 i Halden. Historia.
1956-03-31 När den döde Karl XII kom till Uddevalla. Berättelse. Bild.
1957-11-30 Till Karl XII:s ära. Slaget om Bulid grann uppvisning. Regemente. Bild.
1968-04-13 250 år sedan Karl XII:s galärdragning från Strömstad. Krig. Historia.
1968-07-01 Karolinerna varmt mottagna i Halden i vänskapens tecken. Där Karl XII stupade för 250 år sedan. Historia
1968-11-30 För 250 år sedan låg Hjältekungen Karl XII lik tre veckor i Uddevalla. Historia.
1972-07-29 Vese gamla manbyggnad tillhörande Vese herrgård i Brodalen, där Karl XII:s amiral bodde. Byggnad.
1976-04-22 Sörbygden bönder vägrade att köra bröd till Karl XII:s trupper i norra Bohuslän. Krig. Historia.
1979-12-27 Karl XII- och Tordenskiold. Historia.
1980-01-29 Hur man deklarerade förr: ingen krånglig blankett på Karl XII:S tid.
1980-08-02 Galma färjeläget i Svinesund; Här stormade Karl XII:s Karoliner fram för att inta Norge. Historia. Bild.
1981-12-04 Var i Uddevalla stod Karl XII lik? Historia. Byggnad. Bild.
1984-12-20 Om Karl XII:s död och "lit de parade" i Uddevalla. Av Gunnar Klasson.
1990-03-22 Räkor och Karl XII på turistmässan.
1993-02-08 Norsk historisker skildrar Karl XII:s två sista fältslag. Historia. Krig. Böcker.
1999-01-23 Uddevalla Forum förhandlar om lokaler för Turistbyrån i Karl XII huset vid torget. Turist.
2000-09-12 Vandringsleden "Karl XII:s galärväg" är nu färdig. Går genom Näsinge till Idefjorden. Historia.
2002-03-22 Karl XII:s sten i Glimmingen. Historia. Kultur. Bild. //

Håljutegatan - Håljuteberget

Erik Olsson skriver:

"Hej Gunnar Klasson!

Vore roligt att få Din åsikt om en sak som jag och några vänner har tvistar om: Håljutegatan i Uddevalla (påstår ett par av oss) har sitt namn härlett ur det gamla ordet "hå"(häxa el dyl). Och på denna plats avrättades i gamla tider (usch, ruskigt..) kvinnor som dömdes för häxeri. Och "ljute" skulle då komma ur "ljuta döden". Många, snarast de flesta, Uddevallabor uttalar gatunamnet hål-jute. Det finns ingetsom heter så, säger några av oss = de som tror på teorin om häxprocesser.

Bästa hälsningarErik Olsson"

Ja namnen Håljutegatan och Håljuteberget förbryllar. I Lindstams bok om ortnamn i Uddevalla kan man läsa de olika stavningar av ordet Håljuteberget (Håljutegatan ligger ju omedelbart väster om Håljuteberget och har fått sitt namn efter berget).

Hellwedes Bero stavas det 1679, Hälluiteberget 1690, Helfwetsberget 1707, Helfwitisberget 1731, Helvigsbergen 1750 och Hälviksberget 1803.

Det tycks vara först i början av 1800-talet som stavningen Håljuteberget dyker upp. Uddevallas store historieskrivare Sten Kristiansson skriver i Uddevalla stads historia del 2 sid 251:

"Helvetesberget och kvarteret därbredvid hade ännu på 1720-talet kvar sitt gamla namn, men därefter begynte upplysningstidens reaktion mycket hastigt göra sig gällande.....

....När lantmätare Carl Ljung år 1807 efter branden helt enkelt läser fel på de gamla kartorna och tolkar Häluiteberget som Håljuteberget och därmed skapade ett nytt namn tycks ingen ha fäst sig därvid. Men förut hade omskrivningarna varit ganska varierande: Helvigskroken, Hedvigsgatan (tidigast 1755), Hartvigskällan m. fl."

Helvetesberget tycks alltså enligt Kristiansson vara ursprunget till namnet Håljuteberget. Och gatunamnet Stora Hellevigsgatan (Lilla Hellevigsgatan heter numera Sankt Mikaelsgatan) tycks också höra till familjen Helvetes-namn.

Att Håljuteberget skulle ha varit en avrättningsplats finns inga belägg för. //

Tvingas backa efter korkat beslut

Västarvets ledning tvingas nu att backa efter sitt korkade beslut att införa den nya organisationen från årsskiftet. Trots att Västra Götalandsregionen tillsatt Christina Rogestam som medlare/utredare, beslutade t.f. förvaltningschef Anders Schough att den nya organisationen skall gälla från årsskiftet. Detta trots att Rogestam inte kommer att vara klar med sin utredning förrän den 31 januari. Frågan är nu om Anders Schough alls kan sitta kvar som förvaltningschef?

Västra Götalandsregionen/Västarvet har gjort det mesta fel då man ville förändra museiverksamheten i regionen. Utan att bry sig om gällande avtal har man kört på som om dessa inte funnits. Avtalet mellan Stiftelsen Bohusläns museum och Västra Götalandsregionen gäller fortfarande. I avtalet står det bl a att Bohusläns museum skall ha en egen chef, som leder verksamheten. Vill man förändra det måste man säga upp avtalet, som har ett års uppsägningstid. Så har inte skett och det är för mig obegripligt.

Nej man har haft en helt egen agenda och inte visat respekt vare sig för ingångna avtal eller stiftarna av Bohusläns museum och Västergötlands museum. I slutändan kommer det kanske att visa sig att hela proceduren får tas om? //

Radiodasset på Sockertoppen

Beträffande Sockertoppen och den mystiska byggnaden där har Tore Lexby och Rey Eriksson mejlat mig.

Tore Lexby:

"Hej Gunnar !

Den lilla oansenliga byggnaden var tillika väldigt ful. Den tillkom 1940 - 1960 och döptes av redaktör Frank Eriksson, tidningen Kuriren, till " Radiodasset". Han hade flera artiklar i tidningen om byggnaden,som hade med radio att göra.
Hälsningar Tore"

Och Rey Eriksson (Frank Erikssons son):

"Jag kommer ihåg att min fader skrev i sin tidning, Kuriren, i samband med att radiostationen anlades, att så som han sade, Radiodasset, var så hemligt att det inte behövdes några ansökningar eller prövningar för att det skulle få byggas. Jag undrar om det inte var för civilförsvarets behov som det byggdes.
Med hälsningar
Rey Eriksson".

Bastiongatan eller Bastionsgatan?

Andreas C skriver:

"Heter det Bastiongatan eller Bastionsgatan? I Bohusläningen förekommer båda stavningarna."

Det heter Bastiongatan, således utan s. Men det är väl så att det är lätt att "slänga med" ett s i gatunamnet, särskilt i talspråk.

I dagens Bohusläningen förekommer faktiskt båda stavningarna i samma artikel. Det är artikeln om rånet mot Statoilmacken där Karin Gistedt i texten skriver den riktiga stavningen Bastiongatan medan det under bilden står Bastionsgatan.

Vill man kolla stavningen kan man söka i Postnummerkatalogen på http://www.posten.se/ eller i kartorna i Eniro eller Hitta. Söker man på Bastionsgatan i Postnummerkatalogen eller Eniro får man ingen träff, men Hitta tillåter felstavningen men när resultatet kommer upp är det med den rätta stavningen.

Och varför heter den då Bastiongatan? Ja, det beror förstås på att den går runt bastionen på Skansberget. //

Sockertoppen

Erik Beckeman skriver:

"Jag har en fråga eller två angående Sockertoppen i Uddevalla. Stämmer det att det är Uddevallastads högsta berg…?
Vad är det för ett litet hus där uppe på toppen, används detta till något..?
Tack för en trevlig hemsida.
//erik

Jag vidarebefordrade frågan till Carl-Magnus Norrman som bor alldeles i närheten. Carl-Magnus skriver:

"Jo, Sockertoppen har, som jag läst, angetts till Uddevalla stads högsta berg och är enligt Ekonomisk karta, tryckt 1977, 106,2 m.ö.h. Den exakta användningen av det lilla betonghuset på berget, känner jag inte till. Möjligen har det varit (eller är det) använt inom militär- eller civilförsvaret. Inget som jag någonsin sett anger att det är ett objekt som är hemligt och alltså inte ens får beskrivas enligt lag gällande totalförsvaret etc. , men det där bör du veta bättre än jag."

(Ekonomiska kartan 1937)

Nej jag vet faktiskt inte vad det lilla betonghuset har använts till men jag förmodar att det finns någon bland Uddevallabloggens läsare som vet vet svaret? Skriv då det i kommentarerna här nedan.

I Lindstams ortnamnsbok antyds att det är ett ungt namn och att det kommer ifrån att berget är tämligen toppigt och syns på långt håll.//

Fortfarande rusch i hamnen

Det är fortfarande rusch i hamnen även om bilbåtarna nu inte står i kö för att komma in till kaj. Det här är Wallenius Wilhelmsens Tarifa som nu legat här i drygt ett dygn. //

Brattås

Den här bilden visades på kvällens berättarafton. Det är manbyggnaden till den urgamla gården Brattås. Byggnaden lär vara från år 1700 och revs då stadsmotorvägen byggdes 1973 - 1976 mellan Fjällvägen och Kärra gård. I bakgrunden ser vi Brattåsberget där Brattåsverket ligger nu. Uppe på bergets topp ser man i dag fjärrvärmeverkets höga skorsten.

På Brattås marker låg ursprungligen Unneröd, Skogslyckan, Kurveröd, Rålseröd och Kasen.

Diskussionen förde vidare till Svea på Brattås. Antagligen var hon just från denna gården, men bodde någonstans vid Bräcke. När jag var liten minns jag Svea som ofta åkte med samma buss som jag. Svea var mycket speciell och verkade leva i sin egen värld. Mitt starkaste minne var en gång då hon satt på bussen och åt äpple. Hon pillade då upp en lucka i bussens golv och kastade ut äppleskrottarna.

Den tidigare polisen Allan Svernling, var med på berättaraftonen, och berättade om den gången som polisen lyckades fånga Svea på foto. Händelsevis har jag den bilden i min dator och ni ser den här.

Bilden är tagen där Fossumsbergsvägen möter Västgötavägen. Allan Svernling var i tjänst tillsammans med en kollega då han fick se Svea komma gående uppifrån Bräcke. Allan visste att Svea var väldigt skygg men bad sin kollega att försöka ta en bild av Svea och honom själv. Svea hade haft ett inbrott några månader så genom att prata med henne om detta fick han henne att stanna till så att bilden kunde tas.

Allan kunde också berätta att hon ofta stod på torget och sålde saker. Och han mindes hennes utrop: "Köp björk och sälg!" //

Uddevallas farligaste övergångsställe

Lennart Westerhäll har kommenterat inlägget "Vittne till trafikolycka":

"Jag läser avsnitt ur bloggen därför att den innehåller massor av intressant läsning för en som bl.a. är intresserad av historia, industrihistoria och kultur mm.

Så kom jag då till avsnittet om olyckan på övergångsstället. Efter att ha läst den kan jag inte låta bli att kommentera den. Hur många fall, likt det beskrivna, har jag inte djupstuderat under de senaste 12 åren. Fall som dessvärre slutat i absolut värsta scenarior, nämligen i dödsolyckor.

Det aktuella övergångsstället är enligt min mening ett av de farligaste i Uddevalla. Jag ser ofta fotgängare på övergångsstället som, i tron att de har oinskränkt rätt framför biltrafiken, går över övergångsstället uppenbarligen helt omedvetna om att, blir de påkörda av en bil löper man stor risk att skadas svårt eller dödas.

Ofta ser jag så här års människor som, då vädret är dåligt, bokstavligen gömmer sig inunder sina jackhuvor, med påföljd att de är helt avskärmade från verkligheten runt omkring dem. En bilförare har mycket små möjligheter att se en sådan fotgängare så här års, om denne saknar reflex. Men fotgängaren har inte klart för sig detta utan tror att bilföraren ser honom/henne.

Övergångsställen inger generellt falsk trygghet. Ett övergångsställe måste vara utformat på ett särskilt sätt för att minimera riskerna för gående. Många övergångsställen har inte en sådan utformning. Detta måste man som bilförare vara medveten om och handla därefter.

Sitter man i en bil har man ett bra skydd mot kollisionsvåld. En oskyddad fotgängare har inget plåtskal runt omkring sig. Alltså måste varje bilist ta ett stort ansvar för, inte bara sig själv, utan även för oskyddade trafikanter.

En del fotgängare har ett betéende i trafiken som inte inger förtroende, men det får man bortse från. Det är ändå fotgängaren som alltid drar det "kortaste strået" vid en kollision mellan bil/människa.

Lennart Westerhäll

(Haveriutredare av dödsolyckor i trafiken. Vägverket)" //

Berättarafton i morgon onsdag

Då är det dags för en ny berättarafton. Välkommen till Bohusläns museum kl 1830 i morgon den 26 november.

Vad det blir för bilder? Ingen aning just nu, men en mix av allt möjligt blir det. Och jag skall göra mitt bästa för att vi skall ha roligt. //

Gustafsbergs vandrarhem prisbelönat

Svenska Turistföreningen har tilldelat Gustafsbergs vandrarhem pris i kategorin Årets gästnattsprestation 2.

Så här skriver STF på sin hemsida:

"I kategorin för vandrarhem med färre än 5 000 gästnätter/år har STF Vandrarhem, Gustafsberg, Uddevalla gjort årets gästnattsprestation.

(Gun Iveram tog emot priset i Stockholm)

Motivering: Vandrarhemmets satsning på fler bäddar och bättre standard har belönats med en imponerande ökning av antalet gäster och förbättrad beläggning. Antalet gästnätter ökade från 718 år 2007 till 2 652 år 2008, en ökning med 269 procent. STF Vandrarhem Gustafsberg/Uddevalla visar hur det är möjligt att utveckla en gammal kulturmiljö med enastående entusiasm och gott affärsmannaskap". //

Mälleröd

Insänt av Ragnar Josefsson:

"Hej Gunnar!

Översänder två bilder från Kapellevägen som visar det nyligen rivna huset Mälleröd. Huset var lantarbetarebostad under Emaus och det ägdes av kommunen fram till i våras då det köptes av en privatperson.

Huset revs i början av november månad för att bereda plats åt en ny villa. Många har reagerat på rivningen, men då huset inte var K-märkt eller liknande fanns det inget som kunde förhindra en rivning. Det är trist att det nu är borta då det var en viktig del av kulturmiljön runt Emaus och den gamla landsvägen. Det är för övrigt slående hur lite som förändrats mellan de 100 år som förflutit mellan bilderna!

Hälsningar

Ragnar Josefsson, Höjentorp

PS. En annan fråga i sammanhanget är hur det skall gå för huvudbyggnaden på Emaus. Jag befarar att den kan vara borta inom några år om man inte snabbt hittar ett användningsområde. DS."

Varvsboken presenterades - final för Varvskören

Varvsboken, eller som den egentligen heter "En svunnen epok. Uddevallavarvet 1946-1986", presenterades på Bohusläns museum idag. Och det var ett enormt intresse, vilket överraskade arrangörerna. Hörsalen blev snabbt överfull och många fick vända i dörren.

Boken med sina 320 sidor och massor av bilder är en krönika över Uddevallavarvet från början till slut, kryddad med minnen från varvsarbetarna själva. Arbetsgruppen som genomfört bokproduktionen har bland de totalt 46 intervjuerna ett samtal med den nu bortgångne Frank Olsson. Olsson hade anställningsnummer 2 och verkade som utrustningsingenjör. -"Han kände till varvet bättre än sin egen ficka" säger Vambola Kallaste, initiativtagare till boken och samordnare för projektet.

Det var också Vambola som inledde presentationen och berättade om arbetet, som drivits i studiecirkelform inom ABF Fotoklubb. Klubben fick vid varvets nedläggning ta hand om dess bildarkiv.

(Marianne Thordén och Vambola Kallaste)

Vambola tackade Thordénstiftelsen och särskilt Gustaf B Thordéns dotter Marianne Thordén som fanns på plats i dag. Stiftelsen har stöttat projektet så att det blev möjligt att producera boken.

(Rolf Gadd)


Så blev det förre arborraren och produktionsplaneraren Rolf Gadds tur att berätta minnen från varvet.

Och därefter var det dags för Uddevallavarvets sångkörs allra sista konsert. Varvskören har alltså fortsatt sin verksamhet och medelåldern har förstås stigit genom åren. Men varvskören har varit otroligt populär och har framträtt vid många högtidliga tillfällen genom åren. Kören bildades 1952 på initiativ av Gustaf B Thordén och har sjungit på mer än 200 sjösättningar genom åren. Men nu är det alltså definitivt slut ("fast osvuret är bäst", sa någon).

Varvskören avslutade konserten med Vals till Uddevalla som den också sjöng då Uddevalla fyllde 500 år 1998. Kören fick sedan stående ovationer från den förtjusta publiken.

Varvsboken kommer att kunna köpas på Bohusläns museum och Hallmans bokhandel. Och du som inte bor i Uddevalla kan mejla din beställning till vambola@swipnet.se Den kostar 200 kr + porto.

(Mer än fullsatt i museets hörsal) //

Vargen

Insänt av Bengt Nordlund:

"Hej!

Hur är läget, som det heter numera (plankat från vårt yrke). Jag har nu läst en bok, Trettio år med rovdjur, av Anders Bjärvall, som jobbade vid Statens Naturvårdsverk åren 1973 -2003. Som så ofta finner jag mina åsikter bekräftade. Boken är saklig och opartisk.
Dels konstaterar han, att den svenska vargstammen härrör från vargar, som har invandrat österifrån, Ryssland – Finland. Dels, vilket han säger i de sista raderna i bokens avslutning, där man ju brukar nämna just det man helst vill trycka på:
”Till slut en önskan som rör den situation som uppstår om antalet vargar fortsätter att växa och når över fastställda etappmål och de nivåer som genetiker och andra vågar säga räcker för artens långsiktiga överlevnad. Då kommer vargar att behöva skjutas. Många av dem som länge arbetat mot att vargar skulle få jagas, måste då inrikta sig på motsatsen. Då måste de som väst upp och fått lära sig att vargen är en art som behöver allt skydd fås att förstå och acceptera den nya situationen. Det är inte så säkert att det arbetet kommer att bli så mycket lättare än det arbete i andra riktningen som vi nu ägnat oss åt i trettio år.”

Personligen anser jag dock inte, att detta är det allvarligaste. Det är bara jägarkåren, som kan hålla vargstammen nere. Landsbygdens befolkning minskar och därmed jägarna. Vargen är ytterst svårjagad. De hundar man har idag måste ersättas med någon typ av irländsk varghund och förses med halsband av metall, försedda med vassa piggar. Ändå tvivlar jag på, att detta räcker. Man måste troligen sätta in helikoptrar med fasta automatvapen eller andra radikala metoder.

Hälsningar från Bengt"

Trafiklekskolan på Walkeskroken

Tommy Jensen skriver:

"Hej Gunnar!

Som Uddevallare i exil är det med stort nöje jag följer rapporteringen på bloggen. Jag har en fråga som på sätt och vis är relaterad till de senaste dagarnas diskussion kring trafiksäkerheten vid övergångsställen.

Det var nämligen så att jag som barn, jag skulle gissa att det var runt -75, ofta besökte ett ställe som vi kallade för "trafikskolan" och som var beläget vid Walkesborg, närmare bestämt på den yta som fanns mellan Bowlinghallen och Walkeskroken. Vi hade oerhört roligt där vill jag minnas, med trampbilar, bensinpump, ljussignaler och ett gammalt lok med tillhörande järvägsövergång.

Det revs tyvärr. Jag undrar helt enkelt om du har någon kunskap om detta ställe? Hur länge det fanns? Varför det revs? O s v.

MVH

Tommy Jensen"

Det finns en filmsnutt från trafiklekskolan på Walkeskroken, men några stillbilder har jag inte. Så därför frågade jag Jan Aronsson om han hade någon bild och som vanligt gjorde han mig inte besviken.

Jan har skannat den övre bilden från en reklamalmanacka från ICA 1976. Det är mars månads bild och det är Jans son Peter Aronsson (då sju år) som sitter på hästen vid övergångsstället. Och det är hans kompis Peter Simonsson som är polisen.

Om någon av Uddevallabloggens läsare känner igen någon av de andra barnen så tipsa om det.

Trafiklekskolan var en gåva från 10-årsjubilerande Lions i Uddevalla. Den byggdes på hösten 1964 och som vi förstår av Jan Aronssons bild så fanns den fortfarande 1976. Jag har inte lyckats hitta uppgifter om när den revs, men man kan ju gissa att byggnader och fordon inte underhölls och tidens tand bryter ju ner allt som inte underhålls så det är nog förklaringen.

Ungefär mitt i bilden låg trafiklekskolan. //