Karl XII:s dödsdag

Idag är det 294 år sedan Karl XII sköts till döds vid Fredrikstens fästning i Halden. För fem år sedan skrev jag ett långt inlägg om hans död och händelserna i Uddevalla efteråt. Det är det utan jämförelse mest lästa inlägget på Uddevallabloggen. Inte minst innehåller inlägget bilder från gravöppningen som då var relativs okända. Nu är de förstås spridda över världen via internet.

Läs inlägget här http://uddevallare.blogspot.se/2007/11/karl-xiis-dd-och-uddevalla.html  //

Kungastatyn hälsoundersöks

(Sprickbildning kan skönjas med blotta ögat. Klicka på bilden ett par gånger så blir den större)

"Bäste medborgare

På uppdrag av tekniska nämndens presidium inbjuds du till Tekniska nämndens sammaträde den 20 januari 2010, kl 13.30 i konferenslokalen Bäve, då ditt medborgarförslag kommer att behandlas."

Ja så inleddes den inbjudan jag fick för en dryg vecka sedan. Mitt medborgarförslag har redan presenterats i Bohusläningen och Uddevalla-Posten, men för er som inte läst dessa tidningar kan jag då berätta att jag i somras blev bekymrad över den då 95-åriga kungastatyn på Kungstorget. Då jag tittade lite närmare på den i samband med en stadsvandring och också fotograferade den kunde jag se tydliga sprickbildningar i statyn.

Mig veterligen har någon undersökning av statyns beskaffenhet aldrig gjorts tidigare, därav mitt medborgarförslag att låta "hälsoundersöka" den.

Och detta mitt första medborgarförslag togs emot positivt. I Tekniska kontorets tjänsteyttrande står det: "Tekniska kontoret har för avsikt att via Studio Västvensk konservering efterhöra en offert för att undersöka ovannämnda staty. Detta företag har utfört undersökningar för Göteborgs kommun samt även renoveringar till stor belåtenhet. Innan tekniska konoret kan föreslå åtgärder bör vi ha en kostnadsbild i två steg, dels för undersökning och dels för eventuella åtgärder."

Och så blev även Tekniska nämndens beslut idag. Ordföranden Henrik Sundström (M) informerade dock om att både han och vice ordföranden Anna-Lena Heydar (S) egentligen var emot förslaget då de helst inte ville ha någon staty alls. Med detta yttrande får man anta att han menade att det är fel att hylla erövrarkungen Karl X Gustav, som gjorde Uddevalla och Bohuslän svenska. //

Karl XII:s dödsdag

I dag är det 292 år sedan Karl XII sköts till döds och sedan fördes till Uddevalla för balsamering. Detta skrev jag om 2007 och det är fortfarande det inlägg här på Uddevallabloggen som är det överlägset mest lästa.

Läs den spännande historien, klicka HÄR!! //

Statyinvigningen 31 augusti 1915

Idag är det exakt 95 år sedan Karl X-statyn invigdes på torget i Uddevalla. Fram till dess hade torget hetat Gustaf Adolfs torg men kallades ofta för Stora torget (till skillnad mot Lilla torget), men det gick nu inte längre an då en annan kung stod staty där. Så man bytte helt sonika namnet till Kungstorget.

Man skall minnas att invigningen ägde rum mitt under ett brinnande världskrig, så det var kanske inte så konstigt om folk ställde upp mangrant vid statyinvigningen.

Statyn hade länge diskuterats i Uddevalla. Det främsta diskussionsämnet var om staden verkligen skulle ta emot en staty av den erövrarkung som gjorde Uddevalla till en svensk stad? Givetvis var det mycket i tidningen både inför och efter invigningen. Följande har jag saxat ur Bohusläningens rapportering dagen efter invigningen:

"Kl ½ 8 igår morse ingled å statsbanestationens bangård det kungliga extratåget, med hvilket förutom konungen följde generallöjtnant Uggla, kammarherre Thott m.fl.

Kungen mottogs av landshövdingen friherre Lagerbring, generalbefälhavaren i distriktet generallöjtnant von Platen, biskop Rohde, magistratens medlemmar, stadfullmäktige, Bohusläns regementes officerskår, prästerskapet m fl.

Borgmästaren Sixten Neiglick uttalade följande välkomsthälsning:


“Eders Majestät!

Då Eders Majestät - idag för första gången - nådigt ägnat Uddevalla sanhälle ett besök, mötes Eders Majestät af en stark känsla af tacksamhet och af glädje öfver att Eders Majestät - trots tyngande regeringsbestyr och en oundvikligt tröttande färd - likväl behagat närvara vid den åminnelsefäst, som idag firas inom samhället öfver en i vår historia mäktigt framträdande konung.

Med betygande af sin undersåtliga tillgifvenhet anhåller Uddevalla samhälle att till Eders Majestät framföra sin underdåniga välkomsthälsning”.

Konungen uttryckte sin glädje öfver att ha blifvit i tillfälle att besöka Uddevalla, och beklagade, att vistelsen här emmelertid på grund af omständigheterna måste bli af kort varaktighet.

Konungen såg kry ut och samtalade en stund med flere af de tillstädeskomna.

Utanför stationen paraderade ett hederskompani af Bohusläns regemente. Konungen gick utmed leden och hälsade kompaniet. Stora skaror människor hade infunnit sig å stationsplanen och kantade vägen ända fram mot Norrtull, där konungen for fram.

Kosan styrdes till Grand Hotel, hvarest konungen uppehöll sig en halftimme. Därifrån bar färden upp till Bohusläns regementes kasärnetablissement, där en halvtimmed besök gjordes. Konungen hann äfven med att företaga en bilfärd söder ut och fick därunder tillfälle att från krönet å nya vägen beundra den storslagna utsikten öfver Byfjorden och Gustafsberg.

Monumentaftäckningen - En storslagen fästlighet i strålande sol.

Redan långt innan den fastställda tiden böljade stora människomassor å torget och gatorna närmast där intill. Läktarne fylldes hastigt af de särskilt inbjudne. Vid 10-tiden drogo skolbarnen in med sina flaggor i händerna och strax därpå följde folkföreningarna under sina fanor. Det var en synnerligen färgrik och vacker tafla, öfver hvilken en strålande sol gav ytterligare glans. Äfven här paraderade ett hederskompani ur Bohusläns regemente.

Strax efter kl 10:15 infann sig konungen, hälsad av kungssången. Å den kungliga läktaren närvaro därjämte bl.a. landshöfdingen frih. Lagerbring, kabinettkammarherren Bernt Hay, öfverintendenten C.O. Möller, prifessor Th. Lundberg (statyns skapare, red. anmärkning), f.d. landshöfding Th. Nordström och generallöjtnant F.G.O. Uggla jämte borgmästaren och stadfullmäktiges ordförande (republikanen Ture Malmgren, red. anmärkning).

Programmet inleddes med en invigningsmarsch, för tillfället komponerad af musiklöjtnant Rud. Nyström och utförd av Bohusläns regementes musikkår, som därpå spelade Stenhammars “Sverige”.

Kom så själfva aftäckningshögtidligheten inledd av länets höfding, som i ett anförande anhöll att konungen ville bjuda täckelset falla.

Täckelset föll och för första gången skådade man Karl X Gustafsmonumentet. Intrycket var det allra fördelaktigaste - säkerligen öfver förväntan med afseende å de föreställningar man gjort sig. Det är ju ingen hemlighet att platsen för monumentet varit omstridd och att skilda meningar yppat sig om, huru uppställningen lämpligast borde ske. Man finner emellertid, nu efter aftäckandet, att den god smakenss fordringar blifvit uppfyllda, och tycker det vara helt naturligt att konstvärket fått det läge och den placering på sockeln som skett. Det hela är väl afvägt, proportionerligt och för ögat tilltalande.

Uddevalla stad kan lyckönska sig öfver det storslagna minnesmärket på torget".

Bakgrunden till att Uddevalla fick denna staty kan man läsa om i Hugo Olssons utmärkta bok Uddevalla förr:

"Tisdagen den 31 augusti 1915 var en stor dag för staden vid Bäveån. Konungen själv, Gustaf V, skulle komma och inviga ryttarmonumentet. Många sammaträden hade hållits, vem skulle inbjudas, om folks placering etc. Utöver kungaläktaren hade tre läktare uppförts. Regementet var vidtalat och lovat ställa upp med hederskompani och musikkår. Allt andades förväntan! Klockan 7.30 kom kungen med extratåg. Efter frukost på Grand hotell och besök på regementet var stunden inne och klockan 10.15 bjöd kungen täckelset att falla. Uddevalla hade fått sin staty.

Klockan 11.30 lämnar kungens extratåg Uddevalla. Kvar på torget står nu "för evigt" en annan kung, fast i brons. Det är Carl X Gustaf med sin rådgivare Erik Dahlberg. Dubbelstatyn är skapad av professor Theodor Lundberg, gjuten hos Meyers konstgjuteri i Stockholm. En grosshandlare från Strömstad, A.F. Cavalli-Holmgren, hade donerat pengarna till statyn. Genom sjukdom var han förhindrad att närvara. En insamling i staden samt 13.000 kr ur Rydholmsfonden fick bekosta sockeln.

Invigningen av Sveriges första dubbelstaty, över Karl X Gustaf och Erik Dahlberg, den 31 augusti 1915 blev Uddevallas största dag dittills - med kungabesök och färggranna uniformer, regementsmusik och högtidliga tal. Hela staden var på benen i den soliga och varma sommardagen - "det tedde sig rätt sällsamt att en hvardag finna butikerna stängda, fabrikernas värksamhet afstannad och böljande massor af högtidsklädda människor å gatorna" skrev Bohusläningen. Statyns skapare, professor Th. Lundberg var närvarande men donatorn själv, grosshandlare A.F. Cavalli-Holmgren, var förhindrad deltaga i festligheterna.

Efter statyavtäckningen avreste Gustav V med extratåg och var ej med i festmiddagen på Grand hotell. På torget dukades upp långbord, där 1.500 skolbarn fick proppa i sig så mycket de orkade av läskedrycker, frukt och konfektyrer. Det var statydonatorn som bjöd.

Statyns tillkomst var en rörande historia om den 10-årige skolgossen från Strömstad, som 1861 fick följa sina föräldrar på en resa upp till Stockholm. Det var ett omständligt företag på en tid, när Västra stambanan ännu ej gick längre än till Töreboda - sedan följde för pojken en spännande kanalfärd tills man landsteg på Riddarholmskajen i Stockholm. När man vandrade omkring i Kungsträdgården stannade pojken begrundande framför Karl XIII:s staty. När han då fick höra att Karl X Gustaf ej hade någon staty sade han på sitt lillgamla sätt:

- Det var ena besynnerliga stockholmare som gett den där kungen en staty men ingen åt Karl X:e som gjorde Bohuslän svenskt.

- Låt se Adolf, att då du blir stor, du arbetar och sparar så kanske du kan hjälpa till att också din kung får en staty, genmälde modern stillsamt.

Pojken lyste upp:

- Ja, mamma, var så säker, jag skall knoga och samla och då jag får 5.000 kronor på sparbanken skall vår bohuskung få sin staty.

Så gick åren. Stockholmarna ville ha en Karl X Gustaf-staty men det uppstod ett väldigt rabalder mot ett förslag som uppgjorts av professor Lundberg. Den lille strömstadspojken, som nu blivit en rik och mäktig man, fann emellertid förslaget gott. Nu yppade sig en möjlighet att realisera löftet till modern. Han satte sig i förbindelse med professor Lundberg . Priset var högt men Cavalli-Holmgren slog till.

Så gick det till när Uddevalla fick sin staty på Stora Torget, som enligt stadsfullmäktigebeslut i oktober 1915 omdöptes till Kungstorget. Enda villkoret för gåvan var att staden betalade sockeln - det skedde med hjälp av insamlingar och pengar från Rydholmska fonden."

I 95 år har alltså statyn funnits på plats i ur och skur, i stark vinterkyla och under heta sommardager. Jag undrar varje gång jag ser den hur den egentligen mår?

I Göteborg skall nu Millesstatyn Poseidon undersökas för att se om korrosionen har frätt hål på metallen. Den har "bara" stått på Götaplatsen sedan 1930. Kanske borde även vår staty hälsoundersökas? Jag tycker att det absolut måste göras före den 31 augusti 2015 för då skall vi väl ha ett rejält hundraårskalas? //

Var ligger Karl XII:s sten?

(Klicka för att se hela bilden)

Jag får en fråga om var Karl XII:s sten är belägen. Den kallas också Glimmingestenen. Den liggaer alltså vid gamla landsvägen mellan Uddevalla och Vänersborg. På flygbilden har jag ringat in det ungefärliga läget. Herrljungabanan är väldigt nära och även gamla väg 44. I bildens nedre högra hörn ligger gården Glimmingen.

Läs vad jag tidigare skrivit om stenen här. //

Karl XII:s dödsmask

(Karl XII:s dödsmask på Bohusläns museum)

I dag är det 291 år sedan Karl XII:e sköts till döds vid Fredrikshald.

På Bohusläns museum finns en utställning om Karl XII:e då han stod på lit de parade i vice borgmästarens hus vid torget i Uddevalla. Bohusläns museum har fått låna dödsmasken av Göteborgs stadsmuseum och det är inte den enda dödsmasken som finns. Nej, i själva verket finns det flera stycken.

Historikern Alf Åberg har i sin bok "Historiska gåtor" skrivit följande om dödsmaskerna:

"Det finns flera exemplar av Karl XII:s dödsmask bevarade från 1700-talet, men märkligt nog stämmer de inte överens vare sig sinsemellan eller med originalet. När man undersökte Karl_XII:s_lik år 1917, gick det lätt att konstatera att masken var kortare och smalare än mumiens ansikte. Dessutom hade kungen större näsrygg än vad masken visade.

Det verkligt gåtfulla var markeringen av själva skottskadan. På den äldsta versionen av dödsmasken ser man ett stort hål på höger sida i pannbenet. Det verkar som om man sökt avbilda hålet efter ett dubbelskott, som med fruktansvärd kraft drabbat huvudet. Men skotthålet på kungens högra tinning ser inte alls ut på detta vis. Det är bara ett litet runt hål svagt synligt i huden.

Vad beror det på att dödsmasken inte stämmer överens med kungens ansikte? Frågan har länge diskuterats experter emellan. Allt tyder på att man inte tagit någon dödsmask på kungen under likvakan i Tistedalen omedelbart efter skottet vid Fredrikshald. Detta måste ha skett senare, när det kungliga sorgetåget drog fram genom Sverige.

Den som sist tagit till orda i saken är Stig Stenström. Enligt hans teori har masken gjutits i Uddevalla av en hittills okänd person, den franske konstnären och gravören Simon Josse. Han hade kommit med i det stora dramats sista minut. Han såg kungen stå lik i Uddevalla, och här har han modellerat masken.

Josse hade tidigare varit i tjänst hos den franske kungen Ludvig XV och gjort sig känd som en skicklig mynt- och medaljgravör. Vad hade han då i Uddevalla att göra? Orsaken var egentligen trivial. Georg Henrik Görtz, Karl XII:s enväldige minister, behövde en ny kraft som kunde gravera vackra figurer på hans nödmynt. Han forskade efter en sådan man i hela Västeuropa, och efter flera misslyckade underhandlingar fick han äntligen tag på Simon Josse.
Den franske gravören hade visserligen redan skrivit på ett kontrakt att gå i tsar Peters tjänst men drog sig för den långa resan till det vinterkalla Ryssland. I september 1718 undertecknade han i stället en överenskommelse med svenskarna i Haag.

Josse måste ha kommit till Bohuslän ungefär samtidigt som skottet föll vid Fredrikshald. Han var, säger någon om honom, begiven på starka drycker. Kanske behövde han värme i vinterkylan.

Han stannade i Uddevalla och dog här i februari 1719 – "i köld och elände", står det i hans lönelikvidation; någon ersättning för sina resekostnader hade han då ännu inte fått. Och han fick en fattigbegravning på nya kyrkogården i Uddevalla samma dag som Karl XII under stora högtidligheter bisattes i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

Dödsmasken fördes med kungens lik till Karlbergs slott, och här gjorde man flera avgjutningar av den. Enligt vad Stenström antar, var det någon som här kom på idén att förbättra masken. Han tror att det var det holsteinska partiet, arvprins Fredriks motståndare, som ville använda masken i propagandasyfte. Samtiden visste berätta att kungen stått vänd med vänster profil mot den norska fästningen. Genom att markera skottskadan på maskens högra sida ville de visa att kungen blivit mördad på nära håll av sina egna, av någon från det arvprinsen närstående hessiska partiet.

Det är möjligt att denna teori är den riktiga, men när det gäller dödsskottet vid Fredrikshald förefaller ingenting riktigt säkert. Stenström är själv på det klara med den saken.
I den första officiella versionen om kungens död heter det – falskeligen – att en kula från fästningen träffat kungens högra tinning och "gjort ett hål så stort att man kunde lägga tre fingrar däri". Detta är det falska skotthål som återges på dödsmasken. Kan man inte antaga att konstgjutarna på Karlberg handlade på det hessiska partiets uppdrag, när de förvanskade skottskadan på dödsmasken?

Dödsmasken ändrades snart och i en ny version återgavs skottskadan på ett mera normalt sätt. De båda versionerna av skottskadan – den förfalskade och den riktiga – kan man märkligt nog studera på en och samma plats. Det är i Fitz William Museum i Cambridge, där man förvarar två olika kopior av kungens dödsmask. De har kommit dit på underliga vägar och oberoende av varandra – den ena genom en engelsk turist, den andra via en rysk general. De berättar bland annat om hur den gåtfulle karolinske kungen fängslade Europa – också efter sin död."

Min kommentar: Intressant att den franske gravören Josse ligger begravd på en kyrkogård i Uddevalla. Åberg skriver att Josse fick en fattigbegravning på "nya kyrkogården". Det kan inte vara annat än begravningsplatsen vid Kapellebacken. Kanske menas då inte den s k Kolerakyrkogården utan en begravningsplats i början av Kapellebacken, ungefär där som fattighuset inrättades 1768. I vår tid talar vi om Epidemisjukhuset eller Kapelle sjukhem. Ingen av dessa institutioner finns kvar idag. //

Hansestadt Stralsund

Javisst var Stralsund rätt svar. Uddevallabloggen befinner sig sedan igår på plats i denna gamla svenskbygd. Vid Westfaliska freden 1648 blev Vorpommern, där Stralsund, ligger svenskt.

Med undantag för några år som Stralsund hörde till Danmark var staden svensk fram till 1815.

Förmiddagen ägnades åt utflykt till Rügen vid Östersjökusten som är tyskarnas sommarparadis. Långa sandstränder och kurhotell så långt ögat når.

Tillbaka i Stralsund var det stadsvandring. En hel del svenskspår hittar man. Karl XII vistades här och Gustaf II Adolf står staty. Nåväl i form av en byst i varje fall.

Och lite förvånad blev jag när jag upptäckte segelfartyget Gorch Fock i hamnen. Stralsund är mycket riktigt hemmahamn för det kända fartyget. Gorch Fock har fått sitt namn efter författarpseudonymen med samma namn. Författaren hette egentligen Johann Kinau och ligger begravd på Stensholmen utanför Bohuskusten. Han förolyckades som tysk matros i slaget om Skagerack under första världskriget.

Gamla staden Stralsund står på UNESCO:s världsarvslista. För min del slutade promenaden med ett besök i Ozeaneum.

Oj, säger jag bara! Det måste ha kostat enormt mycket att bygga. //

Karl XII:s dödsdag - fast egentligen inte

(Här hyllades Karl XII)

I dag är det 290 år sedan Karl XII dog av skottet vid Fredrikstens fästning i Halden. Nej, det stämmer faktiskt inte. Det är först den 11 december som det är 290 år. Men enligt den svenska almanackan dog kungen den 30 november 1718.

Sverige tillämpade den Julianska tideräkningen då och först 1753 gick man över till den Gregorianska, samma som Norge haft hela tiden.

Karl XII har en given plats i Uddevallas historia. Om detta skrev jag för ett år sedan här http://uddevallare.blogspot.com/2007/11/karl-xiis-dd-och-uddevalla.html

Jüri Kiviloo skriver:

"Det slog mig plötsligt att idag är det 290 år sedan Carl XII stöp vid Fredrikstens fästning i Halden. På den tiden när jag gick i Realskolan islutet av 1940-talet och i början av 1950-talet så firades Carl XII´s dödsdag med att eleverna från UHAL tågade med facklor i händerna ifrån skolgården upptill Skansberget. Vi stod uppställda vid den första skansentill vänster vid ingången, se bifogad foto, och avhörde ett flammande fosterländskt tal över hjälte konungens bedrifter i fält.

Jag har tänkt mycket på de talen som hölls men aldrig har jag förstått hur de fick ihop hjältestoryn. När upphörde dessa "fälttåg upptill Skansberget"?

Mvh Jüri"

Jag har hört flera Uddevallabor berätta om marscherna till Skansberget på Karl XII:s dödsdag. Det skulle vara intressant om någon av Uddevallabloggens läsare kunde förklara detta fenomen.

Hur länge "hyllningarna" pågick vet jag inte men möjligen kan en sökning på Karl XII i Tidningsarkivet ge lite fingervisning:

1891-11-20 Exportförbud på Karl XII:s tid.
1922-08-23 Minnesstenen över Karl XII's galärtransport avtäcktes av landshövding von Sydow och Bohusläns regementes musikkår.
1928-12-01 Karl XII:s minne firades igår av Uddevalla gymnasistförening med fackeltåg till Skansberget. Kungligt.
1935-08-05 Staty i Stockholm får postament från Kullgrens, fot åt Karl XIV Johan.
1935-12-02 Minnet av Karl XII firades på Bohusläns regemente med en högtidlighet i manskapsmatsalen. Kungligt.
1936-09-11 Från det gamla Uddevalla, berättelse av Sten Kristiansson. Uddevalla på Karl XII:s tid.
1937-09-04 Karl XII:e huset i Ed öppnat efter restaurering. Museum.
1938-10-31 Karl XII-stenen på Fredriksten i Halden avtäckt. Kultur.
1941-08-21 "Likt & olikt". Uddevalla stad har fått sin bekvämlighetsinrättning. Denna är förlagd till "Karl XII- huset".
1945-12-01 Karl XII-minnet firades i går på traditionellt sätt av eleverna vid Uddevalla läroverk. Seder o bruk.
1948-01-30 Närmare 350 år på "nacken" gammalt boningshus i Skee, minnen sedan Karl XII:s dagar. Historia.
1949-02-14 Kommunal uteservering "Karl XII-huset" i Hasselbacken. Mat.
1951-02-05 Karl XII:s mynttecken i Uddevalla. Sten Kristiansson. Historia.
1953-02-05 "Likt och Olikt". Den 5 feb. 1701 firas Karl XII:s seger vid Nava.
1953-03-17 "Likt och Olikt". Den 17 mars 1799 krönes Ulrika Eleonora, lika envis som sin bror Karl XII. Kungligt.
1953-05-09 Karl XII:s sista fälttåg, av fil. Lic.Thorsten Friedlander. Berättelse.
1953-06-01 Karl XII-spel sågs av 10 000 i Halden. Historia.
1956-03-31 När den döde Karl XII kom till Uddevalla. Berättelse. Bild.
1957-11-30 Till Karl XII:s ära. Slaget om Bulid grann uppvisning. Regemente. Bild.
1968-04-13 250 år sedan Karl XII:s galärdragning från Strömstad. Krig. Historia.
1968-07-01 Karolinerna varmt mottagna i Halden i vänskapens tecken. Där Karl XII stupade för 250 år sedan. Historia
1968-11-30 För 250 år sedan låg Hjältekungen Karl XII lik tre veckor i Uddevalla. Historia.
1972-07-29 Vese gamla manbyggnad tillhörande Vese herrgård i Brodalen, där Karl XII:s amiral bodde. Byggnad.
1976-04-22 Sörbygden bönder vägrade att köra bröd till Karl XII:s trupper i norra Bohuslän. Krig. Historia.
1979-12-27 Karl XII- och Tordenskiold. Historia.
1980-01-29 Hur man deklarerade förr: ingen krånglig blankett på Karl XII:S tid.
1980-08-02 Galma färjeläget i Svinesund; Här stormade Karl XII:s Karoliner fram för att inta Norge. Historia. Bild.
1981-12-04 Var i Uddevalla stod Karl XII lik? Historia. Byggnad. Bild.
1984-12-20 Om Karl XII:s död och "lit de parade" i Uddevalla. Av Gunnar Klasson.
1990-03-22 Räkor och Karl XII på turistmässan.
1993-02-08 Norsk historisker skildrar Karl XII:s två sista fältslag. Historia. Krig. Böcker.
1999-01-23 Uddevalla Forum förhandlar om lokaler för Turistbyrån i Karl XII huset vid torget. Turist.
2000-09-12 Vandringsleden "Karl XII:s galärväg" är nu färdig. Går genom Näsinge till Idefjorden. Historia.
2002-03-22 Karl XII:s sten i Glimmingen. Historia. Kultur. Bild. //

Karl XII:s död och Uddevalla

I dag, den 30 november 2007, är det 289 år sedan Karl XII sköts till döds vid Fredriksten i Fredrikshald, nuvarande Halden.

Fast egentligen var det den 11 december. Det säger i vart fall norrmännen och förklaringen är att Sverige och Norge hade olika kalendrar. I Sverige tillämpades den julianska kalendern medan den gregorianska gällde i Norge. 1753 gick Sverige också över till den gregorianska. Vi lämnar detta därhän så länge.

Redan dagen efter skottet kom en ryttare på en löddrig häst till Uddevalla där han bytte häst och red vidare mot Stockholm. Det han hann säga under hästbytet fick nästan öronen på de församlade att trilla av. Kungen är död!

Va, är kungen död? Det gick inte att föreställa sig att detta skulle kunna hända. Sveriges kung var skjuten till döds endast 36 år gammal. Detta kunde man inte ta till sig - man ville veta mer.

Man fick vänta ända till självaste luciadagens kväll, dvs den 13 december. Då fick man klarhet. Ryttare kom i förväg och meddelade att det kungliga sorgetåget var på väg och skulle anlända till staden om några timmar. Hela Uddevalla kom på benen och samlades vid den norra tullporten (ungefär vid Pizzeria Napoli vid nuvarande Norrtullsgatan). Man tände facklor och eldar för att välkomna sorgetåget och så småningom hörde man trummor på avstånd. De kom närmare och närmare och nu såg man också en lång rad av facklor i mörkret. Facklorna blev fler och fler och det kungliga följet tycktes oändligt.

Så småningom kom vagnen med kistan. Stämningen var förtätad. Det långa tåget fortsatte in till torget där det gjordes halt. Vice borgmästaren Börje Nilsson Bagge hade upplåtit sitt hus att placera den döde kungen på lit de parade. Det var stadens finaste hus och blev den självklara platsen för det kungliga stoftet.

Sedan kungen burits in och placerats i en säng mitt på golvet i det största rummet, placerades en hedersvakt runt den döde. Där fick han ligga ända till den dag balsameringen tog sin början. Det var på juldagens kväll, den 25 december.

Redan dagen efter det kungliga sällskapets ankomst samlades man på torget i Uddevalla och utropade kungens syster Ulrika Eleonora till ny regent. Det hela hade arrangerats av kungens svåger Fredrik. Han hade alltsedan det ödesdigra skottet börjat "lobba" för att Ulrika skulle efteräda sin bror. Till de styrande i Uddevalla hade han sagt att han skulle se till att Uddevalla fick tillbaka rätten att bedriva utrikes handel om de stöttade Ulrika som ny regent. Uddevalla hade ju sedan 1658 förlorat den rätten till Götebórg.

Detta skådespel kallades för "fältriksdagen på Uddevalla torg". Det formella beslutat att utnämna Ulrika Eleonora till ny regent fattades av vårriksdagen 1719, men fältriksdagens utropande av henne spred sig som en sanning. Och vid vårriksdagen fattades även beslutet att Uddevalla skulle få handla fritt igen. (Jag brukar därför säga att det nog var en Uddevallabo, som sköt kungen.)

Kungens livmedikus Melkior Neuman fick i uppdrag att balsamera kungen. Det hade redan gått två veckor sedan dödsskottet så det kunde inte vänta längre. Det måste ske i Uddevalla.

Orsaken till att det dröjde ända till den 25 december innan balsameringen kom igång var framförallt oviljan hos innehavarinnan av apoteket Kronan i Göteborg att acceptera Karl XII:s nödmynt som betalning för de ingredienser som behövdes för balsameringen. Det hela löste sig till slut och balsameringen kunde börja. Neuman hade hjälp av två assistenter och berättar själv:
"Sedan jag öppnat högstsalig Hans Kungl Maj:t Carl XII:s lekamen och uttagit alla inre delar, vilka alla voro rätt friska och sunda, blevo de med varmt salt vatten väl sköljda och renade. Därefter lades de i ett kärl, fyllt med gott franskt brännevin, vilket i tvenne dagar förnyades varannan timma. Caviteterna, såväl bröstets som bukens, befriades väl ifrån alla blod- och vattenaktiga vätskor, samt tvättades åtskilliga gånger med brännevin.

Sedermera beströks och tvättades hela kroppen såväl utan- som innantill med spiritu vini rectaficatissimo( dvs koncentrerad sprit), stark agua apoplectica och spiritu carbunculi (dvs ett spritdestillat på en del örter) var timma tills middagen den 26 december.

Eftermiddagen beströkos alla caviteterna då och då med tinctura myrrhae et aloes, vilka voro blandade med andra balsamiska kryddor. Härmed fortsattes till den 27 kl 7 på kvällen. Klockan 8 samma kväll torkades yttre kroppen ganska väl med servietter ren, sedan smordes de inte caviteterna åter med balsam och därpå ingneds det balsamiska pulvret. Jämte detta balsamerades tillika hjärtat, som var skiljt ifrån de andra inälvorna och lades på sitt ställe i bröstet igen. Bukens och bröstets caviteter uppfylldes sedan med aromatiska kryddor. Huden och musklerna på bröstet och buken, som öppnade blivit, syddes ihop.

Sedan detta var gjort, tvättades åter hela kroppen med balsamen , därpå ströddes de aromatiska kryddorna. Skutligen lindades hela kroppen, lår och ben efter konsten med Hollands lärftbindlar, som förut voro i vitt vax, blandat med välluktande oljor, idoppade"

Under tiden som allt detta pågick hade en Uddevallatimmerman fått i uppdrag att tillverka en vacker kista i ek som kungen skulle fraktas i den fortsatta vägen till Stockholm. Jag vet inte namnet på timmermannen men givetvis var det Uddevallas främste timmerman som fick hedersuppdraget. Kungen lades först i en särskild låda som i sin tur placerades i kistan.

Den 2 januari 1719 var det dags för avfärd från Uddevalla. En hedersvakt bestående av 240 soldater och officerare med 466 hästar och ett hundratal vagnar stod uppställda genom staden innan avfärden.

Likfärden gick över Vänersborg, Lidköping, Mariestad, Örebro, Arboga, Köping, Västerås och anlände den 27 januari till det kungliga luststlottet Karlberg i Stockholm.

Samma dag utsattes begravningen i Riddarholmskyrkan till den 26 februari. Det blev förstås en stor uppslutning längs gatorna i Stockholm då begravningsprocessionen gick från Karlberg till Riddarholmskyrkan.

Karl XII:s död har alltsedan dess intresserat forskare och det har skrivit böcker och avhandlingar med olika teorier om hur kungen dödades. Detta har lett till fyra gravöppningar. Den första ägde rum redan i juli 1746. Nästa 1859 och den senaste ägde rum 1917.

Den gravöppningen blev den noggrannaste och dokumenterades väl, inte minst genom fotograferingar. Då gjordes också en avgjutning, den sk dödsmasken.

Den här dödsmasken är en kopia av originalet.

Det omvittnas att balsameringen var väldigt lyckad och det kungliga stoftet var således välbevarat vid gravöppningen 1917.

I den nya Uddevallautställningen på Bohusläns museum har själva balsameringsrummet återskapats efter noggranna studier i arkiv mm.//

Karl XII:s ek

Den här bilden på Karl XII:s ek har jag fått av Jan A som också undrar var den står om den finns kvar?

Jodå, den finns kvar. Den är förklarad som naturminne och är försedd med en skylt med den innebörden.

Eken står alldeles intill gamla landsvägen mot Göteborg på högsta delen av Oxeskallebackarna. För att komma till Oxeskallebackarna kör man mot Gustafsberg och precis där vägen delar sig vid Lunnebräcka och man tar till höger för att komma till Gustafsberg, tar man istället och fortsätter uppför backarna rakt fram mot Holméns ridskola.

Men varför kallas den Karl XII:s ek? Jag brukar, måhända lite vanvördigt säga, att Karl XII passerade Uddevalla en gång medan han levde och då stannade han för att uträtta sina behov bakom den redan då resliga eken. Detta skall ha varit 1716.

Det finns för övrigt en annan Karl XII:s ek och den står strax intill järnvägsstationen i Dals Ed. Eller är den borta?

Jag vet faktiskt inte hur det ligger till med det så om någon vet vore jag tacksam för att få veta det. Överhuvudtaget finns det väl ingen svensk kung som är så mytomspunnen som just "Kalle dussin". Vid Glimmingen, öster om Uddevalla, finns Karl XII:s sten och den får jag återkomma till senare.

Oxeskallebackarna var dock redan i början av 1930-talet kända för en helt annan sak. De populära backtävlingarna för bilar och motorcyklar.

Man startade på Gustafsbergsvägen ungefär vid infarten till landbadet och körde uppför Oxeskallebackarna. Målet var vid Karl XII:s ek. Tävlingarna var oerhört populära och drog storpublik under flera år. Och jag tror att det var denna gamla tävlingsform som inspirerade BMK Uddevalla att pånytt arrangera backtävlingar i Uddevalla. Platsen blev Dynamitbacken på Bohusläns regementes övningsfält och givetvis kallades tävlingen för Dynamitloppet.//

Kungshuset

Jag får en fråga om Kungshuset.

Vid Kungstorgets västra sida, i kvarteret Åberg, ligger idag Kungshuset (bilden). Detta hus byggdes 1962. Att vi har ett hus med det namnet i dagens Uddevalla beror kanske på ett kungabesök sommaren 1814.
Visserligen sitter dagens skylt på fel "Kungshus" men det kanske inte gör så mycket. Egentligen var det i ett hus som låg till vänster om Kungshuset som var huset där kungen bodde. Hur som helst så finns inte det huset kvar idag utan det enda som minner om besöket är alltså dagens Kungshuset.


Kungen i fråga var Karl XIII (1748 - 1818). Han var bror till Gustaf III och kusin med Katarina II av Ryssland. Han var gift med en annan kusin Hedvig Elisabeth Charlotta av Oldenburg. Parets enda barn, Karl Adolf, dog 1798 endast en vecka gammal.

Karl XIII var först hertig av Södermanland och historien spelade honom så i händerna att han vid 60 års ålder blev kung av Sverige. Det barnlösa kungaparet adopterade först Kristian August av Holstein-Sonderburg-Augustenburg för att säkra tronföljden. Kristian August dog emellertid 1810 och i stället adopterade makarna Napoleons fältmarskalk Jean Baptiste Bernadotte.

Kronprinsen Bernadotte började redan 1811 att ta över rodret i svensk politik och det var han som ledde de 50 000 svenska trupper som sommaren 1814 anlände till Uddevalla och dess omgivningar i akt och mening att ta befälet över Norge. Norge hade den 17 maj förklarat sig självständiga efter 450 år under dansk överhöghet. Enligt freden i Kiel skulle Sverige få Norge men det var norrmännen inte intresserade av utan förklarade sig självständiga den 17 mai. Därför måste Bernadotte sätta handling bakom orden och förbereda ett anfall mot Norge. Efter en tids försök att få norrmännen att ge sig och de hela tiden envist vägrade anföll Sverige. Planerna för detta fälttåg drogs upp i det nuvarande Rådhusets västra flygel där Bernadotte bodde hos handelsmannen Lars Wennerberg.

Givetvis måste också den gamle skröplige Karl XIII visa sig aktiv i händelserna och for till Uddevalla. Så här beskriver Ulf G Eriksson och jag händelsen i vår bok Historien om Uddevalla:

"Lördagen den 23 juli anlände den gamle kungen och dagen efter drottningen med sina respektive hov. Att det rörde som om stora följen illustreras av att bara drottningens karavan bestod av sexton heltäckta och lika många halvtäckta vagnar. Till dessa kom vagnarna med bagaget. Kung och drottning inkvarterades i det Åbergska huset som låg på torgets sydvästra hörn. I detta behövde den gamle skröplige kungen inte gå i några trappor. Kungshuset, som i dag ligger på samma plats, har fått sitt namn efter kungabesöket. Kungen följde trots sin skröplighet anfallet mot Norge och under tiden fördrev drottningen tiden med att bada kurbad och idka sällskapsliv på Gustafsberg. Där hade direktionen låtit uppföra ett nytt badhus för varma bad och detta frekventerades flitigt av alla tillresta. I själva verket blev dessa intensiva sommarveckor på Gustafsberg startskottet för Sveriges första badort".

Drottningen blev således en flitig besökare i det nybyggda varmbadhuset på Gustafsberg och i räkenskaperna för det året finns det anteckningar om att "Carl XIII" besökte Gustafsberg minst en gång.

Vi läser vidare ur Historien om Uddevalla: "Fästningen i Fredrikstad föll efter en samlad attack av infanteriet och flottan och svenskarna marscherade vidare mot Kristiania och sedan slaget vid Moss slutat med norsk förlust beslöt prins Kristian, som var dansk, att avstå från Norges tron.

Medan armén angrep Fästningsbyn i Fredrikstad från landsidan attackerades denna från älvsidan av den svenska flottan. Efter fästningens fall tog sig svenskarna norrut mot Oslo och sedan slaget vid Moss slutat med norsk förlust beslöt prins Kristian att avstå från Norges tron.

Den 30 augusti återkom Karl Johan till Uddevalla och redan samma dag hölls tacksägelsegudstjänst i kyrkan med hela kungahuset, regeringen, generalstaben och hovet. På kvällen var staden upplyst till fest och på torget dubbade kungen såväl krigsmän som uddevallabor till riddare. Bland andra dubbades hjältarna från det finska vinterkriget, amiral Puke (slaget vid Viborg) samt general Adlercreutz (slaget vid Lappo) till grevar. Sedan denna dagen har Sverige levt i fred”.

Karl XIII var också den svenske kung som undertecknade 1809 års regeringsform som stod sig ända till 1974. Den andre undertecknaren till regeringsformen var den i våra trakter kände talmannen i Riksdagens Bondestånd Lars Olsson från Groröd i Herrestad. Det var den 6 juni som regeringsformen undertecknades och det är som alla vet Sveriges nationaldag.

Vid närmare eftertanke kan det ju faktiskt finnas flera acceptabla förklaringar till varför det hus som byggdes 1962 döptes till Kungshuset.

• Det ligger vid Kungstorget och kan ha fått sitt namn bara av den anledningen.
• Kung Karl X står staty på torget. Det var han som försvenskade Uddevalla och Bohuslän 1658.
• Kung Karl XII stod lik och balsamerades i Uddevalla. Huset där den döde kungen placerades var Börje Nilsson Bagges hus ungefär mitt i dagens korsning av Trädgårdsgatan - Kungsgatan, dvs bara några meter från nuvarande Kungshuset.
• Kung Karl XIII:s besök som jag beskriver ovan.
• Kung Gustav V invigde kungastatyn 1915. Fram till dess hade torget hetat Gustav Adolfs torg, efter Gustav IV. Så kunde ju inte torget heta sedan Karl X placerades där.//

Sista svenska slaget

Bild från inspelningen den 16 juni 2006 på Bohusläns museum. Fotografen är Janne Eliasson som filmat hela serien Svenska slag.

Så har då det sista avsnittet av Svenska slag sänts. När programmet sändes satt jag på Pizzeria Napoli i Uddevalla och åt pizza tillsammans med min frus släktingar från Australien. Vi hade varit på en heldagstur och besökte i tur och ordning Nordens Ark, Svenneby gamla kyrka, Ävja Stenbrott och Vitlycke museum med the rock-carvings at Vitlycke and Aspeberget. Jag hade allt tänkt att vara hemma för att se avsnittet live, men så tyckte australiensarna att vi skulle äta dinner together så det blev närmast tänkbara öppna matställe.

Jag är välkänd på pizzerian och kan tänka mig att de kallar mig "Siciliana-mannen" för Pizza Siciliana är min favorit. När servitrisen tog upp beställningen och jag sa "Siciliana" så svarade hon med att den var slut! Jag höll på att få hjärtsnörp. För ett ögonblick trodde jag henne men så såg hon för pillemarisk ut och jag förstod att hon skämtade. Vilken tur!

Väl hemkommen tittade jag på Svenska slag, eftersom jag ställt videon på inspelning i förväg.

Well, vad skall man säga? Hade ingen aning om att vårt snack i magasinet vid Per Dahlbergs första besök i mars förra året skulle vara med på TV, men jag lade förstås märke till att han hade en handkamera med sig. Jag trodde dock att den var till för hans researcharbete.

Nåväl, han hade klippt ihop ett avsnitt från Uddevalla som var helt OK. Jag har sagt tidigare att det var svårt att hänga med i händelseförloppet då det spelades in, men så här i efterhand har jag ju förstått att Per haft läget under kontroll och hela tiden vetat vad han ville uppnå.

Vad är då behållningen av denna serie? Trots att jag har varit militär i 27 år har jag aldrig varit särskilt intresserad av krig eller skjutvapen heller för den delen. Men jag har i alla fall lärt mig en hel del. Framför allt av de praktiska övningar som Per Dahlberg tagit oss med på. Kanonskott, druvhagel, handgranater mm har visat sig långt effektivare än vad jag nånsin kunnat föreställa mig. Det är det nya med denna historiska serie. Per har också visat sig otroligt påläst och vad jag har förstått har serien väckt stor uppmärksamhet och jag har anledning att tro att det kommer en fortsättning. Eller hur Per?

Jag läste i tidningen häromdagen att slagfältsarkeologen Bo Knarrström beviljats pengar för lite arkeologi vid Poltava. Det vore intressant att ta del av.

Dessutom har ju Uddevalla varit i fokus för stora omvälvande händelser. Det var här som enväldet avskaffades på Uddevalla torg den 14 december 1718. Den döde kungen låg i ett näraliggande hus och var stendöd. Jag avser att skriva en rad om detta inom kort.

1814 var Uddevalla den svenska basen bas för fälttåget mot Norge. Jean Baptiste Bernadotte drog upp riktlinjerna för anfallet mot Norge i handelsmannen Wennerbergs hus och efter att norrmännen givit sig och unionen var ett faktum var det återsamling på torget i Uddevalla där man ringde in den fred om Sverige fortfarande har. Även om detta kommer mer senare.

Och vill ni se det från TV kända kedjelodet så ligger det i den nya basutställningen Uddevalla genom tiderna till allmänt beskådande.//