Idag är det exakt 95 år sedan Karl X-statyn invigdes på torget i Uddevalla. Fram till dess hade torget hetat Gustaf Adolfs torg men kallades ofta för Stora torget (till skillnad mot Lilla torget), men det gick nu inte längre an då en annan kung stod staty där. Så man bytte helt sonika namnet till Kungstorget.
Man skall minnas att invigningen ägde rum mitt under ett brinnande världskrig, så det var kanske inte så konstigt om folk ställde upp mangrant vid statyinvigningen.
Statyn hade länge diskuterats i Uddevalla. Det främsta diskussionsämnet var om staden verkligen skulle ta emot en staty av den erövrarkung som gjorde Uddevalla till en svensk stad? Givetvis var det mycket i tidningen både inför och efter invigningen. Följande har jag saxat ur Bohusläningens rapportering dagen efter invigningen:
"Kl ½ 8 igår morse ingled å statsbanestationens bangård det kungliga extratåget, med hvilket förutom konungen följde generallöjtnant Uggla, kammarherre Thott m.fl.
Kungen mottogs av landshövdingen friherre Lagerbring, generalbefälhavaren i distriktet generallöjtnant von Platen, biskop Rohde, magistratens medlemmar, stadfullmäktige, Bohusläns regementes officerskår, prästerskapet m fl.
Borgmästaren Sixten Neiglick uttalade följande välkomsthälsning:
“Eders Majestät!
Då Eders Majestät - idag för första gången - nådigt ägnat Uddevalla sanhälle ett besök, mötes Eders Majestät af en stark känsla af tacksamhet och af glädje öfver att Eders Majestät - trots tyngande regeringsbestyr och en oundvikligt tröttande färd - likväl behagat närvara vid den åminnelsefäst, som idag firas inom samhället öfver en i vår historia mäktigt framträdande konung.
Med betygande af sin undersåtliga tillgifvenhet anhåller Uddevalla samhälle att till Eders Majestät framföra sin underdåniga välkomsthälsning”.
Konungen uttryckte sin glädje öfver att ha blifvit i tillfälle att besöka Uddevalla, och beklagade, att vistelsen här emmelertid på grund af omständigheterna måste bli af kort varaktighet.
Konungen såg kry ut och samtalade en stund med flere af de tillstädeskomna.
Utanför stationen paraderade ett hederskompani af Bohusläns regemente. Konungen gick utmed leden och hälsade kompaniet. Stora skaror människor hade infunnit sig å stationsplanen och kantade vägen ända fram mot Norrtull, där konungen for fram.
Kosan styrdes till Grand Hotel, hvarest konungen uppehöll sig en halftimme. Därifrån bar färden upp till Bohusläns regementes kasärnetablissement, där en halvtimmed besök gjordes. Konungen hann äfven med att företaga en bilfärd söder ut och fick därunder tillfälle att från krönet å nya vägen beundra den storslagna utsikten öfver Byfjorden och Gustafsberg.
Monumentaftäckningen - En storslagen fästlighet i strålande sol.
Redan långt innan den fastställda tiden böljade stora människomassor å torget och gatorna närmast där intill. Läktarne fylldes hastigt af de särskilt inbjudne. Vid 10-tiden drogo skolbarnen in med sina flaggor i händerna och strax därpå följde folkföreningarna under sina fanor. Det var en synnerligen färgrik och vacker tafla, öfver hvilken en strålande sol gav ytterligare glans. Äfven här paraderade ett hederskompani ur Bohusläns regemente.
Strax efter kl 10:15 infann sig konungen, hälsad av kungssången. Å den kungliga läktaren närvaro därjämte bl.a. landshöfdingen frih. Lagerbring, kabinettkammarherren Bernt Hay, öfverintendenten C.O. Möller, prifessor Th. Lundberg (statyns skapare, red. anmärkning), f.d. landshöfding Th. Nordström och generallöjtnant F.G.O. Uggla jämte borgmästaren och stadfullmäktiges ordförande (republikanen Ture Malmgren, red. anmärkning).
Programmet inleddes med en invigningsmarsch, för tillfället komponerad af musiklöjtnant Rud. Nyström och utförd av Bohusläns regementes musikkår, som därpå spelade Stenhammars “Sverige”.
Kom så själfva aftäckningshögtidligheten inledd av länets höfding, som i ett anförande anhöll att konungen ville bjuda täckelset falla.
Täckelset föll och för första gången skådade man Karl X Gustafsmonumentet. Intrycket var det allra fördelaktigaste - säkerligen öfver förväntan med afseende å de föreställningar man gjort sig. Det är ju ingen hemlighet att platsen för monumentet varit omstridd och att skilda meningar yppat sig om, huru uppställningen lämpligast borde ske. Man finner emellertid, nu efter aftäckandet, att den god smakenss fordringar blifvit uppfyllda, och tycker det vara helt naturligt att konstvärket fått det läge och den placering på sockeln som skett. Det hela är väl afvägt, proportionerligt och för ögat tilltalande.
Uddevalla stad kan lyckönska sig öfver det storslagna minnesmärket på torget".
Bakgrunden till att Uddevalla fick denna staty kan man läsa om i Hugo Olssons utmärkta bok Uddevalla förr:
"Tisdagen den 31 augusti 1915 var en stor dag för staden vid Bäveån. Konungen själv, Gustaf V, skulle komma och inviga ryttarmonumentet. Många sammaträden hade hållits, vem skulle inbjudas, om folks placering etc. Utöver kungaläktaren hade tre läktare uppförts. Regementet var vidtalat och lovat ställa upp med hederskompani och musikkår. Allt andades förväntan! Klockan 7.30 kom kungen med extratåg. Efter frukost på Grand hotell och besök på regementet var stunden inne och klockan 10.15 bjöd kungen täckelset att falla. Uddevalla hade fått sin staty.
Klockan 11.30 lämnar kungens extratåg Uddevalla. Kvar på torget står nu "för evigt" en annan kung, fast i brons. Det är Carl X Gustaf med sin rådgivare Erik Dahlberg. Dubbelstatyn är skapad av professor Theodor Lundberg, gjuten hos Meyers konstgjuteri i Stockholm. En grosshandlare från Strömstad, A.F. Cavalli-Holmgren, hade donerat pengarna till statyn. Genom sjukdom var han förhindrad att närvara. En insamling i staden samt 13.000 kr ur Rydholmsfonden fick bekosta sockeln.
Invigningen av Sveriges första dubbelstaty, över Karl X Gustaf och Erik Dahlberg, den 31 augusti 1915 blev Uddevallas största dag dittills - med kungabesök och färggranna uniformer, regementsmusik och högtidliga tal. Hela staden var på benen i den soliga och varma sommardagen - "det tedde sig rätt sällsamt att en hvardag finna butikerna stängda, fabrikernas värksamhet afstannad och böljande massor af högtidsklädda människor å gatorna" skrev Bohusläningen. Statyns skapare, professor Th. Lundberg var närvarande men donatorn själv, grosshandlare A.F. Cavalli-Holmgren, var förhindrad deltaga i festligheterna.
Efter statyavtäckningen avreste Gustav V med extratåg och var ej med i festmiddagen på Grand hotell. På torget dukades upp långbord, där 1.500 skolbarn fick proppa i sig så mycket de orkade av läskedrycker, frukt och konfektyrer. Det var statydonatorn som bjöd.
Statyns tillkomst var en rörande historia om den 10-årige skolgossen från Strömstad, som 1861 fick följa sina föräldrar på en resa upp till Stockholm. Det var ett omständligt företag på en tid, när Västra stambanan ännu ej gick längre än till Töreboda - sedan följde för pojken en spännande kanalfärd tills man landsteg på Riddarholmskajen i Stockholm. När man vandrade omkring i Kungsträdgården stannade pojken begrundande framför Karl XIII:s staty. När han då fick höra att Karl X Gustaf ej hade någon staty sade han på sitt lillgamla sätt:
- Det var ena besynnerliga stockholmare som gett den där kungen en staty men ingen åt Karl X:e som gjorde Bohuslän svenskt.
- Låt se Adolf, att då du blir stor, du arbetar och sparar så kanske du kan hjälpa till att också din kung får en staty, genmälde modern stillsamt.
Pojken lyste upp:
- Ja, mamma, var så säker, jag skall knoga och samla och då jag får 5.000 kronor på sparbanken skall vår bohuskung få sin staty.
Så gick åren. Stockholmarna ville ha en Karl X Gustaf-staty men det uppstod ett väldigt rabalder mot ett förslag som uppgjorts av professor Lundberg. Den lille strömstadspojken, som nu blivit en rik och mäktig man, fann emellertid förslaget gott. Nu yppade sig en möjlighet att realisera löftet till modern. Han satte sig i förbindelse med professor Lundberg . Priset var högt men Cavalli-Holmgren slog till.
Så gick det till när Uddevalla fick sin staty på Stora Torget, som enligt stadsfullmäktigebeslut i oktober 1915 omdöptes till Kungstorget. Enda villkoret för gåvan var att staden betalade sockeln - det skedde med hjälp av insamlingar och pengar från Rydholmska fonden."
I 95 år har alltså statyn funnits på plats i ur och skur, i stark vinterkyla och under heta sommardager. Jag undrar varje gång jag ser den hur den egentligen mår?
I Göteborg skall nu Millesstatyn Poseidon undersökas för att se om korrosionen har frätt hål på metallen. Den har "bara" stått på Götaplatsen sedan 1930. Kanske borde även vår staty hälsoundersökas? Jag tycker att det absolut måste göras före den 31 augusti 2015 för då skall vi väl ha ett rejält hundraårskalas? //
På min tid vid Högre Allmänna Läroverket i Uddevalla fanns en lärare som skämtsamt påstod att statyn föreställer kungen Karl X Gustaf när denne frågar Eric Dahlberg om han kan få ta ut en liter på den senares motbok.
SvaraRaderaPå tal om det, när man renoverade sockeln på "Kopparmärra" i Göteborg, så fann man en brännvinsflaska som någon lagt in i den vid uppförandet :)
SvaraRaderaDet var ett intressant reportage om statyn i Uddevalla och fina gamla bilder.
Hälsn. Eivor
Intressant reportage!
SvaraRaderaJag har sett på någon gammal bild att någon typ av lyckta stod på samma plats innan statyn? Vart tog den vägen?
SvaraRaderaJag har läst i skriften Göteborgs gatunamn att torget i Uddevalla hette Gustav Adolfs Torg. Var det i samband med statyinvigningen som namnbytet skedde?
SvaraRaderaJa så var det! Gustav Adolfs torg kunde inte heta så sedan Karl X Gustafs placerats där.
RaderaSnart är det 100 år .....
SvaraRaderamvh
BL