Då dubbelstatyn var ny

Från Monica Samuelsson kommer den här bilden. Den är ur Veckojournalen antagligen i början av 1915. Statyn är alldeles nytillverkad på Meyers konstgjuteri i Stockholm. Hela företagsnamnet var Otto Meyers Konst- Metall- & Zinkgjuteri. Meyers konstgjuteri har gjort ett 40-tal offentliga statyer runt om i Sverige.

Gjuteriet grundades 1874 och var verksamt till slutet av 1970-talet. Läs mer här http://sv.wikipedia.org/wiki/Meyers_konstgjuteri  //

Karl X Gustaf är illa ute om ingenting görs

Den 20 januari 2010 beslutade Tekniska nämnden att låta ”hälsoundersöka” dubbelstatyn på Kungstorget. Bakgrunden var ett medborgarförslag från mig i god tid inför statyns 100-årsjubileum 2015. Kort sagt var jag nyfiken på statyns tillstånd efter att ha stått i snart 100 år i ur och skur, kyla och hetta och så vidare.


Hälsoundersökningen genomfördes den 11 april 2011 av Linda Denlert, metallkonservator vid Studio Västsvensk Konservering.

Syftet med undersökningen var att ge en helhetsbild av skulpturens kondition, bedöma åtgärdsbehovet samt föreslå lämpliga åtgärder. Uppdraget omfattade inte granitsockeln.

Linda Denlerts rapport är undertecknad den 10 juni 2011 och har inte uppmärksammats tidigare. Jag har dock fått den av Gatu- och parkchefen Martin Hollertz. Valda delar ur rapporten presenteras här.

TEKNISK BESKRIVNING

Skulpturen består av många gjutna delar vilka är sammanfogade med tidsenlig och traditionell metod: skruvning och falsning, det innebär att nitar och bultar håller ihop delarna. Bultar och bultförband används för invändig sammanfogning och är osynlig från utsidan, nitning är däremot en synlig sammanfogning. Hästens hals är nitad.

BESIKTNING

Skulpturens tillstånd undersöktes okulärt från lift. Den befintliga patinan undersöktes genom skrapprov med skalpell på ett fåtal områden som ansågs vara representativa för hela skulpturen.

SAMMANFATTNING AV SKULPTURENS TILLSTÅND

Den 31 augusti kl 10.15 år 2015 är det exakt hundra år sedan Kung Gustav V bjöd täckelset att falla inför uddevallabornas blickar. Under pompa och ståt hade Kungstorget fått sin skulptur, traditionsenligt gjuten i brons med patinerad yta. Brons har en låg korrosionshastighet och är en av de mest motståndsaktiga metallegeringarna men åren utelämnad åt atmosfären har satt sina spår.

Skulpturen har permanenta skador i ytan, små gropar orsakade av en aggressiv korrosionsform. Groparna har ”frätt” ner i bronsen genom originalytan på dess bekostnad. Det är främst horisontella ytor som är drabbade, vilket gör skadorna svåra att se från marken. Korrosionsorsaken är sannolikt salt från havsvindar och ansamlat regnvatten. Vid undersökningen förekom ingen aktiv korrosion men förutsättningarna för nya angrepp finns naturligt i miljön. Eftersom skadorna är permanenta kan de inte återställas men uppkomst av ny korrosion kan förebyggas.

Den ursprungliga patinan har förändrats estetiskt under årens lopp under inflytande av luft och fukt. Dagens patina maskerar effektivt skulpturen genom sin skarpa kontrastverkan mellan ljusgröna och svarta områden. Särskilt tydliga är de rinningar som skapats av regnvatten. Av den ursprungliga patinan finns inte mycket kvar, möjligen finns lite kvar på ställen som är väl skyddade från regnvatten. Brist på källuppgifter gör den ursprungliga patinan svår att identifiera. Konserveringsåtgärder kan dämpa kontrastverkan. Ytan kan också skyddas från regnvatten med vattenavstötande vaxskikt.

Skulpturens inre tillstånd är okänt men skador och järnmissfärgningar talar om att det finns en stabiliserande järnkonstruktion inuti, förmodligen av smidesjärn. Tre allvarliga sprickor med rostutfällning runt har identifierats. Dessa skador är de mest akuta eftersom de pekar på inre rostskador vilka har en direkt påverkan på skulpturens stabilitet. Sprickorna har troligen orsakats av den voluminösa rosten genom sprängverkan. En av dessa sprickor har en tidigare lagning.

Det finns flera sprickor på skulpturen, främst lokaliserade i fogar, genom vilka regnvatten tar sig in i skulpturen. Det ger ett inre mikroklimat med hög fuktighet vilket främjar korrosion. De två dräneringshålen som finns i hästens buk är otillräckliga. Skador tyder på att vatten ansamlas t.ex. i hästens ben. Så länge sprickorna ger vatten tillträde kan korrosionen fortgå inuti.


ÅTGÄRDSBEHOV

De skador som observerats på skulpturens yta, även det estetiska som hänger samman med patinan, kräver åtgärder för att minska atmosfärens långsamma och idoga nedbrytning. På skulpturen finns skadlig fågelträck och biologisk påväxt i form av alger som snarast behöver avlägsnas. Estetiskt bör skulpturens form av detaljrikedom göras synlig genom att dämpa de skarpa kontrasterna. Men detta måste ses som underordnat vid sidan av skulpturens strukturella skador och den aktiva korrosion som pågår inuti.

Det primära åtgärdsbehovet är att kartlägga korrosionens omfattning på det invändiga ”järnskelettet”. Faktorer som skelettets konstruktion, komposition och invändiga klimatförhållanden behöver undersökas eftersom de styr korrosionshastigheten. Åtgärdsbehovet är självklart en viktig del för skulpturens bevarande men bör främst ställas i proportion till de säkerhetsrisker som föreligger vid nedsatt stabilitet.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Åtgärdsförslaget bör ta sin utgångspunkt ur helhetsproblematiken och utan kännedom om situationen inuti kan prioritering och rekommendation lätt bli fel, därför föreslås en utökning av den här tillståndsundersökningen.

Utökad undersökning: Kartläggning av invändiga skador

• Efterforskning: genomförs för att finna dokument av betydelse för undersökningen t.ex. skriftliga dokument från beställare eller konstnär, äldre fotografier och artiklar i lokalpress eller gåvobrev. Av intresse är även all information om lagningen av den grövsta sprickan.

• Insidan filmas: en liten kamera med videofunktion används för att filma skulpturens insida. Möjlig ingång är via dräneringshålen i hästens buk, kanske kan man även gå in i den lagade sprickan (metoden användes när Poseidon undersöktes).

• Okulär undersökning: en mer detaljerad undersökning av sprickorna på hästens högra bakben utförs i samband med filmningen.

• Bearbettning: insamlat material gås igenom och analyseras. Det invändiga järnets hållfasthet och livslängd beräknas. Resultat och framkomna behov sammanställs i rapport.

SYFTE OCH MÅLSÄTTNING MED FÖRESLAGEN ÅTGÄRD

Målsättningen med den utökade undersökningen är att få klarhet över sitiationen inuti skulpturen och bedöma de invändiga skadornas inverkan på stabiliteten.

Syftet är att kunna rekommendera lämplig åtgärd för skulpturen.

BUDGETERADE KOSTNADER

Efterforskning 7000 SEK
Undersökning i fält 8000 SEK
Bearbetning av fakta inkl korrosion och stabilitet 14000 SEK
(kostnader är exklusive moms och beräknade på SVK:s taxa för 2011)

TILLKOMMANDE
Kostad för konsult och filmutrustning
Kostnad för byggställning
Milersättning

UTFÖRARE
Metallkonservator
Extern konsult anlitas för filmningen

SAMRÅD
Materialspecialist inom korrosionslära

SVK åtar sig gärna en fortsättning. Vid ett eventuellt uppdrag avser SVK att anlita samma konsult som SVK anlitade för filmningen av Poseidons insida. För beräkning av korrosionshastighet och hållfasthet konsulteras materialspecialister från bland annat Kungliga Tekniska Högskolan och korrosionsinstitutet.  //

Från redaktionsfönstret

Kungastatyn kan anta de mest skiftande former och utseenden det har jag lärt mig efter ett och ett halvt år vid Kungstorget. Igår morse var hela sockeln kritvit av rimfrost. Lite senare såg det ut så här. För första gången kunde jag läsa texten från redaktionsfönstret.  //

Från redaktionsfönstret - undrens tid är inte förbi

För ett par år sedan installerades tre strålkastare som belysning av statyn på Kungstorget. Ända sedan jag flyttade till Kungstorget har emellertid en av dessa inte lyst. Och när Passionsspelets sceneri togs bort efter påsken hade ytterligare en gått sönder.

Men så nu på morgonen verkar något hända. Strålande skulle man kunna säga!!  //

Kungastatyn hälsoundersöks

(Sprickbildning kan skönjas med blotta ögat. Klicka på bilden ett par gånger så blir den större)

"Bäste medborgare

På uppdrag av tekniska nämndens presidium inbjuds du till Tekniska nämndens sammaträde den 20 januari 2010, kl 13.30 i konferenslokalen Bäve, då ditt medborgarförslag kommer att behandlas."

Ja så inleddes den inbjudan jag fick för en dryg vecka sedan. Mitt medborgarförslag har redan presenterats i Bohusläningen och Uddevalla-Posten, men för er som inte läst dessa tidningar kan jag då berätta att jag i somras blev bekymrad över den då 95-åriga kungastatyn på Kungstorget. Då jag tittade lite närmare på den i samband med en stadsvandring och också fotograferade den kunde jag se tydliga sprickbildningar i statyn.

Mig veterligen har någon undersökning av statyns beskaffenhet aldrig gjorts tidigare, därav mitt medborgarförslag att låta "hälsoundersöka" den.

Och detta mitt första medborgarförslag togs emot positivt. I Tekniska kontorets tjänsteyttrande står det: "Tekniska kontoret har för avsikt att via Studio Västvensk konservering efterhöra en offert för att undersöka ovannämnda staty. Detta företag har utfört undersökningar för Göteborgs kommun samt även renoveringar till stor belåtenhet. Innan tekniska konoret kan föreslå åtgärder bör vi ha en kostnadsbild i två steg, dels för undersökning och dels för eventuella åtgärder."

Och så blev även Tekniska nämndens beslut idag. Ordföranden Henrik Sundström (M) informerade dock om att både han och vice ordföranden Anna-Lena Heydar (S) egentligen var emot förslaget då de helst inte ville ha någon staty alls. Med detta yttrande får man anta att han menade att det är fel att hylla erövrarkungen Karl X Gustav, som gjorde Uddevalla och Bohuslän svenska. //

Statyn på Kungstorget

Nästan osynlig om man inte letar efter den är inskriptionen på kungastatyn på torget. Och letade efter den var just var jag gjorde för en tid sedan. De flesta skulpturer och statyer har konstnärens signatur någonstans. Om Theodor Lundbergs staty på Kungstorget har jag hört att konstnären skall ha stoppat in en rulle pergament med en hälsning i ett av hästens ben. Om det är någon sanning i det kan vi förstås inte få reda på så länge statyn står där den står.

På östra sidan (baksidan om man så vill) av statyn hittade jag inskriptionen. Bokstaven T som i Theodor står liksom inne i bokstaven L som i Lundberg. Och årtalet 1915 var ju givet. Det var ju då som statyn färdigställdes på ett gjuteri på Söder i Stockholm och den 31 augusti samma år invigdes den i Uddevalla. //

Ännu en gång Roskilde

(Invigningen av kungastatyn den 31 augusti 1915 till minne av freden i Roskilde 1658)

"Hej Gunnar,
Ännu en gång Roskildefreden , som var en vattendelare för Uddevalla och hela Bohuslän.

I samband med påskhelgdagarna under 40- och 50-talen besöktes Uddevalla av norrmän i stora skaror. Över Svinesundsbron var bilköerna långa, " rena lämmeltåget. Norrbaggarna kommer och köper upp allt begagnat på bilskrotarna" sá man. Vad jag nu har lärt mig är att öknamnet "norrbagge" var svenskarnas (västgötars och göteborgares) tillmäle mot bohusläningarna på den norska tiden. Mina föräldrar och deras omgivning använde detta tillmäle. Egentligen var vi ju själva norrbaggar.

Under 1800-talet var emigrationen från fattiga Bohuslän starkast till Norge, inte Amerika , som man kan tro. Så t.ex. utvandrade min fars två bröder. Den ene blev valfångare i Nordnorge och den andre tegelbruksarbetare i Halden.
Vid firandet av 250-årsminnet av Roskildefreden i Lysekil berättade borgmästare Axel Sundberg en historia som " gällde inte mer eller mindre sättet på vilket Bohuslän blev svenskt, en episod, som torde vara vara mindre känd.
Vid fredsförhandlingarna hade danskarna gått med på allt annat, men ville ej släppa Bohuslän och Trondhjems län. De danska underhandlarna hade fått order att endast i yttersta nödfall ge vika. De skulle neka, lämna förhandlingsrummet och stiga upp på sina hästar och ge med sig först ifall de blev återkallade. Denna order meddelade de danska underhandlarna för de franska och engelska medlarna, som sedan gick in i en stuga och samtalade om denna sak. Men det hade hänt sig så, att Klas Thott förut gått in i samma stuga, lagt sig där i en säng för att vila och dragit för sparlakanen. Han låg nu och hörde på denna hemlighet och när nu medlarna gått ut skyndade han till de svenska underhandlarna och omtalade vad han hade hört. När underhandlingarna så började igen kom danskarna ingen vart, svenskarna stod på sig. Danskarna fick gå och steg till häst men vände åter och Bohuslän blev svensk besittning."
Det var mer slumpen som gjorde vårt landskap svenskt, och gav anledning till att inviga dubbelstatyn på Kungstorget 1915. Inskriptionen tackar kungen för att vi blivit svenskar. Arne Gadd skriver i sin bok: " Så mycket falskhet och osanning i så få ord kan föda en opassande munterhet hos vem som helst som bara kommer sig för med att läsa dem och begrunda deras historiska bakgrund." Det kunde lika gärna ha skrivits "hvem de har at takke for at de er forblitt norske".Jag skulle inte ha några invändningar mot att man i Uddevalla flyttade både dubbelstatyn och stenen i Hasselbacken till en plats vid Bohusläns museum och samtidigt invigde en permanentutställning , som ingående beskriver den historiska bakgrunden.
På torget kunde man installera något , som skulle påminna oss om uddevallabornas enorma kraft att efter motgångar alltid komma igen.
Bohusläns historia (och museum) åt bohusläningarna!
Kaj Sandberg" //