Då dubbelstatyn var ny

Från Monica Samuelsson kommer den här bilden. Den är ur Veckojournalen antagligen i början av 1915. Statyn är alldeles nytillverkad på Meyers konstgjuteri i Stockholm. Hela företagsnamnet var Otto Meyers Konst- Metall- & Zinkgjuteri. Meyers konstgjuteri har gjort ett 40-tal offentliga statyer runt om i Sverige.

Gjuteriet grundades 1874 och var verksamt till slutet av 1970-talet. Läs mer här http://sv.wikipedia.org/wiki/Meyers_konstgjuteri  //

Sveriges första dubbelstaty – Lefe konung Karl Gustafs minne, lefe Bohuslän, lefe Sverige!

Lena Nielsen är forskare vid Umeå Universitets forskningsmiljö Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Hennes avhandlingsprojekt går under titeln "Bilden av vår forntid i läromedel under 1900-talet - hur har denna bild förmedlats och hur har synen på det främmande förändrats?"  Syftet är beskriva och analysera hur läromedelstexter om vår förhistoria har förändrats under 1900-talet och hon vill belysa de budskap som förmedlats i ljuset av den, för tiden gällande, arkeologiska forskningstraditionen.

"Den 31 augusti 1915, mitt under ett brinnande världskrig stannade så gott som hela Uddevalla upp under några timmar. Befolkningen hade till stora delar samlats på Stora torget för invigningen av den dubbelstaty av brons av Karl X Gustav och hans rådgivare och fästningsbyggare Erik Dahlberg.

Ända sedan den 18 december 1912, då Stadsfullmäktige i Uddevalla hade samlats för att gemensamt öppna och läsa ett förseglat konvolut sänt från grosshandlare A. F. Cavalli-Holmgren i Stockholm, med påskriften ”Gåfa till Uddevalla Stad. Öppnas först vid Stadsfullmäktiges sammanträde” hade staden engagerats i statyfrågan och Bohusläningen och Bohus-Posten rapporterade härefter engagerat händelseutvecklingen.

Det visade sig att Cavalli-Holmgren ville skänka ett monument till Uddevalla som påminde om någon för staden och området betydelsefull händelse och som samtidigt stärkte kärleken till hembygden och fosterlandet. Hans val av motiv hade fallit på Karl X Gustav, den kung som bohusläningarna, enligt honom, skattade högst.

Redan den 20 december publicerade Bohus-Posten hela brevväxlingen mellan Stadsfullmäktige och A. F Cavalli-Holmgren. Stadsfullmäktiges ordförande hade omgående utsett en kommitté som redan efter 20 minuter godkänt Cavalli-Holmgrens förslag som gick ut på att han skänkte statyn men krävde samtidigt en motprestation genom att stadens befolkning och landskapet bekostade sockeln samt att inskriptionen författades av honom själv. I svarstelegrammet som Cavalli-Holmgren skickade till stadsfullmäktiges ordförande skriver han: "Glädjande telegrammet emottaget. Lefe konung Karl Gustafs minne, lefe Bohuslän, lefe Sverige!” (Bohus-Posten, 20/12 1915, Uddevalla stadsfullmäktiges protokoll nr 13, 1912).

Cavalli-Holmgrens tankar följer i den tidsanda som råder under perioden mellan revolutionerna 1848 och fram till första världskrigets utbrott och med de många monument som restes då ville man lära ut vissa ideal och värderingar. Monumenten hade ett pedagogiskt syfte och genom dess beständighet ville man inskärpa samma budskap för flera generationer framöver och de skulle också fungera som vägvisare och inspiration (Rodell, s. 86-87). Syftet var att påminna om betydelsefulla personer, idéer och händelser (Zander, s. 107).

Genom att placera monumenten på offentliga platser hoppades man att människorna skulle påverkas av dess intensitet och budskap och genom detta bli goda samhällsmedborgare. Placeringen var betydelsefull och det var viktigt med stora ytor runt omkring som gav möjlighet till manifestationer. Monumentet gav då, på grund av sin placering ett imponerande intryck från alla håll och hela området fick status av en nationell kultplats (Zander, 1999, s. 69, Bohus-Posten, 12 januari 1914).

En artikel i Bohusläningen den 14 mars 1914 bekräftar detta; ”Af allt att döma kommer monumentet att tillfredsställa högt ställda skönhetskraf, hvar jämte det som historiskt minnesmärke framåt genom seklen i bohusläningarnes hjärtan troget skall bevara minnet af den store konung, som gjort Bohuslän svenskt och därmed främst bidragit till vår hembygds lycka och välgång” samt i Bohus-Posten den 12 januari 1914; ”Från alla håll gör verket en monumental verkan”.

Monumenten i sig kom att fungera som läroböcker i sten, som kombinerade nyttig konst och lärande (Broberg, Wikander & Åmark, 1993, s. 174, Zander, s. 109). Ordet monument kommer från latinets monumentum vilket i sin tur kan länkas till verbet monere som betyder just påminna, uppmana, lära ut (Rodell, s. 86, Zander, s. 109, Berggren, 1991, s. 19)

Typiskt för de monument och statyer som restes under decennierna kring 1900-talet var att deras budskap handlade om nationen, om hjältemod vid en speciell händelse samt påminde om dem som gav sina liv i kampen för nationens existens. Statyn på torget i Uddevalla ger dock inte intryck av ett krigsmonument där de döda soldaterna namnges eller uppmärksammas för att de dog för en betydelsefull sak. Det ger mer ett intryck av ett segermonument eller en manifestation där kungen får hela äran. Soldaternas offer ges inget utrymme och deras kamp för ett svenskt Bohuslän uppmärksammas inte som vid många krigsmonument där soldaternas och den som skänker monumentet uppges stå för samma sak. (Koselleck, 2002, s. 287-288). Dock uppmärksammades männen i kungens tal på invigningsdagen (Bohus-Posten 1 september, 1915). Det heroiska knöts ofta till kungligheter vilket här är fallet och ofta frammanades berättelser om stormaktstidens glansdagar (Rodell, s. 87, Young, 1993, s. 2).

Tisdagen den 8 april 1913 publicerar Bohusläningen en förklaring från skulptören själv, Teodor Lundberg, daterad 4 mars samma år; ”Härmed får jag förklara, det jag den 27 januari detta år af grosshandlaren m. m A. F Cavalli-Holmgren emottagit full bankgaranti, att till mig under alla förhållanden utbetalas den kontrakterade summan för modellering och bronsgjutning af det ryttarmonumentet af Carl X Gustaf till häst jämte Erik Dahlberg till fots, som jag åtagit mig att den 20 februari 1915 leverera fullt färdigt å därtill afsedd plats i Uddevalla stad”.

Teodor Lundberg var konstprofessor och en skulptör med en lång meritlista, hans verk karakteriseras av elegans och fransk realism (Bra Böckers lexikon 1973). Den 12 januari 1914 meddelade Bohus-Posten att gjutningen av monumentet hade påbörjats. Gruppen skulle med postament mäta 9 meter, varav sockeln, som bohusläningarna själva skulle bekosta hade en höjd på 4, 16 meter.

Statyn påminner om den staty av samme kung som sitter till häst i Malmö, på Stortorget, från 1873, skulpterad av John Börjesson.  Även på detta monument finns Erik Dahlberg med, men här endast som en porträttmedaljong på sockeln.

  

Statyn i Uddevalla är Sveriges första dubbelstaty och visar hur kungen sitter på en spansk springare och tittar med allvarlig blick ut över terrängen. Vid hans högra sida, tätt intill hästen, står Erik Dahlberg med en anteckningsbok i handen. Scenen beskrivs vidare; ”Kapporna blåsa ut något, hästens långa svans sveper framåt, det är en fläkt över det hela – medvind, som ju de båda männen f. ö alltid seglade uti”.

Bohus-Posten citerar T. Blanche i Aftonbladet; Det är på samma gång ett ståtligt och intagande monument som Teodor Lundberg har givit oss… Det verkar pompöst och graciöst… Det lilla Uddevalla är att lyckönska till monumentet som med sockel kommer att resa sig 9 meter. Det är stor skada att det gått Stockholm förbi. Här hade det dock haft sin naturliga plats. Kanske skall man snart erkänna att, Teodor Lundbergs Karl X Gustaf är ett af våra yppersta modärna ryttarmonument” (Bohus-Posten 12 januari 1914). Teodor Lundberg hade från början skissat på ett förslag till en staty av Karl X Gustav för en placering i Stockholm men det kom inte att genomföras, istället hamnade hans staty i Uddevalla.

Förutom att monument som detta är tillverkade av beständiga material är inskriptionen på sockeln karaktäristisk för denna typ av medium. Den förklarar vad som hyllas, vem som står bakom hyllningen och varför personen hyllas (Zander, 2009, s. 108, Berggren, 1991, s. 19-22). Cavalli-Holmgrens önskan var att inskriptionen på statyn på Kungstorget skulle lyda: Bohusläningarne åt honom som gjorde dem till svenskar.

Den 7 mars 1914 görs i Bohus-Posten ett upprop till Bohusläns befolkning om insamling till statyns sockel. Cavalli-Holmgren hade vid gåvan önskat att ”hvarje bohusläning, ung som gammal, fattig som rik, kvinna som man måtte bidraga till denna insamling, på det att Bohusläns alla invånare måtto känna delaktighet i gåfan”.

Denna insamling sågs som ett tillfälle för bohusläningarna att dra sitt strå sitt strå till stacken och delta i ett lokalpatriotiskt syfte och i tidningarna uppmanas medborgarna att delta i den allmänna insamlingen. Den 14 mars 1914 går landshövdingen i Göteborg, Gustaf Lagerbring ut med ett upprop till Bohusläns befolkning där han uppmanar alla att bidra till postametet som ska huggas av bohuslänsk granit och i uppropet hyllar han monumentet som en gemensam hjärtesak som knyter den bohuslänska hembygden till det älskade fosterlandet (Bohusläningen den 14 mars 1914, Uddevalla stadsfullmäktiges protokoll nr 13, 1912)

Enligt skissen av Lundberg och Cavalli-Holmgren skulle ”placeringen av statyn ligga något öster om torgets centrum, halfvägs mellan kandelabern och östra trottoaren, så att statyn blir i linje med Kyrkogatan” (Bohus-Posten, 19 maj 1915).

Karl X Gustav står med sin häst vänd mot Danmark, något som påminner om ryttarmonumentet av den italienske frihetshjälten Giuseppe Garibaldi i Rom. Han sitter, liksom Karl X Gustav, på en stillastående häst, något som markerar att hjälten och resultatet av hans kamp har en bestämd plats i den italienska huvudstaden. Garibaldis blick är vänd mot Vatikanen som hade motarbetat det enande som Garibaldi lett.

Om man ser till Karl X Gustav och hans placering på torget i Uddevalla kan man tolka det som att han vänder sin blick mot Danmark och står nu stilla med sin häst på den bohuslänska mark som han erövrat (Zander, s. 113). Men Bohus-Posten beskriver den 30 augusti 1915 det istället som följande ”…konung Karl X Gustaf spanade ut öfer Bältens isar, medan Erik Dahlberg, stående bredvid, demonstrerar en plan för övermarschen”.

Den slutgiltiga inskriptionen kom att lyda; ”Bohusläningarna till Carl X Gustaf, genom hvilken de blivit svenskar”. Hela monumentet genomsyras av en nationalistisk anda; framsidan pryds av Rutger von Aschebergs porträtt, Bohusläns förste svenske landshövding och stenen var såklart genuin rödbrun bohuslänsk granit (Bohus-Posten, 30 augusti 1915).

Nationalismen och den lokalpatriotiska andan visar sig tydligt i tidningsrapporteringen i de stolta ord som journalisterna och de andra inblandade använder i beskrivningen av hembygden och fosterlandet samt i de återgivningar av hur Bohuslän blev svenskt som publiceras under cirka fyra år av rapporteringar i media med anledning av monumentet. Denna djupt rotade fosterlandskärlek var vanlig bland konstnärer samt beställare och finansiärer av denna typ av monument vilket bidrog till att föreställningarna om hur det förflutna och de historiska hjältarna skulle uppfattas ofta var nationellt färgade (Zander, 110).

En intressant likhet mellan statyerna i Malmö och Uddevalla är att hästarna som kungen sitter på båda står stilla. Vanligast var vid sådana här monument att hästarna var i rörelse, på väg mot erövringar. Att hästarna står stilla markerar att kungen och svenskarna var här för att stanna (Zander, s. 123). Bohusläningarna har dock till skillnad från vissa skåningar accepterat det faktum att de sedan 1658 tillhör Sverige och statyn på Kungstorget i Uddevalla ses inte som en symbol för en ovälkommen ockupationsmakt (Zander, s. 123).

Det finns dock meningsskiljaktigheter kring identitetsskapandet i Bohuslän om huruvida bohusläningarna var nöjda med förändringen (Ljungberg, 2009).  Postamenten till båda statyerna är tillverkade av bohuslänsk granit och en ytterligare intressant detalj är att postamentet till statyn i Malmö är tillverkat i Uddevalla (www.konstkompassen.se).

Monumentens budskap är på sätt och vis frysta (Rodell, s. 86), men samtidigt kan diskussionerna runt dem vara livliga. Monumenten fungerar som ett fotografi, där de verkar som ett tidsdokument. Börjar man nysta i diskussioner, brevväxlingar och nyhetsartiklar så kan man få fram historierna bakom monumenten. Genom att söka i tidningsarkiv kan man följa de känslor som monumentet fört med sig under åren vilket gör de frysta monumenten oerhört levande.

Den 31 augusti 1915 var det så dags för invigning av den omtalade dubbelstatyn. Dagarna innan hade programmet presenterats i dagstidningarna tillsammans med texter om Bohusläns historia.

Dagen var välplanerad i minsta detalj och i rapporteringen i tidningarna framställdes publiken och åskådarna till en viktig del av ceremonin (Rodell, s.84). Långt innan utsatt tid hade folk börjat strömma till platsen. Stolta ord sades om torget och medborgarna och flera olika grupper av skolbarn och föreningar tågade gemensamt fram till samlingsplatsen.

Polisen hade fått extra förstärkning för eventuella oroligheter men dagen förflöt lugnt, utan olyckor eller andra tillbud. Kungens besök ökade känslan av att detta var en stor dag och att det inte bara låg i Uddevallas intresse utan att det också var en nationell händelse (Rodell, s. 84). Detta framkom tydligt i hans tal till uddevallaborna; ”Med djup beundran och tacksamhet skola vi i alla tider erinra oss om den stora insats och det betydelsefulla arbete, som Karl X Gustaf och hans män gjorde i vårt lands historia, och just denna landsdel har en gifen anledning att på ett särskilt sätt ära deras minne. Måtte vi aldrig glömma våra förfäders gärning i fosterlandets tjänst” (Bohusläningen, 1 september 1915).

Monumentet har fortfarande sin givna plats på Kungstorget i Uddevalla men utan att det i sig känns betydelsefullt trots att det är en självklar del av stadsbilden. Det uppmärksammas sällan och det finns till och med de som menar att vi inte bör ha en krigarkung på torget. Men postamentet utgör en bra sittplats och statyn fungerar också bra som mötesplats på grund av den öppna ytan runt om. Planer finns dock på en renovering och den lär vara välbehövlig. Trots att många turister kommer för att besöka statyn finns ingen information om den i närheten. Statyn förknippas med Uddevalla men innebörden av den har inte fortstatt att förankras i våra bohuslänska hjärtan på det sätt som Cavalli-Holmgren hade hoppats! 

Litteratur

Berggren, Lars, Giordano Bruno på Campo del Fiori: Ett monumentprojekt i Rom 1876-1889, Lund: Wallin & Dalbom 1991.

Broberg, Gunnar, ” När svenskarna uppfann Sverige. Anteckningar till ett hundraårsjubileum” i Borberg, G, Wikander, U & Åsmark, K, Tänka, tycka, tro. Svensk historia underifrån. Stockholm. Ordfronts förlag, 1993

Koselleck, Reinhart, War Memorials” i”The practice of Conceptual History, Timing History, Spacing Concepts”, Stanford, 2002

Ljunggren, Johannes, Bohuslänskt identitetsskapande, Scandia, 2009:2

Rodell, Magnus, ”Fallna svenskar och fortifikationer i vildmarken: Om det ryska hotet och medieland-skapet kring 1900”, i Leif Dahlberg & Pelle Snickras (red.), Berättande i olika medier, Statens ljud- och bildarkiv, Stockholm, 2008, s. 79-115.

Zander, Ulf, ”Läroböcker i sten: Historiedidaktiska aspekter på monument och minnesmärken”, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken, Studentlitteratur, Lund, 2009, (kap. 4).

Zander, Ulf, Statyernas krig i den väpnade tidens fred. Monument och nationalism 1870-1914, i RIG, vol. 82, nr 2, 1999.

Dagstidningar

Bohus-Posten

Bohusläningen

Lexikon

Bra Böckers lexikon 1973

Internetkälla

http://www.konstkompassen.se/prod/malmo/konstguiden.nsf/35053a99df42349dc12577d8007bc406/faba89c659136477c12577ea0058ebe6?OpenDocument

Karl X Gustaf är illa ute om ingenting görs

Den 20 januari 2010 beslutade Tekniska nämnden att låta ”hälsoundersöka” dubbelstatyn på Kungstorget. Bakgrunden var ett medborgarförslag från mig i god tid inför statyns 100-årsjubileum 2015. Kort sagt var jag nyfiken på statyns tillstånd efter att ha stått i snart 100 år i ur och skur, kyla och hetta och så vidare.


Hälsoundersökningen genomfördes den 11 april 2011 av Linda Denlert, metallkonservator vid Studio Västsvensk Konservering.

Syftet med undersökningen var att ge en helhetsbild av skulpturens kondition, bedöma åtgärdsbehovet samt föreslå lämpliga åtgärder. Uppdraget omfattade inte granitsockeln.

Linda Denlerts rapport är undertecknad den 10 juni 2011 och har inte uppmärksammats tidigare. Jag har dock fått den av Gatu- och parkchefen Martin Hollertz. Valda delar ur rapporten presenteras här.

TEKNISK BESKRIVNING

Skulpturen består av många gjutna delar vilka är sammanfogade med tidsenlig och traditionell metod: skruvning och falsning, det innebär att nitar och bultar håller ihop delarna. Bultar och bultförband används för invändig sammanfogning och är osynlig från utsidan, nitning är däremot en synlig sammanfogning. Hästens hals är nitad.

BESIKTNING

Skulpturens tillstånd undersöktes okulärt från lift. Den befintliga patinan undersöktes genom skrapprov med skalpell på ett fåtal områden som ansågs vara representativa för hela skulpturen.

SAMMANFATTNING AV SKULPTURENS TILLSTÅND

Den 31 augusti kl 10.15 år 2015 är det exakt hundra år sedan Kung Gustav V bjöd täckelset att falla inför uddevallabornas blickar. Under pompa och ståt hade Kungstorget fått sin skulptur, traditionsenligt gjuten i brons med patinerad yta. Brons har en låg korrosionshastighet och är en av de mest motståndsaktiga metallegeringarna men åren utelämnad åt atmosfären har satt sina spår.

Skulpturen har permanenta skador i ytan, små gropar orsakade av en aggressiv korrosionsform. Groparna har ”frätt” ner i bronsen genom originalytan på dess bekostnad. Det är främst horisontella ytor som är drabbade, vilket gör skadorna svåra att se från marken. Korrosionsorsaken är sannolikt salt från havsvindar och ansamlat regnvatten. Vid undersökningen förekom ingen aktiv korrosion men förutsättningarna för nya angrepp finns naturligt i miljön. Eftersom skadorna är permanenta kan de inte återställas men uppkomst av ny korrosion kan förebyggas.

Den ursprungliga patinan har förändrats estetiskt under årens lopp under inflytande av luft och fukt. Dagens patina maskerar effektivt skulpturen genom sin skarpa kontrastverkan mellan ljusgröna och svarta områden. Särskilt tydliga är de rinningar som skapats av regnvatten. Av den ursprungliga patinan finns inte mycket kvar, möjligen finns lite kvar på ställen som är väl skyddade från regnvatten. Brist på källuppgifter gör den ursprungliga patinan svår att identifiera. Konserveringsåtgärder kan dämpa kontrastverkan. Ytan kan också skyddas från regnvatten med vattenavstötande vaxskikt.

Skulpturens inre tillstånd är okänt men skador och järnmissfärgningar talar om att det finns en stabiliserande järnkonstruktion inuti, förmodligen av smidesjärn. Tre allvarliga sprickor med rostutfällning runt har identifierats. Dessa skador är de mest akuta eftersom de pekar på inre rostskador vilka har en direkt påverkan på skulpturens stabilitet. Sprickorna har troligen orsakats av den voluminösa rosten genom sprängverkan. En av dessa sprickor har en tidigare lagning.

Det finns flera sprickor på skulpturen, främst lokaliserade i fogar, genom vilka regnvatten tar sig in i skulpturen. Det ger ett inre mikroklimat med hög fuktighet vilket främjar korrosion. De två dräneringshålen som finns i hästens buk är otillräckliga. Skador tyder på att vatten ansamlas t.ex. i hästens ben. Så länge sprickorna ger vatten tillträde kan korrosionen fortgå inuti.


ÅTGÄRDSBEHOV

De skador som observerats på skulpturens yta, även det estetiska som hänger samman med patinan, kräver åtgärder för att minska atmosfärens långsamma och idoga nedbrytning. På skulpturen finns skadlig fågelträck och biologisk påväxt i form av alger som snarast behöver avlägsnas. Estetiskt bör skulpturens form av detaljrikedom göras synlig genom att dämpa de skarpa kontrasterna. Men detta måste ses som underordnat vid sidan av skulpturens strukturella skador och den aktiva korrosion som pågår inuti.

Det primära åtgärdsbehovet är att kartlägga korrosionens omfattning på det invändiga ”järnskelettet”. Faktorer som skelettets konstruktion, komposition och invändiga klimatförhållanden behöver undersökas eftersom de styr korrosionshastigheten. Åtgärdsbehovet är självklart en viktig del för skulpturens bevarande men bör främst ställas i proportion till de säkerhetsrisker som föreligger vid nedsatt stabilitet.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Åtgärdsförslaget bör ta sin utgångspunkt ur helhetsproblematiken och utan kännedom om situationen inuti kan prioritering och rekommendation lätt bli fel, därför föreslås en utökning av den här tillståndsundersökningen.

Utökad undersökning: Kartläggning av invändiga skador

• Efterforskning: genomförs för att finna dokument av betydelse för undersökningen t.ex. skriftliga dokument från beställare eller konstnär, äldre fotografier och artiklar i lokalpress eller gåvobrev. Av intresse är även all information om lagningen av den grövsta sprickan.

• Insidan filmas: en liten kamera med videofunktion används för att filma skulpturens insida. Möjlig ingång är via dräneringshålen i hästens buk, kanske kan man även gå in i den lagade sprickan (metoden användes när Poseidon undersöktes).

• Okulär undersökning: en mer detaljerad undersökning av sprickorna på hästens högra bakben utförs i samband med filmningen.

• Bearbettning: insamlat material gås igenom och analyseras. Det invändiga järnets hållfasthet och livslängd beräknas. Resultat och framkomna behov sammanställs i rapport.

SYFTE OCH MÅLSÄTTNING MED FÖRESLAGEN ÅTGÄRD

Målsättningen med den utökade undersökningen är att få klarhet över sitiationen inuti skulpturen och bedöma de invändiga skadornas inverkan på stabiliteten.

Syftet är att kunna rekommendera lämplig åtgärd för skulpturen.

BUDGETERADE KOSTNADER

Efterforskning 7000 SEK
Undersökning i fält 8000 SEK
Bearbetning av fakta inkl korrosion och stabilitet 14000 SEK
(kostnader är exklusive moms och beräknade på SVK:s taxa för 2011)

TILLKOMMANDE
Kostad för konsult och filmutrustning
Kostnad för byggställning
Milersättning

UTFÖRARE
Metallkonservator
Extern konsult anlitas för filmningen

SAMRÅD
Materialspecialist inom korrosionslära

SVK åtar sig gärna en fortsättning. Vid ett eventuellt uppdrag avser SVK att anlita samma konsult som SVK anlitade för filmningen av Poseidons insida. För beräkning av korrosionshastighet och hållfasthet konsulteras materialspecialister från bland annat Kungliga Tekniska Högskolan och korrosionsinstitutet.  //