Under 1500-talet levde Uddevalla gott på exporten av ektimmer från de enorma ekskogarna i Bohuslän. Ektimret sågades i vattensågarna i Bäveån till med våra mått mätt ganska grovet timmer. Den huvudsakliga exporten gick till Danmark där flera av de kända slotten är byggda med bohuslänsk ekvirke. Dronningborg och Koldinghus är exempel på detta.
I slutet av 1500-talet fridlystes de kvarvarande bestånden av ekskogar. Endast kronan skulle få använda eken till skeppsbyggen och vapentillverkning.
Uddevalla hade en nedgångsperiod och glädjen blev stor då staden 1617 fick rätt att importera svensk granskog. Timmerexporten var med detta räddad. För att ihågkomma denna händelse beslutades att staden skulle införa ett nytt sigill (bilden) 1622.
Vapnets symbolik är således att en näring (ektimmerexporten) har avlösts av en annan (grantimmerexporten).
Detta är typiskt för Uddevalla som genom stadens hela historia fortlöpande har haft upp- och nedgångar.//
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar