2011-02-03

25 år sedan bockkranen föll


(Klicka på bilderna)
(Foto Vambola Kallaste)

Tisdagen den 4 februari 1986 fälldes Uddevallavarvets stora bockkran till marken. Det har nu gått 25 år sedan händelsen.

I december 1984 hade styrelsen för Svenska Varv AB fattat beslutet att lägga ned Uddevallavarvet. Då arbetade 2 382 personer på varvet.

Ganska snart efter beslutet stod det klart att bockkranen skulle bort. Uppenbarligen ville man inte från Svenska Varvs sida ha ett så stort minnesmonument, som syntes vida omkring, kvar i Uddevalla.

Ur Jan Hermanssons bok om Uddevallavarvet hämtar jag följande uppgifter om bockkranens tillblivelse och enorma dimensioner.

Kranen, som var en av de bredaste i världen, byggdes i Västtyskland och monterades upp på Uddevallavrvet 1975-1976 som en del av Projekt 73, den utbyggnad av varvet som ökade byggkapaciteten till fartyg på upp till 650 000 dwt.

FAKTA OM BOCKKRANEN

Byggår: 1975-1976
Tillverkare: PHB (Pohlig-Heckel-Bleichert, Köln)
Lyftkapacitet: 900 ton
Kranens totala egenvikt: 5 880 ton
Enbart kranbalkens vik: 3 000 ton
Spårvidd: 185 meter (Nya Ullevi skulle få plats mellan benen)
Högsta höjd, kranbalk: 127,5 meter
Höjd underkant balk: 117 meter
Höjd kranbalk: 11,5 meter
Högsta totala höjd: 135 meter
Maximal lyfthöjd: 109 meter
Provlyft med: 1 025 ton
Antal hjul i boggier: 96 st
Antal kranåkmotorer: 16 st
Effekt/åkmotor: 105 kW likströmsmotorer
Lyftkran/motor: 300 ton
Lyfthastighet maxlast: 3 meter/minut
Åkmotorer, övertralla: 2 st
Effekt, åkmotorer övertralla: 2x65 kW
Åkmotorer, undertralla: 1 st motor på 65 kW
Hjälplyft: 1 st i undertrallan
Kapacitet, hjälplyft: 25 ton
Kranbanans längd: 528 meter
Arbetsyta: 8,24 ha
Läng wirar i huvudlyftverk: 7 924 meter
Totalt pris med räls: 175 milj kr (drygt 792,5 milj kr i 2010 år penningvärde)
Skrotvärde vid fällningen 1986: ca 113 milj kr (ca 214 milj kr i dagens penningvärde)

MERA FAKTA

Mätningsspänning: 3000 volt växelspänning, som likriktades uppe i balken

Hissar: En hiss i vardera pendelbenet, trappor i de övriga

Balken: I balken fanns transformatorer och likriktare, förråd, mek.verkstad och el.verkstad. Där fanns också en travers med 8 tons lyftkraft som användes till att ta upp reservdelar o. dyl. med. Detta förutom lyftmaskinerna till huvudlyften.

Pendelbenen: Det nordöstra pendelbenet var hopsvetsat med balken, medan det sydöstra benet var försett med ett kalottlager (fungerar ungefär som ledkulan i en lårbenshals), som benet vilade löst i.


(Jan Hermansson uppe i bockkranen)

Övrig utrustning: Nödstopp, om den inbördes skillnaden i åklängd mellan benen översteg 1,2 meter. TV-övervakning av kranspåret. Vindmätare som automatiskt bröt strömmen om vindhastigheten översteg den tillåtna. Överlastskydd, som bröt strömmen om någon krok blev överbelastad. Automatiskt ändstopp vid spårändarna.

De första kranbalkssektionerna anlände till Uddevallavarvet den 17 december 1975.
I juli 1976 var kranen rest och klar för provbelastning.
I början av december 1976 gjordes det första sektionslyftet, en sektion på 80 ton.

På våren 1985 skrev Bohusläningen en del artiklar om bockkranen. Det fanns de som absolut ville bevara den och dessa ansträngningar gjordes in i det sista. På hösten samma år skriver tidningen om att den förestående fällningen av bockkranen har repeterats 100-tals gånger. Tidpunkten för fällningen sätts nu till januari 1986.

Förberedelserna för fällningen tog dock längre tid än beräknat. Framförallt tod det tid att säkra marken där kranen skulle landa. Man lade upp ett antal sprängstenshögar som buffertar. Dessa låg i sin tur på betongfundament, vilka i sin tur vilade på pålar av stålräls.

I slutet av januari är det vädret som stoppar fällningen. Nu skall det istället ske i början av februari. Den 4 februari uppmanar Bohusläningen sina läsare att ta en sista titt på bockkranen och den fälls samma dag.

(Foto Vambola Kallaste)

Tusentals människor stod på bergen runt fjorden och tittade på då bockkranen föll. Själv följde jag  fällningen från mitt tjänsterum på Bohusläns regemente med en kikare för ögonen och lokalradion påslagen.

Det var givetvis en spektakulär händelse som vevades om och om igen i TV-nyheterna på kvällen. Jag minns till och med att man någon gång spelade filmen baklänges så att bockkranen ställde sig upp istället.

Även om varvet levde ytterligare några månader så är fällningen av bockkranen för många slutpunkten för en grandios epok i Uddevallas historia. //

Stort tack till Vambola Kallaste och Jan Hermansson!)

7 kommentarer:

  1. Kranen på Eriksberg står ju kvar...

    Intressant är förspelet till detta.

    Min far var kring toppen kring "Svenska" varv och det kan knappast kan kallas "Svenska" ...

    Utan stödet som än idag gäller gloalt (trots att det är förbjudet) brukas var det kört.

    Tänk om vi haft varv typ de Finska, Ericsson, Volvo, ASEA(ABB etc etc etc

    Dvs industribyggare som ser till industri utan enorma bonusar eller politiska "bonusar". Liet "Wranger" - mindre HQ.

    Då skulle vi varit kvar på 50-60 tals andan (och sluppit 70-85-talet)

    När man ser tillbaka - vårt största misstag vara att släppa in ekonomipriset i ekonomi som nobelpris och samtidigt släppa de små högskolorna fria - de utbildar ekonomer som är den billigaste utbildningen - ty man behöver ingen bildning - varken in eller under utbildningen.

    Men så kommer de ut med sina "modeller" - vi ser det i NU-sjukvården, Västtrafik, HQ, Swedbank etc etc etc

    Vilka betalar?

    Och de som nu säger -Ohuh - betänk att ni har en V (Peter Spjuth i NU styrelsen) - tror ni det blir ordning på vården för Bohuslän under hans styre? Han har redan deklarerat att ambulanser skall in i hans valkrets - Lilla Edet !!

    Demokrati? Ja, som i Sovjet (v)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hålller med dej till 100%

      Radera
  2. Du verkar vara en klar aspirant till nästa års Nobelpris i ekonomi. Du tycks veta bäst, eller är du lika självlärd som det låter?

    SvaraRadera
  3. Var det så länge sedan.. jag kommer ihåg den som ett landmärke i Uddevalla.

    Jag köpte en samling akvareller av Sven-Ivar Johansson, som arbetade som ritare på Uddevallavarvet.,
    Han målade fantastiskt vackra skepp men ägde konstigt nog aldrig någon båt.
    Jag vet inte om duskrivit om honom nåon gång, men han är väl värd att nämnas.
    Hälsn. Eivor

    SvaraRadera
  4. /Uddevallare2011-02-04 20:23

    Till anonym:
    Svårtolkat svammel som knappast har med ämnet att göra?

    För övrigt..

    Såg kranfällningen från Brattåsberget tillsammans med min dåvarande flickvän.

    Jobbade 80-82 på varvet som svetsare i Sörvikshallen

    SvaraRadera
  5. Till anonym: Dessutom skall kristendomsämnet återinföras i skolan!
    /M.

    SvaraRadera
  6. Synd att man inte behöll kranen, hade ju kunnat bli en sjukt grym restaurang med vacker utsikt.

    Det hade vart något som drog turister till Uddevalla och centrum.

    SvaraRadera