Arbetshuset som aldrig blev av

Sven Hergens tipsade mig om detta: Denna länk är nog av intresse för dig och din blogg http://www.arkivnamnden.org/ovr/manad/manad_jan2003.shtml Läs vad Arkivnämnden skriver 2003 och arbets- och fattigförsörjnuingshuset som aldrig blev av. Ritning till arbets- och fattigförsörjningshus i Uddevalla 1866

Fattigvården blev en av den borgerliga kommunens viktigaste uppgifter från 1863. Början hade gjorts redan 1847, då man i socknen kunde välja en fattigvårdsstyrelse, där inte prästen var självskriven ordförande, även om många församlingar fortsatte med det gamla systemet, där sockenstämman och prästen skötte fattigvården till 1863. I landstingen, som sammanträdde första gången i september 1863, satt många kommunalordföranden, och det var naturligt för dem att ta upp fattigvårdsfrågan på länsplanet. I de tre västsvenska landstingen, som idag ingår i Västra Götalandsregionen, kom motioner om att landstinget skulle inrätta arbetshus eller tvångsarbetsanstalter, där kommunerna kunde placera arbetsföra fattiga män, som inte ville eller kunde försörja sig genom att ta årstjänst utan krävde fattighjälp av kommunen, när tillfälliga arbeten tog slut. Det gällde att stävja tiggeri och lättja enligt motionerna. Landstinget i Göteborgs och Bohus län beslutade redan 1863 att inrätta ett arbetshus. En kommitté tillsattes; arbetshuset skulle 1864 kombineras med ett barnhem. 1865 kom en motion från Paul Berg, ordförande i Uddevalla stadsfullmäktige och även landstingsledamot, att inrätta arbetshuset på Kuröds egendom utanför Uddevalla, där man kunde hyra 14 rum, 2 kök och uthus för 500 riksdaler om året. Enligt Bäve husförhörslängd 1861-65 bodde på Övre Kuröd då herr Gudmund Oscar Bagge f 1814, sedan 1856 gift med Johanna Elisabeth Berg f 1826 (syster till Paul?). Bland landstingets handlingar 1865 (Landstingets centrala kansli A IAB:2) ligger dessa vackra ritningar gjorda av byggmästare S Andersson i Uddevalla, daterade 1/8 1865. Han ritade också Uddevalla lasarett 1864, men de ritningarna lånades ut, troligen till en annan lokal byggmästare, och försvann ur arkivet. Ritningarna till arbetshuset blev kvar, därför att projektet lades ned. James Dickson, köpmansfursten i Göteborg, som satt i landstinget som ägare av Billdals gård i Askim, protesterade skriftligen mot tanken på ett länsarbetshus, eftersom ett sådant inte kunde utnyttjas av de flesta kommuner. Ett arbetshus i Uddevalla var givetvis av föga intresse för fattigvården i Askim. Landstinget i Älvsborgs län fick också motioner om arbetshus 1863 men tyckte projektet var för dyrbart. I Skaraborgs landsting föreslog J Beckmansson i Madängsholm, Dimbo, 1867 en arbetsinrättning, där intagna skulle syssla med stenarbeten, utdikning av mossar, beredning av bränntorv m m. Motionen föranledde ingen åtgärd, men 1868 kom rådmannen Otto Brummer i Falköping med ett förslag om arbetsinrättning, på central ort i länet, gärna i Skövde. En kommitté tillsattes men ärendet avskrevs följande år. 1871 återkom Brummer med förslag om en tvångsarbetsanstalt i norra och en i södra delen av Skaraborgs län. Landstinget beslutade att avvakta 1871 års fattigvårdslag. Denna lag skärpte avsevärt villkoren för att få fattighjälp från kommunen och tog bort överklagningsrätten till länsstyrelsen. Kommunen behövde bara ge hjälp till sjuka och till föräldralösa barn. Staten inrättade senare tvångsarbetsanstalter, så landstingens intresse för fattigvårdsområdet bortföll. //