2008-12-06

Lagerbergsgatan 15


Så här ser det ut på Lagerbergsgatan 15 just nu. Tidigare har en brandmur mött en då man passerar huset och på den har också suttit en större reklamskylt.


Nu är brandmuren riven och vad exakt som skall ske fick jag ingen klarhet i. Antagligen skall man bara bygga om husgaveln.

Och det pågår mer byggnadsvård i området. Mitt för det föregående huset håller Janne Brittelund på att restaurera detta gamla huset, som en gång lär ha innehållit stadens poststation.

Janne Brittelund känner jag som en seriös byggnadsvårdare. Det visade han bl a då han restaurerade Sunds herrgård.

Och det finns ytterligare en duktig byggnadsvårdare i kvarteren.

Och det är förstås Stefan Hermansson som jag skrivit om tidigare. Han restaurerade ju hörnhuset Norra Drottninggatan - Lagerbergsgatan efter branden härom året.

Nu har han sett till att gamla Gästis fått sig en rejäl ansiktslyftning och ser så här fint ut i dag. //

10 kommentarer:

  1. Jag har på senaste tiden haft anledning att besöka Uddevalla några gånger. Som varande plåtslagare med stort intresse för kulturbyggnadsvård har jag tittat mej runt på Uddevallas äldre bebyggelse och då framför allt på takens falsade plåt och funnit att de gamla hantverkstraditionerna inom plåtslageri står lågt i kurs på orten. Plastbelagd plåt i bandformat hör inte hemma på en gammal byggnad. Denna byggnads, Gästis, tak har belagts med samma moderna materiel. Jag var även till Gustavsberg och såg bara bandtäckningar i plastbelagd plåt.

    Med vänlig hälsning
    Ingemar Lingman

    www.lingman.net

    SvaraRadera
  2. Finns verkligen inget intresse för gediget hantverk i Uddevalla med tanke på att nämnda och rosade herrar, eller ansvarig för Gustavsberg, inte bryr sig om att ens kommentera eller besvara gjord kommentar? Har tittat på aktuell hemsida och beundrat gjorda taktäckningar, samt annat hantverk, och varför ser vi inga sådana här utan istället en massa röd eller grön plastfärg?

    Med vänlig hälsning G!

    SvaraRadera
  3. Ja du käre G. Jag har också varit inne på hemsidan och beundrat arbetena där. Jag är ingen expert på plåt eller bandtäckning (ett ord som jag knappt hade hört talas om förrän i år). På Gustafsberg har vi sakkunniga experter med i vårt byggnadsvårsarbete. Att begära att jag skall kunna alla detaljer är nog lite för mycket begärt. En sak förstår jag dock och det är att vi ibland av ekonomiska skäl tvingas välja bort de dyraste och förmodligen de bästa lösningarna. Därmed inte sagt att byggnaderna skall misskötas.

    SvaraRadera
  4. Vore utan tvekan intressant att höra de "sakkunniga experter med i vårt byggnadsvårsarbete" beträffande det riktiga i att använda sig av plastbelagd bandplåt med traditoner från anno 1970-tal till kulturbyggnader med anor sekler tillbaka. Är det vad kommande generationer ska sammankoppla med "gediget hantverk"? Och vad säger att hållbara material som handmålats kostar mer än plåttak där plastflagorna hänger i stora sjok efter endast några år?

    Åter igen en vänlig hälsning från G!

    SvaraRadera
  5. Mr G!
    Du är välkommen till Gustafsberg för en diskussion.
    Mvh
    Gunnar

    SvaraRadera
  6. Först måste sägas att den här Uddevallabloggen är ett mycket bra initiativ, något liknande finns mej veterligt inte i Gävle.
    Jag har nu kunnat följa inläggen från G och Gunnar Klasson och anser mej ha följande att tillägga, dessa sakkunniga som har varit engagerade i Gustavsberg, får man nog enligt min mening omtitulera till okunniga. Hur kan man förespråka en sextums fotränna med inklädd stödkrok på en kulturbyggnad, dessutom i plastbelagd plåt, existerar ingen byggnadsvårdsenhet vid länstyrelsen? Att delta i restaureringen av en kulturhistoriskt intressant byggnad kräver intresse, engagemang och hantverkskunnande. Man bör så långt det är möjligt använda samma material och metoder som när byggnaden uppfördes. Ett sådant hantverk borde rimligtvis kosta mer men så är inte alltid fallet. Men om man lägger ett icke tidstypiskt plåttak på en i övrigt riktigt restaurerad kulturbyggnad, får man nog totalt sett anse resultatet vara misslyckat. Lika illa som att måla över en rikt målningsdekorerad trapphall med plastfärg.

    SvaraRadera
  7. Ja, det här blev en intressant diskussion om byggnadsvård. Återigen, jag är ingen expert, men det är jag som håller i pengarna och kanske ibland tvingas göra eftergifter från det mest antikvariskt riktiga.

    I år har vi lagt ner mycket pengar på Gustafsbergs badrestaurang. Byggnaden är byggnadsminnesförklarad men är från början ett antal olika byggnader som sammanbyggts. Brunnspaviljongen byggdes först, Därefter Gustafsbergs värdshus. Sedan förlängdes Brunnspaviljongen för att kunna byggas ihop med Gustafsbergs värdshus. Det blev den stora matsalen som kom att utgöra sammanbyggnaden. Som sedan försågs med en utomhusveranda. Som senare glasades in. Allt detta gjordes mellan 1793 och en bit in på 1900-talet.
    Känner man till historien om badrestaurangen, så kan man när man står och tittar på den, se att det är flera olika byggnader i olika byggnadsstilar. Lite vanvördigt skulle man kunna säga att restaurangen är ett "misch-masch" av olika stilar och vad är antikvariskt riktigt då? Byggnadsminnesförklaringen gjordes mycket sent och då såg restaurangen ut som den gör nu.

    Vi sliter med ekonomin, pengarna räcker inte till. Överraskningar dyker upp under arbetets gång som bara måste åtgärdas. Kräver ännu mer pengar osv osv.

    OCH! Framförallt, vi har 25 (!) byggnadsminnesförklarade byggnader till. Behöver jag säga mer....

    SvaraRadera
  8. Det förvånar mej att argumentet om kostnader används, det finns ju bidrag att få för dom skillnader vi här pratar om. Och vad jag hört har stiftelser lättare att få dessa bidrag än andra sökande med vinstintresse. dessa bidrag är ju skapta för att sådana här situationer inte skall uppstå, har jag förstått. Vad gäller badretaurangens s.k. misch-masch så finns väl all anledning att bevara just detta att det byggts ihop av olika delar i olika tider, men varför dra ett lager med fel material över allt detta.
    Med vänlig hälsning
    Ingemar Lingman

    SvaraRadera
  9. Tack Gunnar för din inbjudan att besöka Gustavsberg för diskussion beträffande byggnadsvården därstädes men då jag antar att jag, som lekman, kanske inte har så mycket att tillföra beträffande takläggning och liknade rekommenderar jag istället att du bjuder in den andre debattören som tycks besitta god och välrenommerad kompetens i ämnet. Givetvis har jag tagit reda på det senare innan jag skrev!

    Med vänlig hälsning G!

    SvaraRadera
  10. Ni pratar om plast hit och galv dit. Allt handlar om pengar och miljö idag varken galven eller färgen är samma som förr. Förresten så ska ni inte ens vara inne på nätet utan skriva brev och cykla istället för att åka bil. Tiderna förändras vi måste sträva framåt, eller så river vi allt och bygger lerhyddor istället . Har utfört jobb på bägge ställen, och det är inte alltid den bästa som får jobbet utan snarare den som kan prata eller är välkänd i trakte

    SvaraRadera