Ta tillbaka "Så skrev Bohusläningen"

 

Insändare av Jan Gustafsson:

 

Detta är en till Bohusläningens debatt- och insändarsida inskickad text om Bohusläningen själv, som tidningen inte vill låta sina läsare ta del av. Uddevallabloggen har dock plats så varsågoda.

 

"Den 1 oktober blev en sorgens dag för många av Bohusläningens läsare. Då upphörde tidningen i all tysthet – utan att förklara sig eller på något sätt upplysa läsarna om åtgärden - med den mycket uppskattade spalten ”Så skrev Bohusläningen”. Den långa innerspalten på vanligen näst sista sidan i del 1 av tidningen, där i faksimil återgavs bild plus text ur artiklar i Bohusläningen för på dagen 100 år sedan, för 75, 50, 25 respektive för 10 år sedan. Ibland kunde det i stället för redaktionell text vara en mycket intressant och för sin tid mycket talande annons.

 

Underbar läsning! Vid sidan av Peter Götells ledare och krönikor det mest läsvärda och intressanta i hela tidningen, enligt min mening. Jag skulle gärna köpa en hel bok med många decenniers samlade spalters ”Så skrev Bohusläningen”, om en sådan hade funnits. Jag har med största behållning dagligen läst denna spalt i drygt 29 år, och den har funnits mycket längre än så. Man borde ha klippt ut och samlat varenda spalt, så värdefull är denna historiska dokumentation, menar jag. Och denna kanske unika publicering i svensk press lägger nu Bohusläningen bara ner. Så dumt och sorgligt! För mig är det ett helgerån.

 

Och just denna höst har det varit alldeles särskilt intressant att ta del av klippen från 1913 och 1938, alltså för 100 respektive 75 år sedan. Och läsa om uppseglingen av det som ett år senare skulle bli första respektive  andra världskriget. Och hur det skildrats på lokal botten i Bohuslän och Sverige. Det har redan nästan varje dag hunnit avspeglas i spalten ”Så skrev Bohusläningen” fram till i måndags 30 september, då tidningen hux flux opåkallat avbröt många decenniers givande historielektioner.

 

Och jag är inte ensam om att tycka så. Bohusläningens tidigare familjeredaktör Barbro Hurtig – på vars sidor ”Så skrev Bohusläningen” huserat – berättar för mig att spalten i alla år varit mycket uppskattad av tidningens läsare. Och andra tidigare journalister på Bohusläningen, som gjort själva det ganska tidskrävande jobbet med att ur de gamla tidningsläggen varje dag välja ut och fotografera av material från fem olika tidsperioder tillbaka i tiden, bekräftar att spalten ”Så skrev Bohusläningen” varit nästan omistlig för många av tidningens läsare.

 

Därför att vi kan lära oss så mycket av att titta bakåt på vårt förflutna. Därför att det är så roande och perspektivskapande att se hur saker och ting kunde ske och te sig för 100 eller 75 eller 50 eller 25 eller för bara 10 år sedan. Det är oerhört spännande och berikande för oss idag. Vid läsningen av ”Så skrev Bohusläningen” häpnar man, förundras, gläds, ler igenkännande eller bara njuter av att färdas i den fantastiska tidsmaskin, som spalten kunnat erbjuda under så många år och som Bohusläningen nu bara rått avskaffat. Utan att tillfråga läsarna.

 

Betänk Tage Danielssons kloka ord: ”Om man vägrar att se bakåt och inte vågar se framåt, så måste man se upp!”

 

Ta tillbaka ”Så skrev Bohusläningen” ! Så fort som bara möjligt.

 

Jan Gustafsson  //