2013-10-15

Det kommunala självstyret 150 år

I år 150-årsjubilerar Uddevallas lokala självstyre. Det förtjänar att uppmärksammas. Följande artikel bygger på det föredrag jag höll i kommunfullmäktige den 9 oktober 2013. Föredraget är i inledningen av fullmäktigemötet och kan ses här http://webb.webbplay.se/ability/show/sktw/ukf131009/mainshow.asp?&STREAMID=1

UDDEVALLA 1863

Staden hade då 4855 invånare (2163 män, 2692 kvinnor), Således ett kvinnoöverskott på drygt 500.

Kungl.Majt:t stadgade 1862 att varje stad med ett invånareantal av 3000 eller mera fr o m 1 januari 1863 skulle styras av en stadsfullmäktigeinstitution.

Den här kartbilden är från 1855 men stämmer väl med stadens utbredning vid tiden för det lokala självstyrets införande. Den motsvarar det som vi idag kallar Stadskärnan.
Hela staden har brunnit ned inte mindre än sex gånger och de första fem gångerna var det svenska trupper som var här och brände ner staden. Efter den stora branden 1806 beslutades att bygga en säkrare stad, den s.k. rutnätsstaden. Det främsta syftet med den var att i framtiden kunna begränsa eventuella bränder.
 
Som framgår av kartan gick det inte så bra. 1859 brann fem kvarter ner och året därpå ytterligare två. Således bara några år före det lokala självstyrets införande var staden svårt sargad.

Vid den här tiden hade fotografikonsten kommit till Sverige och Uddevalla. Därför har vi fotografier från allra första början med kommunalt självstyre. Den här bilden daterar jag till just 1863. Hur kan jag veta det? Jo till vänster om Klocktornet ligger Elementarläroverket för pojkar som invigdes 1862.

I bildens vänstra kant skymtar vi Kampenhofs Bomullsspinneri som startade driften 1858. Och alldeles i förgrunden ligger det ett hus med gaveln vänd mot fotografen. Det huset flyttades rakt åt vänster till Kampenhoffabriken andra ände och blev personalbostäder och gick senare under namnet ”Bracka”.
 
Precis där Bracka ligger på bilden byggdes 1864 Uddevallas första järnvägsstation. Det första tåget gick härifrån samma år till Vänersborg. Den 17 maj 1867 gick det första tåget hela vägen till Herrljunga.


Här ser vi Kampenhof från Kålgårdsberget. Lägg märke till att havet fortfarande går långt in mot staden och ändra fram till Skansbergets fot. Flera av vattenspeglarna på bilden fylldes ut med muddermassor och är nu land, men som vi vet blir det ofta översvämningar här. Uddevalla är ju verkligen i riskzonen för framtida höga vattenstånd. Om 100 år beräknas exempelvis Bohusläns museum ligga delvis under vatten.

På den här bilden ser vi Herrljungabanan i förgrunden där den sträcker sig från vänster till höger. Till vänster i bilden finns en institution som är jämgammal med det lokala sjävstyret. Det är länsfängelset. Runt om i Sverige byggdes det länsfängelser som ett led i fångvårdens humanisering. Uddevallas länsfängelse var i bruk fram till 1936 och blev sedan elevbostäder för Centrala Verkstadsskolan. Byggnaden revs när stadsmotorvägen byggdes 1973-1976.
 
Längre till höger ligger en stor byggnad. Det är Uddevalla Centrallasarett som stod klart att tas i bruk 1866. Samtidigt som stadsfullmäktige infördes också landstingen var främsta och första uppgift var att förbättra sjukvården. Uddevalla Centrallasarett var landstingets första stora bygge.


År 1772 fick Uddevalla statsbidrag för att muddra i Sunningesund. Fram till dess hade vattendjupet på fjordtröskeln bara varit 1,5 meter vilket hade hindrat större skepp att ta sig in i Byfjorden. Med en djupare muddringsränna kunde större skepp ta sig in och när man även hade muddrat hamnkanalen kunde riktigt stora skepp ta sig långt in mot staden.


Direkt från Motala Verkstad kom hjulångaren Uddewalla 1853. Med sina skovelhjul på sidorna hade den en väldigt stor svängradie varför den inte kunde svänga runt i den trånga hamnkanalen. Nu var goda råd dyra men det hela löstes genom att man grävde ur en stor vändbassäng i kajmuser ungefär där dagens Västerbro finns.
 
Ångfartygen utgjorde en revolution för folket i skärgården. Nu kunde man för första gången åka till staden efter tidtabell. Man visste således när man skulle komma hem och var inte beroende av väder och vind. Rederibolaget Bohuslänska Kusten blev det dominerande rederiet i skärgården.
 

Vid det lokala självstyrets tillkomst hade Uddevalla på kort tid fått mycket bättre kommunikationer både till lands och sjöss.  

MAGISTRATEN FÖRE 1863

I Sverige var magistraten från medeltiden till kommunreformen 1862 beteckningen för det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen.

MAGISTRATEN 1863 – 1952

Som statlig myndighet fick magistraten 1863 bl a hand om följande områden:

        Polisen och åklagarväsendet

        Tillsyn och kontroll av den kommunala verksamheten

        Överförmyndarärenden

        Upprättande av budgetförslag tillsammans med drätselkammaren

        Rätt att tillsätta tjänstemän i stadens förvaltning

        Tillsättande av notarii publici 
 

STADSFULLMÄKTIGE

Stadsfullmäktige var från 1863 till och med 1970 det högsta beslutande valda organet i en stad i Sverige. Vid kommunreformen 1971 ersattes stadsfullmäktige i likhet med motsvarande organ i tidigare landskommuner och köpingar, kommunalfullmäktige, av kommunfullmäktige. 


Stadsfullmäktiges förste ordförande blev handelsmannen och guanofabrikören Paul Berg. Han bodde på Södra Hamngatan i huset där restaurangen Gammelgården fanns i våra dagar. Han var ordförande 1863-1872. 

DRÄTSELKAMMAREN

Drätselkammare var namnet på styrelsen i en stad i Sverige. Egentligen var drätselkammaren ett utskott valt av stadsfullmäktige som skötte stadens ekonomi. På grund av denna viktiga syssla, blev den också stadens styrelse i egentlig mening. 

VALDA OCH VÄLJARE

Det första stadsfullmäktige valdes av 91 personer. Efter röstkassering återstod 60. Det var inte långt ifrån att de röstberättigade valde sig själva.

Röstberättigandet gick efter skatteförmåga. Även kvinnor kunde komma i fråga även om det var ovanligt i Sverige. I Uddevalla förekom det inte alls.

Ledamöterna hade inget arvode men fick däremot böter om man uteblev från sammanträdena. Kvartalsvis i efterskott redovisades dessa böter till stadskassan som sålunda fick större förstärkning ju slarvigare ledamöterna var. 

Man kunde få laga förfall från fullmäktigemöte bl a genom att anföra sin vistelse på sommarnöje på Gustafsberg.


Handlanden A W Rydholm fick betala böter för att på sammanträdesdagen varit ute och seglat med sin lustjakt Nörve. I sin privata dagbok antecknade han med grämelse att ”Uddevalla stad stulit fyra riksdaler av honom”.

1910 tillämpades den 40-gradiga skalan i samband med de proportionella valen. Nu röstade 1090 personer och därmed var man inne i en ny tid.

Bohusläningen påpekar att ”omflyttningen till vänsterns favör blivit högst väsentlig, tack vare den av högern införda proportionella valmetoden”.

De två första socialdemokraterna Lindstam och Carlberg valdes in i stadsfullmäktige.  

Det så kallade Demokrativalet 1919 innebar att

        Den graderade röstskalan till landstings- och fullmäktigeval avskaffades.

        Bolagens kommunala rösträtt försvann

        Varje röstberättigad fick en röst oberoende av inkomst

Den allmänna och lika kommunala rösträtten var därför genomförd för personer över 23 år.

DE TRE CHEFREDAKTÖRERNA

Sten Björkman, Bohusläningen (ober liberal)

Emil Sahlgren, Kuriren (socialdemokraterna)

Hugo Uddgren, Bohus-Posten (högerpartiet)

Dessa tre chefredaktörer kom att under ett par decennier utgöra en bemärkt trio som med obestridlig talang hade lätt att formulera sina synpunkter. Debatten fortsatte ofta på tidningarnas ledarsidor. 

VIKTIGA BESLUT I STADSFULLMÄKTIGE 

        19 juli 1862 (obs!) beslutades på allmän rådstuga att anslå inte mindre än 300 000 rdr till en järnväg mellan staden och Vänersborg.

        Juni 1863 beslutade stadsfullmäktige att teckna aktier för 200 000 rdr i det blivande järnvägsbolaget. Uddevalla blev därmed den störste aktieägaren i UWHJ (Uddevalla - Wenersborg - Herrljunga järnväg eller Usch Wilken Helwetes Järnväg som en del sa.
 
Beslutet 1862 var mycket betydelsefullt. Utan det hade sannolikt det första stadsfullmäktige inte vågat besluta om en sådan stor utgift.
 
Tändsticksfabriken i Uddevalla lades ner och Uddevallas styrande for till Stokholm och uppvaktade regeringen. Med sig hem hade de löften om stöd för att bygga en ny trähusfabrik och den 10 JUNI 1938 beslutade stadsfullmäktige efter livlig diskussion att till AB Juno-Hus gratis och med full äganderätt överlämna mark för att bygga en trähusfabrik.
 
Fabriken som skulle bygga prefabricerade hus för export fick ingen bra start. Fabriken och järnvägsspåret över den likaledes nya Västerbron invigdes den 31 augusti 1939. Dagen därpå bröt andra världskriget ut. Under kriget fick därför fabriken ställa om produktionen. Försvaret gjorde stora beställningar av baracker till alla beredskapsförband. 

DET ALLRA VIKTIGASTE BESLUTET 

Stadsfullmäktiges genom alla tiders viktigaste beslut fattades enligt min mening den 14 augusti 1945. Då fattade  stadsfullmäktige det beslut som slutgiltigt band den nya varvsrörelsen till Uddevalla. Staden avträdde då Kasen 1:6 och Brattås Strand 1:1 samt förband sig att genom en rad åtgärder stödja det nya varvet.
 
Staden fick genom avtalet en skuld på 2 444 000 kronor (48 milj idag). Den avträdda marken omfattade mer än 85 000 kvm.
 
Beslutet och det faktum att Gustaf B Thordén startade Uddevallavarvet fick en enorm betydelse för Uddevalla ända in i våra dagar.
 
Stadens befolkning fördubblades åren 1945 – 1960 från 15 000 till 30 000. Staden byggdes ut som aldrig förr. Stadsdelar som Kissleberg, Skogslyckan, Unneröd, Boxhult, Bleket, Dalaberg, Tureborg, Håljuteberget, Tureborg och Bohusgården tillkom under denna tid. Samhällsservicen expandera förstås våldsamt då alla dessa människor behövde skolor, sjukvård, affärer etc. 

ANTALET LEDAMÖTER I FULLMÄKTIGE

 1863 - 25 ledamöter

1866 - 30 ledamöter

1902 – 36 ledamöter (staden hade passerat 10 000 invånare)

1947 – 40 ledamöter (Bäve hade inkorporerats 1 januari 1945)

1971 – 61 ledamöter + suppleanter för första gången
 

KOMMUNSAMMANSLAGNINGEN 1971

En kommun med 40000-60000 invånare skulle egentligen ha 51 ledamöter. Med hänsyn till betydande minskning av antalet förtroendeuppdrag som sammanslagningen skulle innebära fastställdes istället att fullmäktige skulle ha 61 ledamöter.

Suppleantsystemet infördes.
 

FULLMÄKTIGES LOKALER
 


Mellan 1863 och 1926 sammanträdde stadsfullmäktige i Rådhusets sessionssal. Då och då sammanträdde man i Societshuset på Gustafsberg.


Bilden är från det allra sista fullmäktigemötet i sessionssalen 1926.


1926 flyttade stadsfullmäktige in i det som nu för tiden kallas Skiensalen i Rådhuset (Skien är Uddevallas norska vänort. Den här bilden är från 1962 då lokalen hade restaurerats och nya möbler köpts in. De står kvar där i denna dag.

När fullmäktige utökades vid kommunsammanslagningen 1971 hade man de första mötena i Östraboteatern. Lokalen var dock inte lämplig utan man flyttade samma år till Ramnerödskolans aula. 
Och sedan till Folkets hus innan man flyttade till de nuvarande lokalerna på Bohusläns museum.



Dagens fullmäktigeordförande Ralph Steen i en något yngre upplaga.  //

2 kommentarer:

  1. Det var en fantastiskt intressant och genomarbetad artikel

    SvaraRadera
  2. Mycket bra artikel. Vilka spännande bilder! Tack Gunnar.

    SvaraRadera