Men besvikelsen blev stor då vi varit i affären en bra stund. Kavajer fanns inte många och ingen som jag kunde ha. Byxor fanns inte i min längd och inte gick de att lägga ned heller då det inte fanns tillräckligt med tyg för det. En jacka då? Nej, inte det heller. Och när jag frågade om de hade tygnäsdukar sken försäljaren upp och försvann in på lagret där han redan varit flera gånger tidigare å mina vägnar.
Slokörad kom han tillbaka då näsdukarna var slut. Nästan pinsamt var det då jag i alla fall köpte en säger en kortärmad skjorta. En sådan hade jag förstås inte behövt åka till Göteborg för att köpa. Det var förmodligen första och sista besöket i den affären.
Som tur är bor barnbarnen i Göteborg så det blev förstås ändå en lyckad dag i Slottsskogen med glass och allt. Innan vi lämnade Göteborg bestämde vi oss för att besöka två platser som ingen av oss konstigt nog hade besökt tidigare.
Mosaiska begravningsplatsen vid Svingeln är en av Göteborgs två judiska begravningsplatser. Jag passerade den dagligen när jag bodde i Göteborg 1963-64 men på den tiden hade inte mitt intresse för lokalhistoria eller för den delen kyrkogårdar vaknat. Vi tillbringade en lång stund där och gick och läste på gravstenarna.
Här ligger flera Uddevallabor begravda, som till exempel Mauritz Jacobowsky och hans hustru Maria Fredrika Jacobowsky, född Schwarzman. Det fanns flera Jacobowsky- och Schwartzmangravstenar på begravningsplatsen. Skälet är nog så enkelt att dessa judiska Uddevallabor tillhörde mosaiska församlingen i Göteborg. Jag har för mig att det en kort tid fanns en mosaisk församling i Uddevalla men jag kan minnas fel.
Inte lång därifrån ligger Skansen Lejonet. Alla som har åkt tåg, buss eller bil till Göteborg har säkert lagt märke till den på höjden vid Gullbergsvass. Vi letade oss dit i alla fall och utgångspunkten om man vill hitta den är Nils Ericssonterminalen. Därifrån försvinner en väg österut. Det var lite dåligt skyltat, särskilt på slutet. Men till slut var vi där och kunde gå runt och beskåda detta fästningsverk med sina sju (7!) meter tjocka murar.
Det fanns en informationstavla vid Skansen Lejonet som berättade dess historia. Men bäst läser man nu för tiden på Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Skansen_Lejonet
Foto Daniel Ahlqvist Wikimedia Commons
Jag gjorde också en Facebookcheck-in innan jag lämnade och vid hemkomsten hade det kommit in flera kommentarer till den. Frank Berghänel, som jag inte känner (ännu), hade grävt lite djupare och hittat en Uddevallakoppling. Det var en överraskning för mig. Lejonet på toppen är nämligen ritat av Uddevallaarkitekten Eugen Thorburn.
Så trots en tråkig inledning på dagen blev den till slut mycket givande. //
Skansen Lejonet är öppen för visning och guidning genom Götiska Förbundets försorg sedan 1974. Öppethållningstider framgår av Förbundets hemsida www.gotiskaforbundet.se fliken Förbundsborgen Skansen Lejonet.
SvaraRaderaJan-Inge Friberg
Götiska Förbundet
Shoppingtips: Pingstkyrkans loppis har superrea på lördag. 20 kronor per plagg! ;)
SvaraRaderaVarför kollar du inte hos Dressman XL på Torp?
SvaraRaderaFörstår att du inte har Facebook. Där svarade jag på frågan varför jag inte gynnar centrumhandeln så här:
RaderaDet skulle jag gärna göra om de behagade ta hem kläder i min storlek. Dressman har öppnat en XL-butik på Torp och där hittade jag fyra par jeans och jag köpte alla fyra i rena glädjechocken men vid senaste besöket kammade jag noll också där. Nisses herrmode i Göteborg och Stjärnkläder i Trollhättan har ibland kläder som passar. Det är inte lätt att vara storvuxen. Fast det har ändå blivit bättre jämfört med när jag var yngre.