Propellern vid Riverside

Insänt av Bengt Fliesberg:

"Jag har fått en förfrågan om att anteckna mina minnesbilder om hur och när jag var inblandad i den aktuella propellerns placering på sin nuvarande plats.

Det är helt korrekt att jag var med i början men inte hur den hamnade utanför Riverside. Hur den hamnade där vet jag inte mer än att Erik Simonsson konstruerade fundament och stöd. Min inblandning skedde mycket tidigare, omkring 1986, tror jag.

Propellern låg någonstans på dåvarande Sörvik och Bror Eriksson var då "huvudbas" för sjösättningen av sista nybygget på 3:ans stapel och det lånades in mängder av stora domkrafter som monterades under ett antal spant på OK-tankern.

Som dåvarande "boss" för transporterna hade jag ju då, liksom tidigare, mycket kontakter med Bror Hjalmar Eriksson. Jag hade en idé och jag FICK den faktiskt, om jag kunde placera den på det sätt jag tänkt.

Min idé var följande:

Jag vill minnas att det då var en större gräsmatta närmare Bohusläns museum och på den gräsmattan hade jag tänkt lägga propellern på ett fundament under navet, men så lågt att propellerbladens spetsar "toutchade" gräsmattan. Så skulle ungarna/barnen till besökande föräldrar få åka rutchkana på propellerbladen.

Inne i museet skulle finnas en stor modell av en av dom, jag vill minnas 70- 80 000-tonnare, som jag hade fått uppgift om att propellern varit avsedd för. Att det varit en överbliven reservpropeller det visste jag men inte exakt till vilken båt. Att det rörde sig om "Adnas" och "Reginas" reservpropeller har jag fått veta senare av Rune Jogstedt.

Det hade vid deras leverans kommit direktiv om att reservpropellrar inte längre behövde ligga på däck, utan kunde förvaras i land, och av någon anledning hade då en propeller blivit kvar på Uddevallavarvet.

För att nu återgå till mina idéer, så förutom en modell av fartygen inne i museet så fanns det på den tiden en ritning med dessa båtar inlagda i Uddevallas Stadsbild med fören på Lilla Torget och aktern vid museet. Denna ritning hade jag då tänkt skulle, tillsammans med modellerna, finnas i museets entréhall som en påminnelse om vilka jättebyggen som Uddevallavarvet åstadkommit, något att visa upp när nu varvsepoken höll på att försvinna. De här idéerna framförde jag till Kerstin Cullberg och några till på museet samt bl a Ulf Wallin från Uddevalla kommun.

Jag meddelade vid detta möte att jag hade möjlighet att få propellern lastad på en av "mina" pråmar, 1:an eller 10:an, och att jag hade tänkt att "min" mobilkran 13 skulle kunna vara med vid lyft iland och placering av propellerna på fundament. Detta för att få ner kostnaderna.

Hur reaktionen var vid just detta mötet minns jag inte men någon journalist på Bohusläningen gjorde en stor historia om detta och skrev om det förskräckliga i att "det inte var någon glänsande stående propeller som skulle belysas av solen". Det hade ju verkligen inte varit fråga om någon "glänsande bronspropeller" och inte heller att propellerna skulle stå. Propellern skulle ju ligga på gräsmattan som en jätterutchkana. En bronspropeller fanns inte "till över" och vem skulle i så fall kunnat skänka bort den? Det här tog musten ur hela projektet och då drog jag mig ur.

Beträffande propellern utanför Riverside blev jag inkopplad en gång till strax innan Ove Krok gick bort. Jag blev kallad till ett möte angående en informationstext om propellern, men jag hänvisade till min f.d. chef Ove Krok. Jag har aldrig tyckt om att propellern placerades där utan någon som helst information eller beskrivning om att det i Uddevalla faktiskt legat ett stort varv. Vad har för övrigt propellern, målad som en majblomma, för anknytning till Riverside?

Bengt Fliesberg"//

Tillägg av Janne Dahl:

"Enligt Jan Hermansson på Sjömanshusmuseet väger propellern 50 ton och diameter 8,8 m tillverkad av nikalium en billigare legering än tidigare använda bronslegeringar".//