Jag är inte en person som är särskilt konstintresserad, dvs jag "springer" inte på konstutställningar. Men i mitt jobb på Bohusläns museum händer det då och då att jag upptäcker konst som tilltalar mig. I går kväll hade jag en sådan upplevelse.
Efter en eftermiddag på Gustafsberg åkte jag till museet för att låsa och koppla till inbrottslarmet. Jag hade fått besked om att konstnären Yngve Brothén fortfarande höll på att förbereda morgondagens vernissage av utställningen avstånd/mellanrum. När jag anlände till museet såg jag ryggen på konstnären då han lämnade museet.
Jag har, i min roll som säkerhetsansvarig, många gånger varit helt ensam på museet och det är en särskild känsla. För det mesta handlar det om att låsa dörrar och tillkoppla larm etc. i ett alldeles folktomt och därmed öde stort hus. Eftersom Brothén jobbade i konsthallen var det många dörrar och lås som skulle kopplas till på ett särskilt sätt och det brukar ta sin tid.
Väl inkommen i konsthallen möttes jag av utställningen och direkt då jag såg mig omkring tänkte jag: "Vad fräckt, det här gillar jag!". Och jag kan inte riktigt förklara varför jag gillar det, det bara är så.
Och när jag läser dagens Bohusläningen ser jag att konstnären har vistats i museets magasin och där valt föremål som han använder i utställningen. Många har han virat plast runt så att man bara anar vad det är, medan andra är placerade helt öppet men på ett ovanligt sätt. Ett antal tavlor är vända med baksidan mot betraktaren och flera kistor och skrin är placerade på ett speciellt sätt i galleriet.
Eftersom jag inte begriper mig på konst skall jag inte försöka resencera utställningen. Jag vill bara tipsa om en utställning som ger en känsla av välbefinnande fast jag inte förstår varför. Gå dit och se själva! Utställningen pågår till den 24 mars.//
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar