Östertull

Kvällens berättarafton var mycket välbesökt, praktiskt taget fullsatt. Kjell Berggren hade med sig bilder från sin barndoms kvarter. Kjell och jag var klasskamrater i första och andra klass på Östra skolan för fröken Aina Hansson. Kjell är född och uppväxt i banvaktstugan som i dagligt tal kallas för Östertull. Det är det vänstra huset på bilden. Det har adress Västgötavägen 8.

Bortanför det ligger nr 6 och det bortesta huset längs Västgötavägen var nr 4. Nr 4 var Herkules Hansson hus och nummer 6 ägdes av familjen Alfredsson. Kjell berättade här en liten historia ur minnet:

"På andra våningen i Alfredssons hus bodde familjen X där modern hade en härlig finlandssvensk dialekt och dessutom var mycket högljudd. En sommarkväll var det en något kissnödig ung man som klev in genom vår grind och lät sitt vatten mot knuten.

Min mor reagerade och rusade till. Fru X som också sett det hela öppnade sitt fönster och skrek: "HADE JAG VARIT FRU BERGGREN SÅ SKULLE JAG TAGIT NÅGOT HÅRT OCH KNACKAT I HUVUDET PÅ HONOM!

Stackars man - omgiven av två ilskna kärringar."

Om man tittar riktigt noga på bilden ser man en liten träperrong vid järnvägen till vänster om järnvägsövergången som skymtar till höger. På den träperrongen klev mina pendlande klasskamrater av tåget som kom söderifrån. Tåget brukade komma strax efter kl 08 vilket gjorde att de pendlande skoleleverna slapp den obligatoriska morgonbönen i läroverkets aula.

Annars var det faktiskt så att regementschefen på I 17 skrev omkring 1914 till SJ och föreslog att en perrong skulle byggas där så att de värnpliktiga (till 90 % göteborgare) kunde kliva av tåget och få en betydligt närmare väg till regementet än från Uddevalla Centralstation.

Det hela föll i god jord och SJ döpte hållplatsen till: "UDDEVALLA ÖSTRA EN MINUT". Den enkla träperrongen vid Västgötavägen var således föregångare till våra dagars "UDDEVALLA ÖSTRA".

På andra sidan Västgötavägen från banvaktsstugan sett låg Norrmans kiosk. Någon i salongen sa att Norrman ofta hade en katt liggande på sitt huvud. Det måste ha sett roligt ut. (Eller hörde jag fel? Sa han att han hade en hatt på sitt huvud?)//

Urngravar på Norra Kyrkogården

Jag pratade i dag med Peter Scherman, som är lagbas för kyrkogårdsarbetarna på Norra Kyrkogården. Han berättade att de här ramarna är ditlagda nu, dvs inga gravar har tagits bort utan där var en marksluttning tidigare.

När det hela är klart är det meningen att det skall bli urngravar inom ramarna på bilden.//

Vårens sista berättarafton

På onsdag är det dags för vårens sista berättarafton. Efter 24 år med dessa berättarstunder vet jag att det inte är någon idé att ha någon i maj. Nej då skall vi vara ute och då gärna på stadsvandringar.

Vad blir det för bilder på onsdag? Nja, i skrivande stund har jag inte förberett det men jag har ett stort antal att välja på. Välkommen kl 1830 till Hörsalen på Bohusläns museum.//

Glädjande insikter om översvämningsproblematiken

I dagens Bohusläningen framträder ordförandena i respektive Tekniska nämnden, Magnus Jacobsson (kd), och Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden, Gunila Jivén (m) och talar om problematiken med de ständigt återkommande översvämningarna.
Allmänt tippar ju också experter att havsnivån kommer att stiga vilket inte gör saken lättare.

Gunila Jivén säger till Bohusläningen att "en satsning på ett nytt kulturhus på Kampenhof går hand i hand med lösningar för att stoppa översvämningarna".

Och Magnus Jacobsson säger till tidningen att "vi kan inte bara sopa den här frågan under mattan längre, vi måste hitta lösningar".

Det är glädjande att frågan nu diskuteras även på politikernivå. Tack för det!

Men om vattnet stiger som på ovanstående bild, vilket inte alls är osannolikt, då kan var och en räkna ut att det inte hjälper med ett dämme vid Badö. Då är det Sunningesund som gäller.//

Förändringar på Norra Kyrkogården

På Norra Kyrkogården ser det ut så här sedan en tid. Den norra delen av den ursprungliga allén har avlägsnats och kommer att ersättas av nya träd.

Under tiden ser det inte så trevligt ut. Massor med snäckskal har dessutom kommit i dagern. Det är inte troligt att kyrkogården är anlagd på en skalbank utan det är nog skalgrus som har körts dit en gång i tiden.

Tre av gravarna ser ut så här. Jag vet inte varför men kanske de skall återanvändas för jordbegravningar?//

ACE-båtarna kom - och gick

Den som ville se de båda Ace-båtarna samtidigt i Uddevalla hamn fick sannerligen vara på bettet. När jag i gryningen lämnade brandplatsen på Gustafsberg och var på väg hem fick jag se att Paradise Ace baklänges var på väg in i Sörviksdockan med bogserbåtarnas hjälp.

Då hade redan Eternal Ace anlänt och låg förtöjd vid Sörvikskajen. Med andra ord så kom de båda jätteskeppen att ligga bredvid varandra med en bit kaj emellan.

När jag sedan vid 12-tiden åkte ut för att fotografera dem tillsammans i dagsljus hade redan Paradise Ace lämnat Uddevalla medan Eternal Ace låg kvar några timmar till. Framemot kvällen lämnade även hon hamnen.
Dessvärre fick jag alltså inte den bilden jag hade velat ha, men jag vet att Bohusläningen var där så vi lär ändå få se bilden inom kort.
På avstånd är det svårt att förstå att båtarna är så stora och nog hade det varit intressant att få gå ombord. 6 400 standardpersonbilar vardera kan båtarna lasta.

Enligt Uddevalla hamnterminals hemsida lastade Eternal Ace de sedvanliga skrotlastbilarna. Men vad lastade Paradise Ace? Det står det ingenting om på hemsidan. Och det gick ju oerhört snabbt att lasta - eller gick den tom?//

Grillfest orsakade branden på Gustafsberg?

Under dagen har jag fått rapporter från personer som sett att det i går kväll pågick en grillfest i anslutning till det nu nedbrända kallbadhuset vid Sörkullen.

Man hade eldat i den cementring som finns på platsen och flera ungdomar var närvarande.

På platsen låg den här här förpackningen till en engångsgrill kvar.

Om det är en sådan som orsakat branden får man väl ändå tro att det var en olyckshändelse och inte att någon med vett och vilja bränt ned badhuset.

Engångsgrillar är ett gissel och mycket brandfarliga. I fjol var det några personer som grillade över en sådan som stod direkt mot trävirket på museibryggan. Dagen efter upptäcktes ett stort hål som grillen förorsakat.//

Brand på Gustafsberg

Kl 04.15 i morse blev jag väckt av Räddningstjänsten. Byggnaden med badhytterna vid Sörkullen på Gustafsberg stod i brand. Det var en förbipasserande bilist på vägen vid Hästepallarne som sett den helt övertända byggnaden och slagit larm.

Då Räddningstjänsten kom fram konstaterade man att byggnaden inte gick att rädda varför man lät den brinna ned. Tur i oturen var att vinden var sydostlig varför ett näraliggande hus aldrig var hotat.

Räddningstjänsten var helt oförstående till hur det kunnat ta eld i byggnaden. Där finns ingen el och heller inte något annat som skulle kunna ha orsakat att eld utbröt av våda. Rätt och slätt en ren träbyggnad med andra ord.

Det var en relativt varm och fin kväll i går varför möjligen någon kan ha uppehållit sig där och varit oförsiktig med eld, kanske en engångsgrill? Det har varit mycket folk på Gustafsberg i natt då både vandrarhemmet och hotellet varit fullbelagda och möjligen kan någon där ha sett något av intresse?

Byggnaden som brann ned till grunden var den sista resten av kallbadhuset på Gustafsberg. Det flyttades till Sörkullen i maj 1930.

Läs vad jag tidigare har skrivit om det här http://uddevallare.blogspot.com/search?q=Kallbadhuset //

Två ACE-båtar samtidigt!!!

I morgon lördag inträffar något märkligt. Då kommer Paradise Ace och Eternal Ace samtidigt till Uddevalla.

De kommer tidigt i gryningen och för första gången skall en av dem lägga till inne i Sörviksdockan medan den andra kommer att ligga vid Sörvikskajen för att lasta sina laster av "used chassi". Den ena går sedan till Brasilien och den andra till Chile.

Passa på att bese dessa gigantiska båtar under lördagen. De är systerfartyg till alla de andra Ace-båtarna som jag skrivit om här på bloggen. 200 meter långa och 32 meter breda. Det kommer att bli en häftig syn! Fram med kamerorna! Bästa platsen är Svenskholmen.

Du kan följa trafiken till och från hamnen här: http://www.uddevalla-hamn.se/page/67/expectedvessels.htm //

Gustafsbergs Badrestaurang AB

Gustafsbergs Badrestaurang AB, ja det är namnet på det nya företag som Urban och Anna Nielanger startat för att driva badrestaurangen. Det blir framförallt Urban vi kommer att träffa på då vi besöker restaurangen till sommaren. Urban kommer från en genuin restaurangmiljö, ja man kan faktiskt säga att han vuxit upp i den restaurang som hans mamma drivit i Göteborg i många år.

Det var den 25 februari som vi skakade hand på att Anna och Urban blir de nya krögarna på badrestaurangen. Sedan dess har vi på båda håll jobbat intensivt med att få restaurangen färdig. Själv har jag varit fullt upptagen med att få köket ombyggt och samtidigt har det byggnadsvårdsarbete som länsstyrelsen beviljat pengar till dragits i gång.


Målsättningen har hela tiden varit att kunna öppna restaurangen den 11 maj och det tror jag skall vara möjligt. Jag kan ju säga att det har blivit en och annan sömnlös natt under tiden. Men vår egen personal har gjort stordåd och dessutom har vi haft god hjälp av Byggkvalitet i Hedekas AB som anförtrotts byggnadsvårdsarbetet i den övriga restaurangen. De har således också hjälpt till med restaurangköket.

I skrivande stund pågår det sista arbetet med att sätta kakel på väggarna i köket och det kommer att bli så fint, så fint.....


Nåväl, än är det inte klart men det är en månad kvar till det datum vi satt upp som mål, så det borde gå.



Taket i matsalen är nu färdigrestaurerat och kristallkronorna har hängts upp igen. Målaren Bosse Lindh har lagt ner ett ambitöst arbete med att få taket i bästa skick.




Och den äldsta delen av badrestaurangen, Brunnspaviljongen, har nu målats om i en ljus färg istället för den mörkblå som suttit där i många år.


Vi hälsar Anna och Urban varmt välkomna och ser fram emot ett gott samarbete på Gustafsberg.//

Mollökoggen undersöks på nytt

I Bohusläns museums magasin finns resterna av ett medeltida skeppsvrak - den så kallade Mollökoggen. Vraket påträffades 1979 av några sportdykare i en grund vik på Mollön, söder om det gamla fiskeläget Mollösund i Bohuslän. I början av 1980-talet bärgades vraket, då gjordes en dokumentation och konservering av vrakresterna.

Nu undersöks vraket på nytt... Läs mer här http://www.dykarna.nu/?page=storys/text.asp?textId=654 //

Uddevallabloggen - numera även på Facebook

Christian Jansson skriver uppmuntrande:

"Ville bara berätta att din bloggs rykte nu spridits sig in på Facebook där en egen grupp bildats enkom för att promota Uddevallabloggen.
Så kan det gå när man gör bra produkter.

Tack för en underbart intressant och lärorik blogg om en lika underbar stad!

På min fråga hur jag kommer åt Facebook svarar Christian:

"Jo man måste vara medlem. Något man enklast blir genom att gå in på www.facebook.com, och lägger in en egen profil och sedan är det klart. Sedan det bara att gå in på groups-länken som finns till höger och söka på Uddevallabloggen och då ska den nog dyka upp. Gruppens fulla namn är: Vi som gillar Uddevallabloggen. Med hopp om återseende på Facebook/Christian"

Sagt och gjort gick jag in på Facebook som jag visserligen hört talas om men inte stiftat bekantskap med tidigare. Jag lyckades till slut registrera mig som användare och kom in. Men jag hittade inte gruppen "Vi som gillar Uddevallabloggen". Men plötsligt dök i stället två av våra australiensiska släktingar upp på dataskärmen. Deidre, som är mamman i familjen, fick plötsligt se mitt namn på sin dataskärm och skickade direkt ett mejl. Hon berättade kort om dottern Lisas bröllop den 8 mars och om den andra dottern Erin (som också dök upp på min skärm).

Får försöka leta rätt på Facebookgruppen.//

Överföringsledningen

Uddevalla kommun arbetar vidare med överföringsledningen (det röda strecket). Fortfarande tycks det vara alternativet tvärs Strandpromenaden och rätt uppför berget mot Bohusgården som är det man förordar. Och det är väl knappast troligt att man ändrar sig?

Lite fundersam är jag över att Gustafsbergsstiftelsen inte blivit informerad då ledningen på två ställen tycks gå över stiftelsens mark.//

Kampenhof (Waterland)

(Arkivbild Uddevallabloggen)

Insänt av Göran Andersson, byråingenjör:

"Området

Området, som ursprungligen utgjort en havsvik vid Bäveåns utlopp, har efterhand fyllts upp och således påförts en last.
Undergrunden inom området består i huvudsak av lera med stor mäktighet (ca 30 – 60 m).
Leran har konsoliderat i viken och har således inte varit utsatt för större laster än sin egenvikt, vilket innebär att den varit normalkonsoliderad i relation till den nivå havsbotten haft inom området.

På grund av de stora lerdjupen och fyllningens stora utsträckning i plan, är sättningarna stora och kommer att pågå under en lång tid (på gränsen till oändlig tid).
Storleksordningen på sättningarna är för nuvarande 1,5 – 2 cm/år.

De representativa sonderingar som utfört visar att undergrunden är uppbyggd med först ett lager av 2 m fyllning, ställvis upptill 4 m. Under detta lager återfinns ett 16 – 25 m tjockt lager av ”homogen” lös lera. Under denna lera finns ett lager med friktionsmaterial med ca 2 m tjocklek. Flertalet av utförda CPT-sonderingar har stoppat i detta lager och äldre grundläggningar med pålning erhöll stoppslagningskriterier i friktionsjordlagret. Under friktionsjordlagret finns ett underliggande lerlager med mellan 20 – 40 m mäktighet som sannolikt överlagrar friktionsjord på berg.
Resultat av pålning föreligger vid Bohusläns Museum som visar på bärighet i det understa friktionsjordlagret vid ett djup av 47 m (dynamisk bärighet 1,6 MN, 160 ton).

(Arkivbild Uddevallabloggen)

Exploateringen

Byggnader måste grundläggas på spetsburna pålar neddrivna till det understa friktionsjordlagret. Lägsta bjälklagshöjd +2,50 m (RH70)

Övrig mark måste grundförstärkas så att sättningarna minimeras. Kompensation med lättfyllning är då det första man tänker på men det är praktiskt inte möjligt eftersom den hamnar under högsta vattennivå och i sin tur måste kompenseras med tung fyllning för att inte flyta upp (ändan är alltid bak).

Grundläggningen och förstärkningen måste alltså mer eller mindre ske på hela området.
Uppfyllningarna bör utföras till minst + 2,20 m.

Med någon form av urschaktning för en eller två källarvåningar förändras förutsättningarna därigenom att en avsevärt större avlastning utföres vilket minskar omfattningen av pålningen och även medför viss avlastning av omkringliggande områden. Grundkonstruktionerna måste givetvis utföras vattentäta med entréer säkrade mot översvämning. Det kan beroende på överliggande byggnaders tyngd även fordras förankring mot upplyftning.
En kostnad för den erforderliga spontningen måste dock beaktas.

Övrigt

Vid genomgång av befintligt underlag avvägningar mm så kan konstateras att sättningarna ställvis är större än 1,5-2 cm/år, förmodligen beroende på att vid neddrivning av pålar genom det första friktionsjordlagret så har en momentan sättning uppstått då friktionsmaterialet har utsatts för störningar (jmfr vibrering).

Kartmaterial samt inmätningar är inaktuellt till stora delar och det bör igångsättas ett arbete med att kartera hela området .

Uddevalla 2008-03-25

Göran Andersson
Byråing"

Källor
Geotekniskt PM Jacobsson &Widmark 1990-02-22
Stötvågsmätning, Pålning Skånska Cementgjuteriet 1981-10-08
Bror Andersson fd Byggnadsinspektör i Uddevalla//

Junogatans mosaikhus

Det var mycket riktigt mosaikhuset på Junogatan som bildgåtan gällde. Jag trodde att det den här gången skulle vara för svårt då bilden endast visade det enda blåa fältet på fasaden .

Huset blev mycket uppmärksammat då det på sin tid invigdes. De gröna fälten liksom det blå är små mosaikbitar som tyvärr på sina ställen nu lossnat.

Martin Gollwitzer och Anders hade alltså alldeles rätt.//

Bildgåta

Det här är en del av en husvägg i Uddevalla. Om du känner igen huset så skriv det rätta svaret i kommentarerna här under eller skicka ett mejl till mig.//

Propellern vid Riverside

Insänt av Bengt Fliesberg:

"Jag har fått en förfrågan om att anteckna mina minnesbilder om hur och när jag var inblandad i den aktuella propellerns placering på sin nuvarande plats.

Det är helt korrekt att jag var med i början men inte hur den hamnade utanför Riverside. Hur den hamnade där vet jag inte mer än att Erik Simonsson konstruerade fundament och stöd. Min inblandning skedde mycket tidigare, omkring 1986, tror jag.

Propellern låg någonstans på dåvarande Sörvik och Bror Eriksson var då "huvudbas" för sjösättningen av sista nybygget på 3:ans stapel och det lånades in mängder av stora domkrafter som monterades under ett antal spant på OK-tankern.

Som dåvarande "boss" för transporterna hade jag ju då, liksom tidigare, mycket kontakter med Bror Hjalmar Eriksson. Jag hade en idé och jag FICK den faktiskt, om jag kunde placera den på det sätt jag tänkt.

Min idé var följande:

Jag vill minnas att det då var en större gräsmatta närmare Bohusläns museum och på den gräsmattan hade jag tänkt lägga propellern på ett fundament under navet, men så lågt att propellerbladens spetsar "toutchade" gräsmattan. Så skulle ungarna/barnen till besökande föräldrar få åka rutchkana på propellerbladen.

Inne i museet skulle finnas en stor modell av en av dom, jag vill minnas 70- 80 000-tonnare, som jag hade fått uppgift om att propellern varit avsedd för. Att det varit en överbliven reservpropeller det visste jag men inte exakt till vilken båt. Att det rörde sig om "Adnas" och "Reginas" reservpropeller har jag fått veta senare av Rune Jogstedt.

Det hade vid deras leverans kommit direktiv om att reservpropellrar inte längre behövde ligga på däck, utan kunde förvaras i land, och av någon anledning hade då en propeller blivit kvar på Uddevallavarvet.

För att nu återgå till mina idéer, så förutom en modell av fartygen inne i museet så fanns det på den tiden en ritning med dessa båtar inlagda i Uddevallas Stadsbild med fören på Lilla Torget och aktern vid museet. Denna ritning hade jag då tänkt skulle, tillsammans med modellerna, finnas i museets entréhall som en påminnelse om vilka jättebyggen som Uddevallavarvet åstadkommit, något att visa upp när nu varvsepoken höll på att försvinna. De här idéerna framförde jag till Kerstin Cullberg och några till på museet samt bl a Ulf Wallin från Uddevalla kommun.

Jag meddelade vid detta möte att jag hade möjlighet att få propellern lastad på en av "mina" pråmar, 1:an eller 10:an, och att jag hade tänkt att "min" mobilkran 13 skulle kunna vara med vid lyft iland och placering av propellerna på fundament. Detta för att få ner kostnaderna.

Hur reaktionen var vid just detta mötet minns jag inte men någon journalist på Bohusläningen gjorde en stor historia om detta och skrev om det förskräckliga i att "det inte var någon glänsande stående propeller som skulle belysas av solen". Det hade ju verkligen inte varit fråga om någon "glänsande bronspropeller" och inte heller att propellerna skulle stå. Propellern skulle ju ligga på gräsmattan som en jätterutchkana. En bronspropeller fanns inte "till över" och vem skulle i så fall kunnat skänka bort den? Det här tog musten ur hela projektet och då drog jag mig ur.

Beträffande propellern utanför Riverside blev jag inkopplad en gång till strax innan Ove Krok gick bort. Jag blev kallad till ett möte angående en informationstext om propellern, men jag hänvisade till min f.d. chef Ove Krok. Jag har aldrig tyckt om att propellern placerades där utan någon som helst information eller beskrivning om att det i Uddevalla faktiskt legat ett stort varv. Vad har för övrigt propellern, målad som en majblomma, för anknytning till Riverside?

Bengt Fliesberg"//

Tillägg av Janne Dahl:

"Enligt Jan Hermansson på Sjömanshusmuseet väger propellern 50 ton och diameter 8,8 m tillverkad av nikalium en billigare legering än tidigare använda bronslegeringar".//

Barnhuskistans högtidliga öppnande

(Bilder Sven Andersson)

Från vänster kommunalrådet Essam El-Naggar, Hans Jonasson, kommunalråden Sture Svennberg och Magnus Jacobsson, oppositionsrådet Jan Gunnarsson samt undertecknad.

I dag hade jag besök av Uddevalla kommuns toppolitiker och tjänstemän på Gustafsberg.

Jag skulle under en stund berätta om Gustafsberg och vad vore naturligare än att ta med herrarna in i arkivet.
Mellan 1993 - 1996 ordnade jag upp stiftelsens arkiv som ett led i min arkivarieutbildning. Det skulle vara mitt examensarbete på 10 poäng, dvs ungefär 10 veckors arbete. Det tog tre år. Myriader av lösa papper ordnades upp till 52 hyllmeter välsorterade handlingar i olika serier. Och i arkivet står Gustafsbergs barnhuskista. Min företrädare Jan Fogelin och jag öppnade kistan för att kunna registrera handlingarna som fanns där. Detta var 1993 och det var väldigt speciellt eftersom det är särskilda regler för att över huvudtaget få öppna den.

Dessa regler fastställdes i makarna Knapes testamentet från 1772 och återges här:

"...äfwen som alla Förskrifningar och Documenter böra förwaras uti en särskilt därtil inrättad med starkt Järnbeslag samt Trenne Lås och Nycklar försedd kista, som bör hafwa denna påskrift "Baggetofta Barn-Huskista"; hwilken Kista bör alltid blifwa stående uti Stadsens Tjugo Fyra Äldstas Allmänna Rum på Uddewalla Stads Rådstuga; börandes Directeuren hafwa en, samt Twenne af Stadsens Äldste hwar sin Nyckel til denna Kista, hwilken aldrig bör öppnas, eller någre Handlingar derifrån uttagas, utan Stadsens Tjugo Fyra Äldstes bifall, samt i deras när- och öfwervaro"

Kistan kom aldrig att få heta Baggetofta Barnhuskista eftersom Baggetofta döptes om till Gustafsberg och i stället fick den således namnet Gustafsbergs Barnhuskista. Och den har stått i många år i Rådhuset i Uddevalla. Jag vet inte när den återfördes till Gustafsberg men gissar att det var i samband med att stadens styre flyttade från Rådhuset till Blåkulla.

Hur som helst. I dag var directeuren (dvs jag) och fyra kommunalråd närvarande så vi uppfyllde med råge bestämmelserna för att få öppna barnhuskistan. Jag måste erkänna att det kändes högtidligt att få öppna kistan som säkerligen inte öppnats så värst många gånger sedan testamentet skrevs.

Och när vi tittade ner i kistan mötte oss denna syn.

I kistan ligger de viktigaste handlingarna från Knapes tid. Ja förresten, den äldsta är ett pergamentsbrev från 1463 då Gustafsberg hette Årbol. Det är således olika typer av ägohandlingar och en hel del andra handlingar. I botten ligger två gamla hänglås, kanske de två allra första.

Och här håller jag upp ett pergamentsbrev med sina lacksigill för de intresserade herrarna. Och jag tror bestämt att det var historiens vingslag vi hörde utanför arkivet.//

Känner du igen den här medaljen?

Alf Joelsson har skickat mig den här bilden och undrar om någon kan tala om vad det är för en medalj?

Alf skriver: Medaljen är välgjord med emaljerad framsida. Baksidan är helt slät. Medaljen har för medaljer ordinär storlek".

Vad jag själv möjligen kan bidra med är att peka på att både svärdet och lejonet är blåa. Det gamla Bohusläns vapen hade ett gult lejon men någon gång på 1960-talet (?) gjorde man om det.

Tacksam för alla tips!//

Helikopterlandning på Kotorget 1948

De här båda bilderna är tagna 1948 av Jüri Kiviloo och platsen är Kotorget i södra hamnen.

Bilderna är tagna med Jüris första kamera en Zeis Ikon 6x6 inköpt hos Björns Foto för 50 kr 1948.

Filmerna framkallades hemma i badrummet där utfördes även kopieringen berättar Jüri.

När man ser bilderna undrar man om det var första gången som en helikopter landade i Uddevalla?
Nej, en sökning i det pålitliga Tidningsarkivet ger vid handen att redan 1947 var det en helikopter i staden. Och vad värre var! Den landade enligt tidningsrubriken på Bohusläningens tak.

Träfflistan vid sökning på helikopter i Tidningsarkivet:

1947-09-12 Helikoptern-flyget som upphävt tyngdlagen. Seriges förste förare flygingenjör Olof S.
1947-09-17 Landningsplats för helikoptern blev taket på Bohusläningen. Flyg.
1954-07-29 Helikopter störtade i Lysekil. Vrakdelar slungades in i hafsfiskelaboratoriet. Olycka.
1955-03-15 Helikopter redo för ishotade öar. Politik.
1955-09-16 Lysekil får ny brand- och polisstation med " helikopterparkering på taket? Byggnad. Bild.
1963-10-04 Flygolycka på Orust. Två TV-män och helikopterföraren omkom. Död. Bild.
1968-08-02 Helikopterspaning över västkusten. Helikoptern är ett alltmer anlitat bevakningshjälpmedel hos polisen.
1968-09-07 Tio militärer omkom vid helikopterkrasch på väg till permission. Olycka. Bild.
1969-09-25 Norra Bohusläns ledningsnät repareras med helikopterhjälp. Energi.
1973-08-02 Uddevalla lasarett har fått helikopterlandningsplatta. Sjukvård.
1985-02-14 Dagens fyrvaktare tar helikoptern ut. Farleder.
1985-10-22 Lasarettet i Uddevalla höjer statusen på helikopterlandningsplatsen. Ska heta helikopterflygplats.
1987-02-18 SAS lanserar ny idé, med helikopterlinje mellan Uddevalla och Landvetter flygplats.
1991-07-15 Käringöns IF får fotbollsplan- och landningsplats för helikopter i ett. Idrottsföreningar.
1995-07-10 Lågflygande helikopter skrämde fjäderfän på Tjörn.
1997-02-13 Bilen i Bullaresjön bärgad av marinens helikopter. Den saknade mannen återfanns inte.
1997-04-16 60-årig Tjörnbo dödades vid helikopterolycka i Skärhamn.
2000-11-18 På grund av översvämningen ska flytbrygga i Håverud säkras med hjälp av Vertholehelikopter. Väder.
2001-06-30 Landningsplatsen vid Uddevalla sjukhus rustas upp i samband med satsning på ambulanshelikopter från år 2002.
2002-05-15 Stort intresse för ny ambulanshelikopter. Sjukvård. Bild.
2002-11-13 Det hände då: För 95 år sedan 1907-11-13 skedde den första flygningen av en helikopter, konstruerad av fransmannen Paul Corny.
2003-01-24 Minskat hopp för den saknade 85-åriga kvinnan. Polis, hundar, militär och helikopter sökte förgäves. Bild.
2003-08-13 Helikopter får många uppdrag, när ambulansen inte räcker till. Olycka. Bild
2003-11-19 Helikopter störtade i Göteborgs norra skärgård på tisdagskvällen. Två döda - två saknas - tre räddades. Olycka. Flyg. Bild.
2003-12-03 Känslofylld minnesstund. Helikopterkraschens offer hedrades i Göteborgs domkyrka. Död. Bild.
2004-08-20 186 uppdrag under juli. Ambulanshelikoptern är verksam dygnet runt. Sjukvård. Transport.
2004-09-20 Fem räddades efter helikopterkrasch som störtat i havet utanför Östergötland. Olycka. Bild.//

Till minne av Hans Manneby

Bilder Luitgard Löw och Gunnar Klasson (den sista).

Text Hans Kindgren:

"Bohusläns museums förre chef Hans Manneby avled på skärtorsdagen efter en tids sjukdom. Han blev 62 år. Närmast sörjande är barnen Hanna och Filip samt särbon Luitgard.

För oss alla som har haft glädjen och förmånen att arbeta tillsammans med Hans har beskedet varit tungt att bära. Han lämnar ett stort tomrum efter sig

Att teckna en bild av Hans är inte lätt. Han var en person som förenade många egenskaper - den samhällsengagerade yrkesmannen, den kreativa humanisten, den skicklige administratören. Det var kanske denna mix som gjorde Hans så intressant och betydelsefull som yrkesman och människa.

Hans var chef för Bohusläns museum under 13 år från 1992 till våren 2005, då han blev chef för Västarvet den nya museiförvaltningen i Västra Götalandsregionen. Detta var en tid av dynamisk utveckling för Bohusläns museum. Besökstalen steg till över 300.000 under en rad av år, den arkeologiska verksamheten utvecklades till en av landets största, flera stora utställningar av nationellt intresse visades och på flera andra områden kom museet att ligga i framkanten av Museisverige. I april 1998 invigdes Vitlycke museum, ett museum vars tillkomst möjliggjordes genom Hans vision och engagemang. 2002 öppnades Bohusläns museums nya konsthall, ett kreativt samarbete mellan Hans och donatorn och Uddevallasonen Percy Barnevik. Här var Hans stora intresse för konst och för konstens roll i samhället en avgörande faktor i att konsthallen förverkligades.

Hans Manneby var också en central person inom den svenska museivärlden där hans ord vägde tungt. Han ingick under en lång rad år i styrelsen för Länsmuseernas samarbetsråd, han hade utredningsuppdrag för Statens kulturråd och var engagerad i flera andra styrelseuppdrag för kulturfonder och museiorganisationer.

Hans djupa internationella engagemang visade sig i att han under en lång rad av år var ordförande i den internationella museiorganisationen ICOM:s kommitté för regionala museer och därefter ordförande i den nationella ICOM kommittén i Sverige. Han var också en av de drivande inom det svensk - afrikanska museinätverket SAMP med samarbete och erfarenhetsutbyte på agendan.

Listan över vad Hans Manneby har betytt för Bohusläns museum och för svensk museiutveckling kan göras lång. Det sägs ju att vi mäts i våra handlingar, inte i orden. Men bakom handlingarna fanns människan Hans Manneby. Han var en person som drog en linje mellan sitt yrkesliv och sitt privatliv. Som jag kände honom, som chef och kollega, var han en hårt arbetande person som ständigt var på väg - mot nya mål, nya utmaningar. Engagerad och kunnig, effektiv och drivande, visionär och entusiasmerande för oss som medarbetare. Men han var också ovanligt lättsam och charmerande - musikalisk, estradör, lätt till skratt. Jag kan se Hans framför mig när vi uttröttade efter en lång dags sammanträden, med mer eller mindre besvärliga ärenden, plötsligt brister ut i ett befriande skratt över någon uppblåst formulering. Hans var en ytterst levande och dynamisk människa vilket gör hans bortgång än mer overklig.

Hans Kindgren, Chef för Bohusläns museum//

Entréavgift till Gustafsberg

Nu blir det staket kring Gustafsbergsområdet och entréavgift!

Jag har redan konstaterat att slitaget på Gustafsbergsområdet är alldeles för stort och motsvaras inte av kommunens intresse för området. Sedan Strandpromenadens tillkomst har användandet av området ökat dramatiskt men stiftelsen får ingen ytterligare ekonomisk ersättning av Uddevalla kommun. Kommunens bidrag till stiftelsen för skötsel av området är 45 000 kr/år och det har inte höjts sedan 1967. I dagens penningvärde motsvaras det beloppet av 358 000 kr en skillnad på 695 %. De pengarna beräknar stiftelsen alltså nu att ta in på entréavgifter istället.

Därtill har kommunen nyligen överlämnat gatubelysningen, som består av 26 gatlyktor, till stiftelsen som den i fortsättningen förväntas sköta drift och underhåll av. Kostnaderna för belysningen beräknas till 35 000 kr/år. Ingen kompensation för detta erhålls från kommunen. Därför övervägs att hålla belysningen släckt mellan kl 21 och 06.

Byggandet av staketet har redan påbörjats och beräknas vara klart före nationaldagen. Det blir insläpp vid några punkter, exempelvis vid bron över Bodelebäcken, där automatiska vändkors sätts upp. Automatiska vändkors kommer även att finnas vid alla bryggor för dem som kommer per båt.

Entréavgiften blir 40 kr för vuxen och 20 kr för barn under 16 år. Den som vill besöka Gustafsberg ofta kan förstås köpa årskort. Dessa kommar att kosta 350 kr/person. Entréavgiften kommer att kunna betalas med VISA-kort eller godkända bensinkort.

För personbil blir avgiften 100 kr oavsett antal passagerare och för buss 1200 kr.

För dem som skall åka bil till Gustafsberg håller vi på att sätta upp särskilda betalstationer, som vi för ett billigt pris kommit över från Vägverket. Det är alltså av samma typ av betalstationer som används för att få in trängselskatten i Stockholm.

När man kör förbi en betalstation fotograferar en kamera bilens registreringsskyltar. Det finns inga bommar eller kassor som man ska stanna vid. Efter varje dag räknar en dator ut hur mycket entréavgifter som ägarna till bilarna, som kört in mot och ut från Gustafsberg ska betala.Pengarna ska finnas på Gustafsbergsstiftelsens plusgirokonto innan 14 dagar har gått efter den dagen man körde förbi en betalstation. Man ska själv se till att betala. Gustafsbergsstiftelsen skickar ingen räkning utan utebliven avgift överlämnas omgående till kronofogden för indrivning.

Investeringen i staket, betalstationer och vändkors beräknas gå med vinst fr o m 2011.//