Visar inlägg med etikett Västgötavägen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Västgötavägen. Visa alla inlägg

2013-03-05

Smedjan, Trappa, Regementsboden och Sjukan vid Västgötavägen

Nej, det var ingen hög igenkänningsfaktor på Monica Samuelssons bild här ovan. En av Facebookvännerna, Dick Olsson född 1944, var den ende som kände igen smedjan vid Västgötavägen.  Dick är ett år äldre än jag och vi växte upp på Öster. Smedjan minns jag väl, dock minns jag inte att den var så fin som på bilden.

Bilden är tagen inifrån regementsområdet och vi ser kasernstaketet i förgrunden. Det ser ut som de marscherande soldaterna bär uniform M/Ä (Modell Äldre). Huset är rivet sedan många år

I huset bodde mina barndomskamrater Leif Engelin och Kent Hermansson. Jag vill minnas att det var ingång från husets baksida. Kent är tyvärr borta men Leif har fortsatt inom smidesbranschen och har i många år drivit Uddevalla Plåt & Svets på Kuröd.
Här har fotografen som står på samma plats som vid ovanstående bild vridit kameran åt höger. Nästa hus finns kvar än idag med adress Västgötavägen 55 och kallas för Trappa. Och nästa hus återigen ser ut som en lada, men det är Regementsboden som var vår livsmedelsaffär när jag växte upp. Då var det Åke Terstad som drev affären med en särskild mjölkbutik inne på gården. Här låg också Stålklangs Frisérsalong och där har åtskilliga beväringar klippt sig genom åren och även jag under uppväxten. När man var riktigt liten lade Tage Ståklang upp en bräda på armstöden i stolen så att man kom högre upp.

Ovanpå Regementsboden bodde Åke Terstads mamma, fru Johansson.

Den stora byggnaden i bakgrunden är förstås regementets sjukhus, eller Sjukan som beväringarna kallade det. Ja detta är verkligen en ovanlig bild.  //

2012-09-06

En målning från Västgötavägen

Insänt av Ivar Kristiansson:

"Västgötavägen i Uddevalla.  Ingrid Hammarfeldt.

Akvarell med motiv från Östra Kyrkogårdens n.v. hörn vid kyrkogårdsmuren utmed Västgötavägen. På andra sidan ses de oansenliga husen utmed vägen mot Östertull, ungefär där husraden slutar. Där korsas vägen av Bohusbanan, vilket inte syns på tavlan Om man fortsätter 200 meter längre fram längs vägen kommer man till Lilla Torget med Läroverket. Tavlan är troligen målad omkring 1930.

Kyrkogårdshörnet avgränsas av Västgötavägen och Helgonabacken, som går vinkelrätt mot vägen åt vänster och slutar vid Bäveån efter cirka 150 meter. Kyrkogårdens södra gräns är Ådalsgatan, som löper parallellt med Västgötavägen och ån. Bortsett från enstaka bebyggelse utmed Västgötavägen var området utanför Östertull obebyggt fram till sekelskiftet 1900. Området mellan kyrkogården och ån (S:t Anne Äng) bebyggdes under och efter första världskriget och blev villaområdet Ådalen. Detta är min barndomsmiljö; jag är född i villan Ådalsgatan 12, mitt för kyrkogården. Mina föräldrar, Sten och Vera, vilar i en grav på kyrkogården endast 50 meter från huset de lät bygga. Det blev klart 1918 och var då ett av de allra första i området.

Ur Hellman Gället kring Bäveån (1967) sid. 129: ”Det föreligger också en tradition om koleragravar på Östra Kyrkogården i hörnet mellan Västgötavägen och Helgonabacken. Och denna tradition tycks mig få bekräftelse därav, att ingen önskat erhålla gravplats i det ifrågavarande hörnet.” Utanför detta hörn, nästan ute i gatan, stod i min barndom en vattenpump. Den var av den ”riktiga” sorten men saknade hävarm. Kanske hade där varit en brunn tidigare, men nu kom vattnet från stadens vattenledningsnät och hävarmen hade ersatts med en kranratt längst upp.

I ett reportage i Uddevalla-Posten, 18 oktober 1984, avbildas tavlan i samband med en intervju med min mor Vera Kristiansson. Ur texten: ”Gamla österbor minns från de små husen namn som Zexman, Körman, Lindgren och Pettersson. Mycket gamla stàbor kanske kommer ihåg Tvätt-Sofie, som också bodde här. Tvätterskan som klappade tvätt på en av de flottar vilka flöt på Bäveåns vatten denna tid, de styva och stela händernas tid.”

Det ser kanske ut som en idyll, men i min tidigaste barndom var denna bebyggelse en rest från Fattig-Sverige. Vera var på något sätt engagerad i dåtidens ”fattigvård” och jag fick ofta följa med henne till några av dessa hem för att dela ut den tidens socialbidrag. Flertalet av namnen ovan klingar obekant för mig utom Tvätt-Sofie, som ibland hjälpte till med tvättbyket i källaren hemma i vår villa. Hon var den första (och enda?) människa som jag sett dricka kaffe genom att hälla kaffet på fat som balanserades på tre fingrar och sedan sörpla i sig kaffet med en sockerbit mellan läpparna.

Konstnären, Ingrid Hammarfeldt, var maka till Algot Hammarfeldt, gymnastiklärare vid Läroverket. De bodde på Helgonabacken. (I samma hus bodde senare gymnastiklärare Ejnar Löf med familj.) Hammarfeldt var ivrig seglare och mina föräldrar var ofta med på seglatser utåt Orust.

Ur Tage Berglund: Minnen och Bilder II, sid. 75  under en bild av den gamla gymnastiksalen: ”Hammarfeldt som civil ofta var skrudad i spetsbyxor och benlindor var en strong herre, som utstrålade kraft, spänst och auktoritet.” (Han var militär i likhet med de flesta gymnastiklårare på den tiden.) I samma bok, sid. 31, finns en bild på ”Kiosken”. Den syns inte på tavlan, men fanns omedelbart bortom det bortersta huset, skymd av trädet. Hela raden med hus revs någon gång omkring 1950 (?) och då fick vi en Pressbyrå-kiosk, ungefär mitt för Helgonabacken.

Om Ingrid Hammarfeldts konstnärsutbildning vet jag inget. Verk av henne dyker upp ibland på konstauktioner, men priserna är oftast blygsamma. Hon var med från början i Uddevalla Konstförening som bildades 1929.

Jag har ett svagt minne av Ingrid (Algot minns jag inte alls). Hon har målat (akvarell) ett litet porträtt av mig när jag var omkring fem år.

Ivar Kristiansson skrev detta i augusti 2001"

Bilden som inspirerade Ivar att skicka in detta inlägg till Uddevallabloggen var nedanstående foto som sonen Niklas lade upp i den populära Facebookgruppen Uddevallabilder nyligen.
.

2009-09-12

Huset vid Västgötavägen igen


I Uddevalla Hembygdsförenings bildarkiv hittade jag den här bilden på huset vid Västgötavägen i föregående inlägg. Huset närmast järnvägsövergången minns jag väl. Det låg en affär i det bortre hörnet.
Kjell Berggren som är barnfödd i området berättar följande om huset i bildgåtan: "Huset på Västgötavägen i din blogg brandskadades under första delen av 50-talet och vad jag minns revs det efter lång tid. Stod där spöklikt och övergivet.
F.ö. sanerades Västgötavägen från alla risiga kåkar och utedass i samband med Gustav VI Adolfs besök i Uddevalla (eriksgatan???). Man rev, planade ut, sådde och planterade. Inte kunde ju kungen få ögona på allt förfall på sin väg till I17". //

2009-09-11

Västgötavägen - svaret på bildgåtan


"Hej Gunnar!
Svaret på bildgåtan är: Ett hus på Västgötavägens norra sida mellan Lilla Torget och järnvägen.
Skuggan som faller på huset tillhörde Västgötavägen 4 som pga sitt utseende lär ha kallats Hongkong. Vilka personerna på bilden är eller vilka som bodde i huset har jag ingen aning om men på kortets baksida står det ...från morfar och mormor till Fröken Inga Maj Berntsson.
Jag bifogar en del av en flygbild där jag satt ett kryss på huset. Här har huset fått ett stort stenhus till granne. Det ser ut som man förbereder för Tigerfabriken så bilden bör väl vara från 40-talet.
Hälsningar
Martin Hultgren"

2008-04-18

Östertull igen


I det föregående inlägget till Kjell Berggrens bilder skulle jag naturligtvis ha nämnt att alla husen vid Östertull utom banvaktsstugan numera är rivna.


Det här huset är Västgötavägen 4 ägt av Herkules Hanssons (av en del kallad Herr Kules) låg alltså alldeles intill Lilla torget.


Hela detta kvarteret är alltså rivet och i dag är det en enda stor parkeringsplats.

Men vilka människor bodde där? Och när revs kvarteret? Du som vet kan skriva en kommentar här under eller skicka mig ett mejl och berätta.//

2008-04-16

Östertull


Kvällens berättarafton var mycket välbesökt, praktiskt taget fullsatt. Kjell Berggren hade med sig bilder från sin barndoms kvarter. Kjell och jag var klasskamrater i första och andra klass på Östra skolan för fröken Aina Hansson. Kjell är född och uppväxt i banvaktstugan som i dagligt tal kallas för Östertull. Det är det vänstra huset på bilden. Det har adress Västgötavägen 8.
Bortanför det ligger nr 6 och det bortesta huset längs Västgötavägen var nr 4. Nr 4 var Herkules Hansson hus och nummer 6 ägdes av familjen Alfredsson. Kjell berättade här en liten historia ur minnet:
"På andra våningen i Alfredssons hus bodde familjen X där modern hade en härlig finlandssvensk dialekt och dessutom var mycket högljudd. En sommarkväll var det en något kissnödig ung man som klev in genom vår grind och lät sitt vatten mot knuten.
Min mor reagerade och rusade till. Fru X som också sett det hela öppnade sitt fönster och skrek: "HADE JAG VARIT FRU BERGGREN SÅ SKULLE JAG TAGIT NÅGOT HÅRT OCH KNACKAT I HUVUDET PÅ HONOM!
Stackars man - omgiven av två ilskna kärringar."
Om man tittar riktigt noga på bilden ser man en liten träperrong vid järnvägen till vänster om järnvägsövergången som skymtar till höger. På den träperrongen klev mina pendlande klasskamrater av tåget som kom söderifrån. Tåget brukade komma strax efter kl 08 vilket gjorde att de pendlande skoleleverna slapp den obligatoriska morgonbönen i läroverkets aula.
Annars var det faktiskt så att regementschefen på I 17 skrev omkring 1914 till SJ och föreslog att en perrong skulle byggas där så att de värnpliktiga (till 90 % göteborgare) kunde kliva av tåget och få en betydligt närmare väg till regementet än från Uddevalla Centralstation.
Det hela föll i god jord och SJ döpte hållplatsen till: "UDDEVALLA ÖSTRA EN MINUT". Den enkla träperrongen vid Västgötavägen var således föregångare till våra dagars "UDDEVALLA ÖSTRA".

På andra sidan Västgötavägen från banvaktsstugan sett låg Norrmans kiosk. Någon i salongen sa att Norrman ofta hade en katt liggande på sitt huvud. Det måste ha sett roligt ut. (Eller hörde jag fel? Sa han att han hade en hatt på sitt huvud?)//

2007-12-02

Hallsberg - Västgötavägen 57


Det stora bostadshuset på bilden är Hallsberg. Jag bodde under min uppväxt som närmsta granne till huset som då hade adress Västgötavägen 57. Själv bodde jag således på 59:an eller Hallavägen 14 strax till höger utanför bild.

Men när den här bilden togs fanns inte "mitt hus" det byggdes först på 1940-talet.
Jag har inte det exakta byggåret för Hallsberg vilket är synd. Det fanns dock innan Bohusläns regemente började byggas 1910. Jag skulle gissa att det är byggt någonstans mellan åren 1900 - 1910. Namnet Hallsberg fick huset eftersom det byggdes på gården Hallas ägor.

Om man tittar noga på den här bilden kan man se att det finns en skylt som berättar att det finns ett kafé i husets källare. Jag skulle därför tro att bilden är tagen efter det att regementet flyttade in från Backamo 1913.



Nästa bild är av senare datum. Vi ser här Hallsberg i högra bildkanten. Ladan på den förra bilden har nu byggts om och till och affären Regementsboden har flyttat in i gatubyggnaden (med gaveln häråt). Hitom Hallsberg har det byggts ett fristående kafé som jag hörde talas om då jag växte upp.

Regementsboden var vår affär. Affären drevs då av Åke Terstad med familj och dit gick vi och handlade varje dag. Inne på gården handlade man mjölk i lösvikt. Vår familj hade en plåtflaska med lock som vi handlade mjölken i. Senare blev det mjölkflaskor av glas med en kaspyl som tycktes vara gjord av foliepapper. Jag gissar att det var mera uttalade livsmedelshygieniska skäl som gjorde att mjölk i lösvikt försvann. I samma byggnad låg också Tage Stålklangs frisérsalong. Där fick man köa tillsammans med alla beväringar från regementet som hade beordrats av sina befäl att klippa sig.

Senare revs Regementsboden och under flera år såg det ut så här. Jag kommer inte ihåg hur många familjer som bodde i Hallsberg men det var fler än de fyra som fanns där på slutet.

I och med att Regementsboden revs så drogs vattentoaletter in i huset. Själv är jag uppväxt i det högra huset på bilden. Det är alltså Västgötavägen 59 eller Hallavägen 14. Vi bodde i en tvåa i nedre botten. Det är andra och tredje fönstret från vänster.

Mina kamrater i Hallberg hade torrdass på gården under sin uppväxt och jag såg ofta hur familjemedlemmarna i Hallsberg gick på toa eftersom det var full insyn från våra fönster. Så det var nog en befrielse för dem då vattentoaletterna gjorde sitt intåg.

Men på natten till den 19 september 2004 brann Hallsberg. Jag befann mig vid tillfället på akuten på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg (det var inte jag som var sjuk utan en kollega). Jag hade därför min mobiltelefon avslagen men när jag senare slog på den hörde jag en reporter från Sveriges Radio Väst som berättade om en brand mitt emot regementet och han ville veta om jag visste något om det huset. Jag förstod på beskrivningen genast att det var Hallsberg det gällde. En hundraårig byggnad var totalförstörd. Två ungdomar som bodde i lägenheten uppe till vänster skadade sig allvarligt då de tvingades att hoppa genom ett fönster på baksidan av huset.

Det var Uddevalla kommun som ägde husetoch efter en tid revs resterna och så småningom såldes tomten.

Och tidigare i år var ett nytt Hallsberg uppfört. Jag måste då säga att man blir ledsen då man ser huset som skyms av ett fönsterlöst garage längs trottoaren mot Västgötavägen. Man kommer att tänka på att det fanns ett skönhetsråd för flera år sedan. Borde det införas igen?//

2007-05-12

Kaserngatan 1 (Västgötavägen 37)



(Klicka på bilderna så blir de större)

Det här huset byggdes samtidigt som Bohusläns regemente dvs omkring 1913. Adressen var då Kaserngatan 1 och det kom att bebos av en rad officerare redan från början. I dag har det adress Västgötavägen 37. Det ligger i hörnet av Västgötavägen och Kämpegatan (till höger).
Fredagen den 2 juni 1933 eldhärjades huset svårt. Värnpliktiga från det närbelägna regementet kallades in för att hjälpa till vid branden. Det berättas att de kastade ut saker från lägenheterna och en hel del gick i kras. Emellertid kunde elden släckas och i slutet av året var huset till större delen återuppbyggt.//