
Kvällens berättarafton var mycket välbesökt, praktiskt taget fullsatt. Kjell Berggren hade med sig bilder från sin barndoms kvarter. Kjell och jag var klasskamrater i första och andra klass på Östra skolan för fröken Aina Hansson. Kjell är född och uppväxt i banvaktstugan som i dagligt tal kallas för Östertull. Det är det vänstra huset på bilden. Det har adress Västgötavägen 8.
Bortanför det ligger nr 6 och det bortesta huset längs Västgötavägen var nr 4. Nr 4 var Herkules Hansson hus och nummer 6 ägdes av familjen Alfredsson. Kjell berättade här en liten historia ur minnet:
"På andra våningen i Alfredssons hus bodde familjen X där modern hade en härlig finlandssvensk dialekt och dessutom var mycket högljudd. En sommarkväll var det en något kissnödig ung man som klev in genom vår grind och lät sitt vatten mot knuten.
Min mor reagerade och rusade till. Fru X som också sett det hela öppnade sitt fönster och skrek: "HADE JAG VARIT FRU BERGGREN SÅ SKULLE JAG TAGIT NÅGOT HÅRT OCH KNACKAT I HUVUDET PÅ HONOM!
Stackars man - omgiven av två ilskna kärringar."
Om man tittar riktigt noga på bilden ser man en liten träperrong vid järnvägen till vänster om järnvägsövergången som skymtar till höger. På den träperrongen klev mina pendlande klasskamrater av tåget som kom söderifrån. Tåget brukade komma strax efter kl 08 vilket gjorde att de pendlande skoleleverna slapp den obligatoriska morgonbönen i läroverkets aula.
Annars var det faktiskt så att regementschefen på I 17 skrev omkring 1914 till SJ och föreslog att en perrong skulle byggas där så att de värnpliktiga (till 90 % göteborgare) kunde kliva av tåget och få en betydligt närmare väg till regementet än från Uddevalla Centralstation.
Det hela föll i god jord och SJ döpte hållplatsen till: "UDDEVALLA ÖSTRA EN MINUT". Den enkla träperrongen vid Västgötavägen var således föregångare till våra dagars "UDDEVALLA ÖSTRA".

På andra sidan Västgötavägen från banvaktsstugan sett låg Norrmans kiosk. Någon i salongen sa att Norrman ofta hade en katt liggande på sitt huvud. Det måste ha sett roligt ut. (Eller hörde jag fel? Sa han att han hade en hatt på sitt huvud?)//