I dag är det precis hundra år sedan Ängabo brann.
Oswald Johansson (1907-2005) berättar om branden 1976:
Ängabo var den största av tändsticksfabrikens tjänstebostäder med 13 lägenheter där det bodde 67 personer i alla åldrar, däribland jag. I alla kök var gasledning inmonterad. I taket fanns en lampa, som var försedd med evighetslåga. Den fungerade så, att man drog i en kedja när man skulle tända eller släcka. I och med den här evighetslågan var det aldrig riktigt mörkt i köket. Där fanns även ett tvålågigt gaskök för matlagning.
Natten mellan Palmsöndag och "svarte
måndag" (16-17 mars) 1913 utbröt eldsvåda i det här huset. Min mamma
vaknade av att det blev så ljust i köket. "Det brinner bestämt i
Adolfshill," sa hon, innan hon dragit bort gardinen. "Nej skynda er
upp, det är här det brinner," ropade hon.
Då var lågorna framme vid
fönstret. I det samma kom en person, som bodde i huset, och bankade på dörren
och ropade: "Det brinner!" Mamma och min bror klarade sig ut själva,
medan pappa tog mig på armen och bar mig till vedboden. Det var snöblandat regn
med hård vind och vi hade bara en tunn skjorta på oss så det var kallt.
Det påstods att det blåste
eldflagor ända upp till Bräcke. Efter en stund i vedboden kom vi in till
familjen Blomberg, som bodde i Bergshagen. Vi fick inte länge vara där, förrän
huset skulle utrymmas, det var fara för att även detta hus skulle antändas. Elden fick god näring när gasledningarna gick sönder. Gasklockan på gasverket
sjönk mycket innan ledningen blev avstängd.
Sedan kom vi till en familj, som
hette Johansson, på Kämpegatan. När pappa burit mig dit, sprang han tillbaka till
Ängabo för att försöka rädda något av bohaget. I en liten låda i chiffonjén
hade han bland annat tre 2-kronor. Han lyckades få tag på lådan och kastade ut
den genom fönstret innan han blev tvungen att hoppa för att inte kvävas av
röken. När askan hade kallnat, kunde han gräva fram lådan med pengarna och den
lådan har jag kvar. Pappa hade glömt att betala brand-försäkringen, så det blev
en svår tid för mina föräldrar.
Ängabo efter branden.
Min bror och jag fick kläder av
specerihandlaren G A Magnusson, där våra föräldrar handlade. Hur föräldrarna
fick kläder vet jag inte, men av disponent A F Zachau fick vi en del möbler,
däribland ett bord och fyra 80-talsstolar, som mina barn nu har. Lägenhet över
sommaren fick vi i andra våningen vid Kungsgatan, ovanför Rodins
sportaffär. Vintern 1913-1914 bodde vi
vid Västgötavägen och våren 1914 flyttade vi tillbaka till Ängabo, som då var
uppbyggt, men det var inte lika stort som före branden. Nu hade det 2 st.
2-rumslägenheter och 6 st 1-rumslägenheter.
Det var en mycket dålig eller ingen utredning alls om
brandorsaken. En hyresgäst, som bodde i en del av huset där branden började,
hann sy ihop gångmattorna, spika fast dessa i väggen under fönstret, skicka ner
sin fru på gården för att ta emot barnen när han skickade ner dessa. Han hade
högt brandförsäkrat och for sedan till Amerika.
Han var mycket misstänkt av
övriga hyresgäster. Men han fick även beröm, hur kunde han hinna, om huset var
övertänt? Av foto, som var tagna några dagar efter branden, framgår, att den delen av huset inte
var så mycket skadat.
Lambert Svensson, som bodde i Berghagen (vår närmaste
granne) hade gått över gården kl. 01.30 och inte märkt något. Knappt en halv
timme senare var huset övertänt.
I tidningen Bohusläningen stod bara
en liten notis om branden.
Ängabo låg där husen vid Hönseberget nu ligger. //
Var någonstans låg Uddevallas gasklocka?
SvaraRaderaVid Kampenhof..?
Den låg väster om Västerlånggatan, ungefär där bron går upp till parkeringshuset för Gallionen /Willy's !
RaderaMvh
Peder Grahn