Bildgåta

Insänt av Jüri Kiviloo:

"Hej Gunnar!

Får man fresta med en bildgåta? Är det någon som känner igen sällskapet och var är bilden tagen?

Mvh Jüri." //

Digital vernissage på Trädgårdskultur

Denna vecka är det digital vernissage på Trädgårdskultur. Man får mingla själv framför datorn! www.utgangspunkten.se/tradgard

Trädgårdar har fascinerat människor i alla tider. Från paradisiska skapelser till den nödvändiga köksträdgården. Grå stenmurar och en enkel ranka vid farstukvisten kanske idag är lika lockande som krattade gångar, välklippta häckar och stiliga trädgårdsprydnader var en gång i tiden.

Med hjälp av fotografier ur Bohusläns museums samlingar visas trädgårdar från förr. Bilderna sträcker sig över en hundraårsperiod - från 1860-talet till 1950-talet. Hur var trädgårdarna uppbyggda? Vad innehöll de och hur användes de? Skiljer sig den bohuslänska täppan från trädgårdar i andra delar av landet?

Att få botanisera i Bohusläns museums bildsamling kan vara minst lika spännande som att göra det samma i en grönskande trädgård. Skillnaden är att man istället för växter möter många rara bilder. Under rubriken Trädgårdskultur har Bohusläns museum arbetat fram en presentation om det gröna kulturarvet runt bohuslänska husknutar. Nio olika teman möter dig som läsare.

Flera exempel på trädgårdsliv från Uddevalla med omgivningar:

Blomsterkrokens_trädgård.

Villa_Klippan_på_Gustafsberg.

Societetssalongen_på_Gustafsberg.

Bävebäcksdalen:

Prästgården //

Musikföreningen Adrian får kulturpriset

Uddevalla kommuns kulturpris tilldelas i år Musikföreningen Adrian. Det beslutade Uddevalla Kultur & Fritidsnämnd idag.

Läs mer om kulturpriset och stipendiaterna här. //

Bildgåta

Insänt:

"Hej Gunnar!

Bildgåta. Var i Uddevalla skiner vårsolen på denna bild? Är det någon som känner igen sig?

Hälsningar

Rolf Ohlson" //

Vad är detta för en symbol?

Insänt av Larsåke Krantz:

"Hej Gunnar!

Jag håller på med research för ett nytt projekt. Jag har funnit en symbol som jag tror är ett slags ombudsfullmakt på en kongress eller något liknande. En googlesökning på symboler gav vid handen att den liknar men inte är identisk med en symbol som bolsjevikerna använde under tsartiden.

Skulle du som har många blogbesökare vilja lägga ut symbolen? Det skulle vara till stor hjälp i mitt fortsatta arbete!

Med vänlig hälsning.

Lae"

Alltså, är det någon av Uddevallabloggens läsare som kan hjälpa Lae? //

Gustafsbergs Barnhuslängd nu på internet

Numera finns Gustafsbergs Barnhuslängd tillgänglig på nätet. Barnhuslängden är en förteckning över de 741 pojkarna som gick på Gustafsbergs barnhusinrättning mellan 1776 och 1924 då skolan lades ned.

Uddevalla Släktforskare har digitalfotograferat barnhuslängden och jag har lagt ut den här. Och givetvis kan man också hitta den under rubriken Allt finns på nätet här på Uddevallabloggen.

Till Gustafsbergsarkivet kom idag släktforskaren Susann Sannefjäll för att leta efter en gosse vars föräldrar hade dömts för mordbrand och därmed förlorat sina medborgerliga rättigheter. Gossen hade tagits in på barnhuset 1871 och han återfanns givetvis i barnhuslängden. I barnhuslängden finns det uppgifter om pojkarnas födelseår, faderns namn och stånd, intagningsår, betyg, utgångsår och till vilken tjänst de gick efter Gustafsbergstiden.

På bilden har Susann tagit fram ansökningshandlingarna i hopp om att hitta mer uppgifter om gossen. Ansökningarna berättar en hel del om levnadsvillkor mm. Men tyvärr fanns inte just den gossens ansökan i arkivet. //

Ådalen - Helgonabacken

Insänt av Ivar Kristiansson:

Hej Gunnar!

I juli 2007 sände jag Dig några frågor om Ådalen och Du svarade omgående genom att i bloggen berätta om S:t Anne Äng och Kvarnen. Jag citerar: ”1917 köpte Egnahems AB Ådalen delar av S:t Anne äng av kyrkan och de villor som ligger vid Ådalsgatan och Helgonabacken ligger alla på den gamla ängen.”

Men där var en uppgift som inte stämde med mina anteckningar och jag hade tänkt återkomma med en kommentar. Därav blev intet. Men när jag nu på Biblioteket råkade bläddra i stadens Kulturmiljövårdsprogram 2002 känner jag ett behov av att komma igen. I ett avsnitt som handlar om Helgonabacken och Östra kyrkogården läser jag på sid. 326: ”Enstaka egnahem uppfördes under 1910-talet, men stadsplan upprättades för Kv. S:t Anna upprättades (!) först år 1919. Området ägdes av kyrkan fram till 1929, då det såldes till staden och därefter tillkom huvuddelen av bebyggelsen omkring 1930.”

Jag konstaterar att man i stadens officiella skrift inte vill kännas vid att Ådalen bytte ägare år 1917 utan hävdar att kyrkan ägt marken fram till 1929. Kan det finnas någon oklarhet beträffande detta eller har man helt enkelt slarvat med faktainsamlingen? För någon tid sedan skrev jag ner några fakta och minnen om Ådalen och tillkomsten av mitt föräldrahem. De var avsedda för familjen och får tillsvidare vila i min skrivbordslåda (dator). Men det kan här och nu vara anledning att återge inledningen: Ur ”Mitt föräldrahem.” Ivar Kristiansson. Solna sommaren 2008.

”I Uddevalla, utanför Östertull mellan Östra Kyrkogården och Bäveån, ligger villakvarteret Ådalen. Det började bebyggas 1917 och mitt föräldrahem var en av de första villorna. Sedan fortsatte utbyggandet under 1920 – 30-talen.

Det blev totalt 16 villor. Det var mina föräldrar, läroverksadjunkten Sten Kristiansson och hans hustru Vera, som lät bygga vår villa (den gula i bildens mitt-red. anm.).

Sten var en av dem som startade exploateringen och efter honom har jag i min ägo protokoll m.m. från sammanträden m.m. i Egnahemsaktiebolaget Ådalen under bolagets verksamhetsår 1917 till 1922. Ur dessa går det inte att i detalj följa byggnationen, men med hjälp av Stens dagböcker och i någon mån mina egna minnen vill jag försöka redogöra för Ådalens tidiga historia och ge några glimtar från hur besvärligt det var att bygga under pågående världskrig.

Ur Stens dagbok: ”I mars 1917 talade jag med Thelander och byggmästare Jöns Andersson och fick av dem reda på att den s.k. Lönnerska ängen var till salu för billigt pris – 34 000 kr. Vi gjorde upp om att söka skaffa medintresserade för att bilda ett bolag. Thelander och jag vidtalade handl. Fr. Friberg, pastor Agner, ingenjör Berne, Crona, apotek. Rhotstein – J.A. skaffade handl. Holm och Bror Andersson.”

Enligt det första protokollet träffades man på Stadshotellet i Uddevalla den 28 april 1917 för ett konstituerande sammanträde. Följande aktietecknare voro närvarande: Köpmannen Bror Andersson Köpmannen J. A. Holm Apotekaren G. Rothstein Teckningsläraren Th. Thelander Läroverksadjunkten Sten Kristiansson Skolinspektören C. AgnerCivilingeniören S. BerneMusikdirektören C. Th. CronaByggmästaren Jöns Andersson.

Mötet fortsatte den 30 april då även köpmannen Fredrik Friberg var närvarande. Stiftarna hade vid några tidigare sammankomster uppgjort en teckningslista och utarbetat ett utkast till köpeavtal. Man beslöt att bolagets aktiekapital skulle vara minst 15 000 Kr och högst 45 000 Kr, och att varje aktie skulle vara på 1 500 Kr.

Vidare godkändes ett preliminärt köpekontrakt av den 29 mars 1917 mellan Alexis Lönners aktiebolag och Egnahems Aktiebolaget Ådalen. Med detta första protokoll som underlag beviljades bolaget registrering av Kungl. Patent- och Registreringsverket den 9 juli 1917.” Handlanden Alexis Lönner hade dött 1903. Han var bror till stadsläkare Carl Lönner som ju också var läkare på Gustafsberg, där båda hade villor. Hans namn levde kvar i Alexis Lönners Aktiebolag som hade bildats 1909. I bolagsstyrelsen 1917 satt ”Kapten Gustaf Lönner, Herr Arthur Lönner och Herr Carl Lönner säsom verkställande direktör.”

Lönners bolag hade år 1910 fått lagfart på ”ängarne här i staden N:o 71, S:t Anne äng, om ett tunnland tolf kappland eller 67,68 ar samt N:o 72, Räfsten, om fem tunnland 14 ¼ kappland eller 2 hektar 86 ar 45,8 kvadratmeter …” Efter lite trassel med den nya stadsplanen fick Egnahemsbolaget Ådalen den 3 juni 1918 lagfart på sitt markköp.

Innan jag sätter punkt för historieskrivningen vill jag berätta om ett brev (18 april 1917) som i tjänsten sänts till andre stadsingenjören (Berne) från Regementskvartermästare Nils Colliander. (Han var gift med min moster Signe, född Lundell, som tidigare figurerat i i mina inlägg.)

Regementet hade tidigare begärt att Stadsfullmäktige skulle medverka till att anlägga en ”afstigningsplats” vid Lagerbergsgatan. Detta hade avslagits. Men nu hade ”genom den s.k. Lönnerska ängens öfvergående i annans ägo” frågan kommit i ett annat läge och staden uppmanades att medverka till att övertala de nya ägarna att avstå från mark, alternativt skulle staden ”ekonomiskt bidraga till frågans lösning.” I min ungdom fanns en hållplats vid Östertull. När den kom till vet jag inte.

Åter till nutiden:Ur skriften: Staden Uddevalla. Delrapport Trädgårdsstaden (oktober 1996) hämtar jag från kapitlet Område nr 16: Helgonabacken (”ett avgränsat och exklusivt villaområde”):”utbyggnaden av kvarteren skedde under seklets första 40 år med tyngdpunkt på 1920-talet””Man vill bevara vissa villor: ”För stora delar av villorna, främst Kv. Waldenström samt St Anna 1,4,5,10 och 14 föreslås rivningsförbud eler att fastigheter skyddas genom bestämmelser med bevarandekaraktär.” (sid 131).

Jag blir lite besviken eller kanske förvånad över att vår villa, S:t Anna 7, inte finns med. Ända tills jag granskar en tomtkarta och där finner att vår fastighet av obegriplig anledning är ensam om att ha försetts med nytt nummer – nr 14! Jag läser vidare på sid. 130: ”Ett markreservat för en eventuell ny trafikled, Helgonaleden, ligger över kvarteren Waldenström och Räften.” Jag har svårt att förstå hur och vart denna led skulle dras. Förutsatte den att Bohusbanan skulle läggas ned? Är den aktuell fortfarande?

Hälsningar Ivar K."

Tack Ivar! Nej, Helgonaleden är inte längre aktuell. Tack och lov får jag väl säga. Men den förorsakade några rivningar i staden, bl a i kvarteret Räften. //

Hönseberget

Insänt:

"Hej Gunnar!

Varför heter det Hönseberget vid Kämpegatan-Samnerödsvägen ? Vi är några här på vårt kontor som funderat över detta. Vore tacksam om Du har möjlighet att svara oss.

Med vänliga hälsningar Hans, Dorotea, Gaby och Joakim".

Många ortnamn är svåra att förklara och ha rätt banal bakgrund. Hönseberget kan vara ett sådant. De uppstår ofta ur talspråket. Man har helt enkelt börjat benämna en plats på ett visst sätt och sedan blir namnet en sanning, som kanske till och med hamnar på kartan.

I Lindstams ortnamnsbok läser jag att Hönseberg förekommer så tidigt som 1664. Lindstam skriver: "Antingen har man då hållit höns på berget eller också har höns här betydelsen skogsfågel." Längre än så tror jag inte man kan komma utan vi får helt enkelt acceptera att vi ibland inte får fram hela sanningen. //

Arkivens dag på Gustafsberg

På lördag firas Arkivens dag över hela Norden. Det hela började 1998 med Arkivens dag i Sverige. Och jag hade nöjet att vara ordförande för den arbetsgrupp som arbetade fram konceptet.

Sedan dess har våra Nordiska grannländer hoppat på tåget och det är alltid andra lördagen i november som Arkivens dag inträffar.

I Uddevalla är det som vanligt Bohusläns Föreningsarkiv och Bohusläns museums arkiv och bibliotek som arrangerar arkivdagen.

För första gången arrangeras Arkivens dag också på Gustafsberg.

Kl 10 - 13 finns jag i på plats i Gustafsbergsstiftelsens arkiv beredd att visa dig det förnämliga arkivet. Och arrangemanget annonseras bara här på Uddevallabloggen, så känn dig utvald och framförallt VÄLKOMMEN!

Du kan läsa mer om arkivet här. //

Paul Msemwa först att få Mannebys pris

(Foto Luitgard Löw)

Idag skulle Hans Manneby ha fyllt 64 år. Efter hans död på våren 2008 instiftades "Hans Manneby’s Memorial Fund for Museum Development" (ungefär Hans Mannebys minnesfond för museiutveckling).

Fonden har inrättats för att främja museernas utveckling och för att hylla Hans Manneby (1946-2008) fd ordförande i Svenska ICOM, International Council of Museums.

Idag var det så dags att för första gången dela ut priset. Det blev Paul Msemwa från Dar es Salaam i Tanzania, som blev mottagare av diplomet och 25 000 SEK. Paul Msemva och Hans Manneby var goda vänner och har arbetat tillsammans i flera projekt.

Det var stiftelsens ordförande Anita Theorell, som delade ut priset i Konsthallen i eftermiddags.

Msemwa får priset för "hans nydanande museiarbete i Tanzania, hans envisa förändringsarbete genom lokalt och internationellt engagemang och hans generösa bidrag till internationellt museiarbete."

Läs mer om minnesfonden här. //

Gällivare - Berlin

(Potsdamer Platz 2007)

Det har väl inte undgått någon att det idag är 20 år sedan Berlinmuren föll och Tyskland återförenades.

Under en stor del av mitt liv har Tyskland varit uppdelat i Öst- och Västtyskland och att landet en dag skulle enas fanns inte på kartan. Dagen efter min 16-årsdag 1961 började muren byggas, men det var inte förrän elva år senare som jag fick klart för mig vilka konsekvenser den hade fått för människorna i Tyskland.

Och det var märkligt nog i Gällivare jag fick denna kunskap. Jag var ditkommenderad under sex veckor som instruktör på en Norrlandsbataljon som gjorde repövning.

Jag bodde tillsammans med några regementskamrater på Hotell Dagonatt och på samma hotell bodde det flera Västtyskar. De var från den tyska Porschefabriken och var i Norrland för att vintertesta bilarna. Och det var sannerligen rätta platsen. -34 grader var det när första dagen jag klev av nattåget från södra Sverige.

Vi mötte tyskarna så gott som dagligen och tog en öl med dem på kvällarna. En kväll blev jag sittande kvar i baren med en av dem och han berättade sitt livs historia för mig. Han hade flytt från Östtyskland och lämnat sin familj och släkt kvar bakom järnridån.

Det var en skakande berättelse och både han och jag var djupt gripna av hans och tyskarnas öde. Hopplösheten var, antagligen förstärkt av ett icke ringa ölintag, total. Någon som helst ljusning var inte i sikte.

Många gånger har jag tänkt på vårt nattliga samtal där i hotellbaren i Gällivare. Ofta har det varit då någon nyhet från Berlin har kablats ut över världen. Och givetvis tänkte jag på honom då muren föll. Jag hade kunnat ge vad som helst för att dela den lycka som han antagligen kände i det ögonblicket. Men, jag vet inte ens vad han heter eller om han lever.

2007 hade jag nöjet att kunna besöka Berlin och trots att det gått 18 år sedan muren föll var spåren av den delade staden fortfarande tydliga. Inte minst gjorde man geschäft av mycket från det gamla DDR.
När jag var där hördes ett infernaliskt bilande dagarna i ända från DDR:s gamla regeringsbyggnader som skulle jämnas med marken. Idag lär det inte finnas ett spår kvar av dem.

Jag följer givetvis med stort intresse allt som sänds på radio och TV under dessa dagar och gläds med det tyska folket och min vän från hotellbaren i Gällivare. //

Ett örnnäste

På bergen ovanför Hästepallarna - Bodele växer det fram ett riktigt örnnäste. Det är förstås den fortsatta utbyggnaden av Södra Bohusgården man ser nerifrån vägen.

Hiskeligt ser det ut i alla fall och det kan väl aldrig vara barnfamiljer som bygger där på de höga klipporna? //

Ikväll anlöpte Swan Ace Sörviksdockan

(Arkivbild 2009-07-09)

Ikväll vid 20-tiden baxades nästa ACE-båt, Swan Ace, in i Sörviksdockan. Det är andra gången i år som Swan Ace anlöper Uddevalla hamn. Och eftersom hon var här även förra året så är hon den av ACE-båtarna som varit här flest gånger.

Den här gången kommer hon närmast från Bremerhafen och i Uddevalla skall hon lasta både "used chassie" och "new chassies". //

Utställningen "Bryt skam"

(Ann-Marie Brockman, Bohusläns museum, fotograf Agneta Ekman Wingate och överläkare Ebba Holmberg)

Idag invigdes utställningen Bryt skam på Bohusläns museum. Utställningen vill bryta de känslor av skam som ofta följer med psykisk ohälsa. Ännu finns ett eko av gamla traditioner kring dessa sjukdomstillstånd, från tider man isolerade och gömde undan de sjuka och trodde de drabbats av Guds straff.

(Foto från utställningen av Agneta Ekman Wingate)

Utställningen vill synliggöra psykisk ohälsa, ge den ett ansikte - eller snarare flera. Materialet bygger på intervjuer med personer som varit sjuka eller är sjuka. De flesta kommer från Bohuslän. Fotograf Agneta Ekman Wingate som producerat utställningen vill att den ska inge hopp om ett tillfrisknande.

Efter invigningen föreläste överläkare Ebba Holmberg på temat Psykiatriska sjukdomar, diagnoser och behandlingar i historiskt perspektiv.

Den 18 november genomförs Psykiatrins dag på museet. Utställningen pågår till den 16 januari. //

Kropps slog serieledarna

Kropps herrar slog serieledarna HK Aranäs med 24 - 19 ( 12 - 12 ) hemma i Agnebergshallen ikväll.

Kungsbackalaget Aranäs kom till Uddevalla med sju raka segrar i bagaget men stötte på ett taggat Kropps, som inte vek ner sig.

Kropps var i ledningen med både en och två bollar men efter 20 minuter hade Aranäs utjämnat och spelet var jämnt fram till halvtidsvilan.

Men efter pausen tog Kropps kommandot och seglade långsamt ifrån i målprotokollet. De sista fem minutrarna satte Aranäs in en dubbelpunkt på bröderna Svernling men inte ens det hjälpte.

Målvakten Jonas Rasmusson fick pris som bäste spelare i Kropps, men jag hade inte protesterat om unge Anders Svernling hade fått priset. Han storspelade både i anfall och försvar.

659 personer njöt av hemmasegern och jag kan bara uppmuntra er som inte var där att gå på nästa hemmamatch och heja på Kropps. //

Vattnet åter

Det var en trasig plugg i det lilla hålet till höger som orsakade vattenläckan på Gustafsberg. Tänk att en så liten detalj kan ställa till så mycket elände.

Nu har vi i alla fall lärt oss en hel del om vattenreservoaren från 1913. Själva betongrummet som utgör reservoaren är i mycket gott skick. Och man blir imponerad över hur man kunde bygga en sådan anläggning i betong för 96 år sedan.

Idag pumpas alltså vattnet upp från en djupborrad brunn till reservoaren. Men hur gjorde man 1913? Reservoaren ligger högt men inte på högsta toppen av ett berg. Claes, vår förman, har hört talas om en gammal brunn som låg längre bort och högre upp i terrängen och kanske rann vattnet med självtryck från den brunnen till reservoaren?

Skönt i alla fall att två dagars vattentrauma fick sitt slut under eftermiddagen. //

Jag har Sveriges vackraste väg till jobbet

Nu är det bevisat. Min väg till jobbet - Strandpromenaden - har fått pris som Sveriges vackraste väg.

Det var Vägverket som idag tilldelade Strandpromenaden Vackra vägars pris.

Strandpromenaden fick priset i konkurrens med 12 andra tävlingsbidrag.

Så här skiver Vägverket i sitt pressmeddelande:

"2009-11-05

Vackra vägars pris 2009 tilldelas Uddevalla kommun för Strandpromenaden.

Vägverkets Vackra vägars pris 2009 gick till Strandpromenaden i Uddevalla kommun. Nackanäsvägen och Kulturvägar på Gotland fick hedersomnämnanden.

– Det är med stor glädje vi delar ut årets pris till Uddevalla kommun för deras ihärdighet och uppfinningsrikedom. I stark konkurrens med övriga kandidater framträder Strandpromenaden som ett projekt som fått stor betydelse och nytta.

Strandpromenaden, som har utvecklat strandlivet under såväl sommar som vinter och öppnat upp mot havet, är också resultatet av en lyckad samverkan mellan allmänhet, lokalt näringsliv och Uddevalla kommun. Strandpromenaden är en värdig vinnare bland årets tävlingskandidater, som alla visar på den intressanta spännvidd av olika typer av projekt och utmaningar som vi ställs inför, säger Vägverkets generaldirektör Lena Erixon.

Det är Vägverkets Nationella råd för miljö och skönhet, jury för tävlingen Vackra vägars pris, som beslutat utse Strandpromenaden till vinnare av Vackra vägars pris 2009. Priset tilldelas Uddevalla kommun.

Juryns motivering lyder:

Uddevalla kommun och dess projektledare har skapat en länge saknad förbindelse mellan staden och dess fritidsområden och oväntat kommit på att göra det längs stadens otillgängliga bergssidor. Det till synes omöjliga har man gjort möjligt genom gångförbindelsen i form av en träbro som organiskt följer bergets form och länkar samman staden med attraktiva badplatser och kusten i söder.

Konstruktionen, ett samspel mellan trä och stål, ger med sin spektakulära upphängning en dramatik, som uppskattas av Uddevallaborna. De kan nu tryggt och utan strapatser njuta av ett mycket frekventerat promenadstråk med sköna vyer mot Byfjorden och med Uddevallabron i horisonten.

Genom denna gånglänk minskar behovet att använda bil för att ta sig från staden till fritidsområdena. Strandpromenaden är ett sådant projekt, som när det är genomfört framstår som självklart, men som krävt ett kreativt tänkande för att aktualiseras". //

Snustorrt på Gustafsberg

För en vecka sedan tömde vi vattenreservoaren på Gustafsberg och gjorde ren den. Det var ett helt företag att tappa ur drygt 200 kubikmeter vatten. På tisdagskvällen öppnades kranarna och på onsdag morgon rann de sista dropparna ut.

Reservoaren på Gustafsberg är från 1913 och försörjer flertalet hus på området med dricksvatten och måste alltså fungera hela tiden.

Efter rengöringen startades pumparna igen och efter ett par timmar fanns det åter vatten i ledningarna. Allt var frid och fröjd och vi var nöjda med resultatet.

I morse skulle så den nya luckan till reservoaren skruvas på plats och då upptäcktes att det var väldigt lite vatten där nere. Nästan tomt.

Janne Grävare tillkallades och han kom mycket snabbt och började gräva i marken runt pumphuset. I underjorden låg ett virrvarr av vattenledningar och dessutom i olika dimensioner. Efter flera timmars letande återstod bara att undersöka reservoarens botten för under tiden hade allt vatten runnit ut. Och si! Där hittade man felet (hoppas jag). En plugg i ett utgående rör hade gått sönder, förmodligen då reservoaren gjordes ren, och hade orsakat att vattnet läckte ut.

Jag var i kontakt med Räddningstjänsten under eftermiddagen och har fått löfte om vattenleveranser från deras stora tankbil i morgon bitti. Det var innan vi hittade felet, så nu verkar det som att vi inte behöver deras hjälp, då vi själva skall gjuta igen hålet tidigt i morgon bitti. Men först måste material för detta införskaffas.

Så fort betongen har härdat sätter vi igång och pumpar upp vatten igen. Klart kanske till lunch?Som tur är så är vandrarhemmet anslutet till kommunalt vatten så det får bli räddningen ikväll och i morgon bitti för de boende som behöver duscha, hämta vatten eller koka kaffe.

Tänk att det är först då man blir utan som man förstår hur livsnödvändigt friskt vatten är. //

Wilhelm von Braun

Eva Sandblom skriver:

"Hej Gunnar!

Jag undrar om du vet vad Wilhelm von Braun har gjort i Uddevalla, för att få ett kvarter uppkallat efter sig?

Mvh Eva"

Wilhelm von Braun föddes den 8 november 1813 i Brängesås, Älvsborgs län. Han dog på Uddevalla lasarett den 12 september 1860. Han hade hyrt ett hus på Stora Kornö utanför Lysekil för att där kurera sin hälsa. Han blev dock sämre och fördes per båt till Uddevalla där han skrevs in på lasarettet, som då låg i hörnet Sillgatan - Kungsgatan (där Bohusgalleriet ligger idag). Där avled han alltså.

Och det är väl egentligen hans anknytning till Uddevalla. Den medförde i sin tur att han begravdes på Norra Kyrkogården. På Bohusläns museum finns hans fina käppsamling. Hur den hamnade där har jag alltid undrat.

Wilhelm von Braun var den tidens superkändis. Han var otroligt populär fortfarande långt efter sin död. Idag är det inte så många som känner till von Braun. Det jag brukar nämna vid kyrkogårdsvandringar på Norra kyrkogården är att det var han som inspirerade Alice Tegner till barnvisan Mors lilla Olle. von Braun skrev historien om en liten bärplockare som mötte en björn i dikten Stark i sin oskuld.

Fyra år efter hans död restes gravvården på Norra kyrkogården. På stenen står det att "Vänner av hans sångmö reste vården". Sångmön var Emelie Flygare Carlén.

Gravstenen är unik på flera sätt. Om man går dit och tittar så ser man att en bit av den ursprungliga kyrkogårdsmuren finns kvar bakom den. Och på grund av sin mäktighet hade Uddevallaborna snart börjat kalla den Monumentet. Det blev ofta ett utflyktsmål vid söndagspromenaden.

I Tidningsarkivet får vi följande träfflista vid en sökning på Braun:

1862-08-25 Von Brauns monument på Norra kyrkogården nu klart.
1864-11-07 Imorgon avtäcks gravvården över Wilhelm von Braun på Norra Kyrkogården. Annons.
1883-07-19 Wilhelm von Brauns grav. Kyrka.
1885-11-07 Skalden Wilhelm von Brauns grav på Norra Kyrkogården. Kyrka.
1887-08-16 Minnen av Wilhelm von Braun. Historia.
1888-01-21 Wilhelm von Brauns grav. Minne upptecknat 1862. Historia.
1892-04-23 Vilhelm von Brauns gravvård på Uddevalla kyrkogård. (Norra kyrkogården). Kyrka.
1903-08-04 Stadspromenader, 33. Länslasarett, tändsticksfabriken, von Braun. Herrnhutarna. Industri. Sjukvård.
1909-01-14 Vilhelm von Braun bedömd av en kvinna (Ellen Key).
1910-02-12 Exekutivt försåldes tomten nummer 8 i kvarteret von Braun med åbyggnader. Fastighetsaffär.
1910-09-10 Wilhelm von Braun, 50 år efter hans död, berättelse av Halfdan Mörk.
1913-11-08 Ett 100-årsminne Wilh. von Brauns födelse.
1913-11-25 Fru Olivia Pettersson på tomt nummer 8 i kvarteret von Braun med byggnader. Fastighetsaffär.
1918-01-10 Ur boken om Uddevalla av Wilh Jacobowsky - Kasen - Uddevalla - Tegnér och von Braun.
1920-09-16 60 år sedan Wilhelm von Brauns död. Högtid på Norra kyrkogården.
1928-05-15 Nybyggnader i Uddevalla, gymnastikhus vid Margretegärde, Esperöd, kv. von Braun.
1935-03-11 Orginalmanuskript av von Braun i läroverkets ägo, berättelse av Gösta Pauve.
1935-03-15 Wilhelm von Braun i Uddevalla, berättelse av Gösta Pauve. Bild.
1938-11-01 Uddevalla museum har som gåvor mottagit von Brauns stillettkäpp samt Alban Thorburns höghjulscykel. Gåva.
1940-07-02 Bild på Wilhelm von Brauns grav, det är 80 år sedan Braun gick bort. Död.
1945-06-21 Hitler- och Eva Brauns lik brändes efter döden.
1945-11-02 Hitler sköt sig, Eva Braun tog gift i rikskansliet i Berlin den 30 april.
1945-11-17 Eva Brauns dagbok hittad i Bayern. Fina presenter fanns undangömda. Krig.
1945-11-21 Eva Brauns dagbok har påträffats. Krig.
1947-01-23 Lagfart för Oskar Backman å tomt nr 4 i kv von Braun köpt av dödsboet Johan S. Larsson.
1947-09-12 "Vad fordom hänt". Skalden Vilhelm von Braun död 1860.
1947-11-12 Hitlers svärmor Franziska Braun frikändes av den zifieringsdomstolen.
1948-03-25 Eva Brauns 300 sidors dagbok har påträffats. Berättelse.
1948-08-27 En augustinatt på Norra Kyrkogården av F.E.K. Om Wilhelm von Braun och August B.
1957-07-11 Skalden Wilhelm von Braun. Berättelse av Gösta Olsson, Hällevadsholm.
1957-09-04 Wilh. von Brauns grav på norra kyrkogården i Uddevalla. Kyrka.
1959-07-13 Kvarteret von Braun rivs. Kilbäcksgatan-Östergatan-Jacob Trahnsgtan.
1959-09-23 Rivning av byggnaderna i von Braun mot Jacob Trahnsgatan. Bild.
1960-09-09 von Braun, löjtnanten som blev poet - ett hundraårsminne.
1960-10-20 Kvarteret von Braun bebyggs. Byggnad.
1960-11-01 Lindar som försvinner i kvarteret Braun. Träd.
1961-11-09 Bortglömd skaldegrav i Uddevalla, Wilhelm von Braun. Kyrka. Bild.
1963-10-23 Kv Von Braun med 142 lägenheter färdigt, byggherre ing Nils Johansson.
1978-08-17 Historien bakom kvartersnamnen i Uddevalla. Wilhelm von Braun. Hembygd.
1993-11-05 Kvick 1800-talsförfattare begravd i Uddevalla, von Braun får eget sällskap.
1993-11-05 Wilhelm von Braun får eget sällskap. Stor författare som ligger begravd i Uddevalla. //

I 17-knappar

(Klicka på bilderna)

Insänt av Magnus Linsten:

"Hej!
När jag sökte på Bohusläns regemente häromdagen hittade jag din hemsida om Uddevalla och tänkte att jag både skulle kunna bidra med lite material samt förhoppningsvis få något tips.

Jag samlar militära uniformsknappar alltsedan min värnpliktstid för snart 30 år. Knappar från Bohusläns regemente står högst upp på önskelistan eftersom jag är bohusläning och också har tjänstgjort vid I 17. Under åren har jag fått ihop en hel del från regementet men det finns fortfarande några luckor, framförallt på manskapssidan. Under 1800-talets första hälft användes så kallade nummerknappar av manskapet. Det finns fyra varianter, m/1816, m/1829 samt m/1938 stor och liten. Dessutom skall det finnas en sergeantknapp. Samtliga knappar var märkta med siffran 17.

Nu över till min fråga: Känner du till någon som har manskapsknappar från 1 17 av den typ jag beskriver ovan och som skulle vara intresserad av att sälja eller byta?. Jag är även intresserad av officersknappar som kan fylla luckor i samlingen. Jag skrev en artikel om uniforsmknappar i "Bohusläningarna" 2005 och passade på att efterlysa knappar men det gav inget napp.

Vänliga hälsningar
Magnus Linsten/Kungälv"

Frågan går vidare till Uddevallabloggens läsare. //

Debatt - "Blodiga älgar ett minne blott"

Insänt av Gunnar:

"Jag och många jägare med mig delar Ingalill Sundhages (Bohusläningens chefredaktör, red. anm.) uppfattning och avståndstagande till bilder med flinande jägare med foten på det fällda bytet.

Till den kategorin hör även fotot på tidningens nätupplaga med en flinande kvinnlig jägare som grenslar en fälld älgtjur. Men I S har inte lust att spä på bilden av tuffa, hårda män med rätt att dominera, som hon skriver. Därför går hon in med knuten näve och slår den i redaktionsborden på tidningen.

Först går tidningen ut och faktiskt bönar och ber om uppgifter från jaktlagen och vid upprepade tillfällen ropar man efter bilder, därefter halshugger man jägarna och klistar på dem epitetet " Tuffa hårda män med rätt att dominera"

Visst skall en tidning ha rätt att kritisera jaktuövning och ha rätt att välja sitt bildmateriel men därifrån till att skjuta jägarna i foten är det lite långt. Jaktlag runt Uddevalla har bjudit in I S till älgjakt nästa år och det skall bli intressant att se om hon vill bege sig ut i skogen och möta sanningen för älgarna blöder faktiskt när de blir skjutna.

Mvh Gunnar //

NU-sjukvården jämförs med Kina

I en kommentar till mitt inlägg "Kina censurerar Uddevallabloggen" nyligen har Anonym lämnat en kommentar som jag här lyfter upp till ett inlägg, då det är högst tankeväckande:

"Är det inte konstigt att regimen i Kina och den i vår region har något gemensamt - eller det kanske inte är det?

Om man tittar på ett brev en läkare skrivit till www.sjukhuslakaren.se så kan man förstå att deras sätt att hantera "oliktänkande" inte är så olika.

Här är delar av brevet:
- - - - - - - - - - - -
– Inför hotet om en offentlig avrättning skrev jag på min avskedsansökan utan betänketid. Det känns svårt och jobbigt att riva upp sår inom mig. Men jag önskar ändå att det skall bli känt, för att kanske andra kollegor skall slippa uppleva det jag upplevt. Om jag hade varit ensamstående utan något att tro på så kan jag mycket väl förstå att tanken på självmord skulle varit ett verkligt alternativ. När man skräms och skäms ut och döms ut utan en egentlig opartisk bedömning.

....Men hoten om offentlig utskämdhet som personalchefen och min chef skrämt mig med gjorde att jag lät det vara.

Det hela började med att jag blev anmäld till HSAN av en patient som upplevde sig kränkt. Detta är första och enda gången jag fått en sådan anmälan.

En vecka senare kom min chef in på mitt kontor och sa att vi skulle träffas hos personalchefen angående en anmälan till HSAN.....

De förklarade att jag inte var önskvärd i NU-sjukvården längre och att jag hade två val. Antingen så skriver jag på ett papper direkt att jag ”av fri vilja” säger upp mig på studs, eller också så startar de en offentlig uppsägelseprocess mot mig, där jag underförstått kommer att få det mycket svårare, bli utskämd offentligt och svårare att få jobb någon annanstans över huvud taget .
...
F.d läkare inom NU-sjukvården
- - - - - - - - - - -

===Läkaren anmäldes för en bagatell.

Sjukhusläkaren har kontrollerat uppgifterna i artikeln. Vi har läst patientens polisanmälan och anmälan till HSAN och läkarens förklaring till vad som inträffade.

Av handlingarna framgår att läkaren anmäldes för en häpnadsväckande bagatell där ingenting hände. Polis och HSAN avskrev också fallet omedelbart.

Vi har kontaktat Läkarförbundets representant, den psykolog som läkaren fick hjälp av efter den traumatiska händelsen och kollegor till läkaren, som menar att läkaren upplevdes som “obekväm” av ledningen och att det troligtvis var anledningen till att han pressades att begära avsked.

Läkaren har velat berätta sin historia, men inte peka ut någon. Vi respekterar hans val. Läkaren arbetar idag som överläkare i Norge. //