Häromdagen efterlyste Uddevallabloggen uppgifter om konstnären Sigfrid Carlsson. En hel del har genom Uddevallabloggens läsare kommit fram sedan dess.
Ivar Kristiansson har skickat mig ytterligare information. Han skriver:
"Uddevalla Konstförening ordnade en minnesutställning över Sigfrid Carlsson i september 1971. Här är utdrag ur Nyttokonsts utställningskatalog":
"Den 18 januari 1971 avled i Uddevalla "målaren" Sigfrid Carlsson, 56 år gammal. Bakom den korta dödsfallsnotisen skymtade ett avslutat konstnärsöde, som genom mannens och namnets bortovaro från utställningar under de senaste åren sjönk bort i tystnad. Tyvärr.
Sigfrid Carlsson var en opräglad begåvning, som man väntade mycket av. Uddevalla Konstförening vill med denna presentation av några av hans verk hylla hans minne och erinra om hans insatser.
Sigfrid Carlsson var född 18/9 1914 i Kungshamn. Han lärde målaryrket på Verkstadsskolan i Uddevalla, där rektorn Tedde Thelander inte var sen att upptäcka hans konstnärliga begåvning. Han utbildade sig konstnärligt vid Edvin Ollers och Isac Grünevalds målarskolor i Stockholm samt var en kort tid 1947 också på Acadamie de Grand Chaumiére i Paris.
Tillsammans med Gordon Macfie, Ulla och Kurt Dejmo hade han utställning på Uddevalla museum 1949 och 1950 och deltog i andra samlingsutställningar med uddevallakonstnärer i början av 50-talet.
Den första separatutställningen hade han på Nyttokonst i Uddevalla 1956 med en samling pasteller, och år 1960 utställde han på Modern konst hemmiljö i Stockholm. En resa till Frankrike efter krigsslutet tillsammans med Kurt Dejmo blev en av de tyvärr alltför få studier utomlands som Carlsson hann med under sin aktiva tid.
Efter utställningen i Stockholm blev hans produktion mycket sparsam och på de senaste tio åren hade han praktiskt taget lagt pensel och palett åt sidan och ägnade sig tidvis åt yrkesmålning. Dock medverkade han med ett grafiskt blad för Multikonst. Att han skulle gå bort just när han syntes besluten att återuppta sitt konstnärliga skapande är särskilt tragiskt.Sigfrid Carlssons måleri var i början, på 40-talet ungt och kraftfullt, van Gogh-påverkat och med anknytning till den moderna expressionismen. Han sade sig själv även ha haft Rembrandt och Tizian som inspirationskällor. En bohuslänsk symbolik, bl a med en ofta återkommande bumerangliknande form (en utveckling av fisken) återklingar då ofta i hans målningar.
I en senare ljusare period kommer landskap med genomgående horisontlinje och med hav och sol. Han får en period med mycket gult och svart och en mer rödtonad, allt under det att hans måleri utvecklas till rymdvisioner, där alltid en sol finns med i bilden. De senaste målningarna bär prägel av en målare som tröttnat. Sigfrid Carlsson bar på svårmod och var mellan syunder av öppenhet ofta inåtvänd och grubblande.
Från utställningen av pasteller i Uddevalla nov. 1956 skrev kritikern Birger Idelius en mycket berömmande recension, vari beskrives hur Sigfrid Carlsson utgår från verkligheten men förvandlar den, rytmiserar, respektive upplöser formen på gränsen till det abstrakta, under det att färgen - från första början han främsta uttrycksmedel - blivit frigjord och visar sensibilitet och styrka som inte tycks veta av några gränser. Konstnären föredrar, skriver recensenrten, de sjungande blå och de festliga orangetonerna, "men allt som blossar och brinner i hans tavlor har sin egentliga bas i en grönblå färg som låter en ana närvaron av vatten och klorofyll".
Det heter vidare: "Genom landskap, stilleben och interiörer går hans personliga färgmelodi renare och ursprungligare än någonsin, byggd på ett rikt utspel av kontrastverkningar: blått mot rödgult, rostbrunt mot violett, grågrönt mot blekgrönt".
Uddevalla konstförening tackar nedanstående som genom att låna oss verk av Sigfrid Carlsson möjliggjort denna presentation i anslutning till Bohussalongen 1971.
SIGFRID CARLSSON
OLJA
Nr 1 Början av 40-talet tillhör : Fru Elsa Salomonsson
Nr 2 " " : Kicki o Janne G Walles
Nr 3 1945: Kicki o Janne G Walles
Nr 4 1947: Teckningslärare Nils Asp
Nr 5 1947: Fru Elsa Salomonsson
Nr 6 1947: Dir. Thorsten Steene
Nr 7 1947: Kicki o Janne G Walles
Nr 8 1948: Fru Gertrud Thorsell
Nr 9 1948: Teckningslärare Nils Asp
Nr 10 1948: Teckningslärare Nils Asp
Nr 11 1948: Kicki o Janne G Walles
Nr 12 1948: Kicki o Janne G Walles
Nr 13 1949: Köpman Gösta Jansson
Nr 14 1949: Köpman Gösta Jansson
Nr 15 1949: Rektor Werner Gillsjö
Nr 16 1949: Källarmästare Leopold Lecerof
Nr 17 1953: Kicki o Janne G Walles
Nr 18 1953: Rektor Werner Gillsjö
Nr 19 1955: Rektor Werner Gillsjö
Nr 20 1955: Rektor Yngve Nordgren
PASTELL
Nr 1 1955: Målare Gunnar Svensson
Nr 2 1955: Köpman Gösta Jansson
Nr 3 1955: Köpman Gösta Jansson
Nr 4 1955: Köpman Gösta Jansson
Nr 5 1955: Advokat Einar Hammar
Nr 6 1956: Köpman Gösta Jansson
GRAFIK
Nr 7 : Rektor Werner Gillsjö
Nr 8 1955: Rektor Werner Gillsjö
Nr 9 : Rektor Yngve Nordgren //
Tack! Vad glad jag blev över all denna information från dig, Ivar. Nu fick jag ju dessutom veta var jag kan söka upp hans tavlor. Inte visste jag att han var från Kungshamn heller. Synd att han inte fick det erkännande han förtjänar, som konstnär - men det är ju inte särskilt ovanligt.
SvaraRaderaOch idag stod Kurt Dejmos dödsannons i Bohusläningen.
SvaraRaderaVi hade alltså lite fel här och var, Ann och jag, men ändå många rätt.
SvaraRaderaIntressant att se av förteckningen hur spridd han var bland den kända konstköpande kretsen i staden! Konstaterar dock att alla tavlor i förteckningen är av ganska tidigt datum. Den minst lika stora samling som vid denna tid fanns inom den Mattssonska släkten representerar förmodligen framförallt den senare delen av Sigfrids konstnärsskap. Hans bilder hade nog då förändrats en del, jag uppfattar det t ex som om den orange tonen tynade bort allt mer till förmån för blått och lila. Det förvånar mig lite varför man 1971 valde att inte ta med några av hans senare bilder. Kanske var Evald Mattsson som mecenat redan bortglömd!