Leif Thorin skriver:
"I bildspelet med bilder från Uddevalla på din blogg hittade jag en bild från 1930-talet på min morfar, Oscar Green, som då var kajstyrman hos Ångbåts AB Bohuslänska Kusten. (Bild nr 31 av 209) Du kanske har fått den av Nils-Erik Thönell? Han är den unge mannen som min morfar håller armen om på bilden. Den nu 88-årige Thönell var morfars hjälpreda på kajen och de kom av allt att döma mycket bra överens.
Oscar var ju en rätt så välkänd person i Uddevalla, inte minst för att han ända till sin död år 1953 skrev dikter som nog nästan varje vecka publicerades i Kuriren och Bohusläningen, och det är väl därför som han har fått ge namn åt vägen upp till Alhagen, där han växte upp. Var det möjligen så att du hade ett finger med i spelet när vägen fick sitt namn? Jag blev hur som helst mycket glad för det. Att plötsligt råka få se en bild av Oscar på nätet var förstås väldigt trevligt. Tack för allt arbete som du lägger ner på ditt hembygdsintresse!
Leif Thorin"
Oscar var ju en rätt så välkänd person i Uddevalla, inte minst för att han ända till sin död år 1953 skrev dikter som nog nästan varje vecka publicerades i Kuriren och Bohusläningen, och det är väl därför som han har fått ge namn åt vägen upp till Alhagen, där han växte upp. Var det möjligen så att du hade ett finger med i spelet när vägen fick sitt namn? Jag blev hur som helst mycket glad för det. Att plötsligt råka få se en bild av Oscar på nätet var förstås väldigt trevligt. Tack för allt arbete som du lägger ner på ditt hembygdsintresse!
Leif Thorin"
Hej Leif och tack för att du har identifierat männen på bilden. Jag har haft den bilden länge men inte känt igen personerna på den. Men Oscar Green känner jag ju väl till. Jag har faktiskt en hel pärm med hans dikter, säker ett hundratal. Jag fick den av Inga Ågren för en del år sedan och jag gissar att hon var din moster?
Oscar Green hade två signaturer då hans dikter publicerades, O. G-n och Nommer 73 Kvest. Jag kom i kontakt med hans dikter när jag skulle hjälpa Uddevalla OK med texter till orienteringskartornas baksidor på Herrestadsfjället. Klubben ville ha lite kulturhistoria så att kartorna kunde användas inte bara som tävlingskartor. Det var ett väldigt roligt arbete och jag lärde mig massor om fjället och dess innevånare. Och i det arbetet intervjuade jag förstås väldigt många personer.
När jag lite senare blev tillfrågad av dåvarande stadsingenjören om jag visste något om vägen upp mot Nybygget - Alhagen som kunde användas för att ge vägen ett namn var det ingen tvekan om att den skulle heta Oscar Greens väg. Sedan jag motiverat varför jag tyckte det, var stadsingenjören lika övertygad. Och så blev det.
När Oscar Green fyllde 60 år den 4 november 1949 skrev Kuriren så här:
"F.d. fjällpojken, torpardrängen, flottisten, sjömannen, tjärkokaren, hamnarbetaren, kajstyrmannen och nuvarande kapell- och taxivaktmästaren samt Kurirenskalden O. G-n och Nommer 73 Kvest i Uddevalla är i dag 60 år. Han får sin lilla födelsedagsruna mycket fritt efter Dan Andersson:
Hej, å hå, gode Oscar, redan har du nått de 60
- ut i världen steg du från ett torp vid Alehagens mo.
Ofta har vi vandrat kring i trakten som du opp har växt i
- kanske anat hur den lekt med din längtan och tro.
__________
Bakom knuten står det vilsna vida fjället skogomkransat,
det är mängt av mörka myror liksom av kristallklar sjö.
Och i dalens dunkla dimmor har de skira älvor dansat,
just där bäcken ilat hastigt mot fjorden för att dö.
__________
Snart du tröttnade på tegarna, på djuren och på skogen,
ut till havs din längtan stod - det var en inre kraft som drev.
Ej en dådrik diktarande kunde plåga bakom plogen
- med en sjömanskista du utför branterna klev.
__________
Liksom himlens fågel ofta råkar ut för svåra stormar,
kom visst också du på drift bort till ett orosmättat land.
Men det hårda även stundom så det mjukare omformar...
- ja det räckes ut en härdad, en stödjande hand.
__________
Och så stod du åter stadigt på din hemhamns gamla brygga,
- du av livet grundligt lärt dig riktigt lägga fast en tross.
Och nu vandrar du så gladelig på barndomsstigar trygga,
du har funnit rätta vägen med fyrar och bloss.
__________
När du går, oh broder, finnande mot branterna och bergen,
och beundrar barndomsbygden invid höga fjällets fot,
vi dig önskar lyckoriket, och den rätta hälsofärgen
må den givas i den trakt, där du känner din rot.
Fave"
Oscar Green avled den 8 september 1953.//
Till alla mästartitlarna kan väl även läggas vaktmästare i Betel på Bartilsgatan. Jag minns honom, både genom mina föräldrar och min kompis Olle, som en jättesnäll farbror. En hälsning till Leif med förhoppningen att du minns mig.
SvaraRaderaFår jag fråga: Vad gjorde en kajstyrman?
SvaraRaderaKajstyrman? Snäppet under hamnkapten?
SvaraRaderaKlart att jag minns dig, Lae, fast det är ju en del år sen nu. Roligt att du också kommer ihåg min och Olles morfar Oscar, som betydde oerhört mycket för mig under barndomsåren.
SvaraRaderaOch Gunnar, jovisst var det min moster Inga som du fick hans dikter av.
Som kajstyrman var Oscar anställd av Ångbåtsaktiebolaget Bohuslänska kusten och han bodde också en tid med sin fru Evelina i Bohuslänska kustens nu sedan länge rivna byggnad vid kajen, innan de flyttade till Evelinas barndomshem, det också sedan länge rivna torpet Fasseröd, som ju har gett namn åt en hel stadsdel i Uddevalla. Där i det lilla torpet, med UIS skidstuga på andra sidan gärdet, bodde jag för övrigt också hos dem en tid, innan de flyttade ner till Bartilsgatan, där morfar mycket riktigt blev vaktmästare i Betel.
Kajstyrmannen hade ansvar för alla varorna som skulle fraktas med de olika båtarna till destinationerna längs kusten och för att rätt saker kom på rätt båt. Många av Uddevallas gamla "original" hankade sig fram som hamnsjåare. En del av dem figurerar i Oscars dikter i Kuriren.