2018-12-25

Skenet bedrar

Dubbelstatyn på Kungstorget har i samband med den omfattande upprustningen av Kungsgatan och Kungstorget, som har pågått i höst, fått ny belysning. Snyggt har det blivit men skenet bedrar. Dubbelstatyn är inte alls så solid och kompakt som den verkar i fasadbelysningens sken.

För flera år sedan lade jag ett medborgarförslag om att dubbelstatyn borde hälsoundersökas inför dess 100-årsdag den 31 augusti 2015. Tekniska nämnden beslutade med utgångspunkt i medborgarförslaget att ge Studio Västsvensk Konservering att tillståndsbesikta statyn och komma med åtgärdsförslag.

Från besiktningen skrevs en rapport av metallkonservator Linda Denlert 2011-06-10.

Utdrag från rapporten:

- - - - - -

TEKNISK BESKRIVNING

Skulpturen består av många gjutna delar vilka är sammanfogade med tidsenlig och traditionell metod: skruvning och falsning, det innebär att nitar och bultar håller ihop delarna. Bultar och bultförband används för invändig sammanfogning och är osynlig från utsidan, nitning är däremot en synlig sammanfogning. Hästens hals är nitad.

För att ge stabilitet åt konstruktionen finns traditionellt ett "skelett" av järn inuti skulpturen, så är även fallet med ryttarskulpturen på Kungstorget. Själva konstruktionen är osynlig men bekräftas av iakttagna skador.

Skulpturen har två dräneringshål för vatten (5-10 mm i diameter) i hästens buk.

BESIKTNING

Skulpturens tillstånd undersöktes okulärt från lift. Den befintliga patinan undersöktes genom skrapprov med skalpell på ett fåtal områden som ansågs vara representativa för hela skulpturen.

SAMMANFATTNING AV SKULPTURENS TILLSTÅND

Skulpturen har permanenta skador i ytan, små gropar orsakade av en aggressiv korrosionsform. Groparna har "frätt" ner i bronsen genom originalytan på dess bekostnad. Det är främst horisontella ytor som är drabbade, vilket gör skadorna svåra att se från marken. Korrosionsorsaken är sannolikt salt från havsvindar och ansamlat regnvatten. Vid undersökningen förekom ingen aktiv korrosion men förutsättningarna för nya angrepp finns naturligt i miljön. Eftersom skadorna är permanenta kan de inte återställas men uppkomst av ny korrosion kan förebyggas.

Den ursprungliga patinan har förändrats estetiskt under årens lopp under inflytande av luft och fukt. Dagens patina maskerar effektivt skulpturen genom sin kontrastverkan mellan ljusgröna och svarta områden. Särskilt tydliga är de rinningar som skapats av regnvatten. Av den ursprungliga patinan finns inte mycket kvar, möjligen finns lite kvar på ställen som är väl skyddade från regnvatten. Brist på källuppgifter gör den ursprungliga patinan svår att identifiera, Konserveringsåtgärder kan dämpa kontrastverkan. Utan kan också skyddas från regnvatten med ett vattenavstötande vaxskift.

Skulpturens inre tillstånd är okänt men skador och missfärgningar talar om att det finns en stabiliserande järnkonstruktion inuti, förmodligen av smidesjärn. Tre allvarliga sprickor med rostutfällning runt har identifierats. Dessa skador är de mest akuta eftersom de pekar på inte rostskador vilka har en direkt påverkan på skulpturens stabilitet. Sprickorna har troligen orsakats av den voluminösa rosten genom sprängverkan. En av dessa sprickor har en tidigare lagning.

Det finns flera sprickor på skulpturen, främst lokaliserade i fogar, genom vilka regnvatten tar sig in i skulpturen. Det ger ett inre mikroklimat med hög fuktighet vilket främjar korrosion. De två dräneringshålen som finns i hästens buk är otillräckliga. Skador tyder på att vatten ansamlas t.ex. i hästens ben. Så länge sprickorna ger vatten tillträde kan korrosionen fortgå inuti.

ÅTGÄRDSBEHOV

De skador som observerats på skulpturens yta, även det estetiska som hänger samman med patinan, kräver åtgärder för att minska atmosfärens långsamma men idoga nedbrytning. På skulpturen finns skadlig fågelträck och biologisk påväxt i from av alger som snarast behöver avlägsnas. Estetiskt bör skulpturens form och detaljrikedom göras synlig genom att dämpa de skarpa kontrasterna. Men detta måste ses som underordnat vid sidan av skulpturens strukturella skador och den aktiva korrosionen som pågår inuti.

Det primära åtgärdsbehovet är att kartlägga korrosionens omfattning på det invändiga "järnskelettet". Faktorer som skelettets konstruktion, komposition och invändiga klimatförhållanden behöver undersökas eftersom de styr korrosionshastigheten. Åtgärdsbehovet är självklar en viktig del för skulpturens bevarande men bör främst ställas i proportion till de säkerhetsrisker som föreligger vid nedsatt stabilitet.

- - - - - - - -

Rapporten är mycket mer omfattande än sammanfattningen ovan. Efter denna inledande beskrivning av dubbelstatyn ger konservatorn ett antal åtgärdsförslag i den tiosidiga rapporten.

Foto Gunnar Klasson december 2018.

Efter att rapporten skrevs 2011 har absolut ingenting hänt för att säkra statyn som är en viktig del av kommunens offentliga konst. Antagligen ligger rapporten begravd i någon byrålåda. Under tiden går förfallet vidare.  //

4 kommentarer:

  1. Det måste ju vara oerhört väsentligt att de expertråd som givits hörsammas från kommunens sida. Skulpturen är ju oerhört vacker och en viktig del av Uddevallas identitet och historia, och även Sveriges! Mats Eriksson tycker så!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller fullständigt med dig Mats. Det är ju en symbol för " just " KUNGS- torget. Det hade ju varit bra att få åtgärdat även detta i samband med totalrenoveringen av vårt vackra Uddevalla. Hälsningar Bengt-Eric Dahl

      Radera
  2. Ansvariga skulle kunna göra ett studiebesök i Gbg och bese de nyligen restaurerade Karl IX (Kopparmärra) och Gustav II Adolf! Självklart ska K X G och E D vara i lika god form! Hälsningar JG Lindgren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Artikeln i GP om konservatorn Helena Strandberg häromsistens inspirerade mig till att ta upp ämnet igen. Förutom de skulpturer du nämner kan tilläggas
      # Poseidon på Götaplatsen, 2011.
      # Johanna i Brunnsparken, 2015.
      #John Ericsson på Kungsportsavenyn, 2017.

      Radera