Jag har tidigare återgivit vad tidningen Bohusläningen skrev efter den förödande skolhusbranden på Gustafsberg den 23 oktober 1894.
Här kommer nu Gustafsbergsstiftelsens egen rapport från det inträffade. Den skiljer sig en del från Bohusläningens beskrivning:
Om eldens utbrott berättades i den historik över eldsvådan och den nya barnhusbyggnaden, som vid dennas invigning 1897 framfördes av Herr Direktör John Peterson, följande:
"Den 23 oktober 1894 vid pass kl ½3 e.m. utbröt eld i gamla skolhuset, som var af trä i två våningar, och spred sig så hastigt att endast byggnadens ruiner återstodo efter tre á fyra timmar.
Elden uppkom i andra våningen ifölje, som man tror, däraf att städerskan i sin kakelugn tändt en brasa, som hon för skötande af andra sysslor lemnade utan nödig tillsyn.
Vid tillfället hade eleverna rast och voro samtliga ute i det fria; lärarne intogo sin middagsmåltid uti ekonomibyggnaden.
Så snart rök i skolhuset blef synlig, sökte man vidtaga åtgärder för eldens dämpande, men fåfängt; som antydts, hela huset låg snart i aska, men ifölje vindstilla, kraftigt släckningsarbete, som efter en stund leddes af Uddevalla stads brandchef, herr Magnus Lundqvist, och kanske ej minst ifölje den djupa och i öfrigt ståtliga brandmur af löfträd, som stod emellan eldhärden och de närmast densamma belägna byggnaderna, möjliggjordes eldens begränsning till sjelfva skolhuset.
Att alla å Gustafsberg varande, från de ledande till den yngste eleven, hade en hård dust att utkämpa, innan hjälp från staden hunnit anlända, är ju öfverflödigt omorda, och att arbetet utfördes med omdöme bevisas deraf, att ej obetydlig lösegendom räddades, den öfverhängande faran till trots.
Emellertid är att beklaga, att Knapes och fru Knapes, född Hegardt, porträtter, som prydde den s.k. direktionssalen i andra våningen, ej långt aflägsen från eldflammans bredd, blefvo lågornas rof. Med ledning av här utanför stående byst, befintliga medaljonger och annat är det ju möjligt att åt framtiden återgifva ett Knape snarlikt porträtt, men att å duken eller annorledes teckna Catharina Hegardt torde vara så mycket omöjligare som nämnda porträtt eller medaljong med hennes drag icke mer är tillfinnandes.
Det nedbrända huset var försäkradt för 30 000 kronor som utbekommos med afdrag av 250 kr, hvartill den gamla grunden och andra qvarlefvor uppskattades.
För förlorat lösöre, kläder och annat ersatte vederbörande försäkringsbolag kr 9 021:13 öre; häraf utbetaltes 800 kr. till beställningspersoner på stället för af dem förlorade effekter."
Vid olyckstillfället var elevantalet 33. Af dessa inlogerades samma kväll 12 stycken i ekonomibyggnaden, 10 stycken hos anhöriga i staden och hos kamrer O.E. Amandusson, elfva stycken hos Herr Direktören och Herr Consul A. Peterson.
För den sorglösa skolpojksfantasin hade i eldskrift med stora bokstäver lyst det hänförande ordet LOF, LOF för hela resten av terminen: men detta glödande hopp gick upp i rök. Efter ca 9 á 10 dagar togo åter de måttligt älskade skolböckerna ut sin rätt. Skolan förlades till Kristinedal. Dit tågades 4 á 5 gånger om dagen, hemfärden inberäknad.
Om vintermorgnarne kunde någon gång det vara motigt nog, då snöyran hopat drifvor i vägen; men att tumla om med sådana är ju alltid för friskt nordiskt ungdomssinne en särskild lockelse; och helt säkert voro dessa dagliga promenader midt uppe i skolarbetet i hög grad hälsobringande för både kropp och själ.
Beträffande bostäder så bodde 11 pojkar i ekonomibyggnaden, 11 på nedre och 11 på öfre botten i kamrerbyggnaden, med tiden fingo dessa tre lägenheter af pojkhumorn namnen Flaskan, Arken och Loftet; Loftet torde ägt största anseendet, Flaskan var "skojigast". Lärarepersonalen bodde också i kamrerbyggnaden, så där var fullt hus.
Sommartiden, då ju de flesta gossarne resa hem, flyttade det öfriga herrskapet på sommarnöje till Kristinedal.
Tiden närmast före branden hade Barnhuset genomgått en upputsningsprocedur. Rumen hade skurats, några rum nytapetserats, innanfönster insatts och på vinden hade som vanligt uppförts en stacke ved i förråd för vintern; nu blef egendomligt allt detta såsom iklädandet af en offerskrud; endast ett par dagar efter nämnda arbetens slutförande var Barnhuset jämnadt med jorden; Knapes varma tanke lefver dock än öfver spillror och grus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar