2011-07-20

Min barndoms björnskinnsstövlar

När jag var liten var jag ofta med min pappa Karl, som var urmakare, uppe i klocktornet. Han jobbade då på Boströms Ur på Norra Drottninggatan och företaget skötte urverket i klocktornet. I uppdraget ingick att en gång i veckan ta sig in i klocktornet och klättra på de branta trapporna ända upp i toppen. Där skulle de stora loden dras upp till topps. På en vecka sjönk de sedan ner mot marknivån längs en av klocktornets innerväggar. Och det var denna nedåtgående rörelse som drog runt urverket.

Varje gång jag kom dit hoppades jag på att få se loden stå på backen, men det hände aldrig. Det var alltid några centimeter kvar. Men där inne intill loden stod de här björnskinnsstövlarna i halvmörkret. Och på min tid var stövelskaften inte vikta som nu. Det sades att stövlarna hade tillhört en av torntutarna som hade till uppgift att slå larm om eld utbröt i staden.

Nu finns stövlarna att beskåda i den här montern på Bohusläns museum. Uddevalla kyrka fyller 200 år just i år så därför har församlingen gjort en liten utställning som finns på Hyllan på Bohusläns museum. Samtidigt kan man också säga att kyrkan faktiskt fyller 355 år för de vita tjocka murarna i dagens kyrka byggdes redan i 1656 års kyrka, Uddevallas första stenkyrka. Den fick stå ända till den stora stadsbranden 1806 då allt som var av trä brann upp. //

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar