Att utan krage gå in på krogen i Uddevalla?

I oktober 1946 eldhärjades Kristina Thordén ute på Atlanten. Hon var i USA för att hämta varvsutrustning som Gustaf Thordén köpt för att bygga upp Uddevallavarvet. Fyra (vissa uppgifter gör gällande fem) besättningsmän omkom under släckningsarbetet.

Överbyggnaden och maskinrummet skadades svårt. Systerfartyget Selma Thordén gick senare mot haveristen och bogserade henne hela vägen till det nya varvet i Uddevalla. Besättningen på Kristina Thordén hade slitit hårt och räddade genom sin insats Kristina från att sjunka.

I pressen hyllades de som hjältar. När de sent omsider kom till Uddevalla var det första de gjorde att gå till Hotell Carlia för att välförtjänt fira att strapatserna var över. De hade inte direkt kostym och slips när de anlände och nekades därför att komma in på krogen.

Den händelsen gav lika mycket, kanske mer, uppmärksamhet i medierna och ledde till inslag i revyer och så till sången Krogen i Uddevalla med Harry Brandelius som sjunger till Calle Jularbos orkester. Man satte verkligen Uddevalla på kartan på ett negativt sätt.

Lyssna på texten som är briljant!  //

Peter Hagren död

Igår kväll nådde mig beskedet att Peter Hagren har gått bort. Det har bekräftats av brodern Jonas idag. Peters hjärta orkade inte längre och han somnade in lugnt och stilla sittande i sin soffa i hemmet i Nässjö igår eftermiddag.

Peter har berikat Uddevallabloggen med sina kommentarer kring det Uddevalla som gått. Även på Facebook har han varit mycket aktiv och delgivit oss andra av sin kunskap.

Peter var född den 1 februari 1949 och efterlämnar mamma Kerstin i Uddevalla, systern Kristina, brodern Jonas samt tre barn och ett barnbarn. Frid över hans minne!  //

Sommaren då Sverige styrdes från Uddevalla - ett 200-årsminne

Varmbadhuset på Gustafsberg fyller 200 år 2014.

 

Nästa år fyller varmbadhuset på Gustafsberg 200 år. Det är därför vi nu har bemödat oss om att göra det så fint lagom till 200-årsjubileet.

 

Men det var inte bara det nya varmbadhuset på Gustafsberg som präglade år 1814. Samma sommar flyttas den svenska makten till Uddevalla vilket i praktiken betydde att Sverige styrdes från Uddevalla några sommarmånader  det året.

 

Bakgrunden var att Sverige hade varit i krig mot Napoleon och var på den segrande sidan. I freden i Kiel den 14 januari det året tillerkändes Sverige Norge från Danmark som var på den förlorande sidan, dvs på Napoleons sida.

 

I Kielfreden stipulerades det således att Danmark skulle bli av med sitt lydrike Norge, vilket skulle tillfalla Sverige istället. Det kunde inte norrmännen acceptera utan de förklarade sig självständiga den 17 maj 1814 och antog en ny grundlov med den danske prinsen Kristian Fredrik som ny regent.

 

Detta kunde Sverige i sin tur inte acceptera utan på våren och försommaren 1814 marscherade den svenska hären med sina 50 000 man under ledning av kronprins Karl Johan (Jean Baptiste Bernadotte) till Uddevalla där Karl Johan flyttade in i handelsmannen Lars Wennerbergs hus (nu västra rådhusflygeln). Samtidigt flyttade stora delar av det svenska hovet till Uddevalla med den gamle skröplige kungen Karl XIII och hans drottning Hedvig Elisabeth Charlotta i spetsen.

 

Uddevalla hade ju brunnit ner till grunden i den stora stadsbranden 1806 och var fortfarande under återuppbyggnad. För alla dem som inte deltog i förberedelserna för det stundande anfallet mot Norge fanns det således väldigt lite att göra i staden.

 

Men på Gustafsberg hade direktionen nyss invigt det nya varmbadhuset och det kom att bli det stora besöksmålet för kungligheterna och andra dignitärer. Något liknande hade inte skådats i Norden tidigare. Det var med stort intresse som hovet, särskilt drottningen, besökte varmbadhuset. Hon kom att så gott som dagligen att besöka Gustafsberg.

 

Den 24 juli kom den då 15-årige Oscar ( senare Oscar I ), son till kronprinsen, för att njuta av baden i varmbadhuset. Uppenbarligen kom han "hem" till Uddevalla på kvällen och berättade för pappa kronprins Karl-Johan om nymodigheten för redan nästa dag kom han tillbaka till Gustafsberg och nu tillsammans med sin pappa kronprins Karl Johan som fick sig ett hälsobad. Alltihop är väldokumenterat i Gustafsbergsstiftelsens fina arkiv.

 

Redan dagen därpå, dvs den 26 juli, gick Sverige under Karl Johans ledning till anfall mot Norge. Karl Johan hade under några intensiva dagar genom sändebud förhandlat med norrmännen i syfte att undvika blodspillan. När sändebuden kom tillbaka till Uddevalla fick han varje gång beskedet från norrmännen "vi ger oss aldrig!"

 

Anfallet inleddes därför och efter tre veckor hade Sverige besegrat de norska trupperna som var utomordentligt dåligt utrustade. Den 14:e augusti undertecknades fredsfördraget genom den så kallade Konventionen i Moss. Karl Johan var klok då han lät norrmännen behålla sin nyantagna grundlov och istället bildade unionen som ett slags paraply över de båda länderna. Det är nog inte utan anledning som Norges paradgata nummer ett är Karl Johann.

 

Trupperna med Karl Johan återvände till Uddevalla och kom att stanna i staden fram till i början av september. I Uddevalla kyrka hölls te Deum och på torget i Uddevalla dubbades ett par av hjältarna i kriget mot Ryssland 1808-1809 till grevar. Samtidigt ringde de provisoriska kyrkklockorna in den fred som Sverige fortfarande har lyckats behålla.

 

Det är alltså en historisk händelse som utspelade sig i vår stad sommaren 1814. Nästa år är det alltså 200 år sedan.

 

Var säkra om att det 2014 kommer att uppmärksammas på många olika sätt men kom ihåg att det var i Uddevalla det hände. Fredsklockorna ringde i Uddevalla sommaren 1814.

 

Från boken Historien om Uddevalla av författaren Ulf G Eriksson och undertecknad citeras kapitlet Uddevalla- slutpunkt för krig och startpunkt för fred:

 

Aldrig tidigare, eller senare, har det glänst så mycket från så många i Uddevalla som när staden stod värd och utgjorde utgångspunkt för Sveriges erövring av Norge.

 

I oktober 1813 vann kronprinsen Karl Johan (Jean Baptiste Bernadotte) och den svenska armén slaget vid Leipzig. Napoleons herravälde över kontinenten var i stort sett brutet och danskarna tvingades till freden i Kiel i december. Där tillerkändes Sverige rätten till Norge, som en kompensation för förlusten av Finland 1809.

 

Norge, som varit ett danskt lydrike i mer än 550 år såg nu sin chans och den 17 maj 1814 förklarade norrmännen sig självständiga. Detta kunde inte accepteras av Sverige.

 

Den heta sommaren 1814 passerade därför den största armé någonsin Uddevalla och en stor del av denna inkvarterades dessutom i den stackars staden. Till dessa kom sedan ett stort hov, med kung Karl XIII, drottning Hedvig Elisabet Charlotta, kronprinsen Karl Johan och hans son Oscar i spetsen, samt regeringspersonal och en lång rad utländska sändebud.

 

Den 21 juli anlände Karl Johan som inkvarterades i handelsmanen Lars Wennerbergs hus vid torget, nuvarande rådhusets västra flygel.

 

Hans bud till de trilskande norrmännen var att de måste ge upp sin nyligen i Eidsvoll antagna författning. Några dagar senare fick han ett brev från Frankrike som kan ha spelat en avgörande roll i Norges framtid. Kronprinsens väninna, författarinnan madame de Stael, vädjade till denne att acceptera den norska konstitutionen samt att bara besätta den norska tronen.

 

Kronprinsen lät sig uppenbarligen bevekas av brevet och hans sista bud innan krigståget mot Norge blev att landet skulle tillåtas ha en egen riksdag, stortinget. I själva verket blev det så att Norge fick långt större möjligheter att bestämma själva än det fått under sin danska tid.

 

Lördagen den 23 juli anlände den gamle kungen och dagen efter drottningen med sina respektive hov. Att det rörde som om stora följen illustreras av att bara drottningens karavan bestod av sexton heltäckta och lika många halvtäckta vagnar. Till dessa kom vagnarna med bagaget.

 

Kung och drottning inkvarterades i det Åbergska huset som låg på torgets sydvästra hörn. I detta behövde den gamle skröplige kungen inte gå i några trappor. Kungshuset, som i dag ligger på samma plats, har fått sitt namn efter kungabesöket. Kungen följde trots sin skröplighet anfallet mot Norge och under tiden fördrev drottningen tiden med att bada kurbad och idka sällskapsliv på Gustafsberg. Där hade direktionen låtit uppföra ett nytt badhus för varma bad och detta frekventerades flitigt av alla tillresta. I själva verket blev dessa intensiva sommarveckor på Gustafsberg startskottet för Sveriges första badort.

 

Medan armén angrep Fästningsbyn i Fredrikstad från landsidan attackerades denna från älvsidan av den svenska flottan. Efter fästningens fall tog sig svenskarna norrut mot Oslo och sedan slaget vid Moss slutat med norsk förlust beslöt prins Kristian att avstå från Norges tron.

 

Den 30 augusti återkom Karl Johan till Uddevalla och redan samma dag hölls tacksägelsegudstjänst i kyrkan med hela kungahuset, regeringen, generalstaben och hovet. På kvällen var staden upplyst till fest och på torget dubbade kungen såväl krigsmän som uddevallabor till riddare. Bland andra dubbades hjältarna från det finska vinterkriget, amiral Puke (slaget vid Viborg) samt general Adlercreutz (slaget vid Lappo) till grevar. Sedan denna dagen har Sverige levt i fred.

 

I början av september infann sig åter vardagen i Uddevalla och Bohuslän. Dock med den skillnaden att Svinesund inte längre var en gräns som skilde två länder utan en fjord i ett unionskungadöme. Aldrig mer skulle det bli krig mellan de två brödrafolken även om det skramlades med vapen i bakgrunden när unionen efter vissa konvulsioner upplöstes 1905. Att det gick som det gick kan i hög grad tillskrivas den norska konstitutionen antagen i Eidsvoll den 17 maj 1814. En grundlag som Karl Johan, måhända efter madame de Staels vädjan,  aldrig ändrade på".

 

I Norge pågår redan för fullt förberedelserna för 200-årsminnet av den 17 maj 1814 och man kan lugnt räkna med att firandet kommer att anta "hysteriska" former.

 

Självklart skall vi i Uddevalla inte vara sämre! Nu har vi verkligen chansen att placera vår stad på kartan.

 

När jag i vintras presenterade planerna på ett 200-årsfirande på Gustafsberg för kommunstyrelsens ordförande Henrik Sundström (M) blev han genast intresserad. 2014 är dessutom Uddevalla värd för den Nordiska vänortsringen 75-årsjubileum. 1939 tecknades världens första vänortavtal mellan Uddevalla och danska Thisted. Henrik Sundström har sett till att det bildats en styrgrupp och en projektgrupp för firandet. Jag sitter med i projektgruppen tillsammans med kommunala företrädare.

 

På Gustafsberg har vi länge förberett 200-årsfirandet. Det är förstås därför vi nyss har renoverat varmbadhuset så att det är fint till jubileet. Jag har också medverkat till att genom Herman Zetterbergs stiftelse ta fram pengar till en författare ( Ulf G Eriksson ) som i dagarna lägger sista handen vid manuset till det historiska spel, som jag hoppas att vi kan genomföra nästa sommar.

 

Jag har haft ett antal möten med olika intressenter och alla är mycket positiva till tanken på ett 200-årsfirande. Kulturskolan vill medverka i det historiska spelet som beräknas kunna spelas upp vid nästa års utvidgade Gustafsbergsdagar. Delar av spelet skulle också kunna spelas upp vid det nordiska vänortsbesöket.

 

Vi har flera aktiviteter att hänga upp vårt 200-årsfirande på. Det skulle kunna starta redan den 17 maj för att fortsätta med vårt eget nationaldagsfirande på Gustafsberg 6 juni. Givetvis skall då nationaldagstalet handla mycket om vad som hände i vår stad och på Gustafsberg för 200 år sedan..

 

Det planeras också en kammarmusikfestival som tar allt fastare former. Och varför inte låta våra redan så etablerade aktiviteter som Uddevallakalaset m fl samlas under 200-årsfirandets paraply?

 

Kort sagt kan vi se fram emot ett 200-årsfirande, 2014 som inte bara är ett Uddevalla- och Gustafsbergsintresse utan hela Sveriges. Var säkra på att det planeras för detta på olika håll och vi får ju inte vara sämre.

 

200-årsminnet av Sveriges sista krig måste firas och kom ihåg att det var i Uddevalla det hände!  //

Reparation av hängbron startar på måndag 15 juli

Gatu- och parkavdelningens chef Martin Hollertz meddelar på Twitter:

"Reparation av hängbron på Strandpromenaden börjar på måndag 15/7. Arbetena ska pågå ca två veckor, förhoppningsvis kortare tid".  //

Det gamla kullerstenstorget

Den här bilden skulle kunna vara tagen från det Thorburnska huset vid Kungstorget, dvs samma utsikt som Uddevallabloggen har från det nuvarande redaktionsfönstret. Bilden kan vara från början av 1900-talet eller i vart fall före 1920 då man började omfattande stensättningsarbeten på torget. Man bytte alltså ut det gamla kullerstenstorget på bilden.

Rådhuset är väldigt sjangserat och reparation pågår som synes. Johan Andersons affär ligger där Kerstin vid torget håller till idag. Bakom gubbarna till höger tycker jag mig skymta en av kanonerna som stod framför Rådhuset.  //

Romansafton under Gustafsbergsdagarna

Strul och köbildning vid Hästepallarna

Om man skall åka bil längs den numera ljusreglerade vägen vid Hästepallarna får man ha tålamod. Idag var det fel på trafikljusen vilket gjorde att det kom bilar från båda hållen och allmän förvirring utbröt.

Efter någon halvtimme var Svevia på plats för att ordna till trafikljusen. Det fungerade sådär sedan. När jag åkte in till stan vid 17.30-tiden stod jag som fjärde bil vid rött ljus. Sedan blev det grönt och de tre bilarna framför mig kom iväg men så blev det snabbt rött igen.

Och frågan är om utryckningsfordon alls skall köra den vägen? I fredags ryckte brandkåren ut kl 15.58 på ett automatlarm till Snäckan och här vid rödljusen fick man snällt vänta tills alla bilar från andra hållet passerat. Igår kväll såg jag en polisbil under utryckning. Den väntade dock inte utan körde mot rött och lyckades tydligen komma förbi de mötande bilarna på samma vägbana.  //

Ont om cykelpumpstationer i Uddevalla

I Uddevalla är det ont om cykelpumpstationer. Jag vet en enda och det är hos Fribergs cykel på Kämpegatan. På bilden ser vi alla cykelpumpstationer i centrala Göteborg. Nog skulle Uddevalla kunna ha åtminstone ett par i centrala stan!

Friskis och svettis i badortsparken

Folk struntar i avspärrningarna på Strandpromenaden

När jag ikväll cyklade uppe på den provisoriska gång- och cykelbanan vid Hästepallarna kunde jag se fem-sex ungdomar med cyklar mitt ute på Strandpromenadens hängbro. Uppenbarligen har avspärrningarna inte varit tillräckligt svårforcerade.  //

Per-Olof Alfredsson död

 

Per-Olof Alfredsson har avlidit.

 

Han föddes den 16 maj 1925 på Åboland i Hede socken i Sörbygden. Per-Olof var duktig men upplevde tiden i skolan som besvärlig och han tyckte att lärarinnorna var både hårda och orättvisa. Han hjälpte till både hemma på gården och även hos släktingar och grannar när det behövdes, tex med att hugga i skogen, köra till kvarnen eller vara med vid slåtter och höbärgning.

 

I januari 1944 började han i Centrala Verkstadsskolan i Uddevalla och trivdes bra med utbildningen och även med förläggningen i det som tidigare varit det gamla fängelset i Uddevalla. Vid en elevkonflikt med skolledningen kom han för första gången i kontakt med vad som sedan skulle prägla hans fortsatta arbetsliv; fackföreningsrörelsen. Per-Olof kände starkt med dem som blev orättvist behandlade.

 

Efter skolan fick han i juli 1945 anställning som verktygsfilare vid Stensholms Fabriks AB i Huskvarna. Han träffade sin blivande hustru på en födelsedagsfest i Hede. De flyttade till Hisingen i Göteborg och han fick anställning i november 1946 som verktygsmekaniker och sedan som resemontör hos Skandinaviska Hoffmans Maskiner AB på Kvillegatan på Hisingen. Han kom att arbeta i södra och mellersta Sverige och hade många anekdoter att berätta om hur det kunde gå till när han bytte detaljer i de olika textilfabrikernas pressmaskiner.

 

Per-Olof fick i december 1948 erbjudande om arbete hos AB Teximpex i  Uddevalla och familjen flyttade då till Stureholm öster om Uddevalla. År 1952 var de moderna husen på Tallvägen klara och familjen flyttade dit. När AB Teximpex upphörde blev han anställd som svarvare på Uddevallavarvet AB från oktober 1954 till juni 1964.

 

På fritiden byggde han åren 1953-1954,med hjälp av goda vänner och med små medel, det egna huset på Sockertoppen och i december 1954 stod det klart.

 

Per-Olof arbetade på Telefon AB LM Ericsson från juni 1964 som avsynare och supportsvarvare men slutade när företaget i februari 1968 flyttade till Mölndal. Därefter var han anställd som supportsvarvare vid AB Svegea Machines 1968-1970 och därefter vid Solhagens Mekaniska AB.

 

I samband med att han i november 1977 fick anställning vid Riksbyggen som fastighetsskötare sålde han och hustrun Aina sitt hus till äldsta dottern Siv 1978 och flyttade till en av Riksbyggens lägenheter på Lövskogsgatan. Fram till sin pensionering arbetade han i sitt bostadsområde på Dalaberg.

 

Genom hela sitt yrkesverksamma liv var Per-Olof politiskt aktiv dels inom fackföreningsrörelsen Metall och dels inom det Socialdemokratiska partiet. Han var på 70-talet ordförande för den Socialdemokratiska Arbetarkommunen i Uddevalla. Det politiska engagemanget ledde till att han under många år var ledamot av kommunfullmäktige i Uddevalla.

 

Och det var även genom politiken som han valdes in som ledamot av Gustafsbergsstiftelsens direktion där han verkade under flera år och även satt som ordförande. Genom sin kunskap om skogsbruk var han en stor tillgång för stiftelsen som har ca 330 ha skog att förvalta.

 

Han var också engagerad i Lantbruksnämnden och Skogsvårdsstyrelsen för Göteborgs och Bohus län.  //

En lastbilskonvoj ombord.

Vid Skeppsholmspiren ligger just nu fartyget CHAITEN. Hon har lastat "used chassie" för transport till Sydamerika. Normalt brukar det ju vara de s.k. ACE-båtarna som står för dessa transporter, men så inte denna gången. Oklart varför?

CHAITEN skulle enligt Uddevalla Hamnterminals hemsida ha avseglat i onsdags men ligger fortfarande kvar och har inte beställt lots.  //

Gustafsbergs varmbadhus nyrenoverat

Fr v byggkonsult Kenneth Hammarstedt, byggnadsantikvarie Ulla Karlström, byggmästare Mikael Lindwall, arbetsledare Fredrik Seger och målare Christer Bratt.

 

Idag var det slutbesiktning av varmbadhuset (vandrarhemmet) på Gustafsberg efter renoveringen som pågått sedan början av april. Det är Lindwalls Bygg med underleverantör Bror Ericssons Måleri som utfört ett gott jobb. Under resans gång har det dykt upp saker som vi från början inte kunde se, men som vi efterhand upptäckt och rättat till. En del så kallade ÄTO:r (Ändrings- Tilläggs- och Avdragsarbeten) har fått beställas.

Entréfasaden innan renoveringen påbörjades. Hur länge de två fönstren varit igenspikade vet ingen. Kanske sedan man byggde om varmbadhuset till vandrarhem 1983-84?

Nu har nya fönster tillverkats och ersätter de igenspikade.

Elva sådana här runda fönster har nytillverkats av Mårtenssons Snickerifabrik i Färgelanda. De ersätter sådana som varit igenspikade sedan många år. Överhuvudtaget har gammalt dåligt virke bytts ut mot nytt men i en autentisk stil såklart.

 

Huset är byggnadsminne, liksom ytterligare 25 av Gustafsbergsstiftelsens hus. Renoveringen kräver därför extra omsorg. Ulla Karlström, Bohusläns museum, har varit antikvarisk kontrollant av renoveringen.

I och med att varmbadhuset nu är renoverat så skall det markeras med grönt på den här kartan över tillståndet på stiftelsens byggnader. Och tidigare i vår blev Magasinet, det andra gula huset på bilden, klart och skall därför också grönmarkeras.

 

För närvarande pågår renoveringen av ytterligare en byggnad, det sk Annexet intill Kamrerarebyggnaden. Och efter byggsemestern inleds ommålning av Herrgården, dvs Gamla Skolhuset så då kommer ytterligare två av de nu röda husen att grönmarkeras. Nästa år planeras renovering av Hotell Tvåan och 2015 Societetshuset och Grevegården.

Byggnadsvården kostar ruskigt mycket pengar och stiftelsen har som sagt många hus att ta hand om. Vi söker pengar på olika håll och sedan i våras så erbjuder vi också företag och privatpersoner möjligheten att stödja vår byggnadsvård med bidrag. Vill du också vara med? Bidrag tas tacksamt emot på bankgirokonto Byggnadsvård Gustafsberg 114-8998. 

Bidragsgivarna presenteras här http://www.gustafsberg.se/om-gustafsberg/byggnadsvard/  //

Sunningen angjorde fel brygga på Gustafsberg

Idag var vi några stycken som stod vid vandrarhemmet på Gustafsberg då M/S Sunningen skulle angöra på sin första tur för dagen. Till vår stora förvåning gick hon in till fel brygga, dvs vår gästbrygga. och gick ut kort därefter. Det fanns ingen som väntade vid den ordinarie bryggan skall sägas. //

Provisoriska gång- och cykelbanan vid Hästepallarna klar

När man ser det här förstår man att det har jobbats intensivt under natten till idag vid Hästepallarna. Den provisoriska gång- och cykelbanan har kommit på plats. Det är ingen tvekan om att man vinnlagt sig om att gång- och cykeltrafikanter skall vara skyddade på sin väg.

Intervallerna mellan rött och grönt ljus är inställda på 2:30 min. Det kommer med all säkerhet att leda till att många söker sig andra vägar.  //

Ardmoreberget mals ner

Självklart skall det inte se ut så här!

I höstas asfalterades en gångbana mellan Sjöstugan och vandrarhemmet på Gustafsberg för att öka tillgängligheten för rullatorer och rullstolar. Det är ett jobb som har beställts och bekostats av kommunens Gatu- och parkavdelning. För ett litet tag sedan var NCC tillbaka för att fullfölja arbetet och nu ser det ut som ovan.

Nu får vi nästan dagligen synpunkter på detta. Har vi gömt asfalten medvetet? Har vi blivit fullständigt snurriga?

(Så här har det sett ut över vintern och fram till för några veckor sedan.)

Så här är det. Jobbet är inte färdigt! Gustafsberg är ett naturreservat och dessutom byggnadsminne. I dialog med länsstyrelsen  har vi först asfalterat för att sedan lägga på (klistra) ett material som kommer att se ut som sand när det blir färdigt. Vi och länsstyrelsen tyckte inte att den här sträckan förtjänade en svart asfaltbana. Därför har man alltså nu klistrat fast sanden men för att den skall bli bestående har man lagt på grus för att den inte skall slitas bort innan den fastnat ordentligt.

Gruset måste ligga ett tag och täcka sanden för att den skall fastna ordentligt sedan kommer gruset att sopas av trottoaren. Först då är det färdigt.

När blir det klart? Ja det beror mycket på väder (värme) och vind. Så hav förtröstan ni som undrar. Det blir klart så fort man bedömer att man kan sopa bort gruset.  //

DEFA - Dagliga FörbrukningsArtiklar

Minns ni DEFA som låg i "Sagahuset"  vid "Sagaplan", dvs Aschebergsplatsen? DEFA var en föregångare till EPA om man så vill. EPAvar en förkortning för Enhetsprisaktiebolaget och  DEFA stod för Dagliga Förbrukningsartiklar. E:et var antagligen tillkommet för att förkortningen skulle se bättre ut. DEFA var en stor affär som låg i bottenplanet av Sagahuset och en trappa upp låg DEFA-baren.

Bilden som troligen är tagen Uddevallafotografen David Almqvist i början av 1940-talet visar personalen på DEFA. Det var ingen liten personalstyrka som jobbade både i affären och i baren. Innehavaren hette Sven Pehrsson, gemenligen kallad DEFA-Pehrsson.

I Tidningsarkivet finner vi att DEFA:s varuhus öppnaden den 19 juni 1940 och slog igen i början av 1969. DEFA-baren fanns 1940-1946 och hade sommartid en "boulevardservering" ute i Prostplantaget som Sagaplan hette på den tiden.

1940-06-18 Defa öppnar imorgon onsdag 19 juni 1940. Affär.
1940-06-19 Den 19 juni öppnar Defas varuhus. Affär.
1940-06-20 Defas varuhus och restaurant invigdes i går. Affär.
1941-06-19 Defa börjar på 1-årsdagen med boulevardservering i före detta prostplantaget. Affär.
1941-11-14 Blomsterprakt på Defa restaurang. För Defa-gästernas trevnad. Växterna samtliga från Uddevalla stads trädgård. Bild.
1942-01-10 På söndag arrangerar Defa familjemiddag. Delikatessmörgås, varmrätt, efterrätt och kaffe. Kostnad: 1 krona och 35 öre. Annons.
1942-06-20 Defa har öppnat sin boulevardservering. Affär.
1945-12-01 Direktör för Defa är Sven Pehrson. Affär.
1946-06-27 Lokal att hyra i Sagahuset, tidigare Defas barservering. Affär.
1969-02-04 Defa upphör inom kort. Annons.  //

Redovisning av arkeologisk förundersökning Sankt Mikaelsgatan

Förundersökningsledare arkeolog Niklas Ytterberg Bohusläns museum.

Sammanfattning av undersökningsresultaten.

Bohusläns museum har utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning av RAÄ 191 (stadskulturlager) för att Uddevalla kommun lägger om VA-nätet i S:t Mikaelsgatan i Uddevalla (bilaga 1+2). Det är en fortsättning på den förundersökning som utfördes i november 2012. Arbetet skedde genom okulärbesiktning, handrensning av intakta lager, fotografering och beskrivning samt urval av fynd från lager. Dokumentationen skedde med kontextuell metodik.

Av en total sträcka på ca 115 m dokumenterades 75 löpmeter schakt längs huvudschaktet i S:t Mikaelsgatan. Här valdes den Ö schaktväggen som var mest intakt. I tillägg till det dokumenterades ca 6 löpmeter schakt i V änden av Jörgens gränd, vid foten av NV hörnet av fastigheten Jörgens gränd 2, samt 1,5 löpmeter vid platsen för en brunn i V delen av S:t Mikaelsgatan mitt för fastigheten S:t Mikaelsgatan 6, och 12 löpmeter längs en gång-/cykelväg i hörnet Asplundsgatan-S:t Mikaelsgatan. Schaktdjupet varierade mellan 1,0 och 1,8 meter.

Endast i områdets S del påträffades intakta lager, i övrigt var området helt urschaktat, bedömningsvis mellan 0,5 och 1 m, ned till postglaciala avlagringar. Påträffade kulturlager befanns på ca 1,0-1,1 m djup i korsningen till Asplundsgatan, överlagrat av omrörda och påförda lager.

Vid brunnen i S:t Mikaelsgatan påträffades ett övre kulturlager på ca 0,65 m och ett undre på ca 0,9 m djup. I nedre delen av Jörgens gränd fanns ett övre kulturlager vid 0,2/0,3-0,4/0,5 m och ett undre vid 0,6-0,8 m under markytan. Kulturlagren innehöll träkol, träflis, brädor, djurben, yngre rödgods, tegel, passglas, fajans, kinesiskt porslin, kritpipor, spikar mm. Fynden daterar lagren till första halvan av 1700-talet och senare.

Mest intakta var lagren i Jörgens gränd. En stenläggning (gårdsplan?) iakttogs också vid schaktning inom ett begränsat område i S. Hamngatan direkt N om Aschebergsplatsen på ca 1 m djup. Detta överlagrades ev. av kulturlager.

Förslag till fortsatta åtgärder.

Inga ytterligare antikvariska åtgärder i S:t Mikaelsgatan med anledning av aktuellt ingrepp.
För fortsatta VA-anslutningar i Jörgens gränd och på tomtmark till fastigheten S:t Mikaelsgatan 1 (Gröna Villan) förordas fortsatt förundersökning i form schaktningsövervakning före nedläggande av nytt VA. Detta är särskilt viktigt eftersom nämnda områden omfattas av den f.d. Bäve kyrkogård, som utifrån tidigare undersökningar (1998 och 2012) påvisats innehålla intakta gravar redan från ca 0,5 m djup.  //

Herman Zetterbergs födelsedag

I dag är det Herman Zetterbergs födelsedag och som traditionen bjuder sätter styrelsen för Herman Zetterbergs stiftelse en blomma på hans grav på Norra kyrkogården. Uppdraget fullföljs av den förvaltande direktören i Gustafsbergsstiftelsen.

Herman Zetterberg föddes den 1 juli 1904 på Gustafsberg i Uddevalla.

Han tog en juris kandidat examen vid Uppsala universitet 1928 och inledde därmed sin juristkarriär. Han blev hovrättsråd 1942 och var ledamot av lagberedningen 1944-1947.

Den 31 juli 1945 utnämndes han av statsminister Per Albin Hansson till justitieminister i regeringen. Denna post innehade han till den 30 september 1957. Herman Zetterberg är den justitieminister som innehaft detta ämbete längst tid; 12 år och 52 dagar. Som justitieminister införde Zetterberg flera förändringar inom det straffrättsliga området, bland annat ökad benådning och större fokus på straffverkställigheten. Från 1957 och fram till sin död 1963 var han president i Svea Hovrätt.

Herman Zetterberg blev änkling två gånger. Första äktenskapet ingick han 1931 med Kitty Rippe. Hon avled 1955 i cancer. Han gifte om sig 1959 med Ulrica Lyttkens, som sedan dog i januari 1963.

Gustafsbergsstiftelsen

Herman Zetterberg återvände alltid till sitt sommarviste Villa Carolina på Gustafsberg. Han var starkt engagerad i Gustafsbergs göranden och låtanden och bidrog mycket med goda råd till Gustafsbergsstiftelsens direktion.

Gustafsbergsstiftelsen har sitt ursprung i Gustafsbergs barnhusinrättning som skapades av Anders Knape och hans maka Catharina Hegardt. Barnhusinrättningen startade 1776 det som blev Sveriges första internatskola för barn till ”fattige handlare, hantverkare och magistratspersoner från Bohuslän”.
Skolan hade samtidigt ca 30 elever som fick sin utbildning i teoretiska och praktiska ämnen under sammanlagt sex år från ungefär 9 års ålder.

Skolan bedrevs på samma sätt under 148 år fram till 1924. Efter flera försök att återuppta skolan startades istället Gustafsbergs skolhem 1949. Herman Zetterberg bidrog starkt till att skolhemmet kom till stånd.

Testamente

I sitt testamente från den 27 februari 1963 skriver Herman Zetterberg:
”Till en särskild stiftelse för främjande av bohuslänsk kultur skall lämnas 75.000 kr…
För denna stiftelse skall finnas en styrelse, bestående av 1) landshövdingen i Göteborgs och Bohus län eller annan kulturintresserad person som han förordnar (ordförande) samt 2) förvaltande direktören för Gustafsbergsstiftelsen och 3) landsantikvarien i Göteborgs och Bohus län…”

2013 består styrelsen av landshövding Lars Bäckström, förvaltande direktören Gunnar Klasson och landsantikvarien Hans Kindgren.

Varje år 1 juli på donatorns födelsedag lägger stiftelsen en blomma på Zetterbergs grav.

Läs mer om Herman Zetterbergs stiftelse här http://hermanzetterbergstiftelsen.se/  //

Strandpromenaden avstängd på obestämd tid

Kommunen har idag fattat beslut om fortsatt avstängning av hängbron på strandpromenaden. För att förbättra trafiksäkerheten för gående och cyklister kommer ett körfält förbi Hästepallarna att stängas av och i stället användas som gång- och cykelväg. Biltrafiken i det återstående körfältet kommer att regleras med trafikljus.

Avstängningen kommer att börja gälla senare denna vecka och gäller tills vidare.  //

Från redaktionsfönstret - Månadsmarknad