Redovisning av arkeologisk förundersökning Sankt Mikaelsgatan

Förundersökningsledare arkeolog Niklas Ytterberg Bohusläns museum.

Sammanfattning av undersökningsresultaten.

Bohusläns museum har utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning av RAÄ 191 (stadskulturlager) för att Uddevalla kommun lägger om VA-nätet i S:t Mikaelsgatan i Uddevalla (bilaga 1+2). Det är en fortsättning på den förundersökning som utfördes i november 2012. Arbetet skedde genom okulärbesiktning, handrensning av intakta lager, fotografering och beskrivning samt urval av fynd från lager. Dokumentationen skedde med kontextuell metodik.

Av en total sträcka på ca 115 m dokumenterades 75 löpmeter schakt längs huvudschaktet i S:t Mikaelsgatan. Här valdes den Ö schaktväggen som var mest intakt. I tillägg till det dokumenterades ca 6 löpmeter schakt i V änden av Jörgens gränd, vid foten av NV hörnet av fastigheten Jörgens gränd 2, samt 1,5 löpmeter vid platsen för en brunn i V delen av S:t Mikaelsgatan mitt för fastigheten S:t Mikaelsgatan 6, och 12 löpmeter längs en gång-/cykelväg i hörnet Asplundsgatan-S:t Mikaelsgatan. Schaktdjupet varierade mellan 1,0 och 1,8 meter.

Endast i områdets S del påträffades intakta lager, i övrigt var området helt urschaktat, bedömningsvis mellan 0,5 och 1 m, ned till postglaciala avlagringar. Påträffade kulturlager befanns på ca 1,0-1,1 m djup i korsningen till Asplundsgatan, överlagrat av omrörda och påförda lager.

Vid brunnen i S:t Mikaelsgatan påträffades ett övre kulturlager på ca 0,65 m och ett undre på ca 0,9 m djup. I nedre delen av Jörgens gränd fanns ett övre kulturlager vid 0,2/0,3-0,4/0,5 m och ett undre vid 0,6-0,8 m under markytan. Kulturlagren innehöll träkol, träflis, brädor, djurben, yngre rödgods, tegel, passglas, fajans, kinesiskt porslin, kritpipor, spikar mm. Fynden daterar lagren till första halvan av 1700-talet och senare.

Mest intakta var lagren i Jörgens gränd. En stenläggning (gårdsplan?) iakttogs också vid schaktning inom ett begränsat område i S. Hamngatan direkt N om Aschebergsplatsen på ca 1 m djup. Detta överlagrades ev. av kulturlager.

Förslag till fortsatta åtgärder.

Inga ytterligare antikvariska åtgärder i S:t Mikaelsgatan med anledning av aktuellt ingrepp.
För fortsatta VA-anslutningar i Jörgens gränd och på tomtmark till fastigheten S:t Mikaelsgatan 1 (Gröna Villan) förordas fortsatt förundersökning i form schaktningsövervakning före nedläggande av nytt VA. Detta är särskilt viktigt eftersom nämnda områden omfattas av den f.d. Bäve kyrkogård, som utifrån tidigare undersökningar (1998 och 2012) påvisats innehålla intakta gravar redan från ca 0,5 m djup.  //

Redovisning av utförd arkeologisk undersökning på Aschebergsplatsen och i Jörgens gränd

Nu är den preliminära rapporten från förundersökningen som nyligen gjordes på Aschebergsplatsen (Sagaplan) och i Jörgens gränd klar. Hela centrala Uddevalla utgör en fast fornlämning och på södra sidan Bäveån är undersökningsområdena på Aschebergsplatsen och i Jörgens gränd markerade med rött.

Så här sammanfattar ansvarig grävledare arkeologen Niklas Ytterberg undersökningen:

Med anledning av att Uddevalla kommun planerar att lägga om VA-nätet i S:t Mikaelsgatan - Jörgens gränd, samt utföra markarbeten i samband med upprustning av parkeringsplatsen på Aschebergsplatsen i Uddevalla, har Bohusläns museum utfört en arkeologisk förundersökning.

Arbetet skedde genom schaktgrävning med grävmaskin och handrensning och dokumentation med kontextuell metodik (single context).

På Aschebergsplatsen grävdes 4 schakt. Här fanns en stenläggning i 3 av schakten direkt under asfalt och bärlager. Stenläggningen bedöms vara från 1800-talet. För övrigt fanns bara tunna kulturlager med fynd av tegel, kritpipor, järnspikar, porslin, brända ben, träkol, träflis, musselskal etc. Flera störningar i form av nedgrävningar, bland annat för trädplantering, påträffades. Svaga spår av äldre kulturlager och anläggningar fanns. Eventuella äldre kulturlager har schaktats bort, uppemot 1 m, sannolikt på 1800-talet. Varvig postglacial sand möter istället på ca 0,40 m djup och lera på ca 1,10 m.

I Jörgens gränd grävdes 1 schakt. Under kullersten och bärlager påträffades ett raseringslager och under detta ett fyllnadslager på ömse sidor en stenmur, som framträdde på ca 0,35 m djup.

Stenmuren är troligen identisk med östra gränsen för den kyrkogård som finns angiven på 1696 års Uddevallakarta. Största delen av schaktet befann sig på insidan av kyrkogården. Under fyllnadslagret vidtog på ca 0,40 m djup ett kulturlager med yngre rödgods, obrända och brända djurben, järnspikar, kritpipor etc. som preliminärt kan dateras till 16-1700-talen.

Kulturlagret blev nedåt grusigare. Här påträffades en barngrav nedgrävd. Under kulturlagret, på ca 0,80 m djup, påträffades minst 2 intakta gravar med kistspikar, färgningar efter träkistor/bevarat plank samt skelettrester som låg in situ. En recent störning för VA-ledning nedgrävd omkring 1900 låg jämte en skelettgrav på ca 1,10 m djup. Det betyder minst 3 stratigrafiska nivåer med gravar.

Förslag till fortsatta åtgärder:

Inga ytterligare antikvariska åtgärder på Aschebergsplatsen.

För området längst upp i Jörgens gränd, inkl. planerad anslutning till fastigheterna på tomtmark, förordas en särskild arkeologisk undersökning före nedläggande av nytt VA.

I samband med omläggning av befintligt VA-nät i S:t Mikaelsgatan och Jörgens gränd kommer en redan beslutad antikvarisk medverkan ske genom schaktningsövervakning vintern-våren 2013.  //

Mer om arkeologi i Jörgens gränd

Insänt av Niklas Ytterberg:
 

Här kommer fler foton. Det ena föreställer en grav som ligger i kanten till äldre VA-schakt (höganäs-röret), en kvinna 30+, du ser kraniet och delar av överarmsben på bilden. Det andra fotot är närbild på kistträ och kistspikar från en annan grav.

 

Vi hittade gravar i minst tre lager, som alltså är olika gamla. Den yngsta är en barngrav, där en käke visar att barnet dött i 7-8-årsåldern. Denna ligger ganska ytligt och hör sannolikt till fattigkyrkogården (1600-talet till 1806). Under denna ligger minst två gravar som vi kan se på färgningar till nedgrävningarna, färgningar efter kistorna (mörkbrun rand av delvis upplöst trä), kistspikar och skelettdelar. Vi lät dessa gravar ligga kvar till en kommande slutundersökning. Underst fanns kvinnograven, som låg precis i kanten till det gamla VA-schaktet (Höganäsröret daterar det till ca 1870-1920). Jag tippar på att gravarna förutom barngraven bör vara som yngst 1600-tal, men de kan lika gärna vara medeltida.

 

Vänliga hälsningar
Niklas Ytterberg
Arkeolog/webbredaktör 

 

Det gamla kullerstenstorget på Aschebergsplatsen hittat

t

Det har varit ganska magert med fynd på Aschebergsplatsen vid de pågående arkeologiska utgrävningarna. Idag hittades emellertid en del av det gamla kullerstenstorget. Torget hette egentligen Prostplantaget efter stadsbranden 1806. Då byggdes kyrkoherdebostället upp och platsen framför det fick namnet Prostplantaget. Så kallades platsen långt in på 1900-talet och med tiden blev det grönsaksförsäljning där. Då talade man om Grönsakstorget.

I våra dagar heter platsen således Aschebergsplatsen men kallas allmänt för Sagaplan. Det är lätt att förstå då biografen Saga har legat här ända sedan slutet av 30-talet. Frågan är vilket namn det blir i framtiden när biografen Saga har flyttat till parkeringshuset Lancaster? Kanske namnet Aschebergsplatsen då äntligen får mera tyngd.  //

Bäves gamla kyrkogårdsmur hittad

Arkeologerna Niklas Ytterberg och Astrid Lennblad från Bohusläns museum har hittat vad som med all säkerhet är den gamla kyrkogårdsmuren runt Bäve gamla kyrka i nuvarande kvarteret Dyrhaven. Muren som hittades en dryg halvmeter under kullerstensgata i Jörgens gränd ligger på exakt den plats som arkeologernas kartor visar att den gamla muren skall ligga.

Hela kvarteret Dyrhaven är en gammal kyrkogård och mycket benrester kommer upp till ytan vid de arkeologiska grävningarna. Dessa kvarlevor efter de döda kommer att överlämnas till Uddevalla församling senare.

Arkeologen Mattias Öbrink studerar sidan av ett schackt på Aschebergsplatsen. Här är kulturlagret väldigt grunt varför några större fynd inte har hittats ännu i vart fall.  //

Arkeologiska utgrävningar också på land

Till våren påbörjar Uddevalla kommun ett stort arbete med att försköna staden på södra sidan om Träbron. Det är inom det rödstreckade området runt Sankt Mikaelsgatan och Aschebergsplatsen (Sagaplan) som det gäller. Man kommer att ta bort all asfalt och ersätta den med smågatsten och planteringar. Bättre och snyggare belysning kommer också att byggas ut, framförallt på Södergatan. På Jörgens gränd kommer man att förbättra ledningssystemet och givetvis återställa den gamla kullerstensgatan. Arbetet påbörjas till våren.

Sten-Anders Olsson från Tekniska kontoret berättar om det kommande arbetet.

Först måste dock Bohusläns museums arkeologer genomföra förundersökningar för att se om där finns fornlämningar som skulle kunna skadas av arbetena. Dessa förundersökningar kommer att genomföras nästa vecka så då kommer ganska mycket av det inringade området vara avspärrat. Hela centrala Uddevalla är en fast fornlämning och därför måste markägaren, dvs kommunen, bekosta de arkeologiska utgrävningarna. Dessa kommer i huvdsak att ske tillsammans med en erfaren grävmaskinist.

Arkeologen Niklas Ytterberg håller här i ett skaft till en stekpanna som tidigare hittats på Söder i Uddevalla. För två år sedan gjordes en utgrävning inne på gården av huset där Sagabiografen ligger. Läs mer om det här http://uddevallare.blogspot.se/2010/10/spannande-inblick-i-gamla-uddevalla.html

Exempel på fynd från tidigare utgrävningar.

Denna holländska rökpipa har hittats på Söder. Dea var mycket sköra och hade ett väldigt långt skaft. En sådan pipa finns för övrigt i Uddevalla hembygdsförenings ägo. I Uddevalla fanns dessutom tobaksspinneriet på nuvarande Kungsgatan 26. Tobaken odlades runt om i staden och "spanns" på tobaksspinneriet.

Om nu arkeologerna hittar något väldigt intressant vid utgrävningarna kommer Länsstyrelsen att ta ställning till om det måste göras en mer noggrann utgrävning. Uddevallabor som är intresserade av grävningarna får säkerligen chansen att prata med någon av de tre arkeologerna som genomför utgrävningarna nästa vecka. Kanske man också ordnar säärskilda visningar.  //

Spännande inblick i gamla Uddevalla - Arkeologisk utgrävning mitt i stan

I dag blev det plötsligt rusning till en arkeologisk utgrävning mitt i stan.

Det är biografen SAGA som skall bygga till in på granngården. Och eftersom hela centrala staden utgör en fast fornlämning så måste det ske en arkeologisk undersökning innan bygget får starta.

Arkeologiska utgrävningar bekostas som regel av exploatören och står under Länsstyrelsens tillsyn.

I dag var sista dagen av förundersökningen och skulle den visa på ett sensationellt fynd så kan Länsstyrelsen utvidga utgrävningen.

Inne på gården (gula nålen) fanns det i dag två schakt som var öppna. Ett schakt var igenlagt och det fick jag inte möjlighet att se.


Avståndet (röda strecket) från Träbrons södra landfäste till grävplatsen var ca 65 meter.

Den nedre kartbilden är ett utsnitt från 1750 års karta och genom att jämföra flygbilden med kartan kan man få en uppfattning om hur det såg ut i kvarteret 1750.

Som vi ser fanns inte Södra Hamngatan på 1700-talet utan bebyggelsen gick ända fram till Bäveåns kajmurar. "Hamngatan" gick således en bit in i kvarteret på den tiden.

Nu kan jag tyvärr inte Photoshop Elements tillräckligt bra annars hade jag kunna mäta in exakt var grävplatsen var belägen i 1700-talets Uddevalla.

Jag skulle dock uppskatta att vi hamnar någonstans på tomterna 315 eller 316.

I de båda schakten inne på gården fanns det en hel del intressanta saker att iakttaga. Mest publikt var nog ett 1700-tals trägolv med stora breda tillyxade plankor utan spont.

Det låg en dryg meter ner i backen. I schaktväggarna kunde man se olika kulturlager bl a ett brandlager, som kanske var från den stora stadsbranden 1806. Minns att hela staden då ödelades av den fruktansvärda branden.

Det tjocka plankgolvet syns på den nedre bilden. Det låg alltså under brandlagret, vilket ju tyder på att det är från 1700-talet.

Plankgolvet ligger direkt på den karaktäristiska Uddevallablåleran, som finns på så många håll i staden. //

Stort intresse för "IKEA-arkeologi"

(Arkeologen Robert Hernek berättar om utgrävningarna)

Det var ett stort intresse för de arkeologiska utgrävningarna på platsen där IKEA skall bygga sitt varuhus. Radio Väst hade felaktigt flaggat för att visningarna skulle börja kl 17 (i stället för som annonserat kl 18) vilket ställde till det en del för arkeologernas planering.

Bohusläns museum gör under september arkeologiska undersökningar av två stycken förhistoriska boplatser som ligger inom området för den planerade byggnationen vid Östra Torp.

Boplatserna som undersöks är båda från äldre stenålder och ungefär 8 500 år gamla. Boplatserna ligger idag omkring 40 meter över havet, men har under äldre stenålder legat precis invid stranden.

(Arkeologen Mattias Öbrink visar och berättar om fynden som gjort på boplatserna) //

Per Falkenström död

Insänt av kollega vid Bohusläns museum:

"Vår käre vän och kollega Per Falkenström har tragiskt avlidit. Per var till professionen arkeolog med en bred och lång erfarenhet, trots sin ungdom.

Den arkeologiska banan började som amatörmedverkan i undersökningar på Adelsön i Mälaren i början av 90-talet. Studier vid bland annat Uppsala universitet kröntes med en filosofie magister-examen i arkeologi 1997.

Därefter bar det av söderut, till det stora Västkustbaneprojektet, där den nya järnvägen i Skåne-Halland skapade arbetstillfällen för många arkeologer. Per fick ansvar för registrering av flintmaterialet vid den i arkeologiska kretsar berömda utgrävningen av en stenåldersboplats vid Tågerup i Landskrona.

Arkeologernas verklighet idag är ständigt upprepade, korta projektanställningar för olika arbetsgivare. Per lyckades bra med detta och arbetade i perioder för Riksantikvarieämbetets kontor i Lund och Örebro, för Norrbottens museum, Dalarnas museum, Arkeologikonsult AB och stiftelsen Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU).

Med tiden fick Per en gedigen erfarenhet av fältarkeologin, men intresset för forskningsfrågor stod hela tiden i fokus. Per var en erkänd auktoritet på analyser av stenmaterial, det vill säga redskap från främst sten- och bronsålder.

Hans kontaktnät var stort efter aktivt deltagande i konferenser, seminarier och projekt i Sverige och utomlands. Bland annat deltog Per med iver i stora arkeologikonferenser i Stockholm 2000, Belfast 2005, Lissabon 2006 och Vancouver 2008.

I mars 2006 kom Per till oss på Bohusläns museum. Han gjorde sig snabbt känd som en positiv, glad, trygg, lugn och lojal medarbetare, en person att lita på.

Sommaren 2008 ledde Per undersökningen av en boplats från slutet av istiden vid Sunningen ( http://uddevallare.blogspot.com/2008/05/arkeologisk-underskning-vid-sunningen.html ), den äldsta plats som undersökts arkeologiskt i vårt område. Per har lämnat bestående bidrag till arkeologin, både här i Västsverige och inom vidare kretsar.

Per Falkenström sörjs närmast av flickvän, föräldrar och en bror. Per skulle ha fyllt 36 år i februari.

Vi saknar dig Per."

Arkeologisk undersökning vid Sunningen

Just nu har en arkeologisk undersökning satts igång vid Sunningen. Grävledaren arkeologen Per Falkenström lämnar nedanstående rapport från det inledande arbetet:

Uddevalla kommun ska bygga nya hus vid Sunningen som ligger på den norra sidan av Byfjorden. Här ligger det fornlämningar i form av boplatser.

När Bohusläns museum gjorde mindre arkeologiska undersökningar i området, hösten 2006, hittades fynd av flinta. Flintan har man gjort redskap av och de påminner mycket om liknande fynd i den här delen av Bohuslän, bland annat vid Hensbacka, söder om Munkedal. Dessa platser är 10 000 år gamla och man anser att de har varit kortvariga vistelser där människor efterlämnat spår efter tillverkning och reparationer av redskap, exempelvis pilar. De som bodde här var alltså jägare som främst jagade de stora däggdjuren i vattnet, inte minst säl.

Hur vet vi då hur gamla boplatserna är? Först och främst är vissa stenredskap typiska för den här perioden. Sedan kan man utifrån bottensediment i sjöar se när de förvandlades från havsvikar till sjöar.

Genom att datera dessa sediment och jämföra dem med hur högt över havet sjön ligger idag kan vi beräkna tidigare havsnivåer och därmed tidpunkten då sjön slutade vara en havsvik.

Under några veckor i maj och juni 2008 undersöker Bohusläns museum ett område som ligger mellan 55 och 75 meter över havet. Vid tiden för den tidiga jägarstenåldern nådde vattnet ända hit upp. Då var Sunningebergen en ö som var cirka en kilometer i omkrets.

Den arkeologiska undersökningen fördelar sig på tre små områden. Med hjälp av grävmaskin har vi skalat av det översta lagret i dessa områden som alla ligger på olika nivåer. Efter så lång tid som 10 000 år finns det inte mycket bevarat. Vi hittar mest rester efter den flinta som människor har lämnat efter sig. Efterhand som vi gräver bort lager för lager sållar vi den sandiga jorden och sprutar vatten på den för att kunna upptäcka ännu fler fynd. Genom försiktig handgrävning hoppas vi också upptäcka andra saker som ligger precis under dagens marknivå, till exempel eldstäder. För att vidare förstå hur det såg ut på den tiden dokumenterar vi de arkeologiska lämningarna med digital utrustning. Kamera och totalstation är därför särskilt viktiga instrument.

Den arkeologiska undersökningen vid Sunningen fortsätter in i juni. En allmän visning kommer att hållas söndag den 1:a juni. För mer information om undersökningen, se Utgångspunkten: http://www.utgangspunkten.se/ //

Arkeologi i centrum

Under andra hälften av 1980-talet var det mycket diskussion om det här huset, Lundqvists järnhandel. Det var fastighetsföretaget Regnbågen som hade köpt på sig ett stort fastighetsbestånd i centrum. Lundqvist järn skulle rivas och vi var några stycken som debatterade mot det. Sedan vet vi att luften gick ur fastighets- och byggmarknaden och tack vare det så "räddades" huset. Sedan dess har det sett ut så här.

Men nu har Bohusläns museum fått i uppdrag att göra en arkeologisk förundersökning på platsen och den har pågått sedan i går. Det är innanför den grå porten i bildens vänstra kant som grävningen pågår.

Det visade sig att att en meter ned under den stensatta portgången stötte man på dessa betongplattor. Därför fick man i dag anlita Såg- och betongborrning som borrade hål genom plattorna och avsikten är alltås att kunna lyfta bort dem. Nu var jag där på förmiddagen så jag vet ännu inte hur det lyckades.

En sådan här förundersökning brukar vara det första synbara tecknet på att fastighetsägaren har planer på att riva huset och bygga nytt. Eftersom hela inre stadskärnan är en fast fornlämning så är han skyldig att bekosta sådana här grävningar. Sedan beror det på vad man hittar om grävningen utvidgas. Även en sådan större grävning bekostas av fastighetsägaren.//

Arkeologi i Uddevalla

Visste du om att du kan läsa eller ladda ned Bohusläns museums arkeologiska rapporter från museets hemsida?

En av de senaste rapporterna som har lagts ut är från en schaktningsövervakning vid Uddevalla kyrka nyligen. Kyrkan skall bygga en handikapparkering med några platser och det är inom ett fornminnesmärkt område.

En grävskopa användes då och det hela övervakades av en arkeolog. Och eftersom det var på den gamla kyrkogården runt kyrkan man grävde så fanns det så klart stor sannolikhet för att man skulle hitta mänskliga rester i form av ben. Och det gjorde man också. Benen låg dock så djupt att man ansåg att de kunde ligga kvar.

I rapporten finns en beskrivning av undersökningen. Där tecknas först en bakgrund, sedan hur arbetet genomfördes och vilket resultat man kom fram till. Slutligen ges ett åtgärdsförslag.

På museets hemsida finns det många arkeologiska rapporter att läsa. De flesta är från olika platser i Bohuslän.

Om du är intresserad av rapporterna så gå in på http://www.bohusmus.se/ Klicka sedan på Arkeologi och sedan Rapporter. Om du rullar ned i innehållsförteckningen hittar du den ort du är intresserad av och i mitt fall är det givetvis Uddevalla.//