Skeppsvikens kafé rivet

I dag revs Skeppsvikens kafé. Även om man har vetat om det länge så kan det inte hjälpas att adrenalinet steg lite extra då jag fick se denna syn.

På några timmar hade en grävskopa gjort kaffeved av det en gång så omtyckta kaféet.

Det var 2 april 1930 som Uddevalla stadsfullmäktige beslutade att bygga en kafébyggnad vid den populära badplatsen.

Den här bilden på Skeppsvikens Kafé innan förfallet började har Jan Aronsson bidragit med.

På den nedre bilden ser man till höger det träd som på den övre bilden växt sig stort.

Kaféet har ju de senaste åren utgjort en tråkig syn för förbipasserande och andra.

2007-05-27 skrev jag förra gången om kaféet http://uddevallare.blogspot.com/2007/05/skeppsvikens-caf.html //

Rondellflickor

Rondellhundar har man ju hört talas om men vid lunchtid i dag uppträdde dessa rondellflickor i den stora rondellen vid Västerlånggatan.

De dansade till musik från en bergsprängare i alla fyra väderstrecken och ganska mycket folk som åskådare. Och trafiken kröp fram.//

OK till ny sträckning av överföringsledningen förbi Gustafsberg

I går eftermiddag var jag på väg i min bil till Bohusläns museum när jag märkte att jag var "förföljd" av en annan bil. Den hängde på genom stora rondellen och ända in på personalparkeringen vid Bohusläns museum.

Ur klev en politiker i Tekniska nämnden som undrade om jag som förvaltande direktör för Gustafsbergsstiftelsen fått yttra mig över överföringsledningens nya sträckning förbi Gustafsberg?

Nej så är inte fallet, svarade jag. Frågan skall tydligen upp i Tekniska nämnden i dag och han ville veta hur det låg till.

En halvtimme senare ringde en tjänsteman från Tekniska kontoret och ville att jag skulle yttra mig i just denna fråga, och helst i dag. Jag bad honom att skicka över en karta så att jag kunde se var det ursprungligen var tänkt att ledningen skulle gå. Kartan fick jag senare (ovan).

Efter att studerat den gamla tänkta sträckningen och den föreslagna nya kunde jag inte hitta någon avgörande skillnad för Gustafsbergsstiftelsens del, varför jag mejlade ett OK tillbaka.

Så då är väl allt frid och fröjd, åtminstone för den sträckning av överföringsledningen som är ny.

I den gamla sträckningen pågår arbetena vid Lindesnäs och i går såg det ut så här på badplatsen, som också ligger på Gustafsbergsstiftelsena mark.//

Slängom

Leif Svensson frågar om Slängom:

"Var låg det och vad betyder ordet?"

I ortnamnsboken står en förklaring som väl är det närmaste man kan komma. "Landsvägen gjorde förr en kraftig släng (krök) här".

På ekonomiska kartan från 1937 ser vi namnet Slängom mittemellan de olika järnvägsspåren. Landsvägen som avses är Strömstadsvägens förlängning västerut (på kartan under ordet Slängom).

På denna bilden ser vi Lelångenbanan där den passerar över Strömstadsvägen vid Slängom.

I förgrunden ser vi spåret som går mellan Lelångenbanan och Uddevalla Centralstation. Det är lätt att på kartbilden se de båda spåren.

Tänk vad fort man glömmer. Här ser vi järnvägsviadukten vid Slängom från andra hållet. Man kan undra vart damen är på väg i snöslasket?

Vid en sökning på Slängom i Tidningsarkivet fick jag endast två träff.

Vi får där veta att det byggdes en ny bro 1861 och att den ifrågasattes. Och vi får också veta att ordet Slängom används även i vår tid.

1861-07-11 Nya bron vid Slängom är osäker? Bro.
1998-11-17 Nya Strömstadsvägen vid Slängom färdigt och invigt. Vägarbete. //

Djurgården - Ljungskile 2 - 1

Djurgården gjorde 1 - 0 i 13:e minuten genom Richard Jansson. I 71:a minuten kom förra matchens segerskytt Andreas Kristofferson in på planen efter att ha varit bänkad. Två minuter senare sköt han in 1 - 1. De sista 20 minuterna kopplade Ljungskile greppet och Järnkaminerna såg ut som förlorare, men då gjorde Sölve Ottesen 2 - 1 för Djurgården.

På övertid var Ljungskile ytterst nära att kvittera igen. Bollen sparkades bort av djurgårdare på mållinjen.

Slutresultat 2 - 1 till Djurgården. Stockholmsreportrarna på webbradion tyckte att Ljungskile var det bättre laget, men Djurgården tog vara på de få chanser man fick.//

Lediga kontorslokaler på Gustafsberg

I Skolhuset på Gustafsberg finns det nu lediga kontorslokaler som vi vill hyra ut.

Huset är byggt 1897 och har ritats av den kände Uddevallaarkitekten Eugen Thorburn. Det genomgick en fullständig restaurering 2003 och är nu fullt modernt med datanätverk, telefonväxel, konferensrum och personalutrymmen. Och givetvis finns det även hiss.

Det är en härlig byggnad med ca fyra meters takhöjd i de två första våningarna och något lägre i vindsvåningen.

Vi har en lokal som är 37 kvm ledig och en annan på 70 kvm. Dessa båda ligger i bottenvåningen.

Se planritning här intill.

Och hela vindsvåningen är också ledig. Det är ca 322 kvm som går att hyra och dessa kan också delas upp i mindre enheter.

Den som är intresserad kan kontakta mig via telefon 0522-518

450 eller e-post gunnar.klasson@gustafsberg.se

Förutom Gustafsbergsstiftelsen så finns det i dag tre företag som har sina lokaler här. Det är TV-Respons AB, Nordic Trader House AB och Casa PerCe AB.

Planritning vindsvåningen.//

Berndt Grundevik skriver öppet brev

Förre I 17-officeren Berndt Grundevik, som nu är generalmajor och arméinspektör, går nu ut i ett öppet brev i Expressen om nedskärningarna av det svenska försvaret.

Berndt Grundevik är född 1956 och uppvuxen i Svälte Sundsandvik. Han gjorde sin grundutbildning och sina första år som officer på Bohusläns regemente. Senast jag hade kontakt med honom var han chef för K 3 i Karlsborg.

Läs hans öppna brev här
http://www.expressen.se/debatt/1.1138804/dra-inte-ner-pa-forsvaret //

Arndt Winberg

Arndt Winberg 1932-12-31

Insänt av Bengt Hederén:

"Så till min fundering gällande den gamle kämpen Arndt Winberg som under många år arrangerade veckoskidresor till Lillehammer och boende på Birkebeinerns Ungdomsherberge i officiellt separerade fyrbäddsrum.

Vad jag vet ordnade Arndt en vecka för skolungdomar under februarilovet och en motsvarande "vuxenresa" under vårdagjämningsveckan i mars. Själv deltog jag 1963 - 1965. Till denna mars-resa fick man medverka med rekommendation av någon tidigare skötsam resenär och Arndt var väldigt noga med att personligen presentera de medresande på sitt originella och iakttagande sätt under uppresan. Priset för resan med helpension vill jag minnas kostade kring 200:- SEK.

Vi åkte med en av Uddevalla Omnibus ordinarie bussar, några lyxbussar fanns inte tillgängliga, men den även skidglade chaufffören var med hela veckan och transporterade oss varje morgon från Lillehammer, upp till fjället och Nordseter.

Vi gick på tur, utförsåkning var då en udda gren och utövades inte av några av oss. Fjällskidor gällde, tunga som bly av hickory med stålkanter och man kunde sätta låg fästpunkt, ett ganska garanterat sätt att skaffa sig benbrott vid utförslöpor. Arndt själv vägrade dessa nymodigheter och skidade på träskidor med råttfällebindning, han slet ut ett par varje vecka på skarsnön.

Turerna gick till Pellestova, Hornsjoen och Sjusjoen och passade man inte bussen till kl. 15.00 fick man skida retur till Birkebeinern.

På härbärget bodde även dåtidens bagpackers, mest amerikaner som gjorde världen. På kvällarna var det byns after ski, mer vanliga danskvällar som alternerades mellan Lillehammers få krogar o hotell.

En av dessa kvällar 1963 träffade jag det engelska alpina landslaget, två trevliga och skötsamma grabbar som var på träningsläger inför Innsbruck-OS 1964. Dom törnade tidigt in inför morgondagens träning. Återsåg dom 1965, men då var den alpina karriären över vad jag minns.

Dessutom kom jag i kontakt med semestrande nigerianske sprintern Tunde Okunobi som studerade antingen i Cambridge eller Oxford och som skulle försöka kvalificera sig till Tokyo-OS året därpå. Jag hade en del brevkontakt med denne Tunde då han var kvar i England, men helt plötsligt upphörde kontakten i samband med Biafra-konflikten.

Bland de jag minns fanns med från Uddevalla var bl.a. Bo Gabrielsson, Nils Oltegen, Bill Rylén, Bernt Gustavsson (Bernts blommor?), Bengt-Åke Johansson, Ulf Hedemyr samt ett fåtal tjejer (tyvärr kommer jag inte ihåg några namn) som "plockades upp" utmed färdvägen, från Munkedal, Hällevadsholm o Tanumshede.

En av anledningarna till denna sena vintervecka var nog att skidentusiasten Arndt ville bevista den årliga elljustävlingen i Lillehammer, då skidcirkusen med de nordiska världsåkarna Harald Grönningen, Germund Eggen, Finnskoga-Lasse Olsson m.fl. Senare på kvällen kunde Arndt frottera sig med dessa laggens mästare. Han lyckades nog få Harald G. till någon tävling i U-a om jag inte minns alldeles fel.

Jag lever än i dag i ovisshet om denna resa gick i Uddevalla Skidklubbs regi eller om det var "Arndts resa". Vet någon om vilket år de började och hur länge de arrangerades?

Vänligen

Bengt Hederén"

Tilläggas kan att Arndt Winberg var född 27 maj 1907 och avled 17 november 1993.//

Ljungskile sänkte svenska mästarna

I kväll skulle man ju ha varit på Starke Arvid Arena och bevittnat då nederlagstippade Ljungskile slog IFK Göteborg med 2 - 1.

Änglarna kom till Starke Arvid med 20 raka allsvenska matcher utan förlust, men Ljungskile satte stopp för segerraden.

Andreas Kristofferson blev tvåmålsskytt inför rekordpublik på 7 128 åskådare. Sanslöst!

Läs mer om matchen på www.bohuslaningen.se //

Bohusläns Försvarsmuseum efterlyser indelta soldater

Redaktionskommittén från vänster Sture Peterson, Lars Göran Eriksson, Gunnar Höök Uddevalla samt kommitténs ordförande Tore Almius Floda.

Insänt av Gunnar Höök:

"Vid Bohusläns försvarsmuseum i Uddevalla har sedan 1998 pågått registrering av de indelta soldaterna vid Bohusläns regemente och båtsmännen i Bohuslän under Indelningsverkets tid från slutet av 1600-talet tom 1901.

I dag finns i databasen på försvarsmuseet omfattande uppgifter på 16360 soldater och båtsmän, 6291 hustrur, 24349 barn samt 1444 torpställen.

Målet är att i bokform beskriva regementets åtta kompanier samt Bohusläns två båtsmanskompanier. Tre böcker har till dags dato lämnat tryckeriet. Nästa bok i serien kommer att behandla Lane kompani som hade sina knektar inom nuvarande Uddevalla kommungräns.

Samtliga 100 rotar med torpstallen är identifierade samt alla de soldater som över tiden verkat vid Lane kompani.Mellan 15 till 20 knektar har mellan 1600-talet och 1901 bebott respektive torpställe. Sammantaget gör det cirka 1500 till 2000 soldater vid detta kompani.

Vi söker alltjämt uppgifter på soldater och befäl vid Lane kompani. Detta kan vara fotografier, särskilda händelser, arbetskommenderingar, kompanitavlor, kontrakt, syneprotokoll mm.Är du släkt med någon knekt eller bor i ett gammalt soldattorp inom kommunen eller har uppgifter att lämna hör av dig till Bohusläns försvarsmuseum.

Tfn 0522-38010. E-post bohuslans.forsvarsmuseum@telia.com besök gärna försvarsmuseets hemsida www.bohuslans-forsvarsmuseum.se //

En underjordisk upptäckt

I kväll fick jag ett telefonsamtal som gjorde att jag en stund senare satte mig i bilen och åkte upp till det hus jag ägde 1976 - 1985. Man berättade att man hade hittat en nedgrävd oljetank i trädgården och undrade om jag kände till den?

Nej, på min tid stod oljetanken i det gamla kallgaraget, vilket jag smärtsamt drar mig till minnes. Ledningen mellan oljetanken och huset var nedgrävd i marken och frös vid en sträng vinter i början av 1980-talet. Behöver jag säga att det inte gick att tina upp ledningen? Mina dagliga strapatser för att koppla en 25 liters behållare direkt till oljebrännaren glömmer jag aldrig.

När jag i kväll kom till mitt gamla hus mötte mig den här synen. Mycket riktigt ligger där en gammal oljetank, som jag under mina nära tio år i huset inte hade en aning om. Dessutom finns det fortfarande olja kvar i den. Manluckan var avskruvad och genom öppningen hade någon skyfflat i jord men alltså inte tömt tanken först.

Huset är byggt 1953 och jag köpte det av den som byggde huset så det måste ha varit den förste ägaren som inte berättat för mig att det fanns en dold oljetank under gräsmattan. Behöver jag säga att det var mer saker som han undvek att berätta för mig?//

Lars Björklund introducerade filmen

Lars Björklund introducerade själv filmen Tali Ihantala 1944 - Slaget om Finland, som gick på Saga i kväll.



Och filmen visade ett krig, det största i Norden, där han själv deltog som gruppchef för stridande svenska Finlandsfrivilliga.



När han återvände till Finland 1943 var det tredje gången han deltog i strider på Finlands sida. Det var 75 - 100 svenska soldater i det kompani som Lars ingick i. Från Bohusläns regemente deltog även framlidne Åke Elf. Båda blev underofficerare vid regementet efter kriget.




Ryssarna anföll Finland den 9 juni 1944, bara tre dagar efter Dagen D då de allierade anföll över engelska kanalen mot Frankrike. Världens fokus antogs då vara riktat mot de allierades anfall och därför kunde ryssarna slå till utan att Finland fick hjälp från annat håll.



När Lars kom fram till Tali - Ihantala var det 50 stridande svenskar i förbandet och när striderna var över var de bara 16 kvar. Lars var givetvis rädd många gånger men som gruppchef och ansvar för åtta man fick han tränga undan rädslan.

Finnarna lyckades trots mycket stora förluster stå emot ryssarnas anfall och vann därför slaget. Ryssarna retirerade och återkom inte. Hur det kunde vara möjligt att en liten nation med 50 000 soldater kunde stå emot den ryska styrkan på 150 000 man förefaller otroligt. Lars Björklund förklarar det med att det är stor skillnad på att försvara det egna landet mot att tvingas ut i krig i ett annat land. Enligt Lars fanns det en politruk i varje ryskt kompani och han gick bokstavligen med pistolen riktad i ryggen på soldaterna och tvingade dem framåt.


Filmen var full av tragiska händelser med soldater som dör av både gevärseld och av granater. Lars tyckte att det var lite överdrivet skjutande i filmen men att den ändå stämde bra med händelserna under kriget.

Dt finns en chans till att se filmen och det är i morgon torsdag kl 1830.//

Filmen senareläggs i dag

Slaget om Finland som skulle ha visats kl 1830 i kväll har blivit försenad i transporten. Den visas i stället kl 2000 idag.//

Nu grävs badplatsen upp

I dag ser det ut så här på Lindesnäs badplats. En grävskopa gräver ett ganska brett schakt för, som jag förmodar, den omdiskuterade överföringsledningen.

Den ligger för övrigt och flyter ute på vattnet till vänster i bild.//

Unik film visas onsdag och torsdag på SAGA

Med mycket kort varsel har SAGA-biografen satt in två visningar av filmen Slaget om Finland-Tali Ihantala 1944. (Obs, inte på Frideborg som det står i onsdagens Bohusläningen!)

Uddevallabon Lars Björklund, nu 88 år, deltog som 24-årig Finlandsfrivillig i slutstriderna på Karelska näset. Lars har redan sett filmen i Stockholm och det är han själv som sett till att den nu visas i Uddevalla i morgon onsdag kl 1830 och på torsdag samma tid. Missa inte detta helt unika tillfälle!

Trots att jag varit kollega med Lars har jag aldrig hört honom berätta om dessa för Finland så avgörande strider. Jag talade med honom ikväll och han hördes mycket vital. Givetvis skall jag själv gå och se filmen och jag hoppas förstås få höra Lars berätta om hur det var att vara Finlandsfrivillig.

I beskrivningen om filmen står det bl a följande:

"De allierade landsteg i Normandie den 6 juni 1944. Tre dygn senare inledde röda armén med förkrossande övermakt sin storoffensiv på Karelska näset. Finländarna tvingades till reträtt och förlorade på en och en halv vecka merparten av Näset, inklusive Viborg efter en kort strid. Efter den första finska avvärjningssegern vid Tienhaara kraftsamlade ryssarna sina styrkor nordost om Viborg vid byn Tali där de rasande striderna vid Tali-Ihantala inleddes efter midsommar. I dessa strider, de största som någonsin utkämpats i Norden, deltog sammanlagt ca 50 000 finska soldater och 150 000 ryska."//

Oemotståndligt

Det gick bara inte att låta bli att ta en bild på det här skyltfönstret i helgen. Tänk att sådana skyltningar finns.

Det är Sko & Väsk-Nilssons affär på Kungsgatan.//

Fossum och Fossumsberg

Lars Olsson frågar om Fossum och Fossumsberg:

"Jag cyklade upp till Fossums Kvarn och pratade med en person, som tydligen förvärvat fastigheten. Då kom jag att tänka på att det var en dam som hade häst och stall där en gång i tiden. Så jag talade om detta för honom och jag sade också att det funnits hus i närheten."
Här finns det en stor risk för sammanblandning av Fossum och Fossumsberg. Det blir inte bättre av att på Fossumsbergs gamla kvarn har man satt upp en skylt där det står Fossums f.d. kvarn.
Så här ligger det till. Fossumsberg ligger på Bäveåns norra sida (dvs till vänster på bilden) och Fossum på södra sidan. På Fossumsidan ser vi Fossums kvarn. Den är helt riven sedan många år och det enda man kan se på platsen är lite stenmurar där kvarnen har legat.
På Fossumsbergssidan ser vi f.d. Fossumbergs kvarn och i bildens vänstra kant ser vi själva Fossumsberg huvudbyggnad. Den är också riven sedan många år.

Det här är en nytagen bild på f.d. Fossumsbergs kvarn. Byggnaden har i många år inrymt olika småindiustrier. Bl a har där varit en fabrik för tillverkning av järnskruv. Där framställdes 30 000 järnskruvar om dagen av ett halvt dussin anställda.
För övrigt har kvarnar och sågar avlöst varandra under hundratals år. 1594 fanns det tre sågkvarnar här, en på vardera stranden och en mitt i forsen. (Fossum betyder förresten Forshem - ett hem vid forsen).
Fallhöjden vid Fossumberg och Fossum är nära fem meter. Ett par hundra meter uppströms Fossumsbergs kvarn byggdes 1943 ett kraftverk. Fallhöjden där är nära elva meter. Vid full drift passerar där 6,8 kubikmeter vatten i sekunden genom ett schakt och en 200 meter lång tunnel som mynnar ut nedanför Fossumsbergs kvarn.
En sökning på ordet Fossumsberg i Tidningsarkivet ger nedanstående träfflista.

1883-01-08 Fossumsbergs kvarn såld. Fastighetsaffär.
1904-04-18 Fossumsbergs kvarn såld till G. A. Magnusson för 24 000 kronor.
1911-12-13 Kajsa Bredberg från Nedre Bräcke drunknade vid Fossumsberg. Död.
1919-02-06 Fabriksmässig tillverkning av skruv har påbörjats vid Fossumsberg. Industri.
1923-05-05 Fossumsbergs valskvarn har av G. A. Magnusson försålts till Karl M. Wallin, Ellenö. Fastighetsaffär.
1923-05-05 Fossumsbergs valskvarn har sålts till Karl M Wallin, Ellenö.
1923-08-06 Auktion å Fossumsberg, G. A. Magnusson säljer fastighet. Annons.
1923-09-11 En tvåårig son till mjölnaren Gösta Vallin, Fossumsberg, hittades av värnpliktig. Död.
1923-09-21 2 årige sonen till mjölnaren Wallin på Fossumsberg vid Uddevalla har funnits. Den lilles lik fanns flytande i Bäveån.
1924-09-25 Exekutiv auktion Fossumsbergs Valskvarn.
1924-11-01 Fossumsbergs kvarn byter ägare - Kvarnen inropades av köpman G A Magnusson.
1925-01-20 Striden om Fossumsbergs kvarn fortsätter. Käranden Wallin övergår till handgripligheter. Polis.
1930-01-02 Självmordsdrama vid Fossumsbergs transformatorstation, Bäveån. Ragnar Persson. Död.
1930-01-24 En ny transformator har inmonterats å elektricitetsverket vid Fossumsberg.
1930-03-12 Den vid Fossumsbergs transformatorstation på nyårsdagen omkomne montören Ragnar Persson.
1931-10-10 Johnsson möbelsnickeri i Uddevalla har flyttat från Elseberg till Fossumsberg 1. Industri.
1931-11-07 Ny transformator till Fossumsberg, vikt 30 000 kg kom på specialvagn. Energi.
1932-01-26 Bron över Bäveån mellan Fossums och Fossumsbergs kvarnar brast under bilen. Olycka.
1932-01-29 Nu gapa brofästena tomma vid Fossumsberg. Resterna av den rasade bron. Bro. Bild.
1932-02-04 En möbelfabrik vid Fossumsberg. Fabrik. Bild.
1932-03-10 Den nya bron över Bäveån vid Fossumsberg. Bild.
1935-03-04 Från Fossumsberg i vinterskrud och vårflod. Väder. Bild.
1935-08-16 Pansartankatrapp har visats på Fossumsberg. Skall användas vid regementets övningar. Bild.
1936-09-09 Uddevalla stad köper Kollerö fall och bruk. Även Fossumsbergs kvarn. Fastighetsaffär. Bild.
1936-09-09 Uddevalla stad köper vattenfallen Fossumsberg och Kollerö. Energi. Fastighetsaffär.
1936-09-16 Köpet av vattenfallen beslutat: Fossumsberg med tillhörande mark och byggnader.
1937-01-05 Strömbergets kvarn stänges 7 januari och flyttas till Fossumsbergs Valskvarn. Annons.
1937-01-25 Uddevalla bygger elektricitetsverk vid Kollerö bruk. Även Fossumsbergs verket. Energi. Bild.
1938-05-11 Stora olägenheter för I17 om Fossumsbergs kraftstation komme till stånd. Energi. Regemente.
1939-03-11 Ett 50-tal man bygga elledning från Fossumsberg till Brattås omformarstation. Järnväg.
1939-12-08 Uddevalla stad vill bygga ut Fossumsbergsfallen för elproduktion. Militären kräver kompensation. Energi.
1942-02-10 Fossumsbergs kraftstation skall snarast byggas. Energi.
1942-07-25 Fossumsbergs kraftstation. Energi.
1944-06-14 Kraftstation vid Fossumsberg. Förnäm elektrisk anläggning. Energi.
1945-06-04 Fossumsbergs kraftstation står på höjden av vad teknik kan åstadkomma. Energi.
1945-09-28 Turkisk el.expertis imponerad av Fossumsbergs kraftstation. Energi.
1945-12-08 Transformator av jätteformat genom staden, till Fossumsberg kraftstation. Energi.
1946-01-16 Över 6 milj kwh ur Bävefallen ifjol. Fossumsberg gav 3.825.000 kwh. Bild.
1946-06-22 50 år fyller fru Maria Karlsson, Fossumsberg.
1946-08-19 Råg av årets skörd har förmalts vid Fossumsbergs kvarn.
1966-03-01 Elverket: Fossumsbergstransformatorn förvärvas av Uddevalla Stad.
1970-11-25 Ny råvattentunnel i Uddevalla. Nybygget vid Fossumsberg. Arbetsmarknad. Bild.
1999-04-24 Förre yrkesläraren Georg Westerlund, Lunna, Stillingsön, död, 74 år. Uppvuxen vid Fossumsberg, Uddevalla.//

Uddevallabloggen fyller ett år

I dag är det ett år sedan Uddevallabloggen kom till. Det var mest en slump att jag via Google kom på att jag kunde börja blogga. Och till skillnad mot mina tröttsamma försök att redigera hemsidor så är detta rena barnleken. Mycket enkelt med andra ord. Börja du med!

Detta är det 598:e inlägget så det har blivit drygt ett och ett halvt inlägg per dag.

Kön med obesvarade frågor har på senare tid växt och det beror väl främst på min arbetssituation. Att ha två jobb kan inte rekommenderas men jag får försöka stå ut. Alltihop är emellertid roligt.

Som du kanske märkt har jag lagt ut en del insänt material på sistone och du är välkommen att själv skriva om någon angelägen fråga. Givetvis skall det ha anknytning till Uddevalla förstås.//

Bikupan bebyggs

Så här såg det blivande kvarteret Bikupan ut 2007. Längre tillbaka var det ett lummigt litet villaområde men det var längesedan.

Kvarteret ligger mellan Östrabogymnasiet och "Östrabo Yrkes".

Nu pågår bygget av flera villor på den plan som tidigare var en stenöken. Max ett tiotal villor skall det bli i det lilla kvarteret.

Och nerifrån Östrabogymnasiet ser men den ena villan alldeles framme på kanten.

Om det är en barnfamilj som skall bo där så blir det nog till att sätta upp barnsäkra staket.//

Korpen häckar på det vanliga stället

I dag var det dags för årets första någorlunda njutbara cykeltur. Med andra ord var det varmt och skönt om än lite blåsigt. På cykel kommer man ut till andra platser än med bil.

Och när vi närmade oss den klippvägg där korpen brukar häcka varje år såg vi redan på långt håll att korpboet också i år var "bemannat". En vuxen korp ligger uppe i boet och en bit nedanför sitter den andra. Och medan vi stod där och tittade flög den ena korpen i cirklar runt boet eller satte sig i närheten för att bevaka medan den andra hela tiden var kvar i boet.

Dessvärre är ju inte naturkunskap mitt starkaste ämne men jag läser i Wikipedia att "honan lägger tre till sju blekt blågröna, brunfläckiga ägg. Äggen ruvas i ungefär 18 till 21 dagar av honan ensam. Hanen kan dock stå eller huka sig över ungarna och skydda dem, utan att egentligen ruva dem".

Eftersom den ena korpen låg kvar i samma läge hela tiden förmodar jag att den fortfarande ruvar på ägg? En härlig naturupplevelse blev det i alla fall. Och Uddevalla håller ställningen som Kôrpehôla.//

Östertull igen

I det föregående inlägget till Kjell Berggrens bilder skulle jag naturligtvis ha nämnt att alla husen vid Östertull utom banvaktsstugan numera är rivna.

Det här huset är Västgötavägen 4 ägt av Herkules Hanssons (av en del kallad Herr Kules) låg alltså alldeles intill Lilla torget.

Hela detta kvarteret är alltså rivet och i dag är det en enda stor parkeringsplats.

Men vilka människor bodde där? Och när revs kvarteret? Du som vet kan skriva en kommentar här under eller skicka mig ett mejl och berätta.//

Hans Mannebys begravning

I dag flaggade Bohusläns museum på halv stång. Det var Hans Mannebys begravningsdag.

Den borgerliga begravningsakten ägde rum i S:t Olofs kapell på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.

Det var givetvis en sorglig högtid. Hans gamle vän Anders Hillgren var officiant och Hans Mannebys breda musikintresse återspeglades i begravningsakten.

Ingångsmusiken var Tröstevisa av Benny Andersson. Vidare spelades bl a Over the rainbow och ett stycke av Mozart.

Utgångsmusik var Peterson-Bergers Som stjärnorna på himmelen. Hans var ju precis som Peterson-Berger från Östersund.

Jag har aldrig sett så mycket blommor på en begravning. Det var oräkneliga blomsteruppsatser och kapellet var fullsatt. Det var familj, vänner, kolleger inom många områden och organisationer. Ja, det kändes som att alla var där. Anders Hillgren talade och Birgitta Kjörck reciterade.

Efter begravningsakten inbjöds till en minnesstund i marketenteriet på Kvibergs gamla regementsområde. Till kaffet hölls flera tal. Det som kanske gjorde störst intryck på mig var Mikael Tornvings tal till "Hasse - världens coolaste morbror".//