Det skrivs historia - lumpen avskaffas

Det skrivs historia. Idag, på dagen 18 år efter Bohusläns regementes nedläggning, upphör värnplikten och Sverige har fr o m i morgon ett yrkesförsvar.

Det var 1901 som den allmänna värnplikten infördes, men redan 1812 kallades det in soldater till Bohusläns regemente för första gången. Det var den s k allmänna beväringsinrättningen. Läs om den här.

Ett direkt följd av värnpliktens införande var att Bohusläns regemente skulle kaserneras och 1913 flyttade regementet från sin gamla lägerplats Backamo in till kasernerna på Kvarnberget i Uddevalla.

De flesta som gjort lumpen minns säkert inryckningsdagen, då man förvandlades från civilist till soldat. Visst, förvandlingen tog längre tid än en dag, men just den dagen hände så många och stora förändringar.

Efter att man anmält sig i sin kompanikorridor blev det marsch till indendenturförrådet för att hämta all utrustning som skulle få plats i en stor skrymmande säck. Det fanns de som inte orkade att bära säcken till sitt kompani.

Sedan kom nya lärdomar slag i slag resten av den dagen. Efter att uniformen kommit på var det marsch till matsalen, mitt på kaserngården. Där utanför stod regementsdagunderbefälet, furiren Bengt Forsberg (senare kollega), och lärde oss hur det skulle gå till inne i matsalen utan att långa köer skulle uppstå.

Framför sig på ett bord hade han den nödvändiga utrustningen. Han höll upp föremålen ett efter ett och förklarade: "Detta är en bricka, detta är en mugg detta är en kniv, detta är en gaffel, detta är en sked." Jag minns hur det fnissades i kön, men när vi kom in i matsalen och såg föremålen ligga där på rad var man redan bekant med dem och antagligen gick det snabbare i kön tack vare utbildningen på utsidan. Mer än tusen man åt sina måltider i regementets matsal och det var naturligtvis viktigt att det gick undan (1971 invigdes militärrestaurangen, som inte alls hade samma genomströmningskapacitet).

Under eftermiddagen fick man lära sig att stå i givakt och att hälsa och att gå i takt. Det hade jag förstås redan lärt mig av gymnastikläraren på läroverket majoren Silfverhielm. Han gav mig för övrigt min första anmärkning för att ha stört hans lektion. Föräldrarna skulle skriva på den skriftliga anmärkningen och när min far frågade vad jag hade gjort svarade jag att jag gick i otakt på Silfverhielms exercis i gymnastiksalen. Far hade själv "råkat ut" för Silfverhielm på ett repmöte, så han såg närmast anmärkningen som meriterande för mig.

Vid dagens slut skulle man sova på kommando. Kl 22.00 var det tapto och 22.30 tystnad. Då skulle det vara knäpp tyst. Det var det också under några minuter men sedan brakade det löst. Hysteriska skrattsalvor från dödströtta 18-19-åringar avlöste varandra där vi låg i kolsvart mörker denna första dag i lumpen.

Sedan blev jag yrkesbefäl men det är en annan historia.

Har du en bra lumparhistoria? Skicka in den till Uddevallabloggen så publicerar jag den. Du får vara anonym!! //

Furir Herman Julius Norin 1880 - 1958

För en tid sedan skrev jag om den siste indelte soldaten i tjänst vid Bohusläns regemente. Nu har jag tack vare musikkaptenen Jan Norrman fått veta mer om mannen på bilden.

Han hette inte Norlin som jag antog utan Herman Julius Norin. Han var född den 25 oktober 1880 och dog 78 år gammal den 30 mars 1958. Han gifte sig vid 73 års ålder. Han bodde vid sin död på Västgötavägen 69 eller Baggeby som det också hette.

Norin var en av de allra sista som skrev soldatkontrakt och detta skall ha varit 1900-1901. Indelningsverket upphörde i och med riksdagsbeslutet om allmän värnplikt 1901. Något torp fick han aldrig utan istället kontant lön.

Norin valde att fortsätta sin militära bana inne på regementet i Uddevalla. Han var länge korpral men då han fyllde 70 år 1950 befordrade regementschefen honom till furir.

När kung Gustav VI Adolf på sin Eriksgata besökte regementet den 19 maj 1955 gick han runt bland de stamanställda befälen och handhälsade. När han kom till Norin frågade han vad denne gjorde vid regementet?

- "Matar svanarna kongen"! blev svaret. Och att han faktiskt gjorde det kommer jag själv ihåg och det kan vi ju också se på bilden. //

Siste indelte soldaten vid I 17?

Ronny Pettersson från Göteborg frågar:

"När jag gjorde lumpen i slutet av 1950-talet fanns det fortfarande en indelt korpral, som var mest känd för att han matade svanarna i Bäveån. Var han regementets siste indelte soldat?"

Jag har faktiskt hittat en bild på korpralen ifråga. Jag har för mig att han hette Norlin och bodde på gården Baggeby i närheten av Bräcke. Nej, han var nog inte den siste indelte soldaten för han var från Tanums kompani och dog på 1970-talet. Mohlin??

Däremot var nog korpral Norlin den siste som var i tjänst vid regementet. Om man nu kan kalla det att vara i tjänst då man matar svanar?

Själv började jag 1964 på regementet och då var han inte kvar, så här vill jag be äldre kolleger att hjälpa mig att minnas. Skriv i kommentarerna eller maila mig information om Norlin (om han nu hette så?). //

Bohusläns Försvarsmuseum efterlyser indelta soldater

Redaktionskommittén från vänster Sture Peterson, Lars Göran Eriksson, Gunnar Höök Uddevalla samt kommitténs ordförande Tore Almius Floda.

Insänt av Gunnar Höök:

"Vid Bohusläns försvarsmuseum i Uddevalla har sedan 1998 pågått registrering av de indelta soldaterna vid Bohusläns regemente och båtsmännen i Bohuslän under Indelningsverkets tid från slutet av 1600-talet tom 1901.

I dag finns i databasen på försvarsmuseet omfattande uppgifter på 16360 soldater och båtsmän, 6291 hustrur, 24349 barn samt 1444 torpställen.

Målet är att i bokform beskriva regementets åtta kompanier samt Bohusläns två båtsmanskompanier. Tre böcker har till dags dato lämnat tryckeriet. Nästa bok i serien kommer att behandla Lane kompani som hade sina knektar inom nuvarande Uddevalla kommungräns.

Samtliga 100 rotar med torpstallen är identifierade samt alla de soldater som över tiden verkat vid Lane kompani.Mellan 15 till 20 knektar har mellan 1600-talet och 1901 bebott respektive torpställe. Sammantaget gör det cirka 1500 till 2000 soldater vid detta kompani.

Vi söker alltjämt uppgifter på soldater och befäl vid Lane kompani. Detta kan vara fotografier, särskilda händelser, arbetskommenderingar, kompanitavlor, kontrakt, syneprotokoll mm.Är du släkt med någon knekt eller bor i ett gammalt soldattorp inom kommunen eller har uppgifter att lämna hör av dig till Bohusläns försvarsmuseum.

Tfn 0522-38010. E-post bohuslans.forsvarsmuseum@telia.com besök gärna försvarsmuseets hemsida www.bohuslans-forsvarsmuseum.se //