2015-11-14

Karl Klasson 1 maj 1915 - 14 november 1990

Min far, Karl Gunnar Klasson, född i Foss församling och död i Uddevalla idag för exakt  25 år sedan. Han träffade min mamma Margit Krook när han arbetade som vägbyggare på landsvägen genom Ucklum där Margit bodde. Hans bror Einar jobbade på samma väg och träffade sin hustru Greta i Stora Höga, någon mil därifrån.

Pappa utbildade sig till urmakare och började arbeta på Boströms Ur i Uddevalla. Boströms hade hand om skötseln av urverket i klocktornet och där var jag med ibland och fick veva upp de stora loden. De var väldigt tunga men utväxlingen gjorde att en tioåring klarade av det medan pappa urmakaren smorde och trimmade det stora urverket. Det står fortfarande kvar i klocktornet men har sedan länge ersatts av ett elektriskt urverk. Men då hade pappa bytt arbetsgivare till Axel Lindelöfs Eftr. på Kungsgatan. Uraffären ägdes av John Karlsson, Lång-John kallad. Så småningom skulle pappa komma att bli delägare i affären och var det fram till pensioneringen 1982.

Som liten hade jag eget armbandsur tidigt. Det var oftast något begagnat ur som någon kund lämnat in för reparation men som inte hämtat ut det. Det var ganska vanligt att urmakarna blev blåsta på reparationer som de lagt ned en hel del tid på. Inte minst rengöringarna var tidsödande då klockorna plockades isär in i minsta detalj och sattes ihop igen.

Min första nya klocka fick jag 1959 då jag konfirmerades. Den hade jag fram till i början av 1970-talet då digitalklockorna slog igenom. Då fick jag en sådan.
Nästa armbandsur blev det här som jag fortfarande bär. En batteridriven Certina DS som jag ärvde efter pappa, som själv hade haft den i något tiotal år. Den bör alltså vara ca 35 år vid det här laget och går som en "klocka". Helt perfekt maskineri.

Och den gör ju att jag ganska ofta blir påmind om min far då jag tittar på den.  Ett kärt minne!  //

3 kommentarer:

  1. Tack för att Du kommer ihåg så mycket och så väl och varande denna minnenas förmedlare som livar oss på väg att utslättas. I datavärlden förblir allt detta om man har rätta pixen och "nätet". Klasson är nu odödlig liksom fotografen bj-31...

    SvaraRadera
  2. Fantastisk far. Känns som tid är ditt öde och att berätta om historien.. Tack Gunnar för att du bevarar och berättar om vår stads historia.

    SvaraRadera
  3. Så fint berättat. Känner igen det med klockan. Fick också min första klocka på konfirmationen. Lite andra tider då år 1963.
    "Uddevallabo"

    SvaraRadera