"Söndagen 20/1 2013 ramlade min mor i hemmet och fördes i ambulans till NÄL utanför Trollhättan. Där konstaterades att hon slagit sig kraftigt i huvudet och fått en spricka i bäckenbenet. Hon ligger på avd 63 (KAVA?). Budskapet är att hon nog blir kvar en vecka eller tills hon kan klara sig själv i hemmet. Fredag den 25/1 ges beskedet att behandlingen inte gett önskat resultat varför man inte kan räkna med att hon kan åka hem måndagen 28/1 (som man ursprungligen trott). Varför tänkt vårdplaneringsmöte senareläggs.
Sent på kvällen söndagen 27/1 blir jag uppringd från NÄL som ger beskedet att läkarna sagt att hon måste hem dagen efter - varför man vill denna förändring kan man inte svara på- man hänvisar till läkare. På min undran vem som skall ta hand om henne så svarar man att man varit i kontakt med Uddevalla kommun och deras enhet "Säker hemkomst" skulle ta emot henne. Själv är jag i Örebro och har ingen möjlighet att närvara vid hemkomsten.
Kl 17:00 på måndagen kommer jag och min bror hem och finner henne påklädd medvetslös ovanpå sängen och icke kontaktbar. Vi tror att hon avlidit men efter en stund märker vi svaga andetag. Vi trycker på larmknappen och efter ca 20 min så kommer två sköterskor från kommunen. De anser henne så illa däran att de ringer ambulans. Efter 30 min anländer ambulans. Ambulanspersonalen menar på att det är ingen idé och köra henne till NÄL, där finns ingen plats för fler patienter och det troliga är att om hon inte omedelbart blir återskickad så blir hon sittandes i 12-14 timmar i en rullstol och i så fall har hon det bättre hemma. Kontentan blir att hon blir hemma med i praktiken nästan kontinuerlig bevakning/vård från kommunen i 2 dygn.
Det jag i denna anmälan vill lyfta fram är tre saker;
Dels att hon skickades hem för tidigt och utan vårdplaneringsmöte. Dels att hon inför transporten drogades ner med morfinpreparat trots att det enligt hennes journal framgår att hon är överkänslig mot morfin. Dels att hon bara lämpats på sängen utan övervakning. Enligt uppgifter jag fått hade hon inte överlevt om jag kommit hem några timmar senare". //
Det blir värre och värre.. Var ska det sluta...
SvaraRaderaVi har varit med om liknande på Näl med våran mamma. Kom in för att göra en undersökning och fick i samband med den lavemang, tro det eller ej men hon fick samtidigt kräksjuka som gick på sjukhuset.Misstänkte kräksjuka och hade skickat prov, men att samtidigt då ge en patiet lavemang........
SvaraRaderaFruktansvärt fick ju inte besöka henne eftersom det gick kräksjuka. på 9:de dagen sa min mamma i telefon "nu dör jag".Vi åkte till Näl fick inte träffa mamma. Dagen efter tog vi hem henne för det blev ju ingen undersökning.Efter 10 dagar dog mamma.Hennes ord när hon kom hem var (det var den värsta resa jag har varit ute på)hände mycket mera men det blir för långt.Som anhörig blir man
livrädd för att hamna i en sån här situation. Ja var ska det sluta?
Det är ett stort kaos! Tack Gunnar för att du skriver om det ledningen blundar för.
SvaraRaderaMen VEM är ansvarig för at akutmott.vid Uddavallalasarettet lades ner?? Skall denna eller dessa politiker vara rättsskyddade efter detta BROTT.Men vem vågar nu o idag offentliga dessa namn,som egetl.finns pro-tokollförda i offentliga handlingar? Vågar Blogg-Gunnar rota i denna byk? Vi äro allt för många som "Felvårdats" av dessa Förrädare.Skall de aldrig kunna ställa till svars. Akut-op är ett självklart måste och inte 2-5 mil bort från Kunden=skatebetalaren. Lever Dr,Silverhjelm?? Hälsn.Bertil
SvaraRaderaKänner igen detta!! min mamma blev yr och ramlade ofta efter att under 4-5 år skött min demente far i hemmet. Hon ramlade flera gånger och sista gången blev hon liggande hela natten i hallen utan att kunna meddela sej med mej eller hemtjänsten. Eftersom hon slagit sej illa och hade väldigt dåliga värden kom hon till sjukhuset. Hon sa då till mej att hon aldrig mer ville hem för det orkade hon inte. Två dagar senare skulle hon hem...men då hade jag sagt upp lägenheten....gud vilket liv det blev. De blev alltså tvugna att fixa äldreboende. Vårdutredaren var ilsken och sa: Ja ja vi ska nog hitta ett litet skyffe för henne så kanske hon ångrar sej...som tur var hörde inte mamma det...Nu är hon död och kostar inte samhället så mycket längre
SvaraRadera