Genom åren har samarbetet mellan regementet och Uddevalla stad oftast varit mycket gott. År 1919 sände regementschefen en skrivelse till direktören för Uddevalla Spritbolag:
"På grund av herr Direktörens skrivelse angående utdelande av motböcker till viss omnämnd personal vid regementet har jag härmed äran meddela följande:
Beträffande musikfurir Brovall så har han nyligen varit straffad för fylleri och torde därför ej vara förtjänt av någon motbok.
Mot de fyra övrigas uppförande finnes intet att anmärka, men då dessa icke äro underofficerare utan furirer och tre stycken av dem bo inom kasernområdet, där all förtäring av sprit är förbjuden, avstyrkes även dessas förseende med motböcker.
Beträffande Hagström så förhåller det sig så att han bor utom kasernområdet, vadan intet hinder till bifall av hans ansökan möter från min sida.
Uddevalla den 30 maj 1919
Melin
regementschef”
Eftersom furirernas hem var i kasernerna förekom förstås på helgerna fester där sprit förekom. Förmodligen var skrivelsen föranledd av en spritfest.
1919 var min far furir och bodde på kasern. Kanske även han blev utan motbok......
Motboken infördes omkring 1915 p.g.a. det kraftiga supandet i Sverige. Den som köpte för mycket kunde straffas med indragen motbok. Gifta kvinnor ansågs ej i behov av motbok.
Ogifta kvinnor kunde ansöka om boken, och tilldelades då en eller två liter, i kvartalet!
Folkpensionärer hade samma tilldelning som kvinnorna.
På regementet bodde en hel del människor. I Kanslihuset: Fyra officersaspiranter, mässbetjäning.
I kasernerna: 12 underofficerare med familjer, 12 sergeanter, 12 furirer.
I marketenteriet: föreståndarinnorna för marketenteriet och underofficersmässen. Detta boende var på gott och ont. T.ex. försågs alla boende med passersedlar för inpassering genom grindarna. I listan över personer med passersedlar år 1940 finner jag min syster. Hon var då fyra år gammal !?
Sommarhälsningar Kaj //
Det var tider det! Intressant inlägg, Kaj, skriver din gamle klasskamrat.
SvaraRadera